Kultur

Wahlöös början och slut i Malmö

Författaren Per Wahlöös itter och läser tidningen vid ett soligt fönster.Foto: SvD/TT
Artikel Kultur I dag, 22 juni, är det exakt 40 år sedan författaren och Kvällspostenjournalisten Per Wahlöö dog. Läs journalisten Per Hellgrens, aktuell med en bok om Per Wahlöö i spetember, minnesartikel.
PREMIUM

Det var sommar, på söndagen under midsommarhelgen, som Per Wahlöö låg nedsövd i en djup morfinsömn på Malmö allmänna sjukhus. Detta efter att ha genomgått en sju timmar lång riskfylld gallstensoperation som i kombination med en utslagen bukspottskörtel visat sig vara förödande. Han vaknade aldrig upp mer. Bara en kort tid innan dess hade han och Maj Sjöwall hunnit avsluta den sista byggstenen i den litterära katedral kallad Roman om ett brott som boken Terroristerna utgjorde. Den sista boken om Martin Beck och poliserna på rikskriminalen i Stockholm som tagit 70-talets bokläsare med storm.

Per Wahlöös skrivande slutade i mångt och mycket i Malmö där det också en gång började. I den tidiga karriären som journalist började han på Sydsvenskan men jobbade längst på Kvällsposten som kriminalreporter och sportreferent.Uno Myggan Ericson berättar i sin nekrolog över Per Wahlöö om den ymniga legendbildning som fanns kring honom redan under 50-talet då han arbetade som sportjournalist på Kvällsposten i Malmö. Som utskickad fotbollsreporter föredrog Wahlöö tydligen Köpenhamn eller badstränderna söder om Malmö istället för att hänga på de matcher han var satt att bevaka. Trots det hade Kvällsposten, enligt Ericson, de kanske bästa och mest djuplodande matchreferaten – från matcher som Wahlöö aldrig besökte.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

80 år sedan olyckan i Armasjärvi då 46 omkom

44 infanterister och två färjekarlar omkom när en färja förliste på sjön Armasjärvi 1940. Arkivbild.
Foto: Pressens Bild/TT
Inrikes
Inrikes I dag är det 80 år sedan en av de svåraste olyckorna inträffade för Försvarsmakten i fredstid – den så kallade Armasjärviolyckan.

Det var den 24 oktober 1940 som en färja skulle föra två ingenjörsplutoner över sjön Armasjärvi i Tornedalen. Det var en kall och blåsig kväll.

När färjan med 102 militärer ombord lämnat land började vågor skölja in över stäven och männen flyttade sig bakåt i båten. Då tog färjan in mer vatten och sjönk. Panikartade scener utbröt, dåtidens uniformer sög åt sig det iskalla vattnet vilket gjorde att många förolyckades.

46 personer, varav 44 militärer och två civila färjekarlar, miste sina liv.

Olyckan är alltjämt en av de svåraste som drabbat Försvaret i fredstid. Varje år hedras offren med en minnesceremoni med kransnedläggning i byn Armasjärvi. Under lördagen tände bybor 80 gravljus för alla år som gått i den kalla nordanvinden.

"80 år är en lång tid. Men det är viktigt att berättelsen om Armasjärvi aldrig glöms bort. För olyckan är även en påminnelse för oss i dag om hur viktigt det är att alltid ta säkerheten på största allvar i riskfyllda miljöer. Det är en sanning även i dag", säger Jonny Lindfors, chef för Norrbottens regemente, i ett pressmeddelande.

Niklas Svahn/TT

En ceremoni genomfördes vid minnesstenen i byn Armasjärvi.
En ceremoni genomfördes vid minnesstenen i byn Armasjärvi.
Foto: David Carr/Försvarsmakten

Sport

Torn föll med uddamålet

Torns tränare Richard ”Kalle” Ringhov
Foto: Lola Nilsson/arkiv
Sport
Fotboll Torns IF kom snabbt ner på jorden efter att ha besegrat serieledande IFK Värnamo i Ettan södra. Trots uppryckning i andra halvlek blev det 1-2 i lördagens bortamatch mot Assyriska Turabdin IK.

– Vi hade varit förtjänta av ett kryss, konstaterade tränaren Alexander Ekström som uttalade sig då Richard "Kalle" Ringhovs stannat hemma av hälsoskäl.

– Men annars var det en match där vi blandade och gav.

Stångbylaget öppnade svagt, men höjde sig och förde spelet när Assyriskas Noah Shamoun skickade in 1-0 i minut 25.

– Det målet kom nästan som en kalldusch och var ologiskt sett till matchbilden.

Inte blev det bättre av att Simon Klänge gjorde 2-0 tio minuter senare.

– Lite i överkant även om vi tappade initiativet efter det första målet.

Torn tog på nytt över tillställningen i andra halvlek och i 62:a minuten reducerade Noor Zadran.

En kvittering var sedan oerhört nära på stopptid då Alan Asaad fick i väg ett skott som målvakten Tobias Söderberg tippade i ribban.

– Vi satte högre press, dominerade och hade varit förtjänta av ett kryss, sa Alexander Ekström.

Sport

Halmstad allt närmare allsvenskan

Sadat Karim blev matchhjälte för Halmstad. Arkivbild.
Foto: Mikael Fritzon/TT
Sport
Sport Halmstad fortsätter jaga tabellettan Degerfors. Efter 2-1 hemma mot Västerås befäster de andraplatsen med 53 inspelade poäng och närmar sig allsvenskt avancemang.

Degerfors går klart bäst i superettan, även om det hackat något i maskineriet de senaste matcherna.

De toppar superettantabellen på 53 poäng, men ett stabilt Halmstad fortsätter plocka poäng strax bakom.

På lördagen besegrade man åttan Västerås med 2-1 och tog sin fjärde raka seger.

Halläningarna tog ledningen strax innan halvtid efter att Sadat Karim assisterat Mikael Boman som satte 1-0. I den 56:e minuten kom kvitteringen från Västerås genom Viktor Prodell.

Blixtsnabb replik

Men HBK var snabba att replikera. Bara sekunder senare fick Sadat Karim, som fyllde 29 år just denna lördag, på ett skott mot mål från straffområdet, trots att han drogs rejält i tröjan. Västeråsmålvakten Anton Fagerstrom räddade men Karim fick tag på returen och satte 2-1.

– Det var en väldigt viktig seger både för mig och för laget. Vi jobbar hårt och när chanserna kommer behöver vi göra mål. Jag tror det här var en av mina bästa matcher, sade Karim i D play efter matchen.

Kan bli av med poäng

Lördagens seger gör att Halmstad nu ligger på 53 poäng med en match mer spelad än Degerfors.

Samtidigt utreds Halmstad för eventuella felaktigheter vid mittfältaren Simon Lundevalls övergång till klubben. Om det skulle visa sig att Lundevalls övergång till Halmstads BK skett på felaktiga grunder riskerar klubben i värsta fall poängavdrag. Men Svenska fotbollförbundet, som just nu utreder frågan, har sagt att de ser det som osannolikt.

Omgången spelas klart söndag och måndag med bland annat Trelleborg-Degerfors på söndag eftermiddag. Därefter återstår fem omgångar.

I lördagens andra match besegrade Örgryte Öster med 4-1.

Kultur och nöje

Låtskrivaren Jerry Jeff Walker är död

Jerry Jeff Walker längst till höger tillsammans med Kinky Friedman och Dick DeGuerin. Arkivbild.
Foto: Jack Plunkett/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den amerikanske låtskrivaren och countryartisten Jerry Jeff Walker har avlidit, rapporterar Pitchfork . Walker var mest känd för att ha skrivit låten "Mr Bojangles", som spelats in av bland andra Bob Dylan, Nitty Gritty Dirt Band, Nina Simone och Sammy Davis Jr.

Jerry Jeff Walker föddes 1942 i delstaten New York och tillbringade mycket tid i Greenwich Village, där folkmusikscenen frodades under 1960-talet. 1968 skrev han låten som kom att bli hans största avtryck i musikhistorien. "Mr Bojangles" handlar om en alkoholiserad steppdansare i New Orleans. Det är inte den kände dansaren Bill Robinson, som bar smeknamnet Bojangles, som avses utan en annan dansare som Walker mötte när han satt i fängelse en kort period.

Jerry Jeff Walker flyttade till Austin, Texas, under 1970-talet och bodde där fram till sin död. Han spelade in 36 album, det senaste "It's about time" 2018. Han fick halscancer 2017 och avled enligt en talesperson i komplikationer till följd av sjukdomen.

Ann Edliden/TT

Kultur och nöje

Balder är årets kulturtidskrift

Tidskriften Balder är årets kulturtidskrift.
Foto: Pressbild
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter har utsett tidskriften Balder till årets kulturtidskrift. Balder får utmärkelsen för sin "bevakning av vår samtida kultur, som har ett annat perspektiv än stadens", står det bland annat i motiveringen.

"I tider av specialisering, koncepttänk, mätbarhets-hets, filterbubblor, åsiktskorridorer, ekologisk kris och utmattning, lyfter Balder blicken och söker helhetsperspektiv. Essäer, skönlitteratur, fotografi och bildkonst presenteras i en syrerik atmosfär", fortsätter juryn.

Förra året gick priset, som består av 40 000 kronor och ett konstverk, till tidskriften Bild & bubbla. Prisceremonin hölls i år på Rönnells antikvariat i Stockholm.

Ann Edliden/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Inrikes

Kriminalvårdens nya gd: De får bära ut mig

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Inrikes
Inrikes Brist på platser, besöks- och permissionsförbud, coronapandemi och stabsläge har präglat Martin Holmgrens första månader som generaldirektör för Kriminalvården. Men han har också hunnit med att titta på en tv-serie om världens värsta fängelser.

– Där kan man verkligen se hur man kan tvingas bedriva kriminalvård på ett annat sätt. Personalen bevakar den yttre gränsen och sedan sköter de intagna allting innanför, säger generaldirektör Martin Holmgren när TT träffar honom på Kriminalvårdens regionkontor i Liljeholmen i Stockholm.

Serien ser han inte som en inspiration för hur den svenska Kriminalvården borde se ut.

– Men som ett led i mitt behov av att kompetensutveckla mig så är det nyttigt att se kontrasterna också.

Udda start

Martin Holmgren tillträdde som generaldirektör för Kriminalvården den 2 mars i år, efter drygt fem år som generaldirektör för Domstolsverket.

– Jag hann knappt börja förrän coronapandemin blev på riktigt. Redan den 13 mars fick jag ta beslutet om att vi skulle gå upp i stabsläge för att hantera coronaläget.

Pandemin grusade hans genomtänkta plan för att lära känna verksamheten genom besök på häkten, anstalter och hos frivården. I stället blev han sittande på regionkontoret i Stockholm och fick lära känna sina medarbetare ute i landet genom videokonferenser och telefonsamtal.

– Det var naturligtvis inte alls så som jag hade tänkt mig, säger han.

Den senaste tiden har Martin Holmgren kunnat sätta sin ursprungliga plan i verket och göra besök på verksamheterna ute i landet.

– Det är otroligt viktigt för att jag ska göra ett bra jobb att jag förstår vad det är för problematik och frågeställningar som är aktuella ute i verksamheten.

Stabsläge och platskris

Och aktuell problematik finns det just nu gott om inom Kriminalvården. Den mest kända är platsbristen, som förvisso varit ett problem i flera år, men som blivit mer uppmärksammat sedan Martin Holmgren valde att gå ut på DN:s debattsida och berätta att Kriminalvården på grund av platsbrist och överbeläggningar beslutat att jobba i särskild stab.

– Vi såg att vi inte kan jobba i vår vanliga organisation. Vi behöver skärpa upp tempot för att kortsiktigt bygga ut antalet platser både på häkten och anstalter.

TT: Varför valde ni att gå ut med stabsbeslutet på en debattsida?

– Det är många debattörer som velat berätta om att det är fullt på anstalter och häkten. Jag tyckte att nu är det läge att berätta vad det här faktiskt betyder för oss. Att det här är vårt uppdrag, det är vi som ska klara av det, det är ingen annan som kommer att göra det åt oss.

Saknar marginaler

För få platser på anstalter och häkten får mer långtgående konsekvenser än att någon intagen kanske måste dela cell med en annan i en våningssäng. Martin Holmgren säger att det påverkar det återfallsförebyggande arbetet, som är ett av myndighetens grunduppdrag, men också säkerheten för intagna och anställda. Det handlar om att kunna ha marginaler för att kunna placera varje intagen där de bäst passar men också att snabbt kunna flytta på intagna som utgör säkerhetsrisker.

– Vi behöver ha en sådan marginal och i dag har vi inte det.

TT: Om det skulle bli ett upplopp på en anstalt i dag och många intagna behöver flyttas därifrån, finns det möjlighet till det?

– De möjligheterna blir mer utmanade ju färre platser vi har att tillgå. Om en sådan sak skulle hända behöver vi vara beredda att flytta folk kanske över hela landet.

Lärt av misstag

Martin Holmgren säger i nästa andetag att Kriminalvården arbetar aktivt för att förhindra upplopp och oroligheter. Bland annat genom mindre enheter på anstalterna.

– Tidigare lät man de intagna umgås i mycket större grupper, där mycket kunde hända. I dag är det mer sektionerat och mindre grupper och vi har ur det perspektivet större möjligheter att möta när det inträffar en allvarlig incident.

TT: Har överbeläggningarna hittills lett till att personer som borde sitta på anstalt med hög säkerhetsklass placerats på anstalt med lägre säkerhet?

– Jag ska vara ärlig och säga att vi tittar på alla möjliga saker för att lösa den här situationen.

Bland annat har intagna, efter "vederbörlig säkerhetsbedömning", flyttats från sluten klass 2 anstalter till öppen klass 3 anstalt.

– Vi har varit väldigt noggranna med att man är i rätt säkerhetsklass och det ska vi fortsätta vara, säger Martin Holmgren.

Vänta på fängelseplats

En annan konsekvens av platsbristen på anstalterna är att personer som dömts till fängelsestraff, men som domstolen bedömt inte behöver vara häktade, i vissa fall fått längre tid på sig innan de ska inställa sig vid anstalten för att avtjäna sitt straff. Inställelsetiden, alltså tiden en dömd person har på sig innan straffet ska börja avtjänas, har utökats från 50 upp till 100 dagar.

– Vi har tyckt att vi varit tvungna att göra det för att kunna prioritera i utnyttjandet av de befintliga platserna, säger han.

Detta uppmärksammades och kritiserades när det visade sig att en person som misstänks för att grovt ha misshandlat två yngre pojkar på en kyrkogård i Solna gjorde det när han var på fri fot i väntan på att avtjäna ett fängelsestraff för ett annat brott.

När det gäller när en dömd ska infinna sig inom de 100 dagarna gör Kriminalvården, precis som när det gäller var en intern ska placeras, en individuell bedömning.

– Sedan utesluter inte det att det kan hända sådana här saker, som i Solna till exempel.

Vänder stenar

Kriminalvården jobbar enligt Martin Holmgren intensivt för att åtgärda platsbristen både på kort och lång sikt och för att bygga upp en flexibel infrastruktur för att klara upp- och nedgångar i inflödet till anstalter och häkten i framtiden.

TT: Tittar ni på möjligheten att hyra platser i andra länders fängelser?

– Det är en fråga för regering och riksdag att ta ställning till.

Han säger att debattartikeln som berättade om stabsläget på grund av platsbrist ledde till att det strömmade in tips om lösningar på krisen.

– Vi har till exempel förhoppningar om att kunna återstarta den gamla riksanstalten i Härnösand som en klass 2-anstalt. Den står där och skulle kunna tas i bruk ganska snabbt, förutsatt att vi kan komma överens och hitta lösningar med nuvarande fastighetsägare.

Bäras ut

I det korta perspektivet jobbar Kriminalvården också för att bygga ut befintliga anstalter med till exempel modulhus och på längre sikt ska två nya klass 2-anstalter uppföras. Den ena, med 300 platser ska ligga i Trelleborg och ytterligare en klass 2-anstalt ska, enligt justitieminister Morgan Johansson (S) byggas någonstans i "östra Sverige".

TT: Kan du säger mer exakt var anstalten hamnar?

– Vi tittar i sydöstra Sverige. Sedan kan jag också säga att vi har långt framskridna planer. Jag ser framför mig att vi kommer att kunna komma till något ställningstagande inom de närmaste veckorna, säger han.

Att Martin Holmgren efter den första turbulenta tiden nu funnit sig väl tillrätta som generaldirektör för Kriminalvården går inte att ta miste på. När vi ska skiljas åt berättar han entusiastiskt om vilket fantastiskt jobb alla gör och hur bra organisationen fungerar i kris.

– Alla de här människorna är så stolta och duktiga och engagerade. Och då ska det väl fan till om inte jag ska kunna ge dem förutsättningarna för att det här ska funka i framtiden också.

TT: Ska man tolka det som att du blir kvar ett tag på den här posten?

– Ja, de får nog bära ut mig, säger Martin Holmgren.

Beatrice Nordensson/TT

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow

FAKTA

Fakta: Martin Holmgren

Namn: Martin Holmgren

Nuvarande jobb: Generaldirektör för Kriminalvården

Född: 1950

Uppväxt: I Täby norr om Stockholm

Nuvarande bostadsort: Nacka

Familj: Fru och två vuxna söner

Fritidsintressen: Familjen, fritidshus på Gotland, AIK och att åka motorcykel.

"Jag är hellre den som kör lite fort, men det har sina utmaningar. Man vill ju vara laglydig men man kan ju accelerera snabbt. Det ger energi."

Tidigare uppdrag: Generaldirektör för Domstolsverket, departementsråd i Justitiedepartementet, rätts- och expeditionschef vid Inrikes- och Kulturdepartementet, chefsrådman i Stockholms tingsrätt och lagman vid Nacka tingsrätt. Han har också varit ordförande för Ishockeyförbundets disciplinnämnd.

Sport

Leksandskaptenen upprörd efter segern

Leksands Oskar Lang stod för det avgörande målet i mötet mellan Leksand och Färjestad.
Foto: Ulf Palm/TT
Sport
Sport Leksand slog Färjestad med 3-2 efter förlängning.
Efter matchen var lagkapten Patrik Zackrisson mycket upprörd över Marek Hriviks bortdömda mål som hade kunnat betyda tre poäng:
– Det var ett solklart mål. Jag antar att domarna följer regelboken, men då får man förändra regelboken, säger han.

Patrik Zackrisson riktade även skarp kritik mot domarna Richard Magnusson och Wolmer Edqvist.

Mest upprörda känslor skapade beslutet att döma bort Marek Hriviks mål efter 15.51 i andra perioden, som hade betytt 2–1 till Leksand.

”Märkligt”

I C More förklarade domaren Richard Magnusson beslutet efter videogranskning:

– Vi såg klart och tydligt hur vit nio hindrar målvaktens vänstra arm, plocken, i hans arbete. Då är det ej mål.

Patrik Zackrisson, som har nummer 9, svarar:

– Han syftar på Matt Caito, jag var inte på isen. Men det är ett märkligt domslut eftersom det är ett hockeymål. Jag trodde att det är sådana saker man ändrat på i år för att det skulle bli mål i sådana situationer eftersom det var så många tveksamma situationer förra året. Även om de hade gjort mål mot oss i den situationen så är det mål.

Zackrisson fortsätter:

– Jag tror att alla spelare i hela ligan tycker det ska vara mål. Det är inte så att vi tar bort målvaktens plockhandske först eller går in med den avsikten. Vi går inför att spela på en puck som är lös. Jag antar att de följer regelboken, men då måste regelboken förändras.

Mer domarkritik

Patrik Zackrisson var överlag besviken på domarparets insats.

– Det är vi som är spelförande lag och har bara ett PP (powerplay) i hela matchen. Det speglar inte matcher där det lag som försvarar sig oftast gör mest dumheter för att försvara sig. Vi tog över matchen och det bättre laget brukar då få med sig utvisningar eftersom motståndarlaget är på efterkälken. Klart man blir frustrerad.

Detta var också kritik som Zackrisson framförde under matchen:

– Man får försöka gnälla på dem i god ton, utan att domarna tar det personligt.

Matchvinnare

Även Oskar Lang, som gjorde sitt första mål för säsongen när han avgjorde i förlängningen, var kritisk över domsluten som resulterade i att han fick två utvisningar. Den sista utvisningen bidrog till Färjestads 2-2-mål.

– Den första utvisningen är jättebillig, liksom den andra. Visst, jag "touchade" honom lite, men han ramlade ju nästan innan jag träffade honom.

Han var gladare över att ha blivit matchvinnare. Faktum är att Leksand vunnit sina tre senaste segrar efter förlängning och då har Oskar Lang haft en viktig roll i samband med alla avgörande målen.

– Jag gillar mer yta, som blir då. Jag är bra man mot man och kan slå min gubbe. I dag var det också extra skönt att få göra årets första mål, säger Lang.

Anders Hansson/TT

Sport

Backarna ledde Frölunda i toppmötet

Jesper Sellgren, till vänster, gratuleras av Simon Hjalmarsson efter att ha gjort 2-0 för Frölunda mot Luleå. Sellgrens backkompis Stefan Elliott gjorde 1-0 och 3-0 för Frölunda.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Sport
Sport Tre mål av två backar i andra perioden visade vägen när Frölunda slog Luleå med 4‒1 och tog över serieledningen i SHL.
‒ Skönt att det fick rulla in tre puckar från oss, säger Jesper Sellgren om målen som han och kollegan Stefan Elliott gjorde.

Förlusten var Luleås första under ordinarie tid i höstens SHL. Frölunda är fortfarande obesegrat på hemmaplan.

Drygt fyra minuter mitt i andra perioden avgjorde matchen.

Stefan Elliot sköt, helt omarkerad, 1‒0 via stolpen efter 9.04 i perioden, sedan Johan Sundström tagit fram pucken från sarghörnet.

Jesper Sellgren gjorde 2‒0 med ett lite överraskande skott från vänsterkanten vid 9.59, medan lagen hade var sin spelare utvisad.

En halv minut senare fick Luleå två man utvisade.

Och vid 13.18 kunde Stefan Elliot, som även passat till det andra målet, göra 3‒0 i spel fem-mot-tre.

Det var höstens första mål i SHL, både för kanadensaren Stefan Elliott och för Jesper Sellgren, som kom till Frölunda inför denna säsong från just Luleå.

"Tuffa utvisningar"

Gästernas tränare Thomas Berglund var besviken på lagets spel i andra perioden.

‒ Det kan vi göra bättre, konstaterar Berglund om Luleås insatser vid de två första målen.

‒ Det är tuffa utvisningar, säger han också om domarbesluten som föregick 3‒0.

Första och tredje perioderna var bättre från Luleås sida.

‒ Men det är svårt att vinna matcher när man ligger under med 3‒0, säger Thomas Berglund.

Frölunda, däremot, var alltså snabbt tillbaka på vinnarspåret efter den knappa förlusten mot Rögle i torsdags.

Tar kommandot

Det blev inget mål i första perioden mot Luleå, men Jesper Sellgren tycker ändå att Frölunda är bra på att ta kommandot i matcherna.

‒ Vi har startat de flesta matcher som vi vill, verkligen gått ut och ägt matchen och satt press på motståndarna, säger Jesper Sellgren om Frölundas säsongsstart.

För 22-årige Sellgren personligen var det första gången han spelade mot ett lag han själv lämnat.

‒ Det var bara roligt att kliva ut och känna igen alla i det andra laget och tampas mot dem. Det var faktiskt riktigt roligt, säger Jesper Sellgren.

Frölundas målvakt Johan Mattsson, som bara spelat tre seriematcher tidigare i höst, var mycket bra i toppmötet. Mattsson och kollegan Niklas Rubin är ett av SHL:s bästa målvaktspar.

Micke Larsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL