Opinion

En förnuftets röst om Ryssland

Opinion
Opinion Nyligen genomförde Nato i samverkan med bland andra Sverige den största krigsövningen till havs sedan andra världskriget, Baltops 15, med 17 länder.

Nyligen genomförde Nato i samverkan med bland andra Sverige den största krigsövningen till havs sedan andra världskriget, Baltops 15, med 17 länder. Det skedde inom synhåll från den ryska kusten. För någon vecka sedan skedde en liknande militärövning i Natoregi i Norra Sverige och Norge – Arctic Challenge Exercise – där flygstridskrafter från 9 olika länder deltog. Även den utspelades ett stenkast från Ryssland.I helgen övade svenskt jaktflyg tillsammans med amerikanskt bombflyg över Östersjön. Tidigare i vår har också amerikanska Natotrupper med pansarvagnar paraderat några hundra meter från den ryska gränsen i Estland och genom andra östeuropeiska länder.Nyligen uppgav också New York Times att Pentagon planerar att skicka stridsvagnar, pansarfordon och annan tung utrustning för upp till 5 000 soldater till Östeuropa.Till det kommer att Nato har ett pärlband av militärbaser runt Ryssland från Europa genom större delen av Asien. Ryssland har för övrigt en enda militärbas på utländsk mark. Så vem hotar vem?I fredags publicerade Dagens Nyheter ett debattinlägg av en av våra främsta utrikesexperter Sven Hirdman som bland annat varit ambassadör i Moskva. Han varnade där för den enögda syn vi i väst har på Ryssland.Sven Hirdman har varit moderat statssekreterare i försvarsdepartementen och kan knappast beskyllas för att har någon vänsterpolitiskt flummig syn på det säkerhetspolitiska läget. Men såväl han som jag som bägge är genuint borgerliga kan inte låta okunskap och kalla-krigsretorik prägla åsikterna på vår nära omvärld. Lika lite går det att förstå dagens Ryssland om man tror att landet är någon kosmetiskt förvandlad version av det kommunistiska Sovjetunionen.Det finns inget ryskt hot mot några grannländer i Europa. Att tro att landet skulle hota Sverige är något mindre begåvat än att tro på gröna män från mars. Ryssland är trots senare års upprustning militärt svagt, landet skulle på sin höjd kunna stå emot Nato en eller två veckor vid en militär konfrontation. Egentligen är Ryssland alldeles för svagt med tanke på landets enorma gränser från Europa bort till Stilla havet, dessutom omgivet av flera skurkstater och länder där fundamentalistiskt islam vunnit mark.Den kloke Sven Hirdman sammanfattar läget väl enligt följande:”Sannolikheten för oprovocerad sådan rysk aggression är mycket liten. Ryssarna har haft nog av krig med väst. Kärnvapenbalansen är en starkt avhållande faktor. USA och Nato tryggar säkerheten för Natos medlemsstater. Ett isolerat ryskt angrepp på Sverige är helt osannolikt. Det har inget strategiskt värde utan bara kostnader.”Alla ryssar lever i dag, efter Natos massiva framflyttning av sina positioner i Östeuropa, med vetskapen att USA 20 minuter bort har kapacitet att förstöra Moskva och de flesta ryska storstäder. Det är en destruktiv utveckling vi därmed bevittnar när Europa agerar dörrmatta åt amerikanska militära intressen och maktambitioner. Något borde vi väl ha lärt av hur USA genom sin okloka politik skapat inbördeskrig i en rad av arabvärldens länder och i Afrika och skickar både flyktingströmmarna och flyktingnotan hit.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Bo01 blev succé

Västra Hamnen i Malmö med Turning Torso.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Malmö stad var riktigt illa ute när industrikrisen vällde in över staden under 1980- och 1990-talet. Arbetslösheten steg snabbt samtidigt som skattekraften föll. Krisen illustrerade hur farligt det är med en ensidig arbetsmarknad. Men den visade också hur illa det går med en svag sammansättning av befolkningen med alltför många människor utanför arbetsmarknaden och/eller med låga inkomster.

Malmös utsatta situation berodde på faktorer utanför stadens räckvidd. Men den var också till rätt stor del självförvållad. Malmö stads styrande socialdemokrater valde medvetet att hålla nere byggande av attraktiva villaområden, väl medvetna om att det ökar andelen borgerliga väljare. Resultatet blev att människor med goda inkomster valde att bosätta sig i kranskommuner, inte minst Vellinge och Lomma som blev två av landets ekonomiskt mest välsituerade och välfungerande kommuner.

Med tiden växte insikten både hos Malmös borgerliga och socialdemokratiska politiker att staden måste kunna erbjuda en attraktiv bostadsmarknad för människor med kvalificerade jobb och höga inkomster. Resultatet blev Bo01 och moderna och attraktiva bostäderna.

Motståndet var stort. Det talades om att Malmö byggde en alltmer segregerad stad med lyxbostäder för de framgångsrika. Men framsynta politiker med Ilmar Reepalu (S) i spetsen insåg att Malmö som stad behövde få en ny identitet, en som lockade både människor med trygga jobb och goda inkomster och framtidsinriktade företag, inte minst inom it-sektorn.

Inte minst i den skånska pressen var motståndet och kritiken hård mot Bo01.

Dock inte i denna tidning som på ledarplats tog entydigt ställning för bomässan och omvandlingen av Västra hamnen till ett modernt och attraktivt bostadsområde.

Men även om Bo01 blev en framgångssaga finns det idag andra och stora utmaningar: alltför många människor i arbetslöshet och utanförskap, en omfattande gängkriminalitet och en integration som inte fungerar. Klarar inte Malmö av dessa blir Bo01 en Potemkinkuliss.

Lars J Eriksson

Opinion

Debatt: Sverige och Norge behöver stärka banden

Traditionellt 17 maj firande Oslo.
Foto: Audun Braastad / NTB scanpix
Opinion
Opinion

Gratulationer översänds till Norge på nationaldagen 17 Maj.

Med dessa skickas också med hälsningar om ett fortsatt nära och förtroendefullt samarbete mellan våra länder.

Sverige och Norge hänger ihop med Europas längsta landgräns. Våra länders utveckling bygger på fortsatt ökat samarbete och utbyte.

Samarbetet inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är av stor vikt. Där lyfter vi från svensk och norsk socialdemokratisk sida gemensamt fram vikten av satsningar på välfärdsområdet.

Det handlar om initiativ för åtgärder för att motverka ojämlik hälsa utifrån socioekonomi, om satsningar på arbetsmarknad och integration, om ökad jämställdhet.

I en tid då grannsämjan verkligen ställts inför utmaningar kan det finnas anledning påminna om alla de gemensamma nämnare våra länder ändå har.

Kampen mot smittspridningen av covid 19 har inneburit stängda gränser. Under en tid hamnade svenska och finska gränspendlare över gränsen i svår sits då man utestängdes från sina arbeten och inte fick ersättning.

Efter starka påtryckningar inte minst från Sveriges regering, där över dagen-gränspendlare i framförallt Värmland och Bohuslän drabbades, tog så småningom den norska regeringen till sig av kritiken.

Grannsämjan kan kanske ta tid att fullt ut reparera men inriktningen bör vara att arbeta framåt för att se till nyttan med fortsatt gränsöverskridande samarbete.

Ett exempel på samarbete även i pandemin är Sveriges roll i förhandlingarna om fördelningen av vaccin inom EU som också inneburit att icke-medlemmarna Norge och Island fått del av kvoterna, utan att det inverkat på fördelningen till varken Sverige eller övriga länder.

Nu finns anledning lyfta fram våra länders gemenskap och samarbete.

I september är det val till norska stortinget. Valutgången är oviss och kampen om att bli största parti står mellan Arbeiderpartiet och Höyre.

Om Arbeiderpartiets partiledare Jonas Gahr Störe blir vårt grannlands nästa statsminister öppnar det för ökat fokus på välfärd och jämställdhet i det nordiska samarbetet.

I Arbeidarpartiets program inför valet lyder huvudbudskapet: ” Nu är det vanligt folks tur”.

Programmet antogs på landsmötet i april. Det bygger på beskrivningar om att klyftorna i samhället har ökat under åtta års Höyre-styre. Det handlar både om skillnader mellan rik och fattig och också mellan stad och landsbygd.

Arbeidarpartiet betonar också ökat fokus på klimatpolitiken och att utsläpp av klimatgaser ska ner.

Den norska samhällsmodellen lyfts fram. Den ska bygga på tätt samband mellan staten, näringslivet och fackföreningsrörelsen. Ett budskap som betonas är ”alla som kan och vill jobba, förtjänar möjligheten till det”.

Som svensk socialdemokrat har det sedan decennier tillbaka varit mer eller mindre självklart att Arbeiderpartiet i internationella sammanhang varit vår närmaste samarbetspartner. Vi besöker våra respektive partikongresser och landsmöten. Vi betonar internationellt engagemang för diplomati och fredsarbete.

Både Sverige och Norge har ett starkt FN-engagemang.

På det internationella planet har båda länderna under en lång rad av år arbetat för mänskliga rättigheter, demokrati och fredsarbete. I sammanhanget kan nämnas tidigare socialdemokratiska statsministrar som Einar Gerhardsen, Tryggve Bratteli, Odvar Nordli, Thorbjörn Jagland, Gro Harlem Brundtland och Jens Stoltenberg.

Om välfärdsfrågorna får stå i fokus i valkampanjen finns stora möjligheter för Arbeiderpartiet att både behålla ställningen som största parti i Stortinget och att få bilda regering.

På den borgerliga sidan har samarbetet knakat. Först var det Kristelig folkeparti som hade en tuff intern debatt om man skulle stöda Arbeiderpartiet eller Höyre. Så småningom valde man det senare alternativet. En kort period kunde nuvarande statsminister Erna Solberg därmed leda en majoritetsregering.

Därefter var det högernationalistiska Fremskrittspartiet som valde att lämna regeringssamarbete med Höyre och åter blev det minoritetsstyre för Solberg.

Arbeiderpartiet lyfter i valrörelsen fram enskilda sakfrågor som riktade åtgärder mot psykisk ohälsa, kommunalt anställda barnmorskor, etablering av nationellt kluster för utveckling av vaccinproduktion är några av dessa. Även om huvuddelen av frågorna är inriktade på inrikespolitik, finns all anledning för oss på den svenska sidan att följa debatten.

Sverige och Norge behöver varann.

Per-Arne Håkansson

Riksdagsledamot (S)

Ledamot av Nordiska rådet,

Ledamot av Nordiska rådets välfärdsutskott

Opinion

Sunni mot shia

Afghan school students are treated at a hospital after a bomb explosion near a school west of Kabul, Afghanistan, Saturday, May 8, 2021. A bomb exploded near a school in west Kabul on Saturday, killing several people, many them young students, an Afghan government spokesmen said. (AP Photo/Rahmat Gul) XRG131
Foto: Rahmat Gul
Opinion
Opinion

En grundläggande brist i nyhetsbevakningen från Mellan Östern och Afghanistan är att konflikter och blodiga illdåd normalt inte sätts inte i sin kontext. Så var också fallet lördagen 8 maj när en blodig attack skedde i Afghanistans huvudstad Kabul där närmare 70 personer - mest unga flickor - dödades och 165 personer skadades. Först efter några dagar kom fördjupande förklaringar om att terrordådet skedde mot shiamuslimer, i detta fall främst hazarer, och att de skyldiga troligen är talibanerna eller IS, bägge grupperingar som består av sunnismuslimer. För ett år sedan skedde en liknande attack där en barnklinik attackerades och mördarna gick runt och systematiskt dödade mammor och deras nyfödda barn, även det ett våldsdåd med shiamuslimer som måltavla. Det handlar alltså inte om att bägge sidor är lika goda kålsupare.

Samma mönster som finns i Afghanistan återfinns i Mellan Östern. Det är sunnimuslimska grupper som står för huvuddelen av våldsdåden i Irak och Syrien. Det har medfört att delar av regionen blivit alltmer etniskt rensad. Tack och lov har det gått en hård röd linje för den sunnimuslimska utbredningen i Syrien där Assadregeringen med stöd av Iran och Ryssland besegrat IS och förhindrat skapandet av ett kalifat. Det gör att Syrien fortfarande kan vara ett multkulturellt och officiellt sekulärt land där olika etniska grupper som kristna katoliker, grekisk ortodoxa, assyrier/syrianer, armenier och även judar kan känna sig relativt trygga.

Även om man inte tycker att islam är en avskyvärd religion måste de sunnitiska våldsdåden ses mot bakgrund av den legitimitet som talibaner och IS - bägge präglade av sträng religiositet - finner i sin religiösa övertygelse och i Koranen. Inom den sunnimuslimska islamismen finns inga starka krafter som kan driva fram en reformation eftersom det till skillnad mot t.ex kristendomen inte finns något religiöst ledarskap som kan utöva auktoritet som t.ex en påve eller ayatollahorna som kan peka ut en ideologisk färdriktning som leder fram mot mer av humanism och modernitet.

Det som möjligen skulle kunna leda till en förnyelse är om starkt sunnidominerade staters politiska ledare tydligare ifrågasätter islams lärosatser. Men tyvärr verkar motsatsen mer sannolik när man ser att det är fundamentalismen som vinner terräng t.ex i länder som Turkiet och Indonesien. Därför kommer konflikten mellan sunni och shia att bestå och leda till mer våld.

Lars J Eriksson

Opinion

Trögt för fossilfria bolagssatsningar

Opinion
Opinion

Greta Thunberg uttalade besvikelse efter att för ungefär en vecka sedan fått tala med statsminister Stefan Löfven. Hon sa bland annat att politiker ägnar sig åt verklighetsförnekelse.

En troligare förklaring är att Stefan Löfven i likhet med andra av världens ledare inte vågar med full kraft driva en snabb och drastisk klimatomställning för att de inte vet om den lyckas, att möjligheterna att öka elproduktionen i den omfattning som behövs inte är goda och att vägen framåt riskerar att skada näringslivet och därmed ekonomin. Även de mest hängivna anhängarna av en klimatomställning - om de tror på fakta - lär känna stor osäkerhet om det finns några fungerande lösningar för att göra världen i stort sett fossilfri.

Häromdagen kom besked att Industrivärlden med finansmannen och företagsledaren Lars Erik Lundberg som storägare gör sig av med sitt aktieinnehav i ståljätten SSAB. Varför gör man det om man tror att det fossilfria stålet som SSAB skall utveckla kommer att bli konkurrenskraftigt? Från Norge kommer liknande signaler, där har gröna tillväxtaktier fallit kraftigt. På den särskilda börsen för dessa aktier, Euronext growth, tjänade nio av tio bolag - som ägnar sig åt investeringar i solenergi, vindkraft och vätgas - inga pengar under fjolåret.

Klimatomställningen är inget självspelande piano. Frågorna är betydligt fler än svaren om hur världens länder skall gå från stort fossilberoende till att vara fossilfria.

Opinion

Prioritera bygget av en HH-förbindelse

En fast HH-förbindelse skapar stora nyttor för jobb och företagande, skriver företrädare för sydsvenska intressen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Debatt

Om bara några veckor ska riksdagen debattera regeringens infrastrukturproposition, som sätter ramarna för utvecklingen av svensk infrastruktur för lång tid framöver. I de nationella planer för infrastrukturen som Trafikverket därefter ska ta fram bör fortsatt planering av en fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör ingå.

Nyligen presenterades en svensk-dansk utredning, en strategisk analys, av möjligheterna att bygga en fast väg- och tågförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. En av slutsatserna är att en fast HH-förbindelse skapar stora nyttor för jobb och företagande.

Ökad integration mellan Sverige och Danmark är en förutsättning för fortsatt tillväxt. Frågan blir mer brännande i ljuset av pågående pandemi, när omfattande restriktioner leder till minskat utbyte. Tillsammans ska vi minska smittspridningen, men vi ska samtidigt arbeta för att gå stärkta ur krisen. Det kräver investeringar som väver samman våra länder och öppnar dörrarna mot resten av Europa.

Öresundsbron är ett tydligt exempel på ett projekt som stärkt banden i vår region. De senaste 20 åren har den skapat stora nyttor för det svensk-danska näringslivet. Bron har möjliggjort såväl stora forskningsprojekt som viktiga näringslivssatsningar. Över fyra miljoner människor har nyttjat effekterna av en större arbetsmarknad, kortare restider och bättre tillgänglighet till flyg. Brons samhällsekonomiska vinster är i miljardklassen.

Nu måste den här utvecklingen fortsätta med en fast HH-förbindelse. Den strategiska analysen konstaterar att en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör medför stora regionala och nationella nyttor. Arbetsmarknaden blir större, integrationen mellan våra länder ökar. Res- och transporttider förkortas kraftigt för både väg- och järnvägstrafik och tillgängligheten ökar även till stora delar av Europa.

En fast HH-förbindelse skapar unika möjligheter för näringsliv och akademi att skala upp, bredda sina kontaktytor och få bättre förutsättningar att hitta nya affärsmöjligheter, kunskap och kompetens. Detta intygas av Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth, som bekräftat att HH-förbindelsen är tillväxtskapande och sprider Öresundsintegrationen över ett större geografiskt område.

Den strategiska analysen visar att möjligheterna till finansiering av HH-förbindelsen är goda då den till stor del kan finansieras av brukaravgifter. För mer insatta läsare är det tydligt att analysen är försiktig i överkant. Sannolikt går det att med små justeringar i projektet och kalkylen finansiera förbindelsen med brukaravgifter helt och hållet.

År 2029 planeras Fehrman Bält-förbindelsen öppnas, en väg- och järnvägstunnel mellan Danmark och Tyskland, som väntas öka trafiken mellan Sverige och Danmark. Öresundsbron riskerar bli en flaskhals för trafiken och en bromskloss för tillväxten. Ska denna negativa utveckling förekommas måste ytterligare en Öresundsförbindelse komma på plats. Ju förr, desto bättre.

Nu behöver därför planprocessen för en fast HH-förbindelse tas vidare. Det är ett genomförbart projekt med stora nyttor. En lokaliseringsutredning, som i detalj planerar för en fast HH-förbindelse, är ett naturligt nästa steg. Projektet måste få en given plats i kommande nationella infrastrukturplaner.

Utredningen om en fast HH-förbindelsen gör ingen nytta om den samlar damm i en hylla. Vi vill se ett snabbt beslut om en lokaliseringsutredning. Ett livskraftigt näringsliv och ett fungerande utbyte av kompetens och kunskap kräver en fungerade infrastruktur.

Johan Andersson, vd Mellby Gård AB

Jörgen Eriksson, vd Catena AB

Jesper Falkheimer, professor vid Lunds universitet

Anders Gärdsmark, regionchef Syd Byggföretagen

Gunnar Hagman, vd Skanska Sverige

Kerstin Lindell, vd och koncernchef Bona AB

Peter Nilsson, vd och koncernchef Trelleborg AB

Susanne Rikardsson, vd Fastighetsägarna Syd

Peter Syrén, vd Midroc Properties

Erik Østergaard, vd för Dansk Transport og Logistik och ordförande HH2030-gruppen

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Opinion

Tydliga regler behövs för skolans funktion

Opinion
Opinion

Ett förslag har nu skickats på remiss av regeringen, som ett resultat av januariavtalet, om tydligare regler i skolorna i vissa avseenden.

Ett av förslagen är att det ska stå klart att lärare och rektorer kan införa mobiltelefonförbud under lektionerna eller, efter rektors beslut, hela skoldagen och därmed också har rätt att beslagta telefonerna under denna tid. Syftet är att arbetsron i undervisningen ska öka och att risken för kränkande fotografering, exempelvis i omklädningsrum, ska förebyggas.

Sådana här ordningsfrågor borde kunna skötas på varje skola utan detaljreglering, men i en situation där ”de lättkränktas förening” fått allt fler medlemmar behöver skolledningar och personal tydligare stöd i lagen för att kunna sätta in åtgärder som enstaka elever vägrar acceptera.

Det gäller också förslaget att i skollagen skriva in att lärare och annan skolpersonal har rätt att använda ”fysiskt tvång” för att stoppa våldshandlingar och andra kränkningar. Det har förekommit alltför många gånger att elever anmält lärare som ingripit fysiskt och svaga skolledningar inte vågat stå upp för personalen mot föräldrar som misslyckats med sin uppfostran.

Förslaget innebär inte att våld ska få tillgripas eller att tvång blir tillåtet i större omfattning än nu, men tydlighet i regelverket ska göra det lättare för skolorna att tillämpa lagen.

Ännu ett värdefullt förslag är att mobbare oftare ska kunna flyttas från skolan istället för att, som är alltför vanligt i dag, mobbningsoffren måste byta skola.

Det är beklagligt att den här typen av detaljreglering i skollagen behövs, men erfarenheterna de senaste åren visar att alltför många elever och föräldrar inte accepterar beslut på skolorna som inte har uttryckligt stöd i lagen. Därför är det nödvändigt. Ändå är det naturligtvis viktigt att skolorna utformar ordningsregler i samråd med elevråd eller motsvarande. Förankrade regler underlättar alltid tillämpningen.

Opinion

Minskade utsläppen måste fortsätta varje år

Opinion
Opinion

Förra året minskade koldioxidutsläppen i Sverige med nästan sju procent. Det var till stor del en pandemieffekt. Industrins utsläpp minskade exempelvis med nästan 13 procent till följd av minskad produktion. Också inom transportsektorn minskade utsläppen, främst från inrikesflyget, som stängde ned nästan helt från mars, och personbilstrafiken, som också minskade kraftigt. Däremot ökade trafiken med tunga lastbilar, kanske på grund av den ökade internethandeln.

De minskade utsläppen är positiva och bidrar till att Sverige klarar utsläppsmålet för 2020 att utsläppen ska minska med 40 procent för utsläpp som inte omfattas av EU:s utsläppshandel räknat från 1990. Men ska målet om minskade utsläpp med 85 procent till 2045 klaras krävs lika stora minskningar varje år, även när ekonomin nu vänder starkt uppåt. Det blir svårt.

Därför är förslagen till regeringen från Fossilfritt Sverige välkomna. Kommittén föreslår bland annat en grön investeringsbank, snabbare beslutsgång för nya tekniklösningar och för byggande av elledningar, satsningar på vätgasledningar och, inte minst viktigt, fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel som biodieseln HVO100 och etanolen E85. Det senare kräver godkännande från EU, som gett klartecken bara för 2021, men det är nödvändigt för att snabbt klara omställningen av trafiken till fossilfri drift. EU måste övertygas om det.

Yngve Sunesson

Opinion

Fortsatt försiktighet

Nya besked från regeringen.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Ledare. De lättnader som aviserats till på måndag skjuts upp till den 1 juni. Klokt med tanke på den höga smittspridningen.

På måndag skulle vissa lättnader införas i restriktionerna med anledning av pandemin. Men smittspridningen är fortsatt mycket hög, även om den minskat lite de senaste dagarna. Vården är också hårt belastad. Så när regeringen utlyste presskonferens i onsdags väntade sig säkert de flesta att lättnaderna skulle skjutas upp. Så blev också beskedet.

I rådande läge var det klokt. Det är viktigare att signalera att försiktighet fortsatt är av nöden än att öppna för publik på fotbollsmatcherna nu.

Den 1 juni väntar sig dock Folkhälsomyndigheten att smittspridningen har minskat väsentligt. De tänker nog på förra året, då värmen ledde till en kraftigt sänkt smittspridning i juni. Den fortsatta vaccineringen, där 40 procent av alla vuxna har fått åtminstone en första spruta, bör också ge betydligt mindre risk för hög smittspridning.

Därför kan man hoppas att lättnaderna verkligen kan genomföras 1 juni, med möjlighet för restaurangerna att vara öppna två timmar längre och med lite mer publik på kultur- och idrottsevenemang, även om ansvariga inte blir nöjda med det. Dessutom införs med lättnader för orientering, cykel och segling samt för barnaktiviteter som idrottsläger och fotbollscuper. Det är viktiga åtgärder ur folkhälsosynpunkt.

Fortsätter utvecklingen sedan åt rätt håll förutskickar Folkhälsomyndigheten ytterligare stegvisa lättnader under sommaren.

Det mest positiva budskapet från generaldirektör Johan Carlsson var ändå att i september bör det mesta kunna återgå till ett normalläge, som kanske inte är detsamma som i början av 2020 men som ändå innebär ett normalt liv för de flesta. Visst kan det komma bakslag, men den framtidsvisionen ingjuter ändå hopp i såväl restaurangägare och kulturarrangörer som vanliga medborgare.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL