Opinion

En förnuftets röst om Ryssland

Opinion
Opinion Nyligen genomförde Nato i samverkan med bland andra Sverige den största krigsövningen till havs sedan andra världskriget, Baltops 15, med 17 länder.

Nyligen genomförde Nato i samverkan med bland andra Sverige den största krigsövningen till havs sedan andra världskriget, Baltops 15, med 17 länder. Det skedde inom synhåll från den ryska kusten. För någon vecka sedan skedde en liknande militärövning i Natoregi i Norra Sverige och Norge – Arctic Challenge Exercise – där flygstridskrafter från 9 olika länder deltog. Även den utspelades ett stenkast från Ryssland.I helgen övade svenskt jaktflyg tillsammans med amerikanskt bombflyg över Östersjön. Tidigare i vår har också amerikanska Natotrupper med pansarvagnar paraderat några hundra meter från den ryska gränsen i Estland och genom andra östeuropeiska länder.Nyligen uppgav också New York Times att Pentagon planerar att skicka stridsvagnar, pansarfordon och annan tung utrustning för upp till 5 000 soldater till Östeuropa.Till det kommer att Nato har ett pärlband av militärbaser runt Ryssland från Europa genom större delen av Asien. Ryssland har för övrigt en enda militärbas på utländsk mark. Så vem hotar vem?I fredags publicerade Dagens Nyheter ett debattinlägg av en av våra främsta utrikesexperter Sven Hirdman som bland annat varit ambassadör i Moskva. Han varnade där för den enögda syn vi i väst har på Ryssland.Sven Hirdman har varit moderat statssekreterare i försvarsdepartementen och kan knappast beskyllas för att har någon vänsterpolitiskt flummig syn på det säkerhetspolitiska läget. Men såväl han som jag som bägge är genuint borgerliga kan inte låta okunskap och kalla-krigsretorik prägla åsikterna på vår nära omvärld. Lika lite går det att förstå dagens Ryssland om man tror att landet är någon kosmetiskt förvandlad version av det kommunistiska Sovjetunionen.Det finns inget ryskt hot mot några grannländer i Europa. Att tro att landet skulle hota Sverige är något mindre begåvat än att tro på gröna män från mars. Ryssland är trots senare års upprustning militärt svagt, landet skulle på sin höjd kunna stå emot Nato en eller två veckor vid en militär konfrontation. Egentligen är Ryssland alldeles för svagt med tanke på landets enorma gränser från Europa bort till Stilla havet, dessutom omgivet av flera skurkstater och länder där fundamentalistiskt islam vunnit mark.Den kloke Sven Hirdman sammanfattar läget väl enligt följande:”Sannolikheten för oprovocerad sådan rysk aggression är mycket liten. Ryssarna har haft nog av krig med väst. Kärnvapenbalansen är en starkt avhållande faktor. USA och Nato tryggar säkerheten för Natos medlemsstater. Ett isolerat ryskt angrepp på Sverige är helt osannolikt. Det har inget strategiskt värde utan bara kostnader.”Alla ryssar lever i dag, efter Natos massiva framflyttning av sina positioner i Östeuropa, med vetskapen att USA 20 minuter bort har kapacitet att förstöra Moskva och de flesta ryska storstäder. Det är en destruktiv utveckling vi därmed bevittnar när Europa agerar dörrmatta åt amerikanska militära intressen och maktambitioner. Något borde vi väl ha lärt av hur USA genom sin okloka politik skapat inbördeskrig i en rad av arabvärldens länder och i Afrika och skickar både flyktingströmmarna och flyktingnotan hit.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Omvärlden påverkar det lilla landet Sverige

org-86c7db9d-5e8b-43d1-b7a0-25c257bee81f.jpg
Opinion
Opinion

Det amerikanska valet har följts med stort intresse från svensk horisont. All media med självaktning har skickat reportrar till USA. Då och då ser man syrliga kommentarer på till exempel Facebook att tv och tidningar nu ska skicka hundratals journalister till Tyskland för att följa den politiska debatten inför det tyska valet hösten 2021. Det ska tolkas som att svenska medier visar för stort intresse för valet i USA.

Faktum är att USA påverkar Sverige mycket, på många olika sätt. Särskilt när det gäller ett val med en sån person som Donald Trump inblandad vore det tjänstefel att inte skicka en stor bevakning till det stora landet i väster. Det behöver inte utesluta att också valet i Tyskland ska bevakas. Det är inte svårt att hålla med om att svensk media är dåliga på att berätta vad som händer i Tyskland som är vår största handelspartner. Tio procent av vår export går till Tyskland nästan en femtedel av vår import kommer därifrån. Landet ligger nära, är stort och är en viktig samarbetspartner.

Men kritikerna skjuter bredvid målet ett år som detta, när Donald Trump vill bli omvald och när han dessutom obstruerar som han nu gör efter valet. Är det någon gång det är viktigt att följa ett val i USA är det i år. Det är ju alldeles oerhört att en sittande amerikansk president vägrar erkänna sig besegrad och försöker underminera demokratin. USA påverkar hela världen, oavsett vi vill det eller inte.

Opinion

För lite protein

Opinion
Debatt

Replik på Martina Jarminders text ”När raggmunk bara var lunch” 20201119

Nej det är inte till medelålders moderater som skolmaten är till för, utan inte sällan barn i våra utanförskapsområden vars enda lagade mål mat är just skolmaten. Barn som ska växa, barn som behöver protein, barn som ska få den mat de tycker om så de äter och orkar med skoldagen.

Det vegetariska proteinet kommer inte sällan från andra sidan jordklotet, odlat på skövlad regnskogsmark.

Skåne är ett öppet landskap, något vi är rädda om. För att hålla det öppet krävs betande djur, alternativet är att landskapet får röjas med maskiner. Om man inte äter det närproducerade köttet försvinner de betande djuren och då blir det ett igenvuxet landskap alternativt får man använda dieseltuggande maskiner.

När motionen skrevs åt man helt vegetariskt I Malmös skolor två gånger i veckan, i nuläget sex månader senare äter man helt vegetariskt tre dagar och det politiska målet är fem dagar i veckan. Ja du läste rätt! Det är ett POLITISKT mål att våra barn ska äta helt vegetariskt i våra skolor, det beror inte på någon dietist eller dylikt.

Mitt barn klarar sig, för hon får protein och mat hon äter hemma hos mig, men som sagt tusentals barn i Malmö med tuffa hemförhållanden har inte samma möjlighet i Malmö, samma barn som redan har det tuffast för att komma ut i arbetslivet. Dessa barns förutsättningar försvårar styret när de inte serverar mat som barnen äter.

I förra veckan serverades kyckling med brun sås och potatis. Maten räckte inte trots att skolbespisningen beställt 100% mer mat än när det serveras vegetarisk mat. Ska det behöva vara så?

Även jag är i grund och botten för att vi äter mindre kött, men mindre kött betyder inte inget kött alls. Man kan servera färre antal köttbullar och mer grönsaker och inte servera mungobönor, vegetarisk färs och soyabönor alla dagar i veckan.

Som lärare ser jag dagligen hur lite barnen numera äter och det märks också tydligt på deras prestationer på eftermiddagarna. Vi vill väl ändå ge våra barn bästa möjliga förutsättningar för deras kunskapsintag som i längden är grunden för fortsatta studier på högre utbildningsnivåer.

Avslutningsvis vet jag inte i vilken skola Martina gått i, men på min skola serverades det alltid stekt fläsk till raggmunkarna.

John Roslund (M)

Kommunfullmäktigeledamot i Malmö, MaNO 4-9 lärare och motionär om skolmaten i Malmö.

Opinion

Förpliktelser och rättigheter

Opinion
Opinion

Regeringens utredare föreslår skolplikt från fem års ålder, med obligatorisk förskola. Bland annat handlar det om att se till att barn med otillräckliga språkkunskaper ska ges chans att höja kompetensnivån så att de inte börjar grundskolan med dåliga förutsättningar. Det är intressant att man menar att kommunerna ska ägna sig åt uppsökande verksamhet och aktivt leta efter barn som inte har tillräckliga språkkunskaper och skulle behöva gå i förskolan. Det låter som en sak som eventuellt inte kommer att kunna genomföras i praktiken på grund av resursbrist, men det är en fin tanke att, som Mona Sahlin sade, alla ska med.

Att stärka språkkunskaperna är alltid bra. Att redan i femårsålders försöka identifiera de barn som har dåliga språkkunskaper är bra om det finns resurser att sedan hjälpa dem på ett bra sätt och inte bara konstatera att det ligger till så. Förlänger man skolplikten med ett år är det såklart viktigt att det gäller alla och att alla har samma plikter och rättigheter. Förslaget framställs lite som om att det bara handlar om barn till invandrare, men förhoppningsvis kommer alla barn som ligger efter språkligt att ha möjlighet till extra hjälp. Att inte ha bra svenska för att man är nyanländ eller för att föräldrarna inte pratar svenska kan åtgärdas med mer svenskundervisning, men ett barn som halkar efter av andra skäl kanske behöver helt annan hjälp.

För att en tvingande reform som utökad skolplikt ska kunna rättfärdigas gäller det att det finns utbildad personal i den nya obligatoriska förskolan som ser till att undervisningen är givande och meningsfull. Om man tänker sig detta som en integrationsreform får man också fundera på hur man löser att vissa områden har få barn av svensk härkomst. Går många barn i förskolan i ett område där få pratar svenska med personal som pratar med barnen på andra språk så blir det ingen språkutveckling oavsett hur många obligatoriska år man lägger till. Hur man fördelar eleverna för att få den önskade effekten måste man fundera på innan den blir verklighet.

Opinion

Vansinne lägga VM i Belarus

Belarusian riot police detain a demonstrator during an opposition rally to protest the official presidential election results in Minsk, Belarus, Sunday, Nov. 22, 2020. The Belarusian human rights group Viasna says more than 140 people have been arrested and many of them beaten by police during protests calling for the country's authoritarian president to resign. The demonstrations that attracted thousands were the 16th consecutive Sunday of large protests against President Alexander Lukashenko. (AP Photo) XAZ116
Opinion
Opinion

Idrott och politik ska inte höra ihop, sägs det. Men det är politik på hög nivå om var nästa års ishockey-VM ska arrangeras. Planen är att Lettland och Belarus ska husera ishockey-VM tillsammans, men det börjar sent omsider ifrågasättas.

Varje söndag sen valet i Belarus i augusti har det varit stora protester i huvudstaden Minsk och i andra städer. Befolkningen i Belarus är trötta på sin diktator Lukasjenko och kräver att han avgår efter det riggade valet. Men Lukasjenko ger sig tyvärr inte så lätt. Demonstranterna bemöts mer och mer brutalt för varje söndag. Brutaliteten är systematiserad från inrikesdepartementet och demonstranterna färgmarkeras. Olika färger på kläder eller kropp visar polisen hur grovt de ska misshandla och tortera den som grips.

EU har beslutat om sanktioner för vissa nyckelpersoner i Lukasjenkos närhet, men det dröjde till in i november innan sanktioner riktades även mot presidenten själv. Frågan är väl om sanktioner är tillräckligt skarpa vapen mot en diktator som Lukasjenko. Hittills har diktatorn inte visat några tveksamheter utan i stället gripit fler demonstranter. Han förefaller trygg i förvissningen att han har Putins stöd, men frågan är väl hur länge Putins tålamod håller.

I ett sådant här läge borde det vara självklart att inte arrangera ett VM i Belarus, men det internationella hockeyförbundet har än så länge inte tagit ställning. Lettland vill inte samarrangera med Belarus, men ledningen inom världshockeyn är fortfarande fega och vill vänta med beslut. Det är makalöst, men tyvärr inte förvånande. Internationella idrottsförbund är ofta intimt knutna till makten och är därmed korrumperade.

Den belarusiska oppositionen agerar beundransvärt i ett mycket svårt läge. De behöver allt stöd de kan få från omvärlden. Nyckelpersoner, senast nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj, har tvingats fly utomlands och andra drabbas hårt av tortyr och grov misshandel. Folket i Belarus är i händerna på en maktgalen diktator.

Opinion

Utmaning för Skåne

org-641b5197-7fe3-4323-8306-d3a03c9bc4fb.jpg
Opinion
Opinion

Ett unikt dokument är på väg ut på samråd i Skåne. Regionala utvecklingsnämnden beslutade i veckan som gick att ”Regionplan för Skåne 2022-2040” ska ut på samrådsremiss till de skånska kommunerna och ”andra berörda aktörer”. Det tog många år av vånda och diskussioner innan dokumentet kunde arbetas fram. I Stockholm har det funnits en regionplan i många år, långt innan regionen bildades. I Skåne var det däremot känsligt att införa något som kunde uppfattas som ett hot mot det kommunala planmonopolet, trots att Skåne blev en ”riktig” region redan 1999. (Att det var på försök i ganska många år lämnas därhän just nu.)

I en region med 33 kommuner på en ganska liten yta fanns det förstås tidigt behov av att samordna sig och försöka tala med en röst gentemot statsmakterna. Givetvis har kommunerna makt över sina översiktsplaner, men med många gränssnitt i Skåne behövdes samordnande diskussioner. Därför startade något ganska tidigt som var ett forum för detta, som kallades Strukturbild för Skåne.

Först bara för några år sen var beslutet moget, både regionalt och nationellt, att låta Skåne ta fram en regionplan. Ett förslag har arbetats fram, men det går redan att se konfliktytor. Det finns kommuner som gärna vill köra egna race, till exempel Landskrona som envisas med att driva en egen förbindelse över Öresund. Det skulle förvåna om Landskrona slutade med det, fast man inte lyckats få in sitt förslag i regionplanen. Där finns en ny förbindelse Helsingör-Helsingborg och en Öresundsmetro Malmö-Köpenhamn.

Det är också troligt att kommunerna kommer att ha synpunkter på om de är lokala kärnor eller blir ”uppgraderade” till regionalkärna eller tillväxtmotor. Att utmana Lund/Malmö som nationell tillväxtmotor ger sig troligen ingen på.

De planeringsstrategier som är basen i regionplanen bygger på det arbete som gjordes i Strukturbild Skåne. Utveckla flerkärnigheten och stärka samspelet mellan stad och land. Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne. Stärka mångfalden av attraktiva och hälsofrämjande livsmiljöer med tillgång till rekreation.Växa effektivt med en balanserad och hållbar mark- och vattenanvändning. Planera för en god miljö och en hållbar resursanvändning. Och den sista: Stärka Skånes relationer med omvärlden.

Med tanke på de många gånger instabila politiska konstellationer som styr i skånska kommuner är det inte säkert att remissrundan går så smidigt som skulle krävas för att regionplanen ska bli ett dokument värt namnet. Den enighet som fanns när det gäller den regionala utvecklingsstrategin kan utmanas. Infrastrukturfrågorna är alltså en given trätopunkt, men även diskussionen kring flerkärnighet och det som kan uppfattas som en klassificering av kommunerna kan skapa oenighet. Särskilt om prestige blir inblandat, vilket lätt kan bli fallet när styrena är instabila.

Kristianstad och Hässleholm nämns som en gemensam tillväxtmotor. Under lång tid fanns det en intern konkurrens mellan dessa nordostskånska kommuner, något som delvis har luckrats upp genom strukturbildsarbetet, men finner sig ”storebror” Kristianstad i att gå armkrok med Hässleholm? Att det verkligen vore bra för nordöstra Skåne är inget att tveka på, men här kan prestige komma emellan.

Och hur ser prestigen ut i Ängelholm? Kommunen pekas ut som en potentiell regional kärna, men är inte där än, till skillnad från Landskrona och Trelleborg som är ungefär lika stora kommuner. Det beror helt och hållet på hur ödmjuk den politiska ledningen i Ängelholm är.

Regionplanen är inget juridiskt bindande dokument utan är bara vägledande. Men ska syftet med den uppfyllas gäller det att kommunerna ställer upp bakom. Skåne kan inte vara starkt gentemot statsmakterna om man inte talar med en mun och det har varit si och så med det genom åren. Ska det till exempel bli fler förbindelser över Öresund behöver skåningarna kroka arm. Lokala stridigheter brukar inte imponera på statsmakten.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Opinion

Annorlunda boende ger framtidshopp

org-0f9bdbcd-f02e-47c1-ba52-febb09c8e65c.jpg
Opinion
Opinion

Det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem har satsat på projektet Sällbo i det ombyggda gamla Fredriksdalshemmet. Det är ett modernt kollektivboende kan man säga. Alla lägenheter är tvåor och hälften av dem bebos av personer som är 70 år eller äldre. I resten bor unga människor som studenter och unga som nyss fått uppehållstillstånd.

Det är en fantastisk boendeform där man lär av varann. Lägenheterna är utrustade som vilken tvåa som helst, men det finns gemensamma utrymmen som kök, vardagsrum, bibliotek och träningslokal. Det krävs att man är nyfiken på andra människor och kulturer. I ett Sverige där vi har flest ensamhushåll och många också känner sig ensamma är denna sortens boende en utmärkt idé. Fler kommuner borde definitivt ta efter. Samhället skulle se helt annorlunda ut om fler umgicks över generationsgränserna. Det är ett perfekt sätt för dem med nytt uppehållstillstånd att lära sig mer om Sverige och den svenska kulturen. Det finns äldre personer med lång erfarenhet att fråga om man behöver hjälp. Det är också bra för de äldre att kunna få hjälp med enklare saker av sin unga granne.

När det är dags för äldre att lämna villan och skaffa sig en mer lättskött lägenhet har många en tendens att söka sig till boenden där det bor andra i samma ålder. Det kanske är förståeligt, men ett boende som Sällbo borde ge en helt annan stimulans. Det kräver förstås att man är öppen för nya människor och nya insikter. Så att helt gå efter kötiden fungerar inte när det gäller ett sådant här socialt boende. De boende väljs ut genom personliga intervjuer.

Opinion

Pausen är över

Opinion
Opinion

Flera städer stänger verksamheter som drar mycket folk, som museer, badanläggningar och fritidsgårdar, däribland Malmö. I Lund blir del delvis distansundervisning i gymnasiet. Susanne Serenhov, tillförordnad kulturdirektör i Malmö, säger att det inte känns bra att stänga. Så är det naturligtvis. Det fanns hopp om att Sverige och i synnerhet Skåne var på väg i rätt riktning, vilket gör att den andra vågen om möjligt känns värre än den första. Många hade behövt den tröst och förströelse som kulturen ger. Samtidigt är inget konsthallsbesök värt att dö för, eller värt att sprida smitta till någon annan.

Vi vet nu att det inte räcker att leva som vanligt eller ens delvis som vanligt med det antal sjuka och döda som rapporterats in under de senaste dagarna. Två vaccin befinner sig i snabbspår för ”eventuellt godkännande” innan jul, enligt kommissionens ordförande Ursula von de Leyen. Det är långt ifrån någon garanti, men varje ljuspunkt på horisonten är välkommen.

Under en presskonferens med Ibrahim Baylan och Svensk Handels vd Karin Johansson uppmanades folk att inte trängas i butiker inför jul och den från USA adopterade ”shoppinghelgen” black friday, upplagd kring att få folk att trängas kring fyndvaror.

Det borde vara självklart att inte ge sig ut på stan och trängas med tanke på de växande döds- och sjuktalen, men förmodligen sitter julhetsen i ryggmärgen och tanken på att inte handla julklappar på stan är främmande.

E-handeln lär växa ytterligare och den som utnyttjar den möjligheten får sannolikt öva sig på tålamod kring leveranstider: det är svårt att tänka sig att Postnord och andra leverantörer kan hålla takten.

Balansen mellan att hålla avstånd och att ge handeln en chans att överleva covidåret blir svår. En tanke är att årets julklapp stormköket kompletteras med presentkort till verksamheter som efter en kort period av hopp nu åter hotas av stängning eller konkurs, som Skansen eller en lokal oberoende biograf.

Opinion

Svensk kriminalhistoria

Opinion
Opinion

2018 började polisen undersöka möjligheten att införa metoden med DNA-baserad släktforskning nationellt. Nu är pilotstudien färdig.

Det finns givetvis ett antal problem att hantera innan metoden kan användas i stor skala. Bland annat tar polisen upp frågan om var personuppgiftsansvaret ligger när man lägger upp DNA för jämförelse på sajter som ägs av privata aktörer, vilken är en av flera etik- och integritetsfrågor som måste lösas innan metoden kan användas nationellt. Det går dock inte att bortse från att detta är enormt spännande och en möjlig upprättelse för brottsoffer som länge trott att det inte skulle finnas någon möjlighet till rättvisa för dem. Som det står i rapporten är försöket med släktforsknings-dna svensk kriminalhistoria.

De mest profilstarka fallen som lösts med hjälp av den här metoden är från svenskt perspektiv dubbelmordet i Linköping 2004, där gärningsmannen hållit så låg profil att han sannolikt aldrig hade hittats om det inte var för DNA-matchingen och det uppmärksammade fallet med den amerikanska seriemördaren ”The Golden State killer”, vars ledande släktforskare fungerande som rådgivande för sin svenska motsvarighet i Linköpingsfallet. Det är Linköpingsfallet som polisen tittar på i pilotstudien.

I studien pekar polisen på att myndighetssamverkan var en viktig del av projektet. Brist på fungerande samverkan dyker gång på gång upp som ett problem för både svensk och europeiskt brottsbekämpning, så det är välkommet att polisen har med samverkansperspektivet från början.

I nuläget är det mord och grova sexualbrott som då alla andra metoder misslyckats kan försöka lösas med hjälp av släktforsknings-DNA. Det är brottstyper som skaver särskilt på medborgarnas rättskänsla och de relativa integritetskompromisser som får göras kan vara värt det i de fallen. Säkert känns det så för Anna-Lena och Mohamads familjer, som äntligen fått ett avslut.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL