För tredje dagen i rad noterar USA ett nytt dystert dygnsrekord över antalet nya coronasmittade i landet.

De senaste 24 timmarna har drygt 57 600 fall registrerats, enligt Johns Hopkins-universitetet. Sju delstater redovisar egna toppnoteringar. Det handlar om Alabama, Alaska, Idaho, Mississippi, North Carolina, South Carolina och Tennessee, enligt Reuters sammanställning.

De dystra siffrorna kommer inför USA:s nationaldag, som firas den 4 juli.

Finland har hittills klarat sig relativt lindrigt undan den rådande coronapandemin. Antalet rapporterade fall är 131 per 100 000 invånare jämfört med 684 i Sverige. Dödstalen ligger också på en betydligt lägre nivå med drygt en tiondel jämfört med Sverige, i förhållande till folkmängd. Nu har landet öppnat gränserna mot och övriga Norden och Baltikum, men Sverige är exkluderat. Finlands president Sauli Niinistö menar att det inte har något med Sveriges coronastrategi att göra utan om hur smittläget ser ut och jämför situationen länderna emellan med hur situationen såg ut inom Finland under början av våren.

– Situationen just nu är ungefär likadan som när vi när vi stängde gränsen mot Nyland. Det gjorde vi för att vi såg att infektionerna spred sig inom Nyland på ett helt annat sätt än i övriga delar av landet. Regeringen beslöt, vilket jag tycker var helt rätt, att stänga gränsen. Alla tyckte inte om det, men jag tror att djupt inne så förstod människorna att det var det bästa för alla, säger han.

Olika strategi

Sveriges strategi mot covid-19 har varit vida omdebatterad och kritiserad på flera håll, och redan från början har strategierna för att bekämpa smittan i Finland och Sverige skiljt sig åt. Sauli Niinistö säger att det egentligen inte är så märkvärdigt att länder har olika strategier, då det är en så främmande och överraskande situation för alla. Det är för tidigt att säga vilka som har valt rätt strategi.

– Men jag måste säga att jag är mycket nöjd med hur den finländska regeringen agerat, men ingen vet hur det kommer att sluta. Vi kommer förhoppningsvis vara klokare i slutet av året, och vet då vad som hände. Men det är fakta att situationen är olika på olika platser och att strategin man haft i Sverige är olik mot den vi haft här, säger Sauli Niinistö.

Att gränserna stängdes från början var enligt Niinistö helt naturligt då det var lätt att konstatera att ju mer människor reser desto mer sprids infektionen. Han säger samtidigt att det inte är just Sveriges strategi, utan mängden infektioner i landet, som gör att gränserna hålls stängda.

– Det är svårt att säga vem som haft rätt strategi. Men det finns betydligt mer infektion där än vad vi har här och då är det helt logiskt i jämförelse med vårt beslut gällande Nyland. Jag är säker på att man förstår vår tankegång i Sverige. Folk har olika åsikter, men jag hoppas bara att den här tankegången förstås. Det är inte mot Sverige, det är mot infektionen, säger han.

Negativa relationer

Både Sveriges inrikesminister Mikael Damberg (S) och utrikesminister Ann Linde (S) har uttryckt sin oro för att det nordiska samarbetet kan komma att påverkas negativt i och med detta, men det tror inte Niinistö.

Han pekar i stället på ländernas långa gemensamma historia, där några månader av stängda gränser inte kommer ha någon påverkan. Han poängterar hur samarbetet i Norden har stärkts under senare år och då speciellt det svensk-finländska samarbetet.

– Inom försvarssamarbetet vi haft är det en helt ny situation under de senaste 7–8 åren. Det var inget man kunde tro i början av millenniet, vi har gått framåt ordentligt och det snabbt. Och den här fienden vi har just nu, covid-19, det är en gemensam fiende, säger han, och menar att situationen varken är lätt för Sverige eller Finland, där man vant sig vid öppna gränser länderna mellan.

– Särskilt i norr i Torneå och Haparandaområdet har man blivit van att leva tillsammans utan gränser. Det finns också många människor med finskt ursprung i Sverige, som inte har finskt medborgarskap, som säkert har släkt och bekanta i Finland de vill upprätthålla relationerna med, säger han.

Finländska Torneå ligger alldeles intill Haparanda och samhällena brukar vara tätt sammanflätade. I dag är de i stället uppdelade med ett staket. När gränsen mellan Sverige och Finland kommer öppnas är ett beslut för Finlands regering.

– Det är inte min sak att gissa när svenskar kommer kunna resa in i Finland igen. Men jag är säker att regeringen tar situationen mycket allvarligt och ser på alla möjligheter, säger Sauli Niinistö.

Troy Enekvist/TT

I mitten av april höjdes varningsflaggor för att priset på kaffe skulle kunna öka kraftigt till följd av pandemin. Några månader senare kan det konstateras att det inte blev riktigt så illa som befarat för konsumenterna.

I början av maj startade skördesäsongen av kaffebönor i Brasilien och Colombia. Då brukar priserna på kaffe sjunka eftersom utbudet ökar. I år var många oroliga att möjligheten att skörda bönorna skulle påverkas av de reserestriktioner som gällde till följd av coronapandemin.

– Många av länderna som är stora kaffeproducenter, bland annat Brasilien och Colombia, har definierat arbete inom kaffesektorn som nödvändigt arbete och därför släppt in säsongsarbetare i länderna, säger Emma Frödå, lantbruksexpert på Danske Bank.

Faran inte över

Oron finns kvar för att reserestriktionerna ska medföra att inte tillräckligt många säsongsarbetare finns tillgängliga under skörden.

– Om inte arbetskraften kommer så att man kan skörda precis när det är dags är det risk att det blir sämre kvalitet på bönorna, säger Emma Frödå.

Det finns även en risk att logistikproblem till följd av corona ska orsaka förseningar under transporterna av bönor. Men mest orolig är kaffebranschen för att konsumtionen av högkvalitativt kaffe ska sjunka vid en lågkonjunktur då konsumenten drar ner på lyxkonsumtionen.

– Det är de här exklusiva bönorna som de tjänar ganska bra pengar på som tappar i pris. Har man inte så mycket att röra sig med så kommer de flesta att fortsätta dricka kaffe men kanske en billigare sort, säger Emma Frödå.

Låg lönsamhet

Under de senaste åren har priset på kaffe legat ganska lågt. Något som lett till att många producenter haft låg lönsamhet och flera har gått i konkurs.

I slutet av 2019 och början av 2020 steg priset på kaffe kraftigt för att sedan sjunka till februari. I månadsskiftet mellan mars och april steg priserna igen men har sedan dess gått ner för att de senaste veckorna gå upp lite igen.

– Tittar man på tre till fem års sikt så är priserna ganska låga men de går väldigt mycket upp och ner. Det är aldrig positivt för producenterna med växlande priser utan de vill ha stabilitet så att de vet vad de tjänar, säger Emma Frödå.

Ellinor Knoxborn/TT

Fredwicksfeldtska möllan i Löddeköpinge riskerar att förfalla. Bland annat är rötskador konstaterade på flera ställen.

Sedan 1950 är Harjagers härads fornminnes- och hembygdsförening ägare till möllan. Föreningen tog 2016 fram en budget på över tre miljoner kronor för att återställa möllan. Summan anses omöjlig att få in de närmaste åren. Ambitionen fick revideras till att möllan ska göras tät samtidigt som säkerheten ökar. Då landade budgeten på en dryg miljon.

Kampanj startade

Göran Brandin sitter i Möllekommittén, som arbetar med att få pengar till renoveringen, som också bygger på mycket ideellt arbete.

En förutsättning för att få bidrag från stat, kommun, stiftelser och liknande handlar om att visa att allmänheten är engagerad. I januari startades kampanjen Rädda Möllan, bland annat med upprop på Facebook. Möllekommittén har också varit runt och lagt lappar i brevlådor i Lödde med omnejd.

150 har gett 60 000

Fram till nu har omkring 150 privatpersoner swishat eller gjort banköverföringar på 60 000 kronor. Det är över förväntan.

– I Höör fick de in 15 000 på ett år, så jag trodde vi skulle få in 30 000, säger Göran Brandin.

Möllan i Lödde är speciell. Den är inte bara ett landmärke i Lödde. Den är också av sin tids mjölnare ofta nämnd som en av Skånes vackraste. Den stod klar 1847 och är troligen döpt efter grevinnan på Barsebäcks gods.

128 000

Förutom kampanjen Rädda Möllan har hembygdsföreningen tidigare fått 41 000 kronor i gåvor. Kommunen tilldelade i år kulturmiljöpriset till verksamheten, vilket gav ytterligare 29 000 kronor. Sammanlagt 128 000 kronor har samlats in.

Sedan i januari har arbetet med att få möllan tät pågått. Dörrar har fått lämnas iväg till en konsult, men vissa kittnings och målningsarbeten har skett med en handfull ideellt arbetande krafter. Fönster och dörrar vid segelbanan ska vara klara till möllans dag på söndag. Men pengar till att lägga ny papp på taket och plocka ner vingarna för behandling och justering, samt reparation av segelbanan är ännu inte klar.

Just nedplockningen av vingarna är en intressant aspekt. Nyligen skrev Skånskan om att kringliggande markägare vill bygga bostäder runt möllan. Det blev nej i planutskottet då översiktsplanen inte medger bostäder. Göran Brandin är fundersam över den föreslagna exploateringen.

Segelbana större än egendom

Bygga bostäder är inte fel, menar Göran Brandin, men alltför tättbebyggt och nära möllan blir problematiskt.

– Möllans tomt är 249 kvadratmeter, men segelbanan och vingarna är 289 kvadratmeter, säger han.

En ekonomibyggnad som ligger nästan kloss i kloss med möllan föreslås bli bostäder, men tangerar alltså att ligga delvis under segelbanan. Bara för att få ner vingarna för underhåll krävs en stor kranbil och stora ytor att lägga ner dem på.

300 getter har dukat under i en ladugårdsbrand i Ål i Viken fylke i centrala Norge.

Branden bröt ut strax efter klockan 02 natten till lördagen, enligt lokal polis.

– Alla djur i byggnaden, 250 getter och 50 killingar, omkom i branden, säger räddningsledaren Erik Gunnerød vid Sydost polisdistrikt.

Enligt ett vittne uppstod eldsvådan hastigt, och ladan var redan övertänd när räddningstjänst kom till platsen.

Även ett gammalt härbre fick stora skador.

På grund av spridningsrisk fick närliggande bostäder evakueras, men inga människor skadades i branden som på lördagsmorgonen förklarades vara under kontroll.

Veckans sommarpratare bjuder på berättelser på olika nivåer. Vissa mer privata - andra mer återhållsamma. Det är svårt att hitta en röd tråd bland dem. De flesta följer den dramaturgiska årstiondelånga kurvan från ett då, med avstamp i barndomen eller en specifik händelse, till nu och de 90 minuterna i Sommar i P1.

Efter att ha lyssnat igenom dem alla känns blandningen på något sätt bekant. Det är högt och lågt, intrikat och allmänt, mikro och makro i symbios, helt enkelt en bra blandning, som en frisk fruktsallad en sommardag (utan de konserverade muggiga persikorna).

Hasse Andersson, bananen som liksom utgör basen. Utan banan ingen fruktsallad. Kanske inte den mest spännande frukten, den som får det att spritta till i smaklökarna, men den mättar gott och är som en lagom mogen banan brukar vara – mjuk, snäll och utan tuggmotstånd.

Sofie Sarenbrant - en mörk, vinröd och mjöldaggsinvaderad vindruva. Deckarförfattaren använder sin tid i etern till att berätta om de sexuella övergrepp hon utsattes för som barn för att - förhoppningsvis - ingjuta hopp hos andra utsatta. Omgiven av familj och vänner känner hon sig ändå ensam med sin skam och skuld och övertygelse om att de andra skulle få det bättre om hon försvann. Det mörka och tunna men ändå starka höljet, som slutligen (inte tack vare rättssystemet) motade bort mjöldaggen, döljer ett ljust innanmäte: insikten om att även om man sitter ensam på sin lilla kvist är man ändå en del av en stor och betydelsefull klase.

Youtubern och influencern Therese Lindgren kan kanske liknas vid en apelsin, inte bara för att hon under sin mörkaste sjukdomsperiod hittade en vän och ett lugn i Youtubefenomenet Annoying Orange. Under det hårda, slipade och säljdrillade skalet finns många klyftor av en och samma person; den varma, den smarta, den kontrollerande, den rannsakande, den rädda och den modiga.

Klarnagrundaren Niklas Adalberths sommarprat går från noll till miljarder, som äpplena i Kivik om sensommaren. Han blir sällan personlig, känslorna lyckas inte nå rösten – eller om det är tvärtom. Adalberth-äpplet har ett välpolerat skal och ett inre som måste tuggas noga men när man väl gjort det är man nöjd.

Kiwin är kompositören och orkesterdirigenten Catherine Winnes. Bara namnet klingar melodiskt, kiwi, kiwi. För den oinvigde kan klassisk musik te sig svårt, lite brunt (i dubbelbemärkelse just här). Men Winnes visar att bara man delar kiwin så ser man allt det gyllengröna som går så lätt att gröpa ur med rätt verktyg.

Så kommer kampen om ananasen. Denna märkliga frukt vars mörka skal inte ska förtäras utan skäras bort med kniv för att man ska komma in till det söta och trådiga fruktköttet. Den får överbefälhavare Micael Bydén och svenskitalienske diplomaten Staffan de Mistura med sina egna yrkesbaserade taktiker göra upp om.

Veckans fruktsallad ger lite av varje, det går fint att peta bort olika komponenter men de gör sig ändå bäst ihop. Dessvärre saknas det högt åtråvärda och ensamglänsande körsbäret.

En 57-årig man med svenskt medborgarskap har dömts till 38 års fängelse för ett mord på en kvinna i Mexiko, skriver Västerbottens-Kuriren.

Mannen och kvinnan har tidigare bott tillsammans i Umeå men flyttade sedan vidare till Mexiko.

Det var den 20 juni förra året som kvinnan sköts till döds på öppen gata i sin hemstad Tequisquiapan, 140 kilometer nordväst om Mexico City, sedan hon lämnat sin dotter på skolan.

Enligt åklagaren var motivet bakom mordet att 57-åringen tecknat en livförsäkring för sin före detta sambo på motsvarande 520 000 kronor som han skulle få tillgång till vid hennes död, rapporterar VK.

Mannen har suttit häktad i över ett år i väntan på rättegång. Svenska UD ska ha varit insatt i fallet och besökt mannen i fängelset San Juan del Rio.

Mannens advokat uppger för VK att det finns goda möjligheter att överklaga domen.

Folkhälsomyndigheten gick i veckan ut med att den tagit fram en vägledning för hur antikroppstest bör genomföras. Men för en privatperson kan det vara knepigt att veta vilka tester det går att lita på.

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, tycker att den som gör ett test ska kräva svar från den som erbjudit det.

– Man kan berätta att man vet att Folkhälsomyndigheten nu har rekommendationer när det gäller antikroppstesternas prestanda och sedan fråga om dessa uppfylls, säger hon.

Karin Tegmark Wisell anser att den som utför testet har en skyldighet att svara.

– Och om en myndighet har utfärdat en rekommendation, som vi nu har gjort, så ska man som testutförare ha mycket på fötterna för att gå emot det.

Ställ frågan

TT: Tror du att en testutförare kommer att erkänna för en patient om den inte följer era rekommendationer?

– Det förväntar jag mig verkligen. En verksamhet som utför antikroppstester har en skyldighet att genomföra dem under hälso- och sjukvårdslagen. Vilseleder man patienter, eller andra som frågar, kan det bli disciplinärenden, säger Karin Tegmark Wisell.

TT: Men om det nu ändå finns en risk för att vissa inte följer rekommendationerna från er, vågar man som privatperson ta ett test och sedan träffa någon ur en riskgrupp?

– Har man ställt frågan till den som gör testet, att de känns seriösa och de kan svara på frågorna man har, så tycker jag att man som patient kan lita på dem. Men i och med att det har funnits en osäkerhet kring antikroppstesterna, och att det hela tiden dyker upp ny kunskap inom det här området, så tycker jag att man ska ställa frågan, säger Karin Tegmark Wisell.

Nytt test

När coronaviruset började få spridning i Sverige var det många som gjorde snabbtester för att ta reda på om de bar på antikroppar mot covid-19. Karin Tegmark Wisell säger att det är svårt att veta om testen nu går att lita på.

– För att veta det måste man fråga den som utfört testet vad det har för prestanda och om det uppfyller de krav som Folkhälsomyndigheten nu har preciserat, säger hon.

Om kraven inte uppfylls bör man göra ett nytt test.

– Ja, och om man inte får svar på den frågan så bör man åtminstone vara ifrågasättande och inte ta för givet att de följer våra rekommendationer. Har man varit helt frisk, utövat social distansering och har gjort ett snabbtest som man är osäker på vad det har för prestanda, då tycker jag absolut att man kan ta ett nytt test, säger Karin Tegmark Wisell.

Ansvar på patienten

TT: Ligger det inte för mycket ansvar på patienten, för att ett test ska kännas säkert?

– Båda ja och nej. Alla regioner som erbjuder antikroppstester enligt våra rekommendationer kommer att få ersättning från staten. Så gör man ett test inom regionen kan man räkna med att det är säkert. Det kanske är mest relevant för den som har gjort ett snabbtest hos en privat aktör, innan våra rekommendationer kom, som bör ställa frågan.

Hon tycker dock att man i grunden ska lita på utförare av hälso och sjukvård i Sverige.

– Men i och med att det ha funnits lite sämre tester i omlopp tidigare, och det nu finns väldigt bra tester med hög prestanda, så kan det vara bra att ställa frågan, säger Karin Tegmark Wisell.

Carin Fock/TT