Krönika

I dag är svart humor enda ljuset

Stefan Bergmark. Foto: Olle Jansson
Artikel Krönika Om svart humor som i stort sett det enda ljuset i det nuvarande samhällstillståndet skriver Stefan Bergmark i sin krönika.

”När jag blir stor / ska jag ha marknad / Det ska vara marknad / för friska / och sjuka / När människor inte är på marknaden / ska det vara / för att de inte finns”. Jonas Gren inleder varje sida i sin nyutkomna diktsamling Överallt ska jag vara i centrum med orden ”När jag blir stor”. Formuleringar och bildspråk har han hämtat ur socialdemokraternas manifest Framtidskontraktet samt moderaternas Ansvar för hela Sverige. Resultatet är inget mindre än briljant samhällssatir.När man är liten önskar man ju inte avregleringar och ordning i finanserna. Inte tillväxt och arbetslinje. I de flesta fall inte bara önskar utan göder man nog också en from förhoppning om en ljusare framtid. För en själv och alla andra.

Jag växte exempelvis upp under kalla kriget och vuxenvärlden domedagspredikade om det snart förestående tredje, och för mänskligheten sista, världskriget. Men inte trodde jag och mina kompisar på det. I stunden kanske vi skrämdes men innerst inne visste vi ju att förnuftet skulle segra och därmed också freden och rättvisan. Dessa förhoppningar har jag svart på vitt i ett brev jag skrev under nyårsaftonen 1985. Förseglad med stearin och med texten ”Får ej öppnas förrän år 2000” följde det med mina föräldrars många flyttlass längs Norrlandskusten och vid millennieskiftet och tiden för öppnandet hade det nått Umeå. Tyvärr har inte många av mina spådomar besannats. Jag fick i och för sig rätt vad gäller att ”inget kärnvapenkrig kommer att ha inträffat” men mina andra obotligt optimistiska förhoppningar har helt kommit på skam. För inte kan vi heller i dag tala om bra levnadsvillkor i U-länderna och ”en semester till Australien” är ju femton år efter millennieskiftet fortfarande inte något ”de flesta har ekonomisk möjlighet till”. Brevet slutar också i en ännu mer utopisk yra, helt uppochnervänd från dagens verklighet: ”Jag tror att pengar inte ger lika mycket makt som nuförtiden – Kort sagt: Jag tror vi har det bättre”.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sjöbo

Tre covid-fall på Emanuelskolan

Emanuelskolan.
Sjöbo
Sjöbo En lärare och två elever på Emanuelskolan i Sjöbo har insjuknat i covid-19.

Det var på torsdagen i förra veckan, dagen innan skolavslutningen, som en lärare på Emanuelskolan konstaterades vara smittad av covid-19.

”Det är en i personalen som insjuknat efter att en i dennas familj fått covid. Medarbetaren arbetade under torsdagen, den dag som sjukvården menar att medarbetaren varit mest smittsam. Medarbetaren har varit hemma sedan fall i familj uppdagades,” skriver rektor Emilia Strand i ett mejl till Skånskan.

Efter detta har det även visat sig att elever har blivit smittade.

”Jag har fått information från två vårdnadshavare om att deras barn testat positivt. Eleverna har tillhört den årskurs där medarbetaren arbetat.”

Emelie Strand säger att skolan har följt rekommendationerna.

”All personal och vårdnadshavare till elever som kan ha kommit i kontakt med medarbetaren är informerade och uppmanas att testa sig.”

”Största delen av personal som arbetar nära den smittade medarbetaren har nu gått på ledighet”.

Ekonomi

Tydlig ljusning i ekonomin

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar finansdepartementets senaste prognos för den makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna under en pressträff i Rosenbad.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen skriver upp tillväxtprognosen för svensk ekonomi kraftigt. Nu väntas BNP växa med 4,7 procent i år.
– Vi ser en tydlig ljusning i ekonomin men återhämtningen är väldigt skör, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

– Därutöver pågår en politisk kris i riksdagen och det bidrar inte till att stärka den här prognosen, säger Magdalena Andersson.

Dock syns inga effekter av den politiska krisen i den här prognosen, påpekar Andersson.

– Vi reviderar upp tillväxten, som är den högsta i Norden. Arbetsmarknaden stärks och vi har fortsatt starka statsfinanser och det offentliga sparandet revideras upp, säger Andersson.

I den förra prognosen från mitten av april spådde regeringen en BNP-tillväxt i år på 3,2 procent och 3,8 procent nästa år. Arbetslösheten bedömdes då landa på 8,7 procent i år för att falla till 7,9 procent nästa år.

Snabbare återhämtning

Nu spås arbetslösheten gå ner till 7,7 procent nästa år.

– Sysselsättningsgraden har fallit under krisen men bedöms öka snabbt, men svårt att jämföra på grund av en statistikomläggning. Det är olyckligt att skiftet kommer mitt i pandemin men den var planerad sedan länge och genomförs i hela EU, säger Andersson.

Att prognosen revideras upp så kraftigt förklaras bland annat av att den ekonomiska återhämtningen har gått snabbare än tidigare väntat, enligt finansdepartementet.

Flera indikatorer visar att tillväxten kommer vara fortsatt stark den närmaste tiden. Efter att ha fallit med 2,8 procent 2020 var BNP under första kvartalet 2021 tillbaka på samma nivå som för ett år sedan.

Ökad konsumtion

Återhämtningen ser därmed ut att gå snabbare jämfört med tidigare ekonomiska kriser.

Hushållens konsumtion väntas öka i takt med att smittspridningen minskar och restriktionerna i samhället lättar och väntas växa med 4,7 procent i år.

Det är en upprevidering med 1,3 procentenheter jämfört med den förra prognosen. Även den svenska exporten bidrar positivt till tillväxten och väntas öka med 8,9 procent. Här finns dock en risk för att bristen på vissa insatsvaror och flaskhalsar i transportkedjorna kan dämpa utvecklingen i världshandeln och därmed även den svenska exporten.

FAKTA

Fakta: Nycketal

Nyckeltal: 2020, 2021, 2022

BNP, -2,8 (-2,8), 4,7 (3,2), 2,9 (3,8)

Arbetslöshet, 8,3 (8,3), 8,7 (8,7), 7,7 (7,9)

Budgetunderskott*, -3,0 (-3,1), -2,2 (-4,5), 0,0 (-1,0)

Statsskuld**, 39,7 (39,9), 38,0 (39,9), 35,0 (37,0)

Siffror inom parentes avser prognosen från 15 april.

* Offentliga sektorns finansiella sparande, procent av BNP

** Offentliga sektorns skuld, procent av BNP

Källa: Regeringen

Sjöbo

Ytterligare en stöld från arbetsplats

Bilden visar en grävmaskin.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
Sjöbo
SJÖBO En till anmälan om stöld på en byggarbetsplats vid Assmåsa på riksväg 13 har inkommit.

Stölden ska ha skett någon gång mellan fredag och måndagsmorgonen. Det rör sig om en dator, gps-skärm och annan teknisk utrustning som tillgripits genom ett inbrott i en grävmaskin. Värdet på stöldgodset är oklart.

I tisdags skrev SkD på webben om en stöld begången vid samma plats under den gångna helgen. Även då rörde det sig om teknisk utrustning som stulits ur grävmaskiner.

Inrikes

Sex åtalas efter rekordstort kokainbeslag

Sex personer åtalas i ett narkotikamål där ett av de största beslagen htills av kokain och metamfetamin i Sverige gjorts. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes

Ur ett lönnfack mellan passagerar- och lastutrymmet i en specialbyggd mindre lastbil plockade polisen fram stora mängder kokain.

Nu åtalas sex personer i fallet, fyra av dem för inblandning i synnerligen grova narkotikabrott. Brotten ska ha skett i Stockholms södra förorter.

Totalt har 125 kilo kokain, 15 kilo metamfetamin och 33 500 ecstasytabletter beslagtagits. På gatan hade värdet varit flera hundra miljoner kronor.

"Det här är ett av de största beslagen som gjorts av kokain och metamfetamin i Sverige. Brotten är att bedöma som synnerligen grova med hänsyn till att de avsett synnerligen stor mängd narkotika av farligt slag och dessutom utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning och varit yrkesmässig och organiserad", säger Ewa Korpi, kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Enligt åtalet är det ett organiserat nätverk som ligger bakom narkotikahandeln.

De åtalade är mellan 23 och 70 år gamla. Fyra av de åtalade sitter häktade sedan november förra året.

Den 29 juni inleds rättegången i Södertörns tingsrätt. Den beräknas pågå i åtta dagar.

Lund

"Vi gräver oss ner genom tiden"

Sebastian Boström står bredvid utgrävningen och håller armarna i kors och kisar mot kameran.
Foto: Kajsa Centre
Lund
Lund I centrala Lund vid Tomegapsgatan blev en tre veckors utgrävning färdig sent under fredagskvällen. Trots att man mitt i en stad oftast finner fynd i stil med hushållsavfall förekom det denna gång något ovanligt.
– Ofta önskar man att man hade kunnat göra mer men inte den här gången, säger arkeologen Sebastian Boström som drivit fram utgrävningen.

I ett 250 kvadratsmeters stort område ligger det på tisdagseftermiddagen stora högar jord intill en metersdjup utgrävning. Just nu är det arkelogiska grävandet färdigt men det återstår runt ett års efterarbete. Först ut är att ta markprover.

– Vi gräver oss ner genom tiden, säger Sebastian samtidigt som han tar sig ner i det stora hålet och går bort mot en av väggarna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Ekonomi

KI ser utrymme för politiska satsningar

Konjunkturinstitutets chef Urban Hansson Brusewitz släpper ny prognos. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Även statliga Konjunkturinstitutet (KI) lyfter svensk BNP-prognos betydligt. Och i slutet av året är lågkonjunkturen över.

Svensk BNP bedöms växa med 4,4 procent i år, enligt KI. Jämfört med prognosen 31 mars är det en rejäl upprevidering från 3,7 procent. Regeringen spår att BNP lyfter med 4,7 procent i år, enligt dess färska prognos.

Därmed bedömer KI att lågkonjunkturen är över i slutet av 2021. Myndigheten ser också ett större utrymme för finanspolitiska reformer nästa år, i takt med att de statliga stödåtgärderna kan börja fasas ut när pandemieffekterna lägger sig.

"Utfasningen av stödåtgärderna bidrar till att det offentligfinansiella sparandet nästa år blir i linje med överskottsmålet, samtidigt som ett större utrymme än normalt bedöms finnas för ofinansierade finanspolitiska åtgärder", skriver KI.

Men arbetsmarknaden släpar efter. Arbetslösheten sjunker från 8,7 procent i år i snitt till 7,6 procent nästa år, enligt KI.

Ekonomi

Mer krisstöd till kultur och idrott under maj

Tomt på arenorna i maj – då ökade krisstödet. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Staten betalade ut 2,6 miljarder mer i krisstöd till kultur- och idrottsverksamhet under maj i år jämfört med i fjol, visar en sammanställning från statliga Ekonomistyrningsverket.

Överskottet i statens budget blev nästan 37 miljarder kronor för maj, vilket är 27 miljarder mer än samma månad i fjol.

Totalt blev utgifterna i statens budget nära 103 miljarder kronor i maj, cirka 11 miljarder kronor högre än samma månad 2020.Framför allt beror detta på att utgifterna för hälso- och sjukvård blev 7,4 miljarder kronor högre i maj i år.

Inkomsterna i statens budget blev 140 miljarder kronor i maj, 37,5 miljarder kronor högre än i maj 2020. Det beror bland annat på den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter under perioden april–juli 2020. Intäkter från skatter på varor och tjänster blev 65 miljarder kronor under maj månad, drygt 8 miljarder mer än samma månad i fjol. Skatter på inkomster ökade också i år.

Inrikes

Vargattackerna ökar – går om lodjur

Antal registrerade angrepp 2011–2020.
Foto: Johan Hallnäs
Inrikes
Inrikes För första gången på tio år står varg för fler attacker än lodjur mot tamdjur. Ökningen skapar oro och uppgivenhet bland djurägare i drabbade områden.

Flera vargar har rört sig söderut de senaste åren och etablerat revir i Östergötland, Jönköping och Skåne. Förflyttningen till områden där tamdjursbesättningarna ligger tätare har gjort att vargars attacker på tamdjur har ökat de senaste tre åren. De är nu för första gången sedan 2011 fler än attackerna från lodjur, enligt Viltskadecenters statistik för år 2020.

– Men det är fortfarande relativt få angrepp generellt, inte ens över hundra attacker år 2020, säger Maria Levin, konsulent på Viltskadecenter och en av rapportförfattarna.

"Oroliga och uppgivna"

Ökningen gör ändå stor skillnad för djurägare i och med att en varg kan ta omkring 30 får i en attack, medan ett lodjur tar ett får, enligt Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

– Vi har många djurägare i områden där det introduceras varg som är väldigt oroliga och uppgivna, säger Borgström.

LRF-ordföranden säger också att det finns ett stort mörkertal kring hur många tamdjur som skadas eller dödas av varg. Dels på grund av att länsstyrelsens besiktningspersonal måste säkerställa att det är ett rovdjur som orsakat skadan, och dels för att vargfrågan är så infekterad att många tamdjursägare är rädda för hot från djurrättsaktivister om de anmäler.

Bidrag till stängsel

Den som anmäler en rovdjursattack och får det bekräftat av länsstyrelsen får en viss ersättning för skadan och man kan få bidrag till förbyggande åtgärder som rovdjursstängsel om man har varg i området.

Förra året gav länsstyrelserna bidrag om totalt 7,7 miljoner kronor för förbyggande åtgärder och 2,2 miljoner kronor betalades ut som ersättning för skador som stora rovdjur orsakat.

Men enligt Palle Borgström är ersättningen och bidragen för låga för att täcka de egentliga kostnaderna. Han förespråkar en lösning som skulle göra djurägarna som är anslutna till LRF mer trygga, enligt honom:

– Snabbare beslut om skyddsjakt behövs för att det ska vara en hanterbar situation när det dyker upp nya vandringsvargar, särskilt när det är individer som inte är genetiskt värdefulla.

Viktigt att anmäla

Maria Levin är förvånad över LRF:s uppgifter om ett mörkertal.

– Det finns system där alla skador av rovdjur ska besiktigas. Länsstyrelserna sköter det och det är gratis, säger Maria Levin.

Hon betonar att det är viktigt att LRF uppmanar sina medlemmar att anmäla misstänkta rovdjursangrepp.

– Vill man ha mer pengar i systemet finns ingen annan väg än att anmäla allt. Det är viktigt för statistiken att allt dokumenteras för att alla frågor ska kunna drivas på bästa sätt, oavsett vad man har för intresse i vargfrågan. Statistiken är det kunskapsunderlag som ska ligga till grund för besluten, säger Levin.

Viktigt att ha i åtanke är också att tamdjur kan dö av många olika orsaker, menar Maria Levin. Sveriges Viltcenter samarbetar mycket med Norge som har ett liknande system med besiktningspersonal. I grannlandet betar miljontals får fritt, alltså utan stängsel, vilket gör att rovdjursattacker är vanligare där även om de har färre rovdjur.

– Där har det visat sig att en stor del av attackerna mot får görs av tamhundar. Även enkätundersökningar i Sverige har visat att det är vanligt med hundattacker och det hanteras på ett helt annat sätt än rovdjursattacker, säger Maria Levin.

Matilda Träff/TT

FAKTA

Fakta: Antal angrepp av varg och lo

Antal registrerade angrepp mot tamdjur, av varg respektive lodjur.

2020: av varg 80, av lodjur 67

2019: 40 respektive 60

2018: 20 respektive 95

2017: 38 respektive 105

2016: 57 respektive 148

2015: 65 respektive 100

2014: 72 respektive 83

2013: 91 respektive 99

2012: 57 respektive 80

2011: 72 respektive 52

Källa: Viltskadecenter, SLU

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL