Hörby

Kungahyllningen sedd från ovan

Eva Grip i Jöns Henrikssons Minne och landsbygdsutvecklnigsprojektet Hotspot Kölleröd är fascinerad av historierna om kungahyllningens tillkomst. 8Foto: Claes Hall
Hörby
Hörby Unika stenformationer i Östra Sallerup kan för första gången ses från trädkronorna.
PREMIUM

ÖSTRA SALLERUPFrån trädkronorna i Prästgårdsparken är det lätt att känna historiens vingslag när man blickar ner över den märkliga kungahyllningen från 1600-talet.Det är första gången som stenformationerna, som troligen byggdes för att hålla de svenska soldaterna på gott humör, visas från ovan.

När Skåne skulle försvenskas under andra hälften av 1600-talet kom den danske prästen Jöns Henriksson i Östra Sallerup på den briljanta idén att skapa en park med en dansk och en svensk sida. Soldaterna från Danmark visades runt i den danska sidan av parken, där det fanns stensättningar med namn efter danska hjältar, medan de svenska trupperna gladde sig åt en stenformation som hyllade den dåvarande svenske kungen, kung Karl XI. Stenarna bildade den latinska texten ”CAROLVS XI MONARCHA SVECIÆ”. Genom denna manöver lyckades Jöns Henriksson skydda Östra Sallerup från förstörelse trots att det var orostider. Det är åtminstone en av teorierna som förs fram om kungahyllningens uppkomst av bevarandeföreningen Jöns Henrikssons Minne.Vid två tillfällen i sommar (den 17 maj och 5 juli,
– föranmälan krävs) finns det möjlighet att se Karl XI:s stenar från ovan.

Jöns Henrikssons Minne har inlett ett samarbete med arboristen Kristina Lexmüller, som hjälper besökarna upp i trädkronorna.Tidningens reporter får följa med på förhandsvisningen
– efter att fotografen bestämt sig för att stanna kvar på landbacken. Det är bara att haka fast repen och börja klättringen uppåt utmed en av de bastanta ekarna i parken.Trots att mina erfarenheter från trädklättring är högst begränsade lyckas jag få på något sätt få ordning på både tekniken och repen och kan påbörja färden mot högre höjder.
– Det går ju fint det här! uppmuntrar Kristina Lexmüller, som leder dagens operation och följer med upp.Sakta försvinner marken under oss och vi firar oss allt högre upp i trädet. Snart är vi uppe på 11-12 meters höjd.Utsikten över parken härifrån är fantastisk. Fotografen, praktikanten Olle och Eva Grip från Jöns Henrikssons Minne syns som små prickar nere på marken långt under oss där de promenerar omkring i grönskan.Härifrån ser man också bokstäverna i kungahyllningen. Några av bokstäverna är dolda bakom träd. Andra syns tydligt.Det är första gången som det går att beskåda det märkliga budskapet från ovan.

Eva Grip berättar, när vi tagit oss ner igen, att idén till trädklättringen dök upp i fjol
– Vi hade ett arrangemang med act art-guider, och firade upp en spegel i ett av träden. Och kan man fira upp en spegel i trädet så kan man fira upp människor, kom vi att tänka på Jag har alltid funderat på hur det är att få en överblick över stenarna, i stället för att bara kliva runt bland bokstäverna på marken, säger Eva Grip.

Hon hoppas att många ska ta chansen att se stenformationerna från träden i sommar.
– Det känns jätteroligt. Vi har guider som visar parken varje söndag hela sommaren, ända fram till september, och vid två tillfällen kan man även klättra upp i ett av träden och se stenarna uppifrån.Kristina Lexmüller, som driver Embla Träd och är den som kommer att leda trädklättringarna, hade aldrig hört talas om Karl XI:s stenar och Prästgårdsparken förut när Eva Grip kontaktade henne.
– Jag visste inget om parken. Den är verkligen speciell med sin historia och sina stenar och bokstäver. Enda sättet är få en överblick är att komma upp en bit.
– Det känns som ett roligt projekt att få hjälpa till här, och folk brukar tycka att det är roligt att ha ett mål med sin klättring, säger Kristina Lexmüller.

Hörby

Färre får socialbidrag i Hörby

Kommunen betalar ut två miljoner kronor mindre i försörjningsstad idag än vid årsskiftet 2020/2021.
Foto: Johan Nilsson/TT
Hörby
HÖRBY Utbetalningarna av försörjningsstöd minskade med två miljoner kronor i kommunen under 2021.
Det visar färska siffror från socialnämnden som presenterades på kommunstyrelsens möte häromdagen.

– Det är helt fantastiska siffror vi fått till oss. Vi har färre hushåll som är bidragsberoende idag jämfört med 2021 och vi har 15,8 procent lägre kostnader för försörjningsstöd nu jämfört med 2020.

– Det ger lägre kostnader för försörjningsstödet. Det handlar om en besparing på cirka två miljoner kronor, säger kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD).

Målmedvetet arbete

Hon förklarar de positiva siffrorna med att kommunen det senaste året har arbetat intensivt och målmedvetet med att få fler i sysselsättning, och att kapa kostnaderna för ekonomiskt bistånd.

– Detta har också med integrationsplikten att göra. När människor är i beroendeställning går arbetsmarknadsenheten in direkt och stöttar upp och sätter upp en plan för att de ska komma i jobb. Det har gått väldigt bra.

– Vi ställer krav på de som går på bidrag och de som är nyanlända att de ska komma i projekt för att komma vidare in på arbetsmarknaden. Det har också varit ett intensivt arbete för att förebygga felaktiga utbetalningar, och vi har nolltolerans mot bidragsbrott. Vi polisanmäler sånt direkt.

Vänder sig till unga vuxna

Kommunen har även startat ett nytt projekt för unga vuxna mellan 18 och 25 år för att förebygga att de hamnar i arbetslöshet.

– Vi ger dem hjälp och stöttning så att de kommer vidare till studier eller vidare ut i arbetslivet och blir självförsörjande.

Lars-Göran Ritmer (M), förste vice ordförande i kommunstyrelsen gläds å att bidragen minskar:

– Det är jättebra att det går åt rätt håll. Vi vill att folk ska känna ansvar för den egna ekonomin, säger han.

Covidfakta

Så är covidläget där du bor

Skåne
Eslöv
Höör
Skåne Coronasmittan fortsätter att öka. Så är läget där du bor just nu.
PREMIUM

Burlöv, Kävlinge och Svedala ligger just nu i toppen över var smittspridningen är störst, sett till antalet pcr-test som visat positivt, per 100 000 invånare.

Lokal debatt SkD

Att skylla på andra är SD-M-styrets signum

De styrande partierna i kommunhuset är expert på saktfärdighet och att skylla på andra, enligt Socialdemokraterna.
Foto: Johan Nilsson/TT
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY Svar från Socialdemokraterna till signaturen ”Skattebetalare i Hörby” och inlägget ”Oppositionen bara gnäller - förstör för våra ungdomar”

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Nej det är inte oppositionen som förstör för våra ungdomar!

Ansvaret för att kommunfullmäktige flyttar till Lågehallarna vilar på kommunfullmäktiges ordförande. Denne har i två år, eller så länge pandemin rasat, vetat om att ingen ville banta kommunfullmäktige av demokratiska skäl.

Kräver digital utrustning

Det skulle vara intressant att höra vad den anonyme tyckaren skulle säga om att vi från oppositionen sida har krävt digital utrustning ända sedan pandemiutbrottet. Ett stort flertal av landets kommuner använder digital teknik för sina fullmäktige sammanträden.

Saktfärdighet och skylla på oppositionen är styrets signum när man inte klarar av att lösa saker själv. Det går ut över ungdomarna i Lågehallarna.

Sparivern är så stor i Hörby att man inte prioriterar att rusta kommunhuset för dylika behov. Likadant är det med behandling av alla andra förslag

Berg av motioner

Ett sällan skådat berg av motioner och medborgarförslag ligger och väntar på behandling.

Vi lägger konkreta, konstruktiva förslag. Våra ungdomar är väl värda en politik som även omfattar dem. Vi har fört fram förslag om fria resor med kollektivtrafik för ungdom i gymnasieåldern och lagt förslag om byggande av en skatepark för att nu nämna något.

För Socialdemokraterna

Renaldo Tirone, Henrik Andersson

Hörby

Beskedet: Ankhusen ska byggas trots allt

Änderna i Hörbyån får lättare att skydda sina ungar från rovfåglarna när ankhusen är på plats på ön.
Foto: Mark Baker
Hörby
HÖRBY Det ut som att ankhusen vid Hörbyån blir verklighet trots allt. Flera personer hörde i helgen av sig till Gunilla Kronbäck och lovade hjälpa henne att bygga husen.
En insamling har startats och samtidigt har kommunen mjuknat i tonen, och säger nu att de kommer att röja på ön och sätta husen på plats.

Skånska Dagbladet berättade i lördagens tidning om Gunilla Kronbäcks medborgarförslag om ankhusen, och om att ingen tjänsteman på kommunen vill befatta sig med ärendet trots att tekniska nämnden gav klartecken för satsningen redan 2019.

– Vad jag har med det göra? Det är inte mitt bekymmer, sade samhällsbyggnadschefen Peter Siilak till tidningen.

Lösning i sikte

Men nu ser det ut som att en lösning är på gång. Anders Hansson (SD), ordförande i tekniska nämnden, berättar att han har pratat med Peter Siilak och att man är överens om att kommunen ska hjälpa till så gott det går.

– Nu är vi på rätt väg och det rullar på i den andemening som det var tänkt med förslaget. Vi kan inte bygga husen, men vi kan se till att det röjs upp på ön och vi kan hjälpa till att sätta husen på plats när de är klara. Om Gunilla ser till att de blir byggda har jag lovat att lösa resten. Vi måste hjälpa henne att få dit dem, säger Anders Hansson.

Gunilla Kronbäck säger att det är många som har hört av sig till henne efter Skånskans rapportering och uttalat sitt stöd. Diskussionerna om projektet har gått varma på sociala medier under helgen, berättar hon.

Så här kan ett ankhus se ut. Detta finns i Tyringe.
Foto: Andreas Örwall Lovén

– Det har varit många positiva reaktioner på Facebook. Folk har ringt och erbjudit sig att hjälpa till att bygga ankhusen. En av dem som ringde mig lovade att han skulle se till att tillverka tre av husen, säger Gunilla.

Har startat insamling

Totalt har hon tänkt sig sju ankhus på ön i Hörbyån. De fyra återstående ska en snickare hjälpa henne med. En insamling har startats på Facebook där allmänheten och företag uppmanas att swisha in pengar till materialinköp.

Det material till ankhusen som Gunilla Kronbäck tidigare har lämnat in till kommunen är fortfarande spårlöst borta. Därför behöver nytt virke köpas in.

Det känns jättebra. Responsen har varit väldigt positiv.

Hon är glad över stödet från allmänheten.

– Det känns jättebra. Responsen har varit väldigt positiv. Folk lovar att ställa upp frivilligt och bygga husen så fort materialet är inköpt.

När tror du att ankhusen kan sättas på plats?

– Det blir framåt våren - kanske i april när det har torkat upp på ön så att man kan gå där, säger Gunilla Kronbäck.

Får inte kosta något

I tekniska nämndens beslut står det att man bifaller Gunilla Kronbäcks medborgarförslag, men samtidigt slås det fast att det inte får kosta kommunen något och att förslagsställaren själv ska ombesörja att ankhusen byggs.

– Nämnden har haft goda intentioner, men tyvärr har det landat helt fel. Det var egentligen ett korkat beslut så som det är formulerat. Jag förstår inte hur man kunde gå fram med ett sånt förslag, där man lägger över hela ansvaret för finansieringen på förslagsställaren, säger Anders Hansson som själv satt med i nämnden och var med om att ta beslutet.

Hur har ni tänkt göra med underhållet av ankhusen när de väl är på plats?

– Jag vet inte riktigt hur vi ska lösa det än. Man kan inte gärna begära att Gunilla ska sköta underhållet som privatperson, så det är mycket möjligt att det landar på kommunen så småningom, säger Anders Hansson.

Gunilla Kronbäck får hjälp av frivilliga att bygga ankhusen och sätta dem på plats på ön i Hörbyån.
Foto: Jonas Karlsson

Redaktionen tipsar

Vi har känt er i många år

Lena Philipson, chefredaktör för Skånska Dagbladet.
Foto: Ralph Bretzer
Malmö
Eslöv
Höör
Krönika Ett hundratal personer jobbar just nu med att förändra Skånskan. Låter det drastiskt? Både ja och nej, om du frågar mig.

Från den förste februari har Skånskan en ny sajt och en ommöblerad papperstidning.

Om vi börjar med det digitala: sajten skd.se och mobilappen.

På din skärm blir det från februari andra typsnitt (bland annat Tiempos i rubriker) och färger (mer orange och mindre blått), men också annan struktur och ordning. Den lokala journalistiken hamnar oftare högre upp, medan du får scrolla längre ner för att hitta allmänna nyheter som går att läsa i fler tidningar.

Sajten är uppbyggd i block som kommer i en viss ordning. Om du oftast vill veta vad som är nytt i just din kommun så kommer du snabbt att lära dig var du hittar det.

Även i papperstidningen kommer typsnitt och en del former ändras (rubriktypsnittet blir Lyon), men många signaler som hjälper dig hitta finns kvar. Exempel på det är färgerna som representerar olika delar av Skåne: grönt för Mellanskåne och Svalöv, lila för Sjöbo-Skurup och ljusblått för Malmö-Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och övriga Skåne.

Så här ser Lyon, det kommande rubriktypsnittet i Skånskans papperstidning, ut.

Den största förändringen blir att lokalsidorna flyttar fram i tidningen. De allra första nyhetssidorna i A-delen blir Mellanskånes. Börssidan blir daglig, vi får fler sporttabeller. Även korsord kommer finnas varje dag, och dessutom gå att lösa även digitalt i e-tidningen!

Varför gör vi detta?

Det började i somras när koncernen Bonnier News Local köpte Skånskan av Skånska Tidningsföreningen.

I hela världen kämpar tidningar för att överleva i en tid när de allra flesta har en uppkopplad mobiltelefon i handen många gånger om dagen. Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Det kräver en enorm teknisk och digital utveckling, till den grad att det är oerhört svårt att klara på egen hand som lokaltidning. Med koncernen Bonnier News Local bakom sig kan Skånskan nu dela alla stödfunktioner med tidningar i hela landet. Vi har nu gemensam it-support, kundtjänst, ekonomisystem, utvecklare och experter och samma tekniska grund för sajt och papper.

Det gör att vi på Skånskan kan fokusera på det vi är unikt bäst på: er verklighet och vardag. De som hittar nyheterna, skriver artiklarna och planerar tidningen är samma journalister som ni har känt i flera år – som har känt era orter i många år.

Om en vecka ska jag berätta ännu mer om förändringen av papperstidningen. Ha en fin helg och ta hand om er!

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Oddsleverantören Kambis starka första kvartalsresultat 2021

www.casumo.com

Kambi Group, ett Maltabaserat företag som levererar odds till B2C-företag inom sportbetting, överträffade under det första kvartalet 2021 förväntningarna som hos många redan var höga. Bolaget har visat starka siffror flera år i rad, och rider vidare på den växande sportbettingvågen.

En stark inledning på 2021

Kambi Group startade 2010 och noterades på Stockholmsbörsen fyra år senare. Deras verksamhet fokuserar på att förse bettingbolag med oddstjänster, och har varit något av en framgångssaga sedan dess. Företaget har haft en vinstmarginal med över 10% i snitt per år sedan de noterades, och det senaste kvartalet visar en imponerande 25.8% för 2021. Intäkterna har ökat med över 200 miljoner kronor från samma kvartal förra året och även marknadsvärdet fick ett lyft under 2020, vilket kan ses som att investerare har höga förhoppningar om framtiden.

Den växande iGaming-industrin

Kambis framgångar det senaste decenniet följer den snabbt växande spel- och bettingindustrin, som har blivit en betydelsefull gren inom online-nöjen. När intresset för betting har ökat, har resultatet blivit att bettingbolagen vill göra sina tjänster mer tillgängliga och användarvänliga för kunden. Den efterfrågan har Kambi dragit nytta av, och förser då bolagen med de tjänster som krävs för att anpassa sig efter den växande populariteten. Dessutom har operatörer som historiskt sett är fokuserade på casino till exempel Casumo också börjat ta del av Kambis tjänster, för att utöka sin verksamhet till att omfatta sportbetting tillsammans med spel som blackjack och slots. Då iGaming som bransch går igenom en stor tillväxtfas kan man konstatera att Kambi varit rätt i tiden med sina tjänster.

Ljus framtid för bolaget

Kambi har under åren återinvesterat delar av sin vinst, och satsat på att stärka sin internationella närvaro. Idag har de kontor på olika ställen i världen, och ett nät som sträcker sig över flera kontinenter. En av de viktigaste händelserna i bettingvärlden var när USA legaliserade sportbetting på federal nivå 2018, efter att ha varit förbjudet i nästan 30 år. Sedan dess har flera delstater gjort planer på hur lyftandet av de lokala förbuden ska se ut.

Detta har så klart varit väldigt goda nyheter för företag som erbjuder bettingtjänster, och Kambi har varit en av de första att utnyttja den förändringen. De har inte bara kontor etablerat i Philadelphia, utan har redan involverat sig i bettingverksamhet i flera delstater. 2020 rapporterades 30-40% av gruppens intäkter har kommit från den amerikanska marknaden. Med en fot inne i den snabbt växande bettingmarknaden i USA ser framtiden intressant ut för bolaget, och den starka kvartalsrapporten för 2021 kan ses som ett kvitto på spel- och bettingindustrins framfart, så väl som en fingervisning för hur det kan komma att se ut framöver.

Kambi Group Plc. har sitt huvudkontor i Malta och börsnoterades 2014. Företaget ägnar sig främst åt att erbjuda tjänster inom odds till företag verksamma inom spel- och betting – och den växande industrin inom vilken de opererar har skördat stora vinster de senaste åren. Den första kvartalsrapporten för 2021 visar på en stark tillväxt för företaget, som har levererat flera positiva rapporter i rad, och med möjligheterna på den nyöppnade amerikanska marknaden kan detta bli ett framgångsrikt år.

Hörby

”Vad har jag med det att göra”

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun.
Foto: Molly Berggren
Hörby
HÖRBY Samhällsbyggnadschefen Peter Siilak slår ifrån sig när Skånskan ringer upp och ställer frågor om ankhusen.
– Vad har jag med det att göra? Det är inte mitt bekymmer, säger han.

Gunilla Kronbäck säger att alla hon har pratat med på kommunen och politikerna har hänvisat henne till Peter Siilak.

Men Peter Siilak säger att det inte är hans uppgift att se till att ankhusen byggs.

– Det är upp till henne själv att lösa det, och fixa kontakterna med Omega om det nu är så att de har lämnat in materialet till dem. Det är inget jag har med att göra, säger Peter Siilak.

Får inte kosta något

I tekniska nämndens beslut står det att medborgarförslaget godkänns under förutsättning att det inte medför några kostnader för kommunen och att det finns intresse från nån snickerigrupp att utföra förslaget.

Vidare står det att Gunilla Kronbäck ska verkställa byggnationen i samråd med gata-/park-chef och att samhällsbyggnadschefen och gata-/parkchef ska ges i uppdrag att röja upp sly på ön.

Trots detta vill Peter Siilak inte befatta sig med ärendet.

– Det är inte mitt bekymmer. Det är inte mitt bord. Tekniska nämnden har sagt att man inte har något emot att det byggs ankhus. Hon har fått ja. Då kan hon bygga sitt ankhus. Det är inte ett ansvar för mig.

”Har inget emot ankhusen”

– Vi har inget emot att det byggs ankhus. Det handlar inte om det. Men det står i beslutet att det inte får kosta något. Då kan jag inte ikläda mig ansvaret för det här, fortsätter Peter Siilak.

Anders Hansson (SD), ordförande i tekniska nämnden, har förståelse för att Gunilla Kronbäcks känner sig frustrerad och besviken.

Han lovar att undersöka om han kan göra något för att hjälpa henne att få fart på projektet.

– Beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt. Det är ett trevligt förslag men ett tråkigt beslut. Det borde ha varit tydligare direktiv om hur man ska göra. Som det är formulerat nu hamnar hela ansvaret på förslagsställaren, och jag förstår att det är svårt för henne att lösa det.

– Det jag kan göra är att prata med Peter Siilak om det, och så måste vi försöka hitta det inlämnade materialet. Kan vi bara lokalisera vad det är tror jag vi kan lösa det. Jag kan inte lova något, men vi ska diskutera vad som kan göras, säger Anders Hansson.

Hörby

Lång väntan på ankhus i Hörby

Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Hörby
HÖRBY För snart tre år sedan skickade Gunilla Kronbäck in ett medborgarförslag till kommunen om att bygga ankhus för änderna i Hörbyån. Förslaget fick grönt ljus av politikerna. Men ankhusen lyser fortfarande med sin frånvaro.
– Jag är fruktansvärt besviken, säger Gunilla Kronbäck.

Gunilla berättar att när hon flyttade till Hörby för 20 år sedan var det massor av gräsänder i Hörbyån. Inte minst runt på lilla ön vid bron öster om Ystadsvägen där det fanns flera små ankhus som de kunde ta sin tillflykt till.

– Det var alltid trevligt att gå dit och mata ankorna. Men nu är det bara en fjärdedel kvar av ankorna. Det finns inget skydd för deras ungar. Rovfåglarna tar dem, säger Gunilla.

Vandaliserades

Orsaken till att rovfåglarna kan härja fritt är att ankhusen, där fåglarna hade sina bon, vandaliserades för några år sedan. Därefter togs de bort helt.

– Det var ungdomar som vandaliserade husen och slog sönder dem, säger Jan-Åke Boulkizz (SPI), som tidigare tillhörde Sverigedemokraterna och då var ordförande för tekniska nämnden.

Stor djurvän som hon är bestämde sig Gunilla för att försöka göra en insats för att förbättra skyddet för änderna. Hon lämnade in ett medborgarförslag våren 2019 till kommunen med förslag om att bygga nya ankhus på ön.

Tekniska nämnden tog upp det som ett ärende under hösten samma år, och beslöt bifalla förslaget under förutsättning att det inte kostar kommunen något.

Backade upp idén

Jan-Åke Boulkizz var vid den tidpunkten ordförande i nämnden, och han gillade idén med att bygga ankhus på ön.

– Jag tycker det är behjärtansvärt. Det handlar om våra djur. Det är fint att kunna ta med barn och barnbarn och gå och mata ankorna i ån. När vi väl fick in ärendet låg jag på för att få det gjort. Vi politiker ska vara den förlängda armen mellan folket i byn och besluten som ska tas. Det spelar ingen roll om det är ett stort eller litet ärende. Det ska behandlas ändå.

Vi politiker ska vara den förlängda armen mellan folket i byn och besluten som tas.

Kontakter togs med kommunens dagliga verksamhet Omega, som ska ha tagit på sig att bygga ankhusen, och Gunilla Kronbäck tog fram ritningar och material till projektet och lämnade över det till Omega.

Sedan dess har det inte hänt något. Trots att politikerna sade ja till ankhusen lyser de fortfarande med sin frånvaro.

Får inga besked

Gunilla har gång på kontaktat kommunen för att höra varför man inte bygger ankhusen, men får inga besked från tjänstemännen. Hon berättar att hon har varit i kontakt med såväl gatuchefen Peter Wester som tekniska nämndens ordförande Anders Hansson (SD) och kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD), men att inget händer.

Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör.
Foto: Jonas Karlsson

– Jag har pratat med dem flera gånger. De hänvisar till samhällsbyggnadschefen Peter Siilak. Men han svarar överhuvudtaget inte när jag ringer honom. Man får inte kontakt med någon.

Gunilla säger att hon är besviken och upprörd över att tjänstemännen inte tar tag i frågan - helst som tekniska nämnden har godkänt medborgarförslaget och hon själv lämnat över material till kommunen för att få ankhusen byggda.

– Jag är fruktansvärt besviken och frustrerad. Jag tänker inte släppa det här. Medborgarförslaget har ju godkänts, säger Gunilla Kronbäck.

”Ska göra som politikerna säger”

Hon backas upp av Jan-Åke Boulkizz, som tycker att det är upprörande att ankhusen fortfarande inte är klara.

– Rent politiskt är det här klart. Nämnden har bifallit förslaget. Uppenbarligen är det någon tjänsteman som inte gör sitt jobb och har stängt av sin telefon, eller tycker det här är mindre viktigt.

– Tjänstemännen ska göra som politikerna säger. Svårare än så är det inte. Det är inte deras sak att avgöra om det är viktigt eller inte, säger Jan-Åke Boulkizz.

Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson

Hörby

Rökutveckling från stuga

Hörby
Köinge Räddningstjänst, ambulans och polis ryckte ut till Köinge, strax utanför Hörby efter ett larm om en rökutveckling från en mindre stuga.

Larmet inkom klockan 15.07 och tio enheter från räddningstjänsten tillkallades.

– Man kan inte se några lågor men man ser att det kommer rök från taket. Det är någon stugliknande byggnad som det ryker från, säger Ola Nilsson, teamledare på SOS alarm.

Enligt räddningstjänsten hade det brutit ut en mindre brand i stugan som sedan släcktes. Ingen ska ha kommit till skada.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL