– Kronofogdemyndigheten har brustit i flera avseenden vad gällde handläggningen av hans försäljningsärende. Kronofogde-myndigheten förtjänar kritik för dessa brister, skriver JO i sitt beslut.

JO tycker dock inte sig finna anledning till några ytterligare åtgärder eller uttalanden.

Kronofogdemyndigheten har medgett flera felaktigheter och beklagat de olägenheter Eslövsbon drabbats av som följd av dessa.

Inte upprepas

För att säkerställa att det inte upprepas har myndighetens rutiner vid försäljning av lös egendom ändrats. Det gäller både när externa auktionsfirmor anlitas och för att säkerställa att inte ett för högt belopp utmäts.

Det var auktionsfirman som på eget bevåg försökte hindra Eslövsbon och hans dotter att köpa tillbaka det utmätta godset- trots att det är tillåtet i lagen.

– Den som säljer på uppdrag av Kronofogden får inte uppställa några sådana regler vid försäljningen, sade kronofogdemyndigheten i sitt svar till JO innan beslutet.

Fogden erkänner att man borde ingripit direkt när man fick klart för sig att auktionsfirman satt upp sådana regler.

Auktionen fortsatte

Det andra felet som fogden medger är att auktionen av hans saker fortsatte trots att beloppet Eslövsbon var skyldig var uppnått.

– Auktionen skulle rätteligen ha avbrutits så snart de skulder som omfattades av utmätningen jämte kostnaderna i målet var fullbetalda. Även i detta avseende har Kronofogdens handläggning brustit, svarade kronofogden.

Vid redovisning efter auktionen fick Eslövsbon tillbaka hela 99 453 kronor samt 34 osålda varor. Totalt såldes varor för 319 150 kronor.

”Traumatiskt”

Eslövsbon har tidigare berättat om händelsen i Skånskan:

Eslövsbon sade då att själva utmätningen i hans och hustruns bostad gjordes efter konstens alla regler även om det var en traumatisk upplevelse för familjen.

– Det var tråkigt att även att en del arvegods och gods som tillhörde våra barn blev utmätt.

Han överklagade till tingsrätten men trots skrivna handlingar om äganderätt till godset gick tingsrätten på kronofogdens linje.

Iggy är ett systerprojekt till cykelhuset Ohboy som finns i Västra hamnen och som Cord Siegel också ritat.

I promenadhuset sätts som namnet antyder de gående i fokus. Här finns både promenadpool bestående av ryggsäckar, stavar och barnvagnar. I cykelpoolen ingår både elcyklar av olika slag och hopfällbara som finns på varje våningsplan.Trots att huset med de 69 lägenheterna har åtta våningar smälter det in väl i det nybyggda området. Fasaden som består av cortenplåt var silverfärgad från början men har nu fått en brun nyans.

Arkitekt Cord Siegel har inte bara ritat huset utan är även byggherre och ägare till promenadhuset. På bottenvåningen har hans arkitektkontor sina lokaler.

Vajrar finns uppspända längs hela fasaden och här kommer så småningom en rad olika klätterväxter, bland annat vinrankor, att utgöra ett grönt inslag. Huset stod klart för ett halvår sedan.

– På ett så här centralt läge får man leta efter plats till naturen, förklarar han. Det kommer att bli mycket växtlighet med olika rankor som klättrar ända upp till taket. Erfarenheterna från cykelhuset visar att det fungerar mycket bra.

– Jag har arbetat med det här projektet i tio år. Efter att ha byggt cykelhuset i Västra hamnen ville jag koncentrera mig på gående. Huset ligger centralt och är ett pilotprojekt för mobilitet. Jag har också försökt skapa flera sociala ytor som folk kan mötas på.

Cord Siegel visar runt i källaren som utmärker sig på flera sätt. Ryggsäckar för både en promenad in till stan och längre vandringar finns att låna. Här finns barnvagnar, elcyklar, arbetsbänk och verktyg för att kunna reparera sin cykel. I huset finns både promenad- och cykelpool.

Huset har åtta våningar. På de övre våningarna finns en bastu och takterrass med utedusch och härlig utsikt. Cord Siegel står och blickar ner mot S:t Knut och en av kyrkogårdarna. Stora delar av Malmö och även Öresundsbron skymtar i bakgrunden.

– Jag bodde själv i området för tio år sedan och då var nästan ingen ute och gick på kyrkogårdarna. Nu används de som promenadstråk och det är en härlig förändring.

Vad kommer namnet Iggy ifrån?

– Kvarteret heter Passageraren. Sångaren Iggy pop har gjort en låt som heter ”The passenger”. Iggy har även en koppling till Heavy metal som anknyter till fasaden, förklarar Cord Siegel som funderar på om hans nästa projekt ska bli ett hus för hundägare.

Vad är du mest nöjd med?

– Att huset smälter så bra in i kvarteret. Det fanns diskussioner om att det skulle bli för högt. I området finns många små gårdar som skapar en social närhet. Gatumiljöerna är fina.

– När vi utvärderade huset i Västra hamnen svarade många att de börjat cykla mer men även att de börjat gå mer. Med den analysen kom vi fram till att det här huset skulle bli för gående.

Fredagen den 11 juni ska studentfirandet för treorna på skolan äga rum och det kommer att bli i stort sett samma upplägg som i fjor på grund av coronapandemin.

– Eleverna kommer att träffas klassvis. Först i sina klassrum och sedan serveras en mindre mingelbuffé i matsalen eller i tält på skolgården. Det beror lite på vad eleverna vill och hur vädret blir, säger Jörgen Hagefjord.

– Fotografering kommer att hållas, stipendier delas ut och tal kommer att hållas. Vi ska försöka göra så att det blir en så fin och festlig dag som möjligt för dem. De har ju fått offra så oerhört mycket denna tiden under pandemin.

Och efter det kommer eleverna att få springa ut från skolans trappa till musik som de valt själva.

– Det är ju en stor grej som hör studenten till.

Men om släkt och vänner ska få samlas på skolan måste man avvakta med.

– Just nu är det bara åtta personer som får samlas men ändrar man restriktionerna så kan vi snabbt ställa om, vilket vi hoppas på.

– Förra året fick 50 personer samlas och då markerade vi med kryss på gräsmattan var anhöriga fick stå och vi hade personal som såg till att det sköttes. Det fungerade väldigt bra.

Vad gör ni om ni inte kan tillåta anhöriga att vara på plats på skolan?

– Då får vi spärra av området fån vägen och parkeringen. Men vi får försöka ordna så att det funkar att anhöriga kan hämta upp sina barn.

På torsdag tror Jörgen Hagefjord att de kan ge mer information om vilka tider som klasserna kommer att ha sina utspring.

– Man vill ju kunna planera sina bjudningar hemma.

Studentflak kommer dock att ställas in.

– Transportstyrelsen har ju förlängt de tillfälliga reglerna som gör att man kan fira på flak, partybussar och liknande, säger Jörgen Hagefjord.

Byggkranar syns i Hyllie, Bunkeflostrand, Tygelsjö, Västra hamnen och Sorgenfri. Stadsdelar som snart kommer att få flera nya invånare. Byggtakten är hög och att det nu byggs lika mycket som för 50 år sedan förvånar inte stadsbyggnadsdirektör Marcus Horning.

– Det har fortsatt att gå upp under hela förra året, berättar Marcus Horning. Jag pratade nyligen med en byggaktör som konstaterade att vad de än lägger ut i form av lediga bostäder så säljs de direkt.

– Efterfrågan är stor. Många söker sig hit utifrån men det sker också en omflyttning inom staden.

Spårvagnar och bussar

Skånska Dagbladet promenerar runt på Norra Sorgenfri i kvarteret Spårvägen med Marcus Horning. Ett område som började planeras för cirka tio år sedan efter att sedan 1930 fungerat som uppställningsplats för först spårvagnar och sedan bussar. En båghall har bevarats och renoverats.

Föraregatan, Linjeettgatan, Spårvägen och andra gatunamn anger vad som funnits på platsen tidigare.

– Förutom garagen fanns här bara tomma ytor. Ambitionen var att utveckla ett tätt område med olika byggaktörer som gav en stor variation i både arkitektur och upplåtelseformer, fortsätter Marcus Horning.

– I hela området som sträcker sig mot Värnhem har det färdigställts 900 nya bostäder och 700 till har beviljats bygglov. Det är alltid en utmaning i att skapa nya kvaliteter i täta stadsmiljöer. Här tycker jag att man lyckats mycket bra med att skapa nya och tilltalande miljöer.

Norra Sorgenfri är ett område som vuxit fram på en befintlig yta på ett centralt läge. Det är precis så som ambitionen är att Malmö ska växa på centrala lägen, förtätningen ska se inåt staden utan att ta parker, grönytor och liknande i anspråk.

Att det byggs mycket i Malmö är resultatet av ett långsiktigt och strategiskt arbete.

– Det handlar mycket om att skapa kraft hos byggaktörer. Staden bygger inget själv. Vi kan inte heller bygga allt på samma plats samtidigt.

– Nu finns det byggkranar i princip i hela staden och då skapas utrymme för många olika typer av boende och målgrupper. Fler kan hitta en miljö som de vill bo i. Ett boende är inte bara tak över huvudet utan väldigt avgörande för vår livskvalitet.

Vad är viktigast att tänka på när staden växer?

– Vi måste vara observanta på att vi inte bygger bort kvaliteterna som gör Malmö till den stad som den är. Parker, grönområden och gröna rum är otroligt viktiga. Det har inte minst visat sig nu i coronatider.

– Vi ska fortsätta vara en plats där både näringsliv, kultur och fritid kan fortsätta verka. Vi ska inte bara bygga bostäder utan måste hitta en bra balans i innehållet i de nya stadsdelarna och utveckla en grön stad.

Bland stöldgodset fanns hushållsartiklar, leksaker och en soffa. Kvinnan passerade förbi självskanningen utan att betala för dem.

Men vid det laget hade en butiksanställd reagerat på hennes beteende i butiken och följde efter henne ut på parkeringen, där han konfronterade henne medan hon höll på att lasta in stöldgodset i bilen.

”Misstag”

Kvinnan åtalades för stöld. Under rättegången i Lunds tingsrätt hävdade hon att det var ett rent misstag att hon inte betalat alla varorna i självskanningen. Meningen var att göra det men hon blev avbruten av att telefonen ringde.

Hon blev stressad och glömde bort att betala för allt hon lagt i vagnen.

Övervakningsbilder

Men den förklaringen köper inte tingsrätten, som anser att hon lämnade butiken utan att betala med avsikt. Den anställde såg aldrig att hon talade i telefon, och det kan man inte heller se på övervakningsbilderna.

Kvinnan är tidigare ostraffad och lever under ordnade förhållanden. Straffet blir villkorlig dom och 40 gånger 50 kronor i dagsböter.

Händelsen ägde rum i februari på LSS-boendet där den dömde mannen vid tillfället arbetade som skötare. Mannen, som är i 25-årsåldern, hade som arbetsuppgifter att vårda målsäganden. Exempelvis genom att ge medicin, hjälpa till med hygienen och den dagliga livsföringen.

Massage övergick till sexuella handlingar

Vid brottstillfället var mannen inne på målsägarens rum för att hjälpa till med kvällsrutinerna. Mannen började då massera målsägaren Något målsägaren berättat att hen uppskattade och tyckte var skönt.

Men efter ett tag övergick massagen till sexuella handlingar. Enligt målsägaren försökte hen då knuffa bort mannen. I polisförhör har målsägaren berättat att hen var jätterädd samt att mannen ska ha hållit fast hen och sagt ”ligg kvar”.

Nekar

Den dömde mannen har dock en annan bild av händelsen. I förhör med polisen har han sagt att han frågade målsägaren innan han gjorde något sexuellt. Enligt honom ska målsägaren då ha gett sitt godkännande. Mannen menar därför att han utförde handlingen utan vare sig våld eller tvång.

Oaktsam våldtäkt

Målsägaren har en intellektuell funktionsnedsättning och tingsrätten bedömer därmed att hen befann sig i en särskild utsatt situation. Dock har den dömde mannen på ett trovärdigt sätt redogjort för händelseförloppet. Han har heller ingen vårdutbildning och inga djupare kunskaper om problematiken som boende på LSS-boende har. Dessutom är mannen tidigare ostraffad.

Tingsrätten bedömer därför att mannen inte kan dömas för uppsåtlig våldtäkt. Detta då det inte kan ställas utom rimligt tvivel huruvida målsägaren deltog i akten frivilligt.

Därför döms mannen istället för oaktsam våldtäkt. Han har agerat klandervärt och varit grovt oaktsam, menar tingsrätten.

Skyddstillsyn och skadestånd

Påföljden blir skyddstillsyn med kravet att mannen ska genomgå behandling för psykisk ohälsa och relationsproblematik. Tingsrätten har i domen tagit hänsyn till att mannen har suttit häktad i en och en halv månad. Dessutom antas mannen bli uppsagd från sitt jobb och ha svårigheter att hitta ett nytt. Utöver detta lider mannen av ”relativt omfattande psykisk ohälsa och en relationsproblematik som synes ha bidragit till nu aktuellt brott”.

Utöver skyddstillsyn ska mannen även betala 85 000 kronor i skadestånd till målsägaren.

Att människor i hela landet har tillgång till journalistik och ett allsidigt medieutbud är en viktig demokratifråga. Miljöpartiet har i regeringen stärkt stöden för journalistik i svagt bevakade områden, tagit fram nya villkor för att stärka public service och bidragit till sänkt moms för digital journalistik. Men för att ambitionen om en mångfald av journalistik i hela landet ska kunna uppnås behövs fortfarande papperstidningar som bärare av nyheter. För många läsare, inte minst äldre, är tidningen som kommer i brevlådan viktig för att kunna ta del av nyheter. Därför behöver tidningsdistributionen fungera i hela landet.

Många tidningar delas idag ut med posten. Den övergång till varannandagsutdelning som PostNord planerar, vilket innebär att posten delas ut varannan vardag istället för varje, riskerar att slå hårt mot människors tillgång till journalistik. I delar av Skåne är varannandagsutdelningen redan ett faktum, så nu gäller det att agera snabbt.

Miljöpartiet i regeringen gav redan i december förra året Myndigheten för press, radio och tv i uppdrag att titta på hur tidningsdistribution varje dag skulle kunna säkras. Myndigheten har nu presenterat sitt förslag, som har skickats på remiss för synpunkter. Men redan i vårbudgeten kan vi nu presentera finansiering för att förslaget ska möjliggöras. Mediestödsanslaget höjs med 100 miljoner kronor för 2021 för att ett särskilt stöd till tidningsdistribution ska kunna bli verklighet. På så sätt kan människor i hela landet även fortsättningsvis få sin tidning hem i brevlådan.

Parallellt arbetar den så kallade Postfinansieringsutredningen, som tittar på en mer långsiktig lösning för postdistributionen efter 2023, men fram till dess säkras nu en lösning genom vårbudgetens extra stöd till tidningsdistribution.

En fungerande tidningsdistribution är viktigt, inte bara för allmänhetens tillgång till journalistik, utan också för mediernas möjlighet att finansiera sin journalistik. Papperstidningarna är fortfarande en viktig del för mediernas kommersiella bärkraft och denna bärkraft behövs i den digitala omställning som står för dörren.

Av de 100 miljoner som nu tillförs mediestödet beräknas ca 40 miljoner användas till tidningsdistribution. Resten går in i mediestödets övriga delar, exempelvis det så kallade redaktionsstödet, för att stärka finansieringen av journalistisk produktion. Det blir ett extra tillskott för att medierna ska få än större möjligheter att utöva sitt demokratiska uppdrag, vilket inte minst coronapandemin visat behovet av.

Miljöpartiet har varit starkt drivande för stärkta villkor för medierna. Mediestödet har i flera steg stärkts och moderniserats. Men vi behöver samtidigt fortsatt vara beredda att utveckla press- och mediestödet så att det går i takt med vår tid. Vår utgångspunkt är att skapa förutsättningar för en mångfald av oberoende journalistik i hela landet. I en tid där det fria ordet på många håll är satt under tryck är det viktigare än någonsin att värna medierna och den fria journalistiken.

Amanda Lind (MP),

kultur- och demokratiminister

Anna Sibinska (MP),

riksdagsledamot och mediepolitisk talesperson

25 000 doser av AstraZeneca-vaccinet blev över i Lettland efter rädsla för biverkningar. Man hittade då en mycket smart lösning: drop-in vaccinering med Astra vaccin för den som inte var rädd i sju lettiska städer. I Riga var köerna enligt Sveriges Radio långa.

Även om jämförelsen haltar något kan man konstatera att det fortfarande skrivs ut p-piller med större risk för blodproppar än Astra-vaccinet till unga med acne och ingen blinkar över detta. Dödsfall är, som alltid, mycket tragiska men man förskriver läkemedel med större risker hela tiden.

Det är dock klokt att inte tvinga någon som känner sig otrygg. Vaccinet ska vara en trygghet. Därför är det klokt att göra som Lettland: erbjuda det förutsättningslöst till den som vill ha det, vilket gör att de andra vaccinerna kan gå till dem som är rädda för AstraZeneca är i en riskgrupp. Astra-volontärerna får i sin tur förmånen att gå före i kön.

Sverige brukar ha för snåriga regler för den här typen av improvisation, på gott och ont. Men nog hade det varit en bra lösning om vi också kunde erbjuda dem som kan tänka sig att ta Astra-vaccinet att ställa sig i kö, oavsett grupp och se till att inga doser går till spillo. Det skulle kanske också kunna öka den deprimerande långsamma vaccintakten i till exempel Skåne.