Ed Damron och Kajsa Englund spelar alla de olika djurollerna i Björnen som inte ville sova. Här som björnungen Ursula och henne björnpappa.

Hela publiken får plats i djurskogen

Fåglar flyger söderut och björnar sover under vintern. Så fungerar det i naturen men den lilla björnungen Ursula drömmer ändå om att lära sig flyga och kunna följa med fågelvännen Kurt till värmen i Spanien. Det här är grundhistorien i Expressteaterns nya och mycket charmiga föreställning Björnen som inte ville sova.
I en finurlig blandning av mim, ord, musik och inte minst publikens medverkan berättas historien om Ursula på en scen som i all enkelhet har ett färggrant draperi i bakgrunden och två stenar på scengolvet.
Den här grunden kompletteras sedan med fin och genomtänkt rekvisita och framförallt pricksäkra och roliga djurtillbehör. Skogen på scenen bebos nämligen inte bara av den lilla björnen och hennes fågelkompis utan av en mängd andra djur – en ekorre som samlar nötter, en vresig och sticksig igelkott, en flugsugen groda, en klok uggla och en hel del andra. Björnen och fågeln liksom alla de andra djuren spelas av Ed Damron och Kajsa Englund som snabbt byter skepnad genom att björnnosen och björnöronen byts ut mot ekorröronen och överbett eller fantastiska ugglevingar och klotrunda ögon.
Det märks tydligt att både historia och de väl uttänkta djuren fångar den unga publiken (pjäsen är från 4 år) och efter hand får de dessutom blir mer och mer delaktiga i föreställningen. Till en början är det en fjäril som flyger ut bland bänkarna, sedan behövs det några som kan vara träd på scenen, en stund senare en flygkapten, en tjuv och ett helt gäng fåglar.
Björnen som inte ville sova är en väldigt skickligt utformad föreställning där de två skådespelarna kan alla sina roller in i minsta rörelse och min och där skådespelarna så pedagogiskt gradvis bygger upp publikkontakten och delaktigheten.
När föreställningen närmar sig sitt slut så är vi alla en del av den där skogen på scenen och det är säkert fler än jag som undrar hur det egentligen var med den där resan som Ursula till slut gjorde till Spanien. Var den en dröm hon drömde i sitt ide eller var hon faktiskt där?