Kultur

”Troll är så intressanta som individer”

Kristina Hård. Foto: Gunilla Wedding
Artikel Kultur och Nöje Fantasyromanen Kleptomania kom ut i våras och är Lundaförfattaren Kristina Hårds tredje roman och också den som blivit hennes genombrott.

Fantasyromanen Kleptomania kom ut i våras och är Lundaförfattaren Kristina Hårds tredje roman och också den som blivit hennes genombrott. Orsaken till det har hon en helt självklar förklaring till.
– Det är trollen naturligtvis, att den handlar om troll.

Kristina Hård är född i Helsingborg och sedan många år bosatt med familjen i Lund. När vi träffas på ett litet kafé mitt emot Stadsbiblioteket för att prata om Kleptomania och författandet berättar hon att trots att hon alltid har läst mycket så är skrivandet något som kom in ganska sent i hennes liv.
– Jag har arbetat inom IT, säger hon, och sedan har jag alltid uttryckt annat genom bild, form och datorgrafik. En dag tänkte jag bara att jag ska försöka skriva och upptäckte snabbt hur kul det var och att jag kunde ersätta bild och konst med detta. Att skriva är på sätt och vis som att måla med olika ordlager.Kristina Hård sökte in till Lunds författarskola och där skrev hon debutromanen Alba som kom ut på Kabusa förlag 2009. Alba är en sience fiction-roman som utspelas i en nära framtid där människorna har tagit steget ut i solsystemet. Att debuten blev en sf-roman förklarar Kristina Hård med att hon själv, inspirerad av sin storebor, alltid har läst mycket inom genren.Samtidigt som Alba kom ut hade hon sin roman nummer två klar. Himalayabreven kom ut 2010 och är till skillnad från Alba inte alls någon genreroman.
– Alba var smal sf-bok så man kan knappt säga att jag var en etablerad författare när Himalaybreven kom, säger Kristina Hård. Samtidigt ledde den till att jag ändå bestämde mig för att i fortsättningen hålla mig till fantastik (samlingsnamn för sf, skräck och romance, reds. anm.). Inom den genren har man så mycket bättre läsarkontakt. Läsarna är engagerade och kritiserar på ett bra sätt. Och så gillar jag möjligheterna som sf och fantasy ger och det är kul att skriva och att utforska genren.Och det är här som de där trollen kommer in. De är nämligen utgångspunkten och startpunkten för årets Kristina Hård-bok
– Kleptomania som kom ut på Styxx förlag i våras.
– Jag visste att jag ville skriva om troll och så funderade jag på hur jag skulle kunna få in det i en historia, berättar hon. Frågan var om jag skulle göra det historiskt eller flytta vår tid? Mest intressant blev det att vrida lite på nutiden och verkligheten och skildrar ett parallellt Sverige som är lite annorlunda och kanske lite framåt i tiden. Resultatet blev en modern folktroskräck som vänder sig till vuxna.Kleptomania utspelar sig inte på en bestämd geografisk plats i Sverige men Kristina Hård beskriver miljön som någonstans uppåt i Sverige. Det är ett glebefolkat landskap med mycket och tät granskog med äldre träd. Boken inleds med en stor tågkrasch. Med affärsmannen Linus Kaiser i spetsen försöker de få överlevande passagerarna sedan att ta sig tillbaka till civilisationen men ute i skogen väntar något elakt och hungrigt på dem. Precis som med allt annat hon skriver är grunden i Kleptomania en idé som Kristina Hård burit med sig länge.
– Som barn läste jag en trollsagan om en bortbyting och då föddes idén om en motsatt historia, om ett troll som växer upp bland människor, berättar hon. Jag har använt den här historien tidigare i bildkonst men det var först nu som jag hittade rätt form. För mig var det viktigt att komma åt folktron och det människor berättar om möten med troll. Inte de traditionella bilderna.
– Och så är troll så intressanta som individer, lägger hon till. De kan vara schysta eller elaka efter behov och är på något sätt motsatsen till oss. De är spegelbilden som inte är så trevlig och det hos människorna vi inte riktigt vill stå för.Trollen och de faktum att så många har sina egna trollhistorier och en relation till troll ser Kristina Hård som förklaringen till att Kleptomania har fått ett helt annat genomslag än hennes tidigare böcker. Det har också lett till att hon i november skrev kontrakt med den littererar agenturen Storytellers, som bland annat jobbar med Alexander och Alexandra Ahndoril och deras pseudonym Lars Kepler, och nu ska försöka lansera även Kleptomania utanför Sverige.
– Det är helt nytt och en helt ny sida av författarskapet, säger Kristina Hård. Det var de som tog kontakt och det är verkligen jätteroligt. Alla agenter jobbar med provöversättningar och vi är precis i inledningsstadiet där. Kleptomania är första delen i en trilogi där del två kommer ut under nästa år. Att det skulle bli just tre böcker var inget som Kristina Hård själv planerat från början. Hon läste det på nätet efter att Kleptomania kommit ut att det fanns en förväntan om en trilogi och då bestämde hon att det fick bli så.
– Att det skulle bli mer än en del visste jag ändå från början. Jag hade en så bra cliffhanger.Samtidigt som Kristina Hård skriver vidare på Kleptomania-serien arbetar hon också parallellt med en idé till en helt annan sience fiction-serie.
– Det är väldigt skönt att ha något vid sidan om som det inte är tidspress på, säger hon. Och så har jag alltid något att fortsätta med när ett projekt är avslutat.För fortsätta skriva det vill hon och naturligtvis hoppas hon att Kelptomania blir översatt och når ut till ännu fler läsare. Samtidigt är ändå den största tillfredsställelsen med att skriva själva hantverket menar hon.
– För mig är det verkligen ett hantverk, jag har en text som jag får mejsla, ge form, och lägga till och ta bort från.

Inrikes

Taklyft på Lunds domkyrka: "Ett jättejobb"

De pyramidformade tornspirorna på Lunds domkyrka måste lyftas av under renoveringen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En komplicerad operation väntar i Lund då taken på domkyrkans två torn måste bytas. De brukar kallas "lunna pågar", de två torn som nu ska få sig ett ansiktslyft.

Tornen med sina pyramidformade, blytäckta tornspiror fick sin nuvarande utformning under en renovering i Hugo Zettervalls regi 1860-1880. Taken på dem lades om en bit in på 1900-talet, men har därefter bara lagats och lappats. Nu är det dags för takbyte.

Att sätta upp nya blytak är av miljöskäl inte aktuellt, i stället blir det rostfri plåt med beläggning av tenn. Vid renoveringen kommer de båda tornspirorna att lyftas av för att sedan renoveras i tillfälliga bygghyttor intill domkyrkan.

Hela arbetet beräknas ta cirka ett år, men kyrkan kommer att hållas öppen hela tiden, förutom just när lyften görs.

– Det är ett jättejobb och det har aldrig tidigare gjorts. Man beräknar att det kommer att ta ungefär ett år. Man vill vara klar till 2023 för då fyller kryptan 900 år, säger domkyrkans kommunikatör Linda Oskfred till TT.

Utrikes

Protester mot journalistmord i Mexiko

Människor demonstrerar i Tijuana mot att två journalister i staden dödats.
Foto: Marco Ugarte/AP/TT
Utrikes
Utrikes

I Mexiko hölls på tisdagen demonstrationer i åtta städer runt om i landet efter att tre journalister dödats inom loppet av två veckor.

I gränsstaden Tijuana, där två av journalisterna mördades, marscherade människor och höll upp plakat med slagord som "Stoppa dödandet av journalister. Inte ett dödsfall till!".

Tidigare på dagen lade fotografer ner kameror, blommor och bilder på de tre dödade journalisterna på marken framför Nationalpalatset i huvudstaden Mexiko City.

Inne i palatset höll president Andrés Manuel López Obrador sin dagliga pressträff och lovade återigen att de som är skyldiga för morden ska straffas. Men enligt Kommittén för att skydda journalister (CPJ) förblir över 90 procent av journalistmorden ouppklarade.

Mexiko är ett av de dödligaste länderna i världen för journalister. Sedan december 2018 har över över 50 journalister mördats.

Ekonomi

Så kan Fed skrämma börserna

Därför är det läge att höja styrräntan. Fed-chefen Jerome Powell väntas signalera flera höjningar framöver. Arkivbild.
Foto: Graeme Jennings/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Fyra räntehöjningar och en allmän åtstramning, väntas bli beskedet från amerikanske centralbankschefen Jerome Powell.
I kväll ska börsens framtid avgöras.

Det blir ingen räntehöjning nu. Däremot förmodligen en tydlig signal om en första höjning vid nästa Fed-möte i mars, spår SEB-ekonomen Elisabet Kopelman, expert på amerikansk räntepolitik.

– Det kommer bli fokus på att signalera en räntehöjning till nästa möte, säger hon.

Egentligen borde man kunna höja redan i kväll, alla indikatorer inklusive den höga inflationen är redan på plats.

– Men Fed ogillar att överraska, säger Kopelman.

Fyra gånger

I hennes kort, liksom i många andras bedömare, ligger att centralbanken, Fed, höjer styrräntan totalt fyra gånger i år, vissa tror ännu mer. Avgörande är den stegrande inflationen, på runt sju procent för närvarande, och att Fed nu anser att den amerikanska ekonomin klarar sig bra utan ytterligare penningpolitiskt stöd.

Det betyder också att Powell också lär signalera att stödköpen av statsobligationer trappas ner andra halvåret i år, något som driver upp de längre räntorna. Det är framför allt detta som skrämt aktiemarknaden senaste tiden, att räntepuckeln kanske inte blir så kort som tidigare antytts. Tina (There is no alternativ) som hållit aktiemarknaden under armarna under pandemin är på väg att tappa sin betydelse.

– Ju högre räntorna blir desto fler alternativ till aktieplaceringar, säger Elisabet Kopelman.

Hamnat i fokus

Och mindre pengaströmmar till aktiebörserna – mer till räntepapper – pressar förstås kurserna.

– Om Fed nu säger att de aktivt ska sälja av obligationer så blir det ett tryck uppåt på de långa räntorna.

TT: Är det just det som hamnat i fokus och skrämt upp aktiemarknaden den senaste tiden?

– Ja, det verkar som det, säger Kopelman.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Räntan

Amerikanska centralbankens (Federal reserve) styrränta ligger i dag i intervallet 0-0,25 procent.

Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan har på bara några veckor, sedan årsskiftet, stigit från 1,51 procent till 1,73 procent.

Inrikes

Dags för historiskt beslut om slutförvar

Hur ska använt kärnbränsle från bland annat Forsmarks kärnkraftverk slutförvaras. Regeringen fattar beslut på torsdag. Arkivbild.
Foto: Robert Gabrielsson
Inrikes
Inrikes Regeringen väntas på torsdag ge tillstånd för slutförvar av använt kärnbränsle.
Kärnkraftsindustrin räknar med byggstart för anläggningen under 2020-talet.

Regeringen ska på torsdag fatta beslut om Svensk kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökningar om ett system för slutförvar av använt kärnbränsle.

Ansökningarna omfattar två anläggningar, en inkapslingsanläggning i Oskarshamn, och en slutförvarsanläggning i Forsmark. Totalt ska 12 000 ton kärnavfall deponeras i 6 000 kopparkapslar på cirka 500 meters djup i urberget.

Nästan elva år efter att tillståndsprocessen inleddes ska nu regeringen fatta sitt beslut. SKB:s kommunikationschef Anna Porelius kallar beslutet för en "oerhört viktig milstolpe".

– Vi tror och hoppas på ett positivt beslut, säger hon.

Gav grönt ljus

SKB lämnade in sina ansökningar 2011 till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) respektive mark- och miljödomstolen. SSM gav i januari 2018 grönt ljus utifrån kärntekniklagen, däremot hade domstolen invändningar utifrån miljöbalken.

Domstolen ansåg det oklart hur mycket korrosion, frätning, kopparkapslarna tål och pekade på att mer underlag behövs. Tanken är att kapslarna ska hålla i minst 100 000 år.

Efter domstolens och SSM:s yttrande hamnade ärendet på regeringens bord. Regeringen gav därefter SKB – som är kärnkraftsindustrins bolag – möjlighet att komplettera sina ansökningar. Kompletteringarna skickades senare ut på remiss.

Regeringen har att pröva ansökningarna dels utifrån miljöbalken, dels utifrån kärntekniklagen.

SKB anser att regeringen har det underlag som krävs och att det nu är tid att säga ja till SKB:s slutförvarssystem.

– De generationer som haft nytta av kärnkraftselen bör ju också ta ansvar för avfallet. Nu har vi en säker lösning och en lämplig plats, säger Porelius.

Östhammars kommun valde att redan i oktober 2020 säga ja till att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark, trots att regeringen ännu inte sagt sitt.

Vilka villkor ställs?

Ett ja från regeringen skulle innebära att SKB kan gå vidare med sina planer, men prövningsprocessen är inte över. Efter regeringens beslut går ärendena tillbaka till mark- och miljödomstolen som ska fastställa tillståndet så att det är i enlighet med miljöbalkens krav.

Det kommer också att krävas tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för att bygga anläggningen, till exempel vid byggstart, inför provdrift och inför rutinmässig drift. Den stegvisa prövningen kommer att kräva uppdaterade säkerhetsanalyser från SKB.

Frågan är vilka eventuella ytterligare villkor regeringen kan komma att ställa upp för att ge tillstånd till slutförvaring.

Bland andra Kärnavfallsrådet, som arbetar på uppdrag av regeringen, har i sitt yttrande till regeringen efterlyst fler studier av riskerna för att kopparkapslarna kan korrodera och på så vis börja läcka. Ledamoten Ingmar Persson, professor i oorganisk och fysikalisk kemi vid Sverige lantbruksuniversitet (SLU), beskriver rådets rekommendationer till regeringen som att det gett "gult ljus".

– Vi säger gå vidare men ställ villkor, säger Persson.

– Man skulle vid anläggningen i Forsmark kunna ha en demonstrationsanläggning där man kan genomföra vissa typer av försök som är kopplade till säkerhet.

"Fullständigt oansvarigt"

Den förre miljöministern, Miljöpartiets språkrör Per Bolund, befarar att den socialdemokratiska regeringen faller för "ett politiskt tryck" från oppositionen och säger ja till slutförvaret redan nu.

– Jag är rädd för att S kommer att ta det bekväma beslutet och inte det som är rätt och garanterar ett säkert slutförvar, säger han.

Liberalerna och Kristdemokraterna hotade i höstas med en misstroendeomröstning mot miljöminister Annika Strandhäll (S) om inte regeringen kommer med besked om slutförvaret.

Bolund anser att regeringen borde vänta med att fatta beslut tills det finns mer forskning på området. Han vill att det görs ytterligare studier för att beslutsunderlag ska bli bättre.

– Jag tycker att det är fullständigt oansvarigt att fatta ett beslut när det finns ledande forskare som pekar på att de här kapslarna kanske inte håller i hundra år ens, säger Bolund.

Han tycker att regeringen åtminstone borde ställa som villkor att tillstånd för att få ta slutförvarsanläggningen i drift ska ges av regeringen, inte av en myndighet. Då finns det, enligt Bolund, möjlighet att garantera att slutförvaret blir säkert.

Om regeringen nu ger tillstånd så räknar SKB med byggstart någon gång under 2020-talet. Slutförvarsanläggningen beräknas ta tio år att bygga. Använt kärnbränsle ska börja deponeras där under 2030-talet. Om 70 år beräknas slutförvaret ha fyllts och kan därmed förseglas.

Slutförvarsanläggningarna innebär investeringar i storleksordningen 19 miljarder kronor och beräknas skapa cirka 1 500 arbetstillfällen.

Peter Wallberg/TT

Niklas Svahn/TT

FAKTA

Fakta: Kärnbränsle och förvaring

Kärnbränslet är starkt radioaktivt. Sverige har valt att slutförvara det, under utredningens gång från 1970-talet och framåt så har också upparbetning utvärderats, men förkastats. Det blir ändå material kvar som är starkt radioaktivt och som måste slutförvaras.

Totalt rör tillståndsansökningarna för slutförvaret 12 000 ton utbränt kärnbränsle.

Olika metoder har utretts, och modellerna har undersökts och utvecklats. Nu är det kapslar av gjutjärn och koppar som gäller, som ska ned 500 meter i urberget och omges av bentonitlera.

Två platser utvärderades för slutförvaret: Oskarshamn, där mellanlagret finns, och Östhammar. Av flera skäl ansågs Östhammar som den mest lämpliga platsen.

Hittills, sedan kärnkraften togs i drift på 1970-talet, finns nästan 8 000 ton utbränt bränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Byggstart för slutförvaret skulle kunna bli tidigast 2023, men troligare är att det dröjer. Därefter tar förvaret lång tid att bygga.

Även om ett beslut kommer snart så innebär det inte att kapslarna kan stoppas ned i berget än på länge. Det återstår villkorsförhandling i Mark- och miljödomstolen inför beslut om tillstånd enligt miljöbalken, och en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen inför olika steg innan slutförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift.

Källa: Strålskyddsmyndigheten, Svensk kärnbränslehantering (SKB)

Kultur och nöje

Kenneth Kvarnström: En dansares liv är kort

'Pianotopografier' kan bli koreografen Kenneth Kvarnströms sista verk. Men innan han sätter punkt ska det också bli premiär för den uppskjutna föreställningen '12 songs' på Göteborgsoperan, som visualiserar artisten Ane Bruns låtvärld. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Kenneth Kvarnström och fyra dansare åker på Sverigeturné med verket "Pianotopografier". Men dansen lämnar koreografen åt dansarna i vad som kanske är hans sista verk. Själv sitter han mest på en pall.

Kenneth Kvarnström har aldrig tyckt om att stå på scen och avslutade sin karriär som dansare så fort det bara gick. I stället har finlandssvensken kommit att göra sig ett namn som en av Nordens mest framstående koreografer de senaste 30 åren.

Emellanåt tvingar han dock sig själv att ta plats på scen och i det nya verket "Pianotopografier" är det alltså dags igen. Men dansen lämnar han till de fyra unga dansarna. Själv sitter han mest på en pall och stirrar in i fonden.

– Jag fungerar lite som en vaktmästare, även om jag samverkar med koreografin. Jag städar upp på scenen, förbereder saker, håller upp en kuliss och målar lite. Jag har alltid varit mer intresserad av iscensättande än av att själv stå på scen, säger han.

– Dessutom har jag en del förslitningsskador. Det finns saker som jag inte kan göra längre, som jag får förklara stället för att visa. En dansares liv är kort. Den äldste dansaren i det här gänget är 35 år och det är mycket som gör ont på honom.

Ser fram emot publiksnack

I "Pianotopografier" möts dans, bildkonst och musik i ett allkonstverk. Musiken är hämtad från den tyske kompositören Nils Frahms molltunga album "Solo remains" (2016). Inte så konstigt då att Svenska Dagbladets kritiker i en recension efter en pressvisning i Stockholm tog fasta på att verket rymmer en stor dos melankoli.

– Ljudbilden är förstås väldigt viktig, eftersom örat är starkare än ögat. Om jag hade valt hårdrock i stället för Frahms stillsamma pianomusik hade intrycket blivit ett annat.

"Pianotopografier" är ett samarbete mellan Rum för Dans i Halland och Riksteatern. Urpremiären sker i Falkenberg den 27 januari och därefter blir det Sverigeturné. Men till Falkenberg är det svårt att locka Stockholmstidningarna, därav pressvisningen.

– Det är första gången ett av mina verk pressvisas. Det känns lite märkligt, har vi redan haft premiär? Nu är jag mer stressad över turnén än över den riktiga premiären. Förra veckan var en av dansarna sjuka och vi håller på fram till mars.

"Pianotopografier" är ett verk som har växt fram under pandemin och det har gått åt en hel hög med covidtester under repetitionerna. Turnén genomförs enligt rådande publikrestriktioner och varje föreställning följs av ett samtal med publiken.

– Det var något som jag krävde. Jag tycker att publiksnack är jätteintressant. Jag och dansarna blir blinda för vårt arbeta. Det är bra att få se det från ett annat håll.

Kanske sista verket

Kenneth Kvarnström fyller 60 år nästa år och har en lång karriär bakom sig. (I hans vindsförråd står två lådor som ska raka vägen till Dansmuseet när han lämnar in.) Han är öppen med att "Pianotopografier" kanske blir hans sista verk, inte för att han har tröttnat och vill lägga av, utan för att han inte längre orkar med den krångliga kulturpolitiken som, menar han, signalerar att dans är något som ingen vill se.

– Flera upparbetade system håller på att kollapsa. Det går inte så bra för dansen i Sverige just nu. Jag ska egentligen inte klaga, men känner inte att jag behöver hålla mig kvar med tänder och klor. Jag har börjat nosa lite på det här med måleri och skulptur i det här verket. Det är kanske något som jag kommer att fortsätta med.

Men innan han byter bana ska den uppskjutna föreställningen "12 songs" nästa år ha premiär i Göteborg. Föreställningen är ett nära samarbeta mellan Kenneth Kvarnström och den norska musikern Ane Brun och bygger på hennes låtskatt, som med hjälp av Ane Brun själv, en orkester och gästande musiker ska gestaltas på Göteborgsoperan med hjälp av operans eget danskompani och Kenneth Kvarnströms koreografi.

– Det har varit väldigt spännande att visualisera hennes värld. Hade jag varit yngre hade jag nog varit fullständigt skräckslagen. Nu är jag bara lite skräckslagen.

Viktor Andersson/TT

Dansarna Matthew Branham, Ole Kristian Tangen, Ida Holmlund och Anton Borgström är handplockade från USA, Norge, Finland och Sverige för att medverka i koreografen Kenneth Kvarnströms verk 'Pianotopografier' – som kanske blir hans sista. Pressbild.
Dansarna Matthew Branham, Ole Kristian Tangen, Ida Holmlund och Anton Borgström är handplockade från USA, Norge, Finland och Sverige för att medverka i koreografen Kenneth Kvarnströms verk "Pianotopografier" – som kanske blir hans sista. Pressbild.
Foto: Sören Vilks
'Pianotopografier' är ett samarbete mellan Riksteatern och Rum för Dans i Halland. Anton Borgström är en av fyra dansare som medverkar. Även Kenneth Kvarnström tar plats på scen, men sitter mest på en pall och stirrar in i fonden. Pressbild.
"Pianotopografier" är ett samarbete mellan Riksteatern och Rum för Dans i Halland. Anton Borgström är en av fyra dansare som medverkar. Även Kenneth Kvarnström tar plats på scen, men sitter mest på en pall och stirrar in i fonden. Pressbild.
Foto: Sören Vilks

FAKTA

Fakta: Kenneth Kvarnström

Född: 1963 i Karis, Finland.

Bor: Stockholm

Bakgrund: Bildade redan under studietiden på Balettakademien och Danshögskolan i Stockholm det egna danskompaniet K Kvarnström & Co. Professor i dans vid teaterhögskolan i Helsingfors. Konstnärlig ledare för Helsingfors stadsteater. Chef för Dansens hus i Stockholm. Danschef på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Flerfaldigt prisad för sitt konstnärskap i såväl Finland som Sverige. Har bland annat tilldelats Pro Finlandia-medaljen och Cullbergstipendiet.

Verk i urval: "No-no" (1996), "Splitvision" (2000), "Mercury" (2009) och "Det var inte jag. Igen." (2016)

Aktuell: Med dansverket "Pianotopografier" som i vår är ute på Riksteaterturné.

Turnéplan: 27/1 Falkenberg, 29/1 Kungsbacka, 1/2 Vara, 3/2 Säffle, 5/2 Uppsala, 8/3 Falun, 11/2 Haparanda, 14/2 Umeå, 21/1 Motala, 23/2 Ystad, 24/2 Kristianstad, 27/2 Lund, 28/2 Malmö, 4–5/3 Stockholm.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Sport

Rookien Peterson fortsätter göra mål

Dallas-centern Jacob Peterson har gjort åtta mål och två assist på 33 matcher den här säsongen, som är hans första i NHL.
Foto: Adam Hunger/AP/TT
Sport
Sport Formen för NHL-nykomlingen Jacob Peterson håller i sig. När hans Dallas mötte New Jersey fanns han återigen med i målprotokollet.

22-åringen satte 2–0 från nära håll i första perioden. Ryssen Aleksandr Radulov rundade målburen innan han släppte pucken vidare för svensken att slå in bakom schweizaren Akira Schmid.

Målet var Petersons åttonde och det andra den här veckan.

New Jerseys Jesper Bratt, som är uppe i 14 mål för säsongen, gav hemmalaget hopp inför sista perioden genom att reducera Dallas ledning i andra perioden. Ett rappt handledsskott i powerplay innebar 4–1.

Men det var förgäves, matchen slutade 5–1 till Dallas efter att den finländske backen Jani Hakanpää nätat i slutminuterna.

Ottawas Tyler Ennis blixtrade till i matchen mot Buffalo. Kanadensaren har gått mållös i 30 matcher sedan säsongsöppningen i oktober. Nu slog han plötsligt till med ett, två och tre mål, vilket innebar hans andra hattrick i NHL-karriären.

Också Philadelphias Keith Yandle hade en minnesvärd kväll.

Yandle är nu den spelare i NHL som spelat flest matcher i rad. I 4–3-förlusten mot New York Islanders gjorde den 35-årige försvarskämpen sin 965:e match utan uppehåll sedan mars 2009.

Matchen innebar samtidigt att en annan, mindre imponerande, svit uppehölls – när Philadelphia räknade hem sin 13:e raka förlust.

Joakim Magnå/TT

Sport

EM-hjälten efter segern: "Vilken jävla insats"

Peter Johannesson räddade nio skott på en halvlek mot Norge.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport I tre raka matcher hade Peter Johannesson suttit på läktaren.
Sedan klev han in och var en av de stora hjältarna när Sverige slog Norge och nådde semifinal i handbolls-EM.
– Vilken glädje, vilken jävla insats som lag, säger målvakten.

Johannesson kom in på planen i andra halvlek, efter att Norge hade kopplat ett järngrepp om ödesmatchen och ledde med fem mål i paus.

I det läget var Sverige på god väg ut ur EM-turneringen. Men 29-åringen var fenomenal och räddade 9 av 18 norska skott när Blågult vände underläge till en nödvändig seger med 24–23.

När Johannesson kom till den mixade intervjuzonen efter bragden i Bratislava kunde man ana ett brett leende bakom det svarta munskyddet.

– Jag kom in och kände att det klaffade direkt och då var det bara att köra vidare. Det känns som att man får ett litet övertag när man får göra lite viktiga räddningar direkt, säger målvaktsdoldisen som nu fick sitt stora genombrott.

"Fantastisk grupp"

Trots hans fina start, och Sveriges upphämtning direkt efter paus, såg det kört ut när Norge drog ifrån igen och ledde med fyra mål och mindre än sex minuter kvar. Men då släppte inte Peter Johannesson in några fler mål.

Det sista norska skottet behövde han inte ens rädda, när storstjärnan Sander Sagosen sköt utanför i sitt kvitteringsförsök i slutsekunderna. Och när slutsignalen gick var Johannesson mitt i högen av segerrusiga, jublande svenska spelare.

– Vi visar än en gång vilken fantastisk grupp vi är. Man kanske skulle kunna börja hänga med huvudena när det går tungt och trögt och vi inte riktigt får ut det vi vill. Men vi tar oss ändå tillbaka, det är fantastiskt, säger göteborgaren.

29-åringen, som tjänar sitt levebröd i tyska Bundesligaklubben Lemgo, var med i VM-truppen i fjol som tredjemålvakt.

I årets EM inledde han som tvåa bakom Andreas Palicka, men efter ett mindre lyckat inhopp i gruppspelsmatch mot Tjeckien förpassades Johannesson till läktaren när Tobias Thulin i stället fick chansen i mellanrundan.

Semifinal på fredag

Men det svänger snabbt i handboll, speciellt under detta svårt coronahärjade Europamästerskap. Palicka testade positivt för covid-19 efter matchen mot Tyskland i söndags och när Thulin släppte in 14 mål i första halvlek mot Norge fick Peter Johannesson chansen igen.

Och som han tog den.

– Det var en match som gällde allt, men jag kände inte att det fanns något att förlora. Jag ville bara ha så kul som möjligt. Kul att jag och Tobias fick ihop det som ett team i dag och kunde föra den svenska målvaktstraditionen vidare.

Med Palicka kvar i coronakarantän lär paret Johannesson/Thulin få förtroendet även i EM-semifinalen i Budapest på fredag kväll. Då väntar Danmark eller Frankrike.

Carl Göransson/TT

Inrikes

Man död – hittades skjuten på parkering

En man har hittats skjuten i Norsborg. Arkivbild
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har dött efter att ha hittats med skottskador i Norsborg i Botkyrka sydväst om Stockholm. Händelsen utreds som mord.

– Vi har ingen frihetsberövad, säger Daniel Wikdahl, presstalesperson vid polisen.

Mannen hittades svårt skadad av en förbipasserande person på en parkering vid halv tolvtiden på tisdagskvällen. Han fördes till sjukhus men avled till följd av sina skador.

Ett större område spärrades av för en teknisk undersökning. Polisen har hört vittnen i området och gjort fynd som tyder på att en skottlossning har skett.

Det var under natten mot onsdagen oklart om parkeringen där mannen hittades också är brottsplatsen.

– Vi har gjort en teknisk undersökning där, och den får utvisa om det är det som är brottsplatsen, säger Jari Kalliorinne, vakthavande befäl vid polisen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL