Nyheter

Tetra Pak-anställda slåss för sina jobb

På fredag förmiddag samlas de anställda
Artikel Nyheter När ledningen anländer till anläggningen i Lund kommer den att mötas av hundratal Tetra Pak-anställda och pensionärer.
PREMIUM

När ledningen anländer till anläggningen i Lund kommer den att mötas av hundratal Tetra Pak-anställda och pensionärer. De samlas utanför receptionen för att manifestera sin besvikelse.– Vi ställer oss där och visar att förslaget inte är ok. Det blir en lugn och skön demonstration. Vi vill lyfta fram att detta handlar om människor, inte bara siffror på pappret, säger Niklas Starow, ordförande för GS-facket (grafikerna).Han uppger att det var personer på fabriksgolvet som för bara några dagar sedan kom med förslaget om den stora välkomstkommittén.Bakgrunden är beskedet i slutet av augusti att Lundafabriken, som tillverkar förpackningar, stängs från och med februari. Produktionen flyttas ner på kontinenten där marknaden är större.Mötet som sedan följer klockan 12 är stängt. Förutom den nämnda klubben är det ordförandena för Ledarna, Akademikerna, Unionen och IF-metall som träffar ledningen.Från företagets sida är det dels Finn och Jörn Rausing (bröderna är ägare tillsammans med systern Kirsten Rausing. De tre är barnbarn till grundaren Ruben Rausing), dels en person från den operativa ledningen.– Vi ska göra vad vi kan för att visa att det här inte är ett bra beslut, säger Niklas Starow.Hittills har en förhandling hållits mellan facket och företagsledningen och ytterligare en träff ägde rum under onsdagen. När denna process är avslutad är omöjligt att svara på, uppger Niklas Starow.– Vill vill peka på argument för att få ledningen att ta tillbaka beslutet, säger han.Ett starkt sådant är att miljöarbetet på fabriken i Lund har kommit långt. Utsläppen av växthusgaser är lägst av alla anläggningar i världen, påpekar Niklas Starow.– Det är viktigt inte minst med tanke på att många av våra kunder säljer ekologiska produkter i förpackningarna, säger han.Ett annat skäl är att Lund är Tetra Paks hjärta. Många trotjänare jobbar här.– Vilka lojala medarbetare det är. En del av dem har varit anställda ända sedan den tid då Ruben Rausing (1885-1983, reds. anm.) höll i tyglarna, säger Niklas Starow.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Estland kräver ny undersökning av Estonia

Nya bilder i den nya dokumentärserien 'Estonia – fyndet som ändrar allt', visar ett stort hål i skrovet på Estonia som sjönk 1994.
Foto: DPLAY/TT
Inrikes
Inrikes Estland kräver en ny undersökning av passagerarfartyget Estonia, som sjönk för 26 år sedan.
Kravet ställs efter nya uppgifter om ett stort hål i Estonias skrov i en ny dokumentärserie.
Regeringarna i Estland, Sverige och Finland har nu kontakt om de nya rönen.

I tisdags var Estlands premiärminister Jüri Ratas på besök i Stockholm hos statsminister Stefan Löfven (S).

– Det klart att uppgifterna från Estoniadokumentären adresserades på det mötet, säger statsministerns pressekreterare Gösta Brunnander till TT.

– En rad andra frågor togs också upp, men detta var naturligtvis en av anledningarna till mötet.

Sverige, Finland och Estland ska nu gemensamt utvärdera de nya rönen, meddelar de i ett gemensamt pressmeddelande.

Estlands premiärminister ställer krav på att en ny teknisk undersökning ska genomföras, rapporterar Aftonbladet.

– Enligt vår mening ska den tekniska undersökningen inkludera undervattensobservationer och vi har också informerat Finland och Sverige om den saken, säger Ratas enligt det estniska etermediebolaget ERR, skriver tidningen.

Enligt Brunnander ska Ratas ha sagt på pressträffen att han ska kontakta sina statsministerkollegor i Sverige och Finland.

– De har önskat ett samtal under dagen, och det är målsättningen, säger Gösta Brunnander.

Men än så länge har Stefan Löfven och Jüri Ratas inte haft någon kontakt under måndagen.

Stort hål

Hålet är enligt uppgifterna i dokumentärserien fyra meter högt och har tidigare delvis legat dolt mot sjöbottnen, skriver Aftonbladet. Tidigare har teorier om ett hål i skrovet konsekvent tillbakavisats av myndigheterna.

– Man kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, i den nya dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt", på Dplay.

Filmbilderna är tagna med en dykrobot och i ett gemensamt uttalande skriver Sveriges, Finlands och Estlands utrikesministrar nu att de kommit överens om att utvärdera uppgifterna.

"Något har kolliderat"

Lars Ångström, före detta riksdagsledamot i försvarsutskottet, har i många år engagerat sig i Estoniakatastrofen och är en av dem som krävt att regeringen går till botten med vad som egentligen orsakade olyckan.

– Det här är ju nya uppgifter som helt bekräftar den omfattande kritik som har framförts mot förklaringen och utredningen av förlisningen, säger Lars Ångström till TT.

– Här visar materialet och de experter som har tittat på det att det är något som har kolliderat i Estonias sida med en kraft av flera tusen ton, och då pratar man fartyg.

Sjönk snabbt

Estoniakatastrofen inträffade under natten till den 28 september 1994, 26 år sedan i dag. Färjan lämnade hamnen i Tallin på kvällen den 27 september 1994 men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk helt på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 överlevande räddades.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt. Med anledning av de nya bilderna förnyades under måndagen kravet i en debattartikel.

Kristin Groth/TT

Maria Davidsson/TT

Blommor och ljus vid minnesmonumentet i september förra året, 25 år efter Estoniakatastrofen. Arkivbild.
Blommor och ljus vid minnesmonumentet i september förra året, 25 år efter Estoniakatastrofen. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Inrikes

Älg röjde runt i bostad i Linköping

En älg tog sig in i en bostad i Linköping. Arkivbild.
Foto: Pernilla Wahlman/TT
Inrikes
Inrikes

En älg tog sig på måndagsförmiddagen in i en bostad i Linghem i Linköping. Där stapplade den runt och lämnade sedan huset innan polispatrull och kommunjägare hunnit dit. Polisen uppger att älgen "röjt runt en hel del" inne i huset innan den försvann men personen som bodde där kom inte till skada utan barrikaderade sig i ett rum i väntan på polis.

– Personen var hemma och blev såklart rädd. Personen lyckades låsa in sig i ett rum och ringa till oss, säger polisens presstalesperson Angelica Israelsson Silfver till Corren.

Höör

Bedragare utnyttjar brottsoffer

Bedragarna påstod sig representera Brottsoffermyndigheten och bad den uppringda Tjörnarpsbon att logga in på sin bank så att han ”kunde få ett skadestånd utbetalt”.
Foto: Bertil Enevåg Ericson / TT
Höör
HÖÖR/TJÖRNARP Telefonbedragarnas senaste knep är att utge sig för att representera Brottsoffermyndigheten och att lura den uppringda att logga in på sin Internetbank under förespegling att det är ett skadestånd på väg.

Polisen i Höör har i dagarna fått in en anmälan om detta från en man i Tjörnarp, som inte gick på bluffen.

Det var i fredags som Tjörnarpsbon blev uppringd av en kvinna som utgav sig för att arbeta vid Brottsoffermyndigheten.

Hon frågade Tjörnarpsbon vilken bank han hade och bad honom sedan att verifiera sin identitet genom att logga in med hjälp av en bankdosa.

Syftet med det, förklarade kvinnan, var att myndigheten skulle kunna betala ut pengar till honom i ett skadestånd.

Hon påstod att det var för ett tidigare ärende.

Mannen anade dock oråd och gick inte på bluffen. Av anmälan som upprättats vid Höörspolisen framgår inte om Tjörnarpsbon verkligen är ett brottsoffer, men kvinnan lämnade i alla fall uppgifter som fick honom att misstro henne.

– Det verkar vara en ny metod som bedragarna använder sig av, att uppge att man arbetar för brottsoffermyndigheten. De hittar på nya saker hela tiden, säger kommunpolis Niclas Årcén i Höör.

Han uppmanar folk som blir uppringda av okända människor att aldrig lämna ut några bankuppgifter - oavsett vem uppringaren påstår sig representera.

– Man ska heller aldrig skriva under något med hjälp av Bank-id om man inte är 100 procent säker på vem det är som ringer. Det är synd men det har blivit så mycket av den här typen av brottslighet de senaste åren, säger Niclas Årcén.

– Ju mer folk får upp ögonen för deras knep desto mer förfinar bedragarna sina sätt att luras.

Polisen klassar det som ett misstänkt försök till bedrägeri och föregivande av allmän ställning.

Polisen i Höör har senaste dagarna fått in ett liknande ärende, men då att en kommuninvånare ringts upp av någon som sagt sig representera Microsoft, och vill att den uppringda ska ändra inställningarna i sin dator.

Den bluffen är inte ny, utan har praktiserats länge. Polisen ser gärna att alla liknande bedrägeriförsök polisanmäls så att man får en bild av i vilken omfattning det sker.

Ekonomi

Var fjärde varslad blir arbetslös

En av fyra som varslades i mars och april har nu blivit arbetslös, visar nya siffror från Arbetsförmedlingen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Var fjärde person som varslades när coronakrisen slog som värst blev arbetslös. Det är värre än under finanskrisen.
– Det visar att arbetsmarknaden har drabbats hårt, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Under mars och april varslades 69 188 personer om uppsägning, men som alltid blir långt ifrån alla varsel verklighet. Fyra månader senare har Arbetsförmedlingen nu gjort en uppföljning som visar att 56 procent av de som varslats blivit uppsagda, medan var fjärde blivit arbetslös.

– Det är något högre siffror än det vi såg under finanskrisen. Då var motsvarande siffra en av fem, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Framför allt är det anställda inom hotell- och restaurangbranschen som drabbats hårt.

– Många inom hotell- och restaurangbranschen blev dessutom direkt arbetslösa, eftersom fyra av tio där har visstidsanställningar.

Alla jobb som nu försvinner kommer inte att komma tillbaka efter krisen, enligt Annika Sundén.

– Det är viktigt att man söker de jobb som finns, men det kan också vara läge att fundera på att utbilda sig, säger hon.

Enligt Annika Sundén är det fortsatt "ett besvärligt läge" för svensk arbetsmarknad, men hon ser trots det en liten ljusning. Mellan 21 och 27 september skrev 8 654 personer in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen – något färre än veckan innan. Andelen arbetslösa ligger dock kvar på 9,0 procent.

– Det är fortfarande ett stort antal personer som skriver in sig som arbetssökande, men det är också ungefär lika många som lämnar Arbetsförmedlingen för jobb eller utbildning, säger hon.

– Det visar att, även om det är ett svårt läge, så har arbetsmarknaden och ekonomin börjat komma igång och det finns jobb att söka. Det ser lite ljusare ut än bedömningen vi gjorde före sommaren.

FAKTA

Fakta: Varsel och uppsägningar

Sedan i början av mars har totalt 102 154 personer varslats om uppsägning.

Mellan 21 och 27 september skrev 8 564 personer in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Det är något färre än veckan innan. Andelen arbetslösa ligger dock kvar på 9,0 procent.

Under veckan varslades 1 305 personer om uppsägning.

Källa: Arbetsförmedlingen

Sport

Pichler vårdas på sjukhus för hjärtproblem

Wolfgang Pichler. Arkivbild.
Foto: Magnus Andersson/TT
Sport
Sport Den framgångsrike skidskyttetränaren Wolfgang Pichler, under många år svensk förbundskapten, vårdas på sjukhus i Tyskland för allvarliga hjärtproblem.
"Våra tankar är med Wolfgang", säger SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo.

Wolfgang Pichler drabbades av allvarliga hjärtproblem under ett cykelpass nära hemorten Ruhpolding i Tyskland under helgen. 65-åringens tillstånd anses vara allvarligt, men stabilt, skriver Sverige olympiska kommitté (SOK) i ett pressmeddelande.

Pichler har sedan 1995 haft en stor roll inom svenskt skidskytte och varit mannen bakom VM- och OS-vinnare som Magdalena Forsberg, Anna Carin Zidek, Björn Ferry och Hanna Öberg. Efter en period med det ryska damlandslaget (2011-2014) blev han återigen förbundskapen för det svenska landslaget 2015 och det var under hans ledning som Sverige överraskande med två guld och två silver under OS i Pyeongchang 2018. Totalt har Pichler varit med och tagit 42 medaljer i OS och VM, enligt tidningen Bild.

Men ledaren, som ofta kallats demontränaren för sin tuffa träningsmetodik, har inte bara skapat rubriker för sina framgångar – utan även för sin frispråkighet och sitt engagemang för sporten. Han slutade som förbundskapten efter VM i Östersund 2019 och är sedan i fjol anställd av SOK som talangutvecklare.

"Wolfgang är en stor ledare inom svensk idrott med en enorm passion för allt han tagit sig an. Nu är våra tankar med honom och vi hoppas på snar bättring", säger SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo.

FAKTA

Fakta: Wolfgang Pichler

Född: 23 januari 1955 (65 år).

Bor: Ruhpolding, Tyskland.

Familj: Barnen Johannes och Julia. Brodern Claus, borgmästare i Ruhpolding.

Karriär som aktiv: Har ett förflutet både som längdskidåkare och skidskytt.

Karriär som ledare: Kom in i svenska landslaget inför OS 1992 i Albertville, där svenska herrarna tog stafettbrons.

1995 blev Pichler tränare för landslaget och var starkt bidragande till att Magdalena Forsberg växte fram till en världsstjärna med sex raka segrar i den totala världscupen och sex VM-guld.

2011 lämnade Pichler svenskt skidskytte och tog över ansvaret för det ryska damlandslaget.

2015 återvände som han som tränare för Sverige – med nya framgångar som följd. OS 2018 i Pyeongchang blev en dundersuccé med två guld (Hanna Öberg och herrstafettlaget) och två silver (Sebastian Samuelsson och damstafettlaget).

Enligt tyska tidningen Bild har han lett åkare till 42 medaljer i OS och VM.

Gör i dag: Är sedan sommaren 2019 anställd som talangutvecklare på SOK.

FAKTA

Fakta: Åtta stjärnor som Pichler tränat

Magdalena Forsberg: Sex VM-guld, ett VM-silver, sex VM-brons och två OS-brons.

Anna Carin Zidek: Ett OS-guld, ett OS-silver, ett VM-guld, tre VM-silver, två VM-brons.

Helena Ekholm: Tre VM-guld, ett VM-silver och fyra VM-brons.

Björn Ferry: Ett OS-guld, ett VM-guld, ett VM-silver och ett VM-brons.

Carl Johan Bergman: Ett VM-guld, två VM-silver och två VM-brons.

Fredrik Lindström: Ett OS-guld och två VM-brons.

Hanna Öberg: Ett OS-guld, ett OS-silver, ett VM-guld, ett VM-silver och två VM-brons.

Sebastian Samuelsson: Ett OS-guld, ett OS-silver och ett VM-brons.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Malmö

Blev grovt misshandlad av stort ungdomsgäng

En 20-årig man blev på lördagskvällen grovt misshandlad av ett stort ungdomsgäng på mellan 15 och 20 personer.
Foto: Johan Nilsson/TT
Malmö
Malmö En man i 20-årsåldern blev i lördags vid 23-tiden grovt misshandlat av ett gäng på mellan 15 och 20 individer vid uppgången på Bo Widerbergs plats.

Enligt målsägande bestod gänget av för honom okända ungdomar och barn från 15 år och nedåt.

Bråket hade startat på tåget och fortsatte sedan på vägen till Bo Widerbergs plats där målsägande fick ta emot en mängd slag och sparkar.

Enligt sjukhuset där målsägande vårdas handlar det inte om några livshotande skador.

– Det är ju en ovanlig händelse med tank på hur många som deltog i misshandeln. Vi vet ännu inte vad som var upprinnelsen till händelsen, men vi får titta på de övervakningsfilmer som kan finnas i tåget, på perrongen och på Bo Widerbergs plats, säger Nils Norling, presstalesperson på Malmöpolisen.

Utrikes

Flera virusfall upptäckta på kryssningsfartyg

Tuis fartyg Mein Schiff 6 ligger utanför den grekiska ön Milos i väntan på vidare instruktioner. Arkivbild.
Foto: Thanassis Stavrakis/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Besättning ombord på det första stora kryssningsfartyg som har dockat i Grekland sedan i våras har testat positivt för covid-19. Det handlar om resejätten Tuis fartyg Mein Schiff 6, som för tillfället ligger för ankar utanför ön Milos med 922 passagerare ombord.

Tester har gjorts på 150 av de 666 besättningsmedlemmarna, enligt en talesperson för den grekiska kustbevakningen. Av dem har ett tiotal testat positivt för covid-19.

– De har isolerats ombord och vi väntar på instruktioner från folkhälsomyndigheten om vart fartyget ska ta vägen, säger hon.

Fartyget lämnade Heraklion på Kreta i söndags och var på väg mot Pireus nära Aten. Det är det första större kryssningsfartyget som har återvänt till de grekiska vattnen efter en nedstängning på grund av pandemin i mars.

Ekonomi

Arbetslösa ska få läsa in skola med stöd

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och utbildningsminister Anna Ekström (S).
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Ekonomi
Ekonomi

Arbetslösa ska kunna studera, till exempel läsa färdigt gymnasiet, med bibehållen ersättning i upp till ett år. Och Arbetsförmedlingen får i uppdrag att anvisa fler arbetslösa till reguljär utbildning istället för yrkeskurser eller matchningstjänster.

– Vi ökar möjligheterna för fler arbetslösa att studera, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) på en pressträff med utbildningsminister Anna Ekström (S).

Nordmark säger att regeringen är övertygad om att det behövs mer arbetsmarknadspolitik och mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken.

– Fler arbetslösa ska kunna studera med bibehållen ersättning och Arbetsförmedlingen får i uppdrag att anvisa arbetslösa till reguljär utbildning

Eva Nordmark framhåller att gymnasieutbildning är en mycket viktig merit för att öka chanserna att få ett jobb. En tredjedel av de som idag är inskrivna som arbetslösa saknar gymnasieutbildning.

NÄSTA ARTIKEL