Svalöv/Landskrona

Två fick föras till sjukhus efter olycka

Artikel Svalöv/Landskrona Olyckan inträffade på väg 1252 i höjd med Konga när en motorcykel och en personbil kolliderade.
PREMIUM

Olyckan inträffade på väg 1252 i höjd med Konga när en motorcykel och en personbil kolliderade. De två personer som färdades på motorcykel fick föras till sjukhus, en till Lund och en till Helsingborg. Ingen i personbilen ska ha kommit till skada. Enligt polisen är det ännu vad som ligger bakom olyckan.

Kultur och nöje

De har störst chans på Guldbaggegalan

Nathalie Álvarez Mesén har regisserat 'Clara Sola'.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje På måndag gör förra årets svenska filmer upp på en nedskalad Guldbaggegala.
Flest vinstchanser har den svensk-costaricanska regissören Nathalie Álvarez Meséns långfilmsdebut "Clara Sola".

Guldbaggegalan är tillbaka på Cirkus i Stockholm – men publiken är begränsad till följd av coronarestriktionerna. I vanliga fall brukar ungefär 1 400 personer vara på plats – nu ligger maxtaket på 500. Men det blir trots allt ett traditionsenligt röda mattan-mingel innan sändningen drar igång.

Flest segerchanser har den svensk-costaricanska filmen "Clara Sola", som tidigare har utsetts till Costa Ricas Oscarsbidrag. Filmen har totalt nio guldbaggenomineringar, bland annat i de tunga kategorierna bästa film, bästa regi och bästa manus.

– Det känns otroligt speciellt och fint – som ett erkännande av att jag faktiskt kommer från båda länderna, har regissören Nathalie Álvarez Mesén tidigare sagt till TT.

Omtalat om porr

En annan omtalad film från 2021 är Ninja Thybergs "Pleasure", om en svensk 19-åring som åker till Los Angeles med drömmen om att bli nästa stora porrstjärna. Filmen har nominerats i sju kategorier, bland annat bästa film och bästa regi. Skådespelaren Sofia Kappel har även chans på en statyett för bästa kvinnliga huvudroll.

– Ninja har skapat ett konstverk och jag får för alltid behålla en del av det. Och för mig handlar inte skådespeleriet om att bli känd eller rik – utan om att få utveckla mig själv, sade hon tidigare till TT.

Lyfter flera dokumentärer

Filmen "Tigrar", som utsågs till Sveriges Oscarsbidrag, har chans på fem priser – även den i kategorin bästa film. Det har även Erik Poppes nyversion av "Utvandrarna" och dokumentären "Världens vackraste pojke" av Kristina Lindström och Kristian Petri.

Fler dokumentärer som lyfts på årets gala är Gorki Glaser-Müllers "Children of the enemy", som bland annat har prischans i kategorierna bästa regi och bästa dokumentärfilm. "Sabaya" av Hogir Hirori har chans på bästa dokumentärfilm och bästa manus.

Guldbaggegalan leds av Gina Dirawi, som i samband med det här gör comeback i tv-rutan. Galan sänds 20.00 i SVT under måndagen.

Uppträder gör bland andra Laleh, Mapei, Kristin Amparo och Sylve.

Sofia Sundström/TT

Regissören Ninja Thyberg och skådespelaren Sofia Kappel har chans att prisas för filmen 'Pleasure'. Arkivbild.
Regissören Ninja Thyberg och skådespelaren Sofia Kappel har chans att prisas för filmen "Pleasure". Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: De är nominerade

Bästa film:

"Clara Sola" – i regi av Nathalie Álvarez Mesén

"Pleasure" – i regi av Ninja Thyberg

"Tigrar" – i regi av Ronnie Sandahl

"Utvandrarna" – i regi av Erik Poppe

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa regi:

Nathalie Álvarez Mesén – för "Clara Sola"

Gorki Glaser-Müller för "Children of the enemy"

Ronnie Sandahl – för "Tigrar"

Ninja Thyberg – "Pleasure"

Bästa kvinnliga huvudroll:

Lisa Carlehed – för rollen som Kristina i "Utvandrarna"

Wendy Chinchilla Araya – för rollen som Clara i "Clara Sola"

Sofia Kappel för rollen som Bella i "Pleasure"

Cecilia Milocco – för rollen som Molly i "Knackningar"

Bästa manliga huvudroll:

Mustapha Aarab – för rollen som John-John i "Vinterviken"

Erik Enge – för rollen som Martin Bengtsson i "Tigrar"

Jonas Karlsson – för rollen som Tyko Johnsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Gustaf Skarsgård – för rollen som Karl-Oscar i "Utvandrarna"

Bästa kvinnliga biroll:

Sofia Helin – för rollen som Judit i "Utvandrarna"

Liv Mjönes – för rollen som Karin i "Tigrar"

Carla Sehn – för rollen som Beata i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Jennie Silfverhjelm – för rollen som Marianne Jonsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Bästa manliga biroll:

Filip Berg – för rollen som Ruben i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Daniel Castañeda Rincón – för rollen som Santiago i "Clara Sola"

Magnus Krepper – för rollen som Frank i "Vinterviken"

Jonay Pineda Skallak – för rollen som Sluggo i "Vinterviken"

Bästa manus:

Nathalie Álvarez Mesén och Maria Camila Arias – för "Clara Sola"

Manuel Concha – för "Suedi"

Hogir Hirori – för "Sabaya"

Jan Vierth för "Apstjärnan"

Bästa klippning:

Marie-Hélène Dozo – för "Clara Sola"

Amalie Westerlin Tjellesen och Olivia Neergaard-Holm – för "Pleasure"

Hanna Lejonqvist och Dino Jonsäter – för "Världens vackraste pojke"

Bästa foto:

Ellinor Hallin – för "Kören – en film om Tensta Gospel Choir"

Marek Septimus Wieser – för "Tigrar"

Sophie Winqvist Loggins – för "Clara Sola"

Bästa ljuddesign:

Bryan Dyrby och Kristoffer Salting – för "Världens vackraste pojke"

Thomas Jæger – för "Knackningar"

Erick Vargas Williams, Valène Leroy, Charles De Ville och Aline Gavroy – för "Clara Sola"

Bästa originalmusik:

Anna von Hausswolff och Filip Leyman – för "Världens vackraste pojke"

Lisa Nordström – för "Children of the enemy"

Johan Söderqvist – för "Utvandrarna"

Bästa visuella effekter:

Alex Hansson och Torbjörn Olsson – för "Utvandrarna"

Martin Malmqvist – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Ronald Grauer – för "Clara Sola"

Bästa kostymdesign:

Louize Nissen – för "Utvandrarna"

Ingrid Sjögren – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Amanda Wing Yee – för "Pleasure"

Bästa produktionsdesign:

Elle Furudahl – för "Knackningar"

Michael Higgins – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Paula Loos – för "Pleasure"

Bästa maskdesign:

Eros Codinas och Love Larson – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Therese Sandersson – för "Red dot"

Erica Spetzig – för "Pleasure"

Bästa kortfilm:

"Bad lesbian" – i regi av Simone Norberg

"Du är alltid 20" – i regi av Christer Wahlberg

"Man med duvor" – i regi av Lina Maria Mannheimer

Bästa dokumentärfilm:

"Children of the enemy" – i regi av Gorki Glaser-Müller

"Lena" – i regi av Isabel Anderson

"Sabaya" – i regi av Hogir Hirori

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa internationella film:

"The father" – i regi av Florian Zeller

"Flykt" – i regi av Jonas Poher Rasmussen

"Nomadland" – i regi av Chloé Zhao

Sport

Varmare vintrar hotar framtida OS

Frida Hansdotter vann OS-guld i slalom i Pyeongchang 2018. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Sport
Sport Det går utför för snösporten när världen blir varmare. Om inte klimatutsläppen minskar drastiskt kan kartan över vilka platser som kan arrangera vinter-OS komma att behöva ritas om i framtiden, enligt en studie.

Snökanonerna går varma i bergen ovanför Peking. Tillverkningen av det vita underlaget är en förutsättning för att vinter-OS överhuvudtaget ska kunna hållas i och kring den kinesiska huvudstaden om några veckor.

Konstgjord snö har använts i varierande grad sedan vinterspelen i Lake Placid i USA 1980 – men Peking är nästan helt beroende av lösningen eftersom årets upplaga arrangeras i en av Kinas torraste delar.

"Slående inverkan"

Brist på snö kan ställa till det även för framtida OS i en värld där vintrarna blir varmare på det norra halvklotet.

Om inte utsläppen av växthusgaser minskar drastiskt tycks Sapporo i Japan vara den enda av de 21 städer som har stått värd för vinterspelen som vid seklets slut ser ut att ha förutsättningar att göra om det på ett rättvist och säkert sätt, enligt en studie som har publicerats i tidskriften Current Issues in Tourism.

– Vintersportvärlden förändras i takt med att klimatförändringarna accelererar, säger Daniel Scott, professor i geografi och miljöledning vid University of Waterloo i Kanada, till TT.

– Ett scenario med höga utsläpp får slående inverkan på några av de mest kända vintersportregionerna i Europa. Jag hoppas att det är något vi aldrig behöver bevittna på dessa födelseplatser för vintersport.

Ett "kulturarv"

Scott och hans forskarkollegor har analyserat klimatdata från 1920-talet och framåt tillsammans med framtida scenarier när det gäller klimatförändringarna. De drar slutsatsen att städer som St Moritz och Lillehammer kan ha gjort sitt i vinterolympiska sammanhang i mitten eller slutet av århundradet på grund av otillförlitliga förhållanden.

Men om utsläppen av växthusgaser minskar i enlighet med målen i Parisavtalet är det bara sex värdstäder som ses som icke tillförlitliga ur klimatsynpunkt.

– En bana med låga utsläpp gör att vi kan behålla nästan alla värdplatser som är klimatpålitliga för snösport i dag, även i slutet av seklet, säger Scott.

– Det finns så många anledningar att sträva efter noll nettoutsläpp och att rädda det kulturarv som är vintersport och OS är ytterligare en.

2018 låg Daniel Scott bakom en annan studie om förutsättningarna för att arrangera vinter-OS i en varmare värld. Då var slutsatsen att bara 8 av de 21 tidigare värdstäderna skulle vara tillräckligt kalla för att på ett pålitligt vis kunna ordna vinterspelen igen i slutet av århundradet, om inte utsläppen minskade drastiskt.

Oro för framtiden

Den nya studien utgår från internationella idrottares och tränares syn på vad som krävs av snökvalitén för att tävlingarna ska kunna ske på ett säkert och rättvist sätt. Nästan 400 elitidrottare och tränare har tillfrågats i en enkät, i vilken 89 procent uppgav att förändrade vädermönster påverkar förhållandena för att tävla och 94 procent uttryckte oro över att klimatförändringarna kommer att påverka framtiden för deras sporter.

– Vi hoppas att vår studie ska få snösportförbunden att överväga förbättrade riktlinjer för tävlingsjuryns beslut att skjuta upp tävlingar, säger Scott.

– Vissa idrottare vittnar om hur de inte har känt sig säkra under vissa tävlingar, men känt sig tvingade att ställa upp ändå. Idrottare drivs av att tävla och kommer inte att avstå även om förhållandena är farliga.

Över hälften av historiens vinterspel har arrangerats i Europa, där klimatförändringarna har blivit allt mer kännbara i alpina regioner. Forskarna bedömer att Internationella olympiska kommittén (IOK) står inför svåra beslut när det gäller vilka platser som ska få arrangera vinter-OS i framtiden.

Ska minska utsläpp

IOK har konstaterat att otillförlitlig tillgång på snö och stigande temperaturer i klimatförändringarnas spår påverkar vintersporter medan extrem sommarhetta hotar hälsan hos idrottare, arrangörer och publik. I höstas sade ordförande Thomas Bach att klimatkrisen är människans största utmaning och meddelade att IOK ska minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent till 2030.

– IOK bör bli mer flexibla kring hur vinter-OS kan arrangeras. Snösportsanläggningarna kommer att behöva flytta längre bort från större städer och om vissa tidigare värdar ska bli aktuella igen kan flera länder behöva ordna OS tillsammans, säger Scott.

– Ännu viktigare är det att hitta en lösning för Paralympics, som befinner sig i en mycket större klimatrisk eftersom det arrangeras i mars.

Sofia Eriksson/TT

Snökanoner går varma i Zhangjiakou, norr om Peking, där OS avgörs om några veckor. Arkivbild.
Snökanoner går varma i Zhangjiakou, norr om Peking, där OS avgörs om några veckor. Arkivbild.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

FAKTA

Fakta: Medeltemperaturen för vinterspelen

Den genomsnittliga dagtemperaturen i februari i värdstäderna för vinter-OS har ökat stadigt.

1920-talet till 1950-talet: 0,4 grader

1960-talet till 1990-talet: 3.1 grader

2000-talet (inklusive Peking): 6.3 grader

Källa: Studien "Climate change and the future of the Olympic Winter Games: athlete and coach perspectives"

FAKTA

Fakta: Värdar för vinter-OS

2026: Milano-Cortina, Italien

2022: Peking, Kina

2018: Pyeongchang, Sydkorea

2014: Sotji, Ryssland

2010: Vancouver, Kanada

2006: Turin, Italien

2002: Salt Lake City, USA

1998: Nagano, Japan

1994: Lillehammer, Norge

1992: Albertville, Frankrike

1988: Calgary, Kanada

1984: Sarajevo, Jugoslavien

1980: Lake Placid, USA

1976: Innsbruck, Österrike

1972: Sapporo, Japan

1968: Grenoble, Frankrike

1964: Innsbruck, Österrike

1960: Squaw Valley, USA

1956: Cortina d'Ampezzo, Italien

1952: Oslo, Norge

1948: St Moritz, Schweiz

1944: Inga spel

1940: Inga spel

1936: Garmisch-Partenkirchen, Tyskland

1932: Lake Placid, USA

1928: St Moritz, Schweiz

1924: Chamonix, Frankrike

Skurup

Invånarna i kommunen ökade med två procent

Allt fler väljer Skurup som ny hemkommun.
Foto: Johan Nilsson/TT
Skurup
Skurup Befolkningen i Skurup fortsätter att växa. Under förra året vittnar statistiken om en ökning på över två procent. Bostadspriserna och det attraktiva läget tror Sahand Kousha, tillförordnad chef för tillväxt och utveckling ligger bakom trenden.

Mellan 1 januari och 7 december förra året ökade antalet invånare i Skurups kommun med 334 personer, vilket motsvarar drygt två procent. Totalt 16 395 personer var vid slutet av perioden folkbokförda i kommunen.

– Det politiska målet har varit att ha en ökning på två procent och det är ju jättekul att vi lyckats med det, säger Sahand Kousha, näringslivsansvarig och tillförordnad chef för tillväxt och utveckling i Skurups kommun.

Han berättar att det från politiskt håll tidigare tagits fram en kommunal vision om att till 2030 ha uppnått ett befolkningsantal på 18 000 invånare.

– Just nu håller vi på att ta fram en ny kommunal vision men jag tror mycket väl att det kan gå att uppnå 18 000 om utvecklingen fortsätter i den här takten.

I statistiken går det att se att de flesta inflyttade befinner sig i antingen 26- till 35-årsåldern eller 0- till 17-årsåldern. Något som talar för att många barnfamiljer söker sig till kommunen.

– Något som är intressant är att vi i början av december bjöd in till möte med våra mäklare. En av våra frågor var vilka är det som flyttar hit och svaret vi fick var att det rör sig om många barnfamiljer och personer som tidigare bott i stadsmiljö som vill få ut mer för sina pengar, säger han.

Utöver detta berättar han även att man också märker av de interna flyttkedjorna där personer som växt upp i Skurup också väljer att stanna kvar.

– Under vissa ungdomsår kan det vara så att man kanske tillfälligt flyttar till en större stad för att studera. Men sen har vi också många som bor kvar och väljer att ta sig an yrken som det går att utbilda sig till i närområdet, säger Sahand Kousha.

Sahand Kousha, näringslivsansvaig och tillförordnad chef för tillväxt och utveckling i Skurups kommun.
Foto: Annika Dacke

Något han berättar att han ofta får frågan om, i sin roll som näringsansvarig, är vad kommunen gör för att stimulera näringslivet.

– Politiken har alltid haft som mål att det ska byggas fler bostäder. Med fler människor som flyttar in bör också stimulansen av näringslivet öka. Fler invånare betyder också större skatteintäkter som sedan kan läggas på sådant som kommer invånarna till goda, säger Sahand Kousha.

Trots att han är tydlig med att befolkningsökningen uppfattas som en positiv utveckling som gynnar kommunen kan han också se att den för med sig en del praktiska utmaningar.

– Ju mer vi växer desto mer finns risken att vi kommer behöva ta jordbruksmark i anspråk. Samtidigt går det att leka med variabel att bygga tätare och högre. Samtidigt är det viktigt att den demokratiska processen får ta sin tid när det kommer till nya byggnationer.

När den yngre befolkningen ökar följer också ett ökat tryck på skolor och pedagoger. Sahand Kousha hoppas att kommunens satsningar på nya och moderna skolor ska hjälpa till att locka fler pedagoger till Skurup.

– Vi har en långsiktigt plan att ha moderna skolor som kan locka till sig duktiga pedagoger. Sen är vi medvetna om att det inte alltid är byggnaderna i sig som är avgörande. Men då har vi också väldigt duktig och kompetent personal i skolorna.

Han menar också att kommunen har goda chanser att fortsätta växa. Detta då allt fler företag har börjat titta annorlunda på hur och var arbetet kan utföras.

– Många privata företag försöker hitta ett nytt normalläge där man delvis kan jobba hemifrån. Då finns chansen att hemmet växer och ökar i värde, det blir både en arbetsplats och en plats för vila. Och i Skurup är det enklare att få mer för pengarna, säger Sahand Kousha.

Insatserna från medarbetarna på kommunen är något han är övertygad om haft en stor påverkan på att de lyckats nå målet.

– Att vi lyckats uppnå målet om en befolkningsökning på två procent är inte minst tack vare Per Andersson och Eva-Marie Engström samt alla andra mycket skickliga medarbetare på kommunen.

Sjöbo

Ny loppis har öppnat i Äsperöd

Tobias Andersson har tillsammans med sambon Niclas Jangefält startat upp Loppisladan i Äsperöd.
Foto: Andreas Persson
Sjöbo
Äsperöd Första söndagen 2022 välkomnade Niclas Jangefält och Tobias Andersson allmänheten in på sin bakgård. Då invigde de sin nya butik, Loppisladan i Äsperöd. Och trots att det är skönt att ha nära hem tittar de också på lediga lokaler för att kunna expandera verksamheten.

Bakom parets boningshus på Byavägen 6 står den, den röda byggnaden som numera går under namnet Loppisladan i Äsperöd.

Den andra januari bjöd de in till invigning och runt 50 personer dök upp. Sedan dess välkomnar Niclas Jangefält och Tobias Andersson nästan varje dag sina kunder in till butiken.

– Det var Niclas som först kläckte idén att vi skulle starta en loppis, säger Tobias Andersson.

Niclas Jangefält är ena halvan av Loppisladan i Äsperöd.
Foto: Privat

Båda två är själva väldigt glada i att besöka loppisar. Något Tobias menar haft stort inflytande när de fattade beslut om vilken typ av verksamhet de skulle dra igång.

– Vi känner att det var väldigt kul att starta upp butiken här i Äsperöd. Det finns inte så mycket av det här omkring.

När beslutet var fattat var det bara att sätta igång att städa ur det gamla garaget. På väggarna satte de upp hyllor och i ena hörnan byggdes butikens kassadisk upp.

I ena hörnan av ladan har det byggt upp en kassadisk.
Foto: Andreas Persson

I hyllorna finns allt från koppar och köksgrejer till prydnadsföremål. Även kokböcker och seriepockets står uppradade. På galgarna hänger kläder som kavajer och linnen.

De flesta av varorna har delats in efter färgkodning i stället för prislappar, kunden kan då titta på en lapp på väggen som berättar vilket pris varje färg innebär.

– Många av våra kunder har berättat att de tycker det var en bra idé, säger Tobias Andersson.

Han berättar att de flesta föremålen och kläderna som säljs i butiken är sådant som de tagit emot från folk som velat skänka dem. Men sortimentet består även av sådant som de själva hittat.

I hyllorna går det att hitta allt från uppslagsböcker till kaffekokare.
Foto: Andreas Persson

Kunderna kommer från lite varstans, förklarar Tobias Andersson. Vissa av dem är från trakten och andra är tillresta.

Framöver hoppas paret kunna expandera verksamheten och flytta in i större och rymligare lokaler.

Tobias Andersson berättar att de hela tiden håller ögonen öppna efter lämpliga utrymmen i närområdet.

Men under vintern har det ändå varit rätt bekvämt att bara ha några meter hem.

– Blir det för kallt här ute är det ju bara att gå in och värma sig, säger Tobias Andersson.

Loppisladan håller öppet både under vardagskvällar och helger.
Foto: Andreas Persson

Lund

Isolerade höns får tröst

Jenny Jonasson visar ställningen som hönsen har fått att roa sig med.
Foto: Joakim Stierna
Lund
lund På grund av fågelinfluensan hålls dvärghönsen på Östra Torns 4H-gård inne i sitt bås. Smittorisken är för stor om de går fritt utomhus som vanligt. För att muntra upp hönsen under isoleringen har gårdsassistenterna gett dem nya redskap.

– Vi har gjort en strandpromenad och ett gym. Vi kallar redskapen så för att barnen ska tycka det är roligt, säger Jenny Jonasson, gårdsassistent.

– Vi vill att barnen ska bli intresserade av hönsen. Det är väldigt trevliga djur. Man kan lära dem mycket och man lägger ner energi på dem, säger Martina Olsson, som även hon är gårdsassistent.

Jenny Jonasson och Martina Olsson har tagit en gammal spjälsäng och använt gavlarna till att bygga en ställning åt hönsen. Det är den anordningen som kallas gymmet. Fåglarna har också fått en högre stege som de kan sitta och sova på. Det som kallas strandpromenaden är en lång ränna fylld av sand, som hönsen använder för att tvätta sig.

– Vi vill gärna ge dem lite utmaningar. De är nyfikna djur. De behöver, liksom alla oss andra, lite nya omgivningar och hjärngympa, säger Jenny Jonasson.

– Hönsen har det svårt. Att de är instängda är tråkigt för alla. De brukar gå fritt på gården, fortsätter hon.

Följer utvecklingen

Fågelinfluensan går just nu runt om i Sverige. Beroende på hur nära det finns smittade djur så beslutar Jordbruksverket om ett klassningssystem med olika grad av försiktighetsåtgärder. Jenny Jonasson tar dagligen del av den senaste informationen. Hon tror att för närvarande är det klass två som gäller i Lund, som innebär att djuren ska hållas inne och dörrar och fönster vara stängda.

– Därför vill vi inte ha in andra människor än våra medlemmar i stallarna. Det räcker med att någon trampat i något så är det kört och vi får in smittan, säger Jenny Jonasson.

Förutom de nio hönsen har 4H-gården även andra djur. Det rör sig om en häst, en shetlandsponny, två getter, två minigrisar och tre kaniner. Särskilt hästarna är populära bland medlemmarna barn och ungdomar i ålder åtta och uppåt) både för skötsel och ridning.

På grund av pandemin har ¤H-gården inte kunnat anordna så mycket aktiviteter som personalen hade önskat. Men de hoppas att läget snart blir bättre så att verksamheten kan återgå till det normala.

I Lund finns ytterligare en 4H-gård. Den ligger på Gunnesbo.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Zervant

Skapa den perfekta fakturan

Zervant

En stor del av att driva ett företag går ut på att skicka och ta emot fakturor. Trots att en faktura oftast bara uppfattas som en begäran om en betalning så har den lite större betydelse än så, och den fakturamall som du använder kan komma att ha en stor påverkan på hur företaget uppfattas.

Med en välgjord faktura kan du ge så mycket mer än en betalningsuppmaning då du skickar fakturan till din kund, och alltså ge ett gott intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket. I den här artikeln sammanfattar vi de allra viktigaste punkterna då du ska skapa en faktura i ditt företag, och vad du bör tänka på för att den ska bli perfekt!

Fakturans innehåll

För att fakturan ska vara så korrekt och professionell som möjligt bör den innehålla en del specifika punkter. Det finns till och med en lag hos Skatteverket som talar för att en faktura måste innehåll vissa punkter, så som datum, löpnummer, företagets och kundens namn, och betalningssumman för varorna/ tjänsten.

Annat innehåll som stärker fakturan och gör den mer trovärdig är om du adderar företagets logga, beskriver den försäljning eller de produkter som fakturan berör på ett klart och tydligt sätt, vilka betalningsvillkor som gäller, och att samtlig information är välordnad. Du bör också skriva med dina och kundens uppgifter.

Innehållet på en faktura kan såklart variera beroende på vilket företag det gäller och vad fakturan berör, men dessa punkter är något som alla företag kan ta del av för att skapa pålitliga och professionella fakturor. Det kan absolut vara värt att lägga ner lite extra tid på innehållet i och med att det kan höja företaget och dess ansikte utåt.

Skicka faktura

Hur du skickar fakturan till kunden kan också vara avgörande för det intryck den ger. Det handlar om att skapa ett professionellt helhetsintryck där du vill övertala kunden att du har koll på vad sysslar med, och då krävs det att samtliga steg hanteras på ett smidigt och säkert sätt för båda parter.

Kommunikation mellan kund och företag är A och O, där fakturan ofta står för en stor del av den kommunikativa delen. Genom att skapa en välgjord faktura med ett korrekt innehåll som du sen skickar på ett lätthanterligt sätt kan du ge ett proffsigt intryck utan att behöva kommunicera särskilt mycket.

Skapa e-faktura

Ett väldigt smidigt och lätthanterligt sätt att hantera din fakturering är att skicka din faktura som e-faktura, alltså en elektronisk faktura. E- fakturering blir allt vanligare i vårt digitala samhälle, just för att det är ett smart och enkelt sätt att sköta sin fakturahantering på.

Bara de senaste åren har man sett en markant ökning när det kommer till e-fakturering och försändelser av e-fakturor mellan olika företag och kunder. Enligt en rapport från Svenska Bankföreningen skickades det år 2017 omkring 138 miljoner e-fakturor, och redan år 2018 hade den siffran stigit till omkring 148 miljoner e-fakturor.

Faktureringsprogram

Med den påtagliga ökningen av e-fakturering runt om i världen finns det ingen tvekan om att det anses vara ett praktiskt och smidigt sätt att hantera sina fakturor. Idag finns det en hel del olika faktureringsprogram som erbjuder e-fakturering för olika företag, så att du kan ta din verksamhet till nya nivåer.

Genom att ta del av en faktureringsprogram kan du få hjälp med att skapa korrekta fakturor till alla dina kunder, så att du kan ge ett professionellt och pålitligt intryck bara genom att skicka dina fakturor via e-fakturering. Vi hoppas att den här artikeln kan hjälpa dig då du vill skapa den perfekta fakturan!

Inrikes

En till sjukhus efter skoterolycka

En person har förts till sjukhus efter en skoterolycka. Arkivbild.
Foto: Pontus Stenberg/TT
Inrikes
Inrikes

En person har förts till sjukhus med ambulans efter en skoterolycka vid skidanläggningen Dundret i Gällivare, skriver Norrbottens-Kuriren.

Personen ska ha blivit fastklämd under skotern när den välte. Skadeläget är oklart.

Larmet om olyckan inkom vid 22.33 på lördagskvällen.

Eslöv

18 procent av vårdanställda i Eslöv ovaccinerade

Foto: Johan Nilsson/TT
Eslöv
ESLÖV 82 procent av de cirka 1 000 personer som arbetar så kallat brukarnära inom Eslövs kommuns vård- och omsorgsförvaltning är vaccinerade mot Covid-19 - 18 procent är det inte.
– Det är som rikssnittet. Jag tycker det är ett hyfsat resultat, säger Lena Hugosdotter Sundberg (M), vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden.

Det handlar inte om några helt fastställda siffror.

– Det är frivilligt att svara och uppgifterna om antalet vaccinerade blir därmed en uppskattning som arbetsgivaren får göra, skriver förvaltningschef Josef Johansson till politikerna i vård- och omsorgsnämnden.

Politikerna beställde undersökningen vid decembermötet, i samma veva som man gick ut och krävde att den som vill nyanställas i förvaltningen måste visa upp intyg på genomgången vaccinering.

Kan inte kräva

Det kravet kan man inte ställa på dem som redan har jobb. Men fråga får man göra som arbetsgivare - även om den anställde inte har någon skyldighet att svara.

Majoriteten av dem som arbetar brukarnära med kommunal vård och omsorg har tillfrågats via sina enhetschefer. De finns inom hemvården, på vård- och omsorgsboenden eller arbetar med funktionsnedsatta och hälsa och bistånd.

Förvaltningsledning och politiker har inte fattat något beslut om vad man ska göra med de anställda som inte vill vaccinera sig eller inte vill svara på frågor om det.

Men det diskuteras – bland annat om de ovaccinerade kan omplaceras, även om något sådant beslut har inte tagits.

– Det är för brukarnas skull vi undersöker detta säger Lena Hugosdotter Sundberg.

Valt att avstå

Politikerna fick ingen info om att vård- och omsorgsanställda skulle ha tagit illa upp av frågorna.

– Oavsett vilket ska cheferna fortsätta att prata om detta med hela personalen, inte bara med de ovaccinerade, säger Lena Hugosdotter Sundberg.

I förvaltningschef Josef Johanssons beredning till nämndens politiker skrev han att förvaltningen saknar rättslig grund för att föra register över vilka i personalen som vaccinerat sig mot covid-19 alternativt valt att avstå.

– En arbetsgivare kan inte heller tvinga någon till vaccinering då det är ett medicinskt ingrepp och ett sådant tvång skulle strida mot grundlagen.

Full skyddsutrustning

Däremot förs, säger han vidare, en ständig dialog med personalen om vikten av vaccinering och cheferna uppmuntrar alla som kan att vaccinera sig.

Eslövs vård och omsorg arbetar idag med smittspårning om smittan skulle ta sig in i verksamheten.

Den brukarnära personalen, vaccinerad eller ovaccinerad, har full skyddsutrustning: Visir, munskydd och handskar.

Förvaltningen har också tillsammans med Länsstyrelsen på gång vaccinationsinsatser i de områden man vet där det finns många ovaccinerade, så kallad hubbar.

Med dem får personer som är socialt utsatta, inte talar svenska eller inte använder 1177.se hjälp att boka covid-19-vaccination.

Det pekades på nämndens möte inte ut vilka områden i Eslöv där hubbarna kommer att finnas.

20 januari var 83,1 procent av befolkningen över tolv år vaccinerad med minst två sprutor.

Sport

Gabriel Landeskog satte segermålet på övertid

Colorado Avalanche lagkapten Gabriel Landeskog, till höger, sätter segermålet mot Montreal Canadiens på övertid i lördagens match.
Foto: Jack Dempsey/AP/TT
Sport
Sport

Colorado Avalanche svenske lagkapten Gabriel Landeskog satte segermålet på övertid när hans lag mötte gästande Montreal Canadiens på lördagen.

Det var 1 minut och 16 sekunder in på övertiden som Landeskog avgjorde matchen som slutade slutade 3–2.

För Colorado innebär resultatet den 15:e hemmasegern på rad, rapporterar nhl.com.

En annan svenskspelare som utmärkte sig var Toronto Maple Leafs Pierre Engvall som var en av målgörarna när Toronto slog New York Islanders med 3–1 på lördagskvällen.

Men hos Philadelphia Flyers tycks ökenvandringen aldrig ta slut.

– Just nu känns det som att vi bara är längst ner, och vi kan inte bryta det, sade Philadelphia Flyers lagkapten Claude Giroux uppgivet efter bortamatchen mot Buffalo Sabres som värdlaget vann med 6–3.

Resultatet innebär att Philadelphia Flyers på lördagen spelade säsongens elfte raka matchförlust i NHL-ligan.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL