Eslöv

Han undersöker en pågående katastrof

Naturvårdsbiologen Emil Åsegård ute på en igenvuxen naturbetesmark i närheten av Hasslebro. Ett av de områden han ska inventera under projektet. Foto: Toomas Laagus
Eslöv
Eslöv På håll ser det ut som en vacker sommarbild när Emil Åsegård går genom det midjehöga gräset på en igenvuxen betesmark utanför Hasslebro.

På håll ser det ut som en vacker sommarbild när Emil Åsegård går genom det midjehöga gräset på en igenvuxen betesmark utanför Hasslebro.

Men sanningen är att den igenvuxna marken är en pusselbit i en pågående katastrof.- Just nu pågår den sjätte globala massutrotningen av arter i världen, som en konsekvens av människans olika aktiviteter.De senaste kända arkeologiska bevisen för en sådan epok skedde när dinosaurierna dog ut. Den biologiska mångfalden är hotad och kan få konsekvenser som inte går att förutse, förklarar Emil Åsegård.Han är naturvårdsbiolog och anställd på Eslövs kommun för att kartlägga läget på ett åttiotal utvalda betesmarker i kommunen.- Naturliga betesmarker är artrika på både växter, djur och svampar.

På övergivna naturbetesmarker hotar vanliga gräsarter att ta över och slå ut känsliga växter, som inte blir så höga och som är beroende av att området betas. Att vissa arter slås ut ger till slut allvarliga effekter, eftersom alla levande organismer påverkar varandra i en näringsväv, förklarar Emil Åsegård.Inte minst påverkar det förutsättningarna för pollinerande insekter, som får svårare att hitta blommor som kan ge pollen och nektar.Emil Åsegård böjer sig ned på fältet och viker undan det höga gräset runt en jordtistel, som är ett exempel på en sådan växt som har svårt att överleva när den omringas av högt gräs.Att bara låta naturen ha sin gång var en villfarelse som fanns i början av 1900-talet. I själva verket innebär det döden för känsliga arter.Hittills har Emil Åsegård inventerat 30 av de 80 områdena i kommunen och situationen ser dyster ut.- Den igenväxning av hagmarker som pågått under stora delar av 1900-talet fortsätter, och ju färre som finns kvar desto allvarligare blir varje ytterligare förlust.Grundproblemet till att situationen ser ut som den gör handlar om ekonomi, anser Emil Åsegård. Nämligen att livsmedelspriserna är för låga och att transporter är för billiga. Att det är så billigt att importera kött och soja från andra sidan jordklotet innebär att de svenska bönderna har fått sämre ekonomiska förutsättningar för att arbeta med lantbruk och djurhållning i naturbetesmarker.- Få bönder arbetar med lantbruket som sin huvudförsörjning utan jobbar istället med något annat. Att hålla djur är något de gör på fritiden.Men Emil Åsegård är noga med att poängtera att det inte bara är markägarnas ansvar att gamla betesmarker växer igen.- Det är ett globalt problem och något som sker överallt.

I september ska han vara klar med projektet, som ska resultera i en rapport. I den kommer vissa prioriterade områden lyftas fram, där kommunen kan gå in och stötta markägarna.Det kan handla om att ge tips på olika bidrag som markägarna kan söka, eller kanske stöd i att hitta en arrendator.Trots att läget ser dystert ut så finns det ändå förutsättningar att bromsa den negativa utvecklingen lokalt, påpekar Emil Åsegård.- Det finns jättebra förutsättningar för att restaurera flera av de här områdena och öka mångfalden.

Det händer ofta att han får frågan om vad mänskligheten har att vinna på en bevarad mångfald i naturen. Han tycker att frågan har fel utgångspunkt och hänvisar till FN-konvention om biologisk mångfald och skyddet av hotade arter.- Man bör istället fråga sig vilken rätt mänskligheten har att utrota arter? Har vi rätt att förstöra för alla de här arterna? Emil Åsegård berättar att många biologer kan känna en uppgivenhet över läget.Han har själv känt samma frustration, men känner att det finns ett värde i att göra det han kan.- Jag känner att jag gör det som går att göra, för att påverka lokalt och i det lilla.

Eslöv

18 procent av vårdanställda i Eslöv ovaccinerade

Foto: Johan Nilsson/TT
Eslöv
ESLÖV 82 procent av de cirka 1 000 personer som arbetar så kallat brukarnära inom Eslövs kommuns vård- och omsorgsförvaltning är vaccinerade mot Covid-19 - 18 procent är det inte.
– Det är som rikssnittet. Jag tycker det är ett hyfsat resultat, säger Lena Hugosdotter Sundberg (M), vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden.

Det handlar inte om några helt fastställda siffror.

– Det är frivilligt att svara och uppgifterna om antalet vaccinerade blir därmed en uppskattning som arbetsgivaren får göra, skriver förvaltningschef Josef Johansson till politikerna i vård- och omsorgsnämnden.

Politikerna beställde undersökningen vid decembermötet, i samma veva som man gick ut och krävde att den som vill nyanställas i förvaltningen måste visa upp intyg på genomgången vaccinering.

Kan inte kräva

Det kravet kan man inte ställa på dem som redan har jobb. Men fråga får man göra som arbetsgivare - även om den anställde inte har någon skyldighet att svara.

Majoriteten av dem som arbetar brukarnära med kommunal vård och omsorg har tillfrågats via sina enhetschefer. De finns inom hemvården, på vård- och omsorgsboenden eller arbetar med funktionsnedsatta och hälsa och bistånd.

Förvaltningsledning och politiker har inte fattat något beslut om vad man ska göra med de anställda som inte vill vaccinera sig eller inte vill svara på frågor om det.

Men det diskuteras – bland annat om de ovaccinerade kan omplaceras, även om något sådant beslut har inte tagits.

– Det är för brukarnas skull vi undersöker detta säger Lena Hugosdotter Sundberg.

Valt att avstå

Politikerna fick ingen info om att vård- och omsorgsanställda skulle ha tagit illa upp av frågorna.

– Oavsett vilket ska cheferna fortsätta att prata om detta med hela personalen, inte bara med de ovaccinerade, säger Lena Hugosdotter Sundberg.

I förvaltningschef Josef Johanssons beredning till nämndens politiker skrev han att förvaltningen saknar rättslig grund för att föra register över vilka i personalen som vaccinerat sig mot covid-19 alternativt valt att avstå.

– En arbetsgivare kan inte heller tvinga någon till vaccinering då det är ett medicinskt ingrepp och ett sådant tvång skulle strida mot grundlagen.

Full skyddsutrustning

Däremot förs, säger han vidare, en ständig dialog med personalen om vikten av vaccinering och cheferna uppmuntrar alla som kan att vaccinera sig.

Eslövs vård och omsorg arbetar idag med smittspårning om smittan skulle ta sig in i verksamheten.

Den brukarnära personalen, vaccinerad eller ovaccinerad, har full skyddsutrustning: Visir, munskydd och handskar.

Förvaltningen har också tillsammans med Länsstyrelsen på gång vaccinationsinsatser i de områden man vet där det finns många ovaccinerade, så kallad hubbar.

Med dem får personer som är socialt utsatta, inte talar svenska eller inte använder 1177.se hjälp att boka covid-19-vaccination.

Det pekades på nämndens möte inte ut vilka områden i Eslöv där hubbarna kommer att finnas.

20 januari var 83,1 procent av befolkningen över tolv år vaccinerad med minst två sprutor.

Sport

Eslövs HF fick jubla i toppderbyt

En handbollsspelare som jublar
Foto: Thomas Persson/arkiv
Sport
Eslöv
Kävlinge
Handboll Eslövs HF höjde sig flera snäpp efter pausen och var klart starkast i lördagens Skånederby borta mot toppkonkurrenten Kävlinge HK. Till slut skilde det åtta bollar i lagets kraftigt försenade årspremiär, 33-25 (15-13).

– Skönt att känna segerns sötma igen och få den starten mot Kävlinge som är extra tufft att möta på bortaplan, myste spelande tränaren Henrik Hurtig.

– Riktigt roligt.

Hurtigs Eslöv gick upp i ledning vid 12-11 och släppte sedan aldrig greppet om tillställningen i Korsbackahallen.

Under den andra halvleken var det klasskillnad.

– Vi började lite trevande i första halvlek, men fick rätt på det ordentligt i andra där vi gjorde en väldigt bra prestation, summerade Henrik Hurtig som noterades för fyra fullträffar .

Extra plus ska gå till sexmålsskytten Philip Videll och Robin Carlberg som hittade rätt vid fem tillfällen.

Målbäst blev dock Jakob Berglund med sju fullträffar.

I Kävlinge kom Axel Friberg upp i tio nätkänningar.

På fredag spelar Eslövs HF hemma mot HK Ystapågarna.

Malmö

Vi har känt er i många år

Lena Philipson, chefredaktör för Skånska Dagbladet.
Foto: Ralph Bretzer
Malmö
Eslöv
Höör
Krönika Ett hundratal personer jobbar just nu med att förändra Skånskan. Låter det drastiskt? Både ja och nej, om du frågar mig.

Från den förste februari har Skånskan en ny sajt och en ommöblerad papperstidning.

Om vi börjar med det digitala: sajten skd.se och mobilappen.

På din skärm blir det från februari andra typsnitt (bland annat Tiempos i rubriker) och färger (mer orange och mindre blått), men också annan struktur och ordning. Den lokala journalistiken hamnar oftare högre upp, medan du får scrolla längre ner för att hitta allmänna nyheter som går att läsa i fler tidningar.

Sajten är uppbyggd i block som kommer i en viss ordning. Om du oftast vill veta vad som är nytt i just din kommun så kommer du snabbt att lära dig var du hittar det.

Även i papperstidningen kommer typsnitt och en del former ändras (rubriktypsnittet blir Lyon), men många signaler som hjälper dig hitta finns kvar. Exempel på det är färgerna som representerar olika delar av Skåne: grönt för Mellanskåne och Svalöv, lila för Sjöbo-Skurup och ljusblått för Malmö-Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och övriga Skåne.

Så här ser Lyon, det kommande rubriktypsnittet i Skånskans papperstidning, ut.

Den största förändringen blir att lokalsidorna flyttar fram i tidningen. De allra första nyhetssidorna i A-delen blir Mellanskånes. Börssidan blir daglig, vi får fler sporttabeller. Även korsord kommer finnas varje dag, och dessutom gå att lösa även digitalt i e-tidningen!

Varför gör vi detta?

Det började i somras när koncernen Bonnier News Local köpte Skånskan av Skånska Tidningsföreningen.

I hela världen kämpar tidningar för att överleva i en tid när de allra flesta har en uppkopplad mobiltelefon i handen många gånger om dagen. Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Det kräver en enorm teknisk och digital utveckling, till den grad att det är oerhört svårt att klara på egen hand som lokaltidning. Med koncernen Bonnier News Local bakom sig kan Skånskan nu dela alla stödfunktioner med tidningar i hela landet. Vi har nu gemensam it-support, kundtjänst, ekonomisystem, utvecklare och experter och samma tekniska grund för sajt och papper.

Det gör att vi på Skånskan kan fokusera på det vi är unikt bäst på: er verklighet och vardag. De som hittar nyheterna, skriver artiklarna och planerar tidningen är samma journalister som ni har känt i flera år – som har känt era orter i många år.

Om en vecka ska jag berätta ännu mer om förändringen av papperstidningen. Ha en fin helg och ta hand om er!

Eslöv

Killarna portas från handbollsgymnasiet i Eslöv

Från och med hösten 2023 kommer inte killar tas in på Carl Engströmgymnasiets handbollsinriktning och antalet platser minskas. Förändringen har fått kommunen gymnasiepolitiker att reagera.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Eslöv
ESLÖV Killarna ska stängas ute från att söka till handbollsinriktningen på Carl Engströmgymnasiet och antalet platser minskas. Det är direktiven från Svenska Handbollsförbundet. Beslutet ifrågasätts av kommunens gymnasiepolitiker.

Förändringarna införs för elever som tas in hösten 2023 och kommer sedan att gälla fyra år framåt.

I nuläget tar Carl Engströmgymnasiet in sex elever som vill kombinera sina gymnasiestudier med den nationella idrottsutbildningen, med inriktning mot handboll.

Förändringen som väntar innebär att bara fem elever kommer tas in, istället för sex som i dag. Men en annan stor förändring från Svenska Handbollsförbundets sida är att Carl Engströmgymnasiet från och med 2023 bara ska ta emot tjejer till handbollsinriktningen.

När politikerna i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden nyligen informerades om förändringen reagerade politikerna.

– Vi ska tillsammans med förvaltningen författa en skrivelse om att vi inte nöjer oss med det här, säger Claus-Göran Wodlin (M) som är ordförande i nämnden.

”Åt helvete”

Han har inte fått någon förklaring till varför antalet platser minskas, men spekulerar i att det har att göra med att Svenska Handbollsförbundet vill vaska fram ännu vassare elitspelare. Claus-Göran Wodlin ifrågasätter en sådan inställning.

– Är det så tycker jag det är fullständigt åt helvete, säger han och påpekar att det handlar om unga elever.

Lennart Söderström, utbildningskonsulent på Svenska Handbollsförbundet, bekräftar att förändringen har att göra med inriktningen mot elitnivå.

– Det finns ett ganska gott underlag för det. Det här ska sträva mot nationell elit och vi i handbollen har i diskussioner med Riksidrottsförbundet och andra förbund blivit kritiserade för att vi under en tioårsperiod inte har hållit elitbegreppet tillräckligt, säger han.

Håller inte elitnivå

Förändringen med att bara tjejer ska tas in på Carl Engsrömgymnasiet har med den vassare elitsatsningen att göra, förklarar Lennart Söderström.

– Vi bedömer att Eslöv på damsidan över tid haft en elitmiljö. Med elitmiljö menar vi att man har haft lag i de två hösta serierna över tid. Men det kan också vara att man över tid varit en stark talangfabrik. På herrsidan har man inte haft det här i Eslöv, säger han och fortsätter:

– Grunden är att de som går där ska ha potential att nå nationell elit. Det är grundsyftet med det här. Spelarna ska i princip kunna nå allsvensk nivå eller högre. Vi har krav på oss från Riksidrottsförbundet att hålla en högre elitnivå. Man tycker att vi har för många platser och inte har tagit hänsyn till elitbegreppet tillräckligt. Nationella idrottsutbildningar är ju inga breddutbildningar. De syftar till elit. Sedan kanske vi skulle vilja att det var på ett annat sätt.

Carl Engströmgymnasiet erbjuder Nationella idrottsutbildning, där eleverna kan kombinera sina studier med en nationell idrottsutbildning i antingen bordtennis eller handboll. Nu meddelar Svenska Handbollsförbundet att antalet platser på handbollsinriktningen ska minskas och att bara tjejer ska antas, från och med hösten 2023.

”Svagt söktryck”

Lennart Söderström förklarar att man även analyserat söktrycket till Carl Engströmgymnasiets handbollsinriktning de senaste åren.

– Det har generellt varit svagt, säger han och berättar att man även varit på plats på Carl Engströmgymnasiet.

Han menar att det också blir svårare att genomföra träningarna, även om man skulle släppa in ett par killar.

– Då är det bättre att ha fem tjejer, säger han och förklarar att när man då slår ihop årskurserna under träningarna så blir det femton tjejer.

”Inget fel på skolan”

Lennart Söderström understryker att målet att vässa elitnivån inte har med den utbildning som bedrivs på Carl Engströmgymnasiet att göra.

– Det är inget fel på skolan och skolan uppfyller de kriterier som ska vara. Det handlar om att man inte håller elitbegreppet utanför skolan. På damsidan gör man det och det är därför man fått platser på flicksidan. Det är inget fel på skolan. Det är att klubben inte är på tillräckligt hög nivå, med träningen utanför skolan på pojksidan, över tid. Vi har suttit hela hösten och bedömt det här utifrån en massa kriterier. Träningen i klubben är lika viktig som träningen i skolan.

Mellan fyra år, från 2023 och 2026 kommer det alltså bara antas tjejer till handbollsinriktningen på Carl Engströmgymnasiet.

Peter Magnusson som är rektor på Carl Engströmgymnasiet tar förändringen med ro.

– Det gör ingenting att det bara är tjejer. De vill ju skära ned generellt på de Nationella idrottsutbildningarna (NIU) i Sverige. Det fanns ju ett utredningsuppdrag för ett år sedan och då var vi mer rädda att de skulle lägga ner det helt och hållet. Så det här är ju positivt på ett sätt. För det fanns signaler att flera skolor skulle tappa NIU. Det handlade inte bara om handbollen utan nu pratar jag om alla sporter. Så vi klarade oss ganska bra.

Det här med att ni bara ska ta in tjejer har du inga synpunkter på?

– Nej, det spelar ju ingen roll, säger Peter Magnusson.

Eslöv

Krävde tillbaka pengar hon inte betalat

Kvinnan fick tillbaka pengarna hon betalat för soffan - men ville ha mer.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Eslöv
ESLÖV
PREMIUM

En kvinna bosatt i Eslövs kommun krävde att få tillbaka mer pengar än hon betalat för sin vara. Både butiken och Allmänna reklamationsnämnden, dit kvinnan vänt sig, säger nej till det kravet.

Kvinnan köpte en soffa som kostade 10 995 kronor men eftersom hon använde en rabattkod på tio procent betalade hon bara 9 896 kronor.

När hon sedan reklamerade soffan eftersom hon ansåg att den var av för dålig kvalitet lovade företaget att hon skulle få tillbaka ”ursprungspriset”.

Detta tolkade kvinnan som att hon skulle få tillbaka ordinarie priset, trots att hon inte betalat så mycket. Därför nöjde hon sig inte med de 9 896 kronor som butiken betalade tillbaka, utan hon ville ha ytterligare 1 100 kronor.

Nämnden konstaterar i sitt beslut att kvinnan rimligen måste ha förstått att butiken menade att hon skulle få tillbaka pengarna hon betalat för soffan. Hennes krav avslås.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Eslöv

Oroligt i bostadsområde - man greps

Polisen grep en man i 20-årsåldern på Sallerupsområpdet i torsdags kväll.
Foto: Johan Nilsson/TT
Eslöv
ESLÖV En man i 20-årsåldern greps av polis i torsdags kväll efter att ha uppträtt aggressivt och hotfullt på Sallerupsområdet i Eslöv.

Enligt anmälan ska mannen, som tidigare bott på en adress i området, hört av sig till familjen som bor där och krävt att få komma dit och hämta grejer.

Han ska ha varit hotfull redan under telefonsamtalet, och när han sedan tog sig till platsen vid 19.30-tiden på torsdagskvällen fortsatte han att uppträda aggressivt utanför familjens bostad, enligt anmälan.

Han ska bland annat ha hotat att ”sätta kniven” i en av familjemedlemmarna, och slagit denne på armen. Det finns uppgifter om att han hade en kniv på sig, men han tycks inte ha dragit fram den.

Mannen förstörde även en del föremål för familjen och deras granne innan han gav sig iväg.

Flera polispatruller larmades till platsen. De hittade mannen en bit bort. Vid gripandet ska han ha gjort motstånd, och polisen fick använda sig av pepparsprej.

Mannen är nu misstänkt för ofredande, skadegörelse, olaga hot, ringa narkotikabrott och brott mot knivlagen.

Eslöv

Bil stals på Sallerup

Eslöv
ESLÖV
PREMIUM

En företagsbil stals på Sallerup någon gång mellan onsdag kväll och torsdag förmiddag. Stölden är polisanmäld.

Eslöv

Busshållplatser görs tillgängligare

Ett antal busshållplatser i Skåne ska göras tillgängligare. Det rör en i Kungshult och en i Harlösa.
Eslöv
HARLÖSA/KUNGSHULT Två busshållplatser i Harlösa och Kungshult ska göras tillgängligare, bland annat för dem som har någon funktionsvariation.

Det är Trafikverket som i samarbete med Skånetrafiken ska tillgänglighetsanpassa ett antal busshållplatser i Skåne.

I Eslövs kommun rör det busshållplatserna Harlösa Väster och Kungshult Riksvägen.

Trafikverket behöver mark för att göra det och därför att Eslövs kommun nu upprättat två avtal där Trafikverket får köpa kommunal mark.

I Harlösa handlar det om 37 kvadratmeter längs Revingegatan som ska användas till cykelparkeringar intill busshållplatsen samt en ny bänk och skräpkorg.

I Kungshult gäller det 647 kvadratmeter mark som ska användas till en ny gångväg på södra sidan av Riksväg 17.

Affären godkändes av kommunstyrelsens arbetsutskott i Eslöv i tisdags.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL