Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson
Malmö.
Det är dags att koppla ihop Malmös stadsdelar

Han ska forma det svenska byggandet

Att han skulle hamna i byggbranschen var ett beslut som mognade fram i sakta mak.
– Först tänkte jag faktiskt bli apotekare, jag hade en kompis vid vårt lantställe som tänkte bli det. Men jag har alltid varit intresserad av hus. Jag ritade mycket hus redan som barn. Och så hade jag en modelljärnväg, vilket innebar att jag byggde en massa små hus och samhällen till den. Så till slut bestämde att jag skulle bli antingen arkitekt eller ingenjör.
När hans far, via en bekant, ordnade en praktikplats på en ingenjörsbyrå föll sista pusselbiten på plats.
– Arkitekternas ritningar såg helt enkelt roligare ut än ingenjörernas, med en massa idéer och visioner och fina teckningar.
Tanken var att börja på arkitektlinjen på Chalmers i hemstaden Göteborg, men där kom han inte in.
– Så jag tog min lilla Ford Cortina och körde över Hallandsåsen ner till Lund i stället.
Ett år senare kom han faktiskt in på Chalmers, men valde att stanna i Lund. Och sedan dess har karriären tickat på. Redan innan han tagit sin examen rekryterades han till ett nystartat arkitektkontor i Malmö (”jag hade en jäkla tur, det var fruktansvärt svårt att få jobb just då”), där chefen hette Mats Olsson.
– Han har lärt mig allt jag kan, höll jag på att säga, men så är det nästan. Han har verkligen varit min mentor, och jag har rent bokstavligt följt i hans fotspår. Han blev ju så småningom stadsbyggnadsdirektör i Malmö, och när han slutade 2004 tog jag över.
Men innan dess hann han avverka ett antal kontor, större och mindre, i både Stockholm och Göteborg. Till Malmö återvände han strax före millennieskiftet, när han erbjöds tjänsten som stadsarkitekt i det som då var Malmös västra stadsbyggnadsdistrikt. Att lämna den privata sidan och bli kommunal tjänsteman var ingen särskilt dramatisk omställning.
– Nej, det är faktiskt ingen större skillnad. Man jobbar ungefär likadant på ett kontor som vi gör här i Stadshuset, även om vi i och för sig jobbar på en mer strukturell nivå, medan de rör sig mer på objektsnivå. Däremot finns det ju en extra dimension här, i form av det politiska ledarskapet. Det tycker jag är spännande, eftersom jag är samhällsintresserad som person.
Han landade i Malmö mitt i slutförberedelserna inför bomässan Bo01, som skulle bli något av en startpunkt för den ”nya” stad som uppstod i askan efter varvskrisen.
– Det försvann 28 000 arbetstillfällen i Malmö på några få år där. Det var verkligen en superkris.
Christer Larsson beskriver högskolan, Bo01 och en allmän uppfräschning av Malmös centrala delar som de bärande elementen i den process som förde staden ut ur nedgången. Var det rätt väg att gå? Han nickar bestämt.
– Man måste se allt i skenet av sin tid. Där och då var det helt klart rätt.
Men nu stundar andra tider, med nya perspektiv.
– Vi har fokuserat stort på Västra hamnen och Hyllie, och snart är vi i gång med Nyhamnen också. Därmed träder vi in i ett nytt skede. Nu måste vi jobba med hela staden. Koppla ihop alla dess delar. Skapa stråk. Bygga fler stationer på Kontinentalbanan, små noder som var och en genererar lokal stadsutveckling.
Här har Malmö en fördel jämfört med andra storstäder, menar Christer Larsson.
– Stockholm och Göteborg är väldigt geografiskt utspridda, och har dessutom stora kilar av natur som går in och delar upp staden. Sådant har inte vi. Däremot har vi, precis som de, ett vägnät som skapar en uppdelning. Där måste vi gå in och bygga ihop. Omgörningen av Amiralsgatan är ett exempel på det arbetet.
Vid sidan av jobbet som stadsbyggnadsdirektör ska han under drygt ett år framöver även arbeta med en stor utredning för regeringens räkning, där riktlinjerna för framtidens arkitektur-, form- och designpolitik ska stakas ut.
– Jag blev väldigt förvånad när de ringde. Det är inget lätt uppdrag. Men direktivet som jag ska utgå ifrån är väldigt bra skrivet. Känns modernt. Man ser formen och designen som en del av livsmiljön. Det är viktigt.
Så vad ska han egentligen göra? Vad är det för en ny politik Sverige behöver? Han är försiktig i sitt svar.
– Jag vill egentligen inte säga något om det ännu. Jag vill inte skapa några låsningar. Jag ska börja med att lyssna av alla berörda. Designers, arkitekter, modeinstitutioner, byggherrar, uppdragets spännvidd är ju jättestor. Sedan, när jag har gjort det, måste jag förstås bestämma mig för att vilket håll jag ska gå, men det blir nog först framåt hösten.
Han får två sekreterare till sitt förfogande i utredningsarbetet, och ett par expert- och referensgrupper att luta sig mot. I övrigt är han ensam. Hur ska han hinna?
– Det är en bra fråga, haha. Det blir nog en del nattarbete. Jag jobbar ju redan hysteriskt mycket.
Vad betyder ”hysteriskt mycket”?
– Ja du, jag jobbar jämt. Jag kommer hit vid åttatiden och går hem vid sex, sju. fikar och kör sedan ett kvällspass. Det här jobbet är lite som att vara präst. Man brinner för det, och tänker alltid på det.
Det låter lite jobbigt?
– Nja, det går bra. Jag har ju inga barn hemma längre. Och jag är ju ledig på lördagarna. Jag känner mig aldrig pressad. Jobbet är ju så vansinnigt roligt.
Namn: Christer Larsson
Ålder: 61
Gör: Stadsbyggnadschef i Malmö.
Familj: Fru och två vuxna döttrar.
Bor: Lägenhet i centrala Malmö, sommarhus på Bjärehalvön.
Aktuell: Utsågs nyligen till regeringens särskilda utredare med uppdrag att göra en översyn över den statliga politiken inom arkitektur, form och design, samt föreslå eventuella förändringar av densamma. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2015.
Intressen: ”Foto. Och om jag har tid målar jag gärna akvarell. Jag spelar golf. Och så springer jag, man löser många problem när man springer.”