Kultur

Feministiskt forum fyller Malmö Arena

Caroline Matsson. Foto: Claes Hall
Artikel Kultur och Nöje
– Vi vill att det ska bli som ett feministiskt Almedalen, säger konferensgeneralen Caroline Matsson som hoppas på minst 15 000 besökare.


– Vi vill att det ska bli som ett feministiskt Almedalen, säger konferensgeneralen Caroline Matsson som hoppas på minst 15 000 besökare. Nordiskt forum har arrangerats två gånger tidigare
– i Oslo 1988 och i Åbo 1994. Åbo-forumet var ett nordiskt förmöte till FN:s stora internationella kvinnokonferens i Beijing 1995 där slutresultatet blev dokumentet Beijing Platform for Action
– en handlingsplan för att uppnå FN:s mål om jämställdhet, utveckling och fred.
– Sedan 1995 har ingen världskonferens om kvinnors rättigheter genomförts och långt ifrån tillräckligt har gjorts för kvinnors rätigheter, konstaterar Caroline Matsson. På vissa fronter har det till och med gått åt fel håll. 2012 lyfte FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon frågan om det inte var dags för en ny internationell kvinnokonferens 2015. Caroline Matsson berättar att generalsekreterarens förslag fick kvinnorörelserna i världens länder att diskutera om det var ett bra förslag eller inte.
– Man frågade sig vad som händer om man på regeringsnivå omförhandlar de trots allt starka dokument som togs fram i Peking idag? Vilka risker finns? Parallellt med detta konstaterade Nordens kvinnorörelser att man inte setts på länge och att det hur som helst fanns anledning att ses för att få ny fart på diskussionen och det egna arbetet.

Resultatet blev att man beslöt att det var dags att arrangera ett nytt Nordiskt Forum 2014
– denna gång i Sverige och Malmö.
– Malmö ligger ju bra till geografiskt, har ett bra jämställdhetsarbete och är dessutom ny och pigg som evenemangsstad och vi är jätteglada över samarbetet, säger Caroline Matsson som tillsammans med sekretariatet lett programarbetet sedan förra våren:
– Det har varit ett okonventionellt programarbete med många inblandade, berättar hon. Vi har lagt ner mycket tid på att arbeta med de nordiska programgrupperna och eftersom det är breda och brokiga rörelser så har programmet också blivit sådant. Det var också viktigt för oss att inte göra ett inomrörelseevenemang ut att nå ut till alla som jobbar med jämställdhet i offentlig sektor, organisationer och näringsliv. Vi vill att det ska bli som ett feministiskt Almedalen. Programmet är uppdelat i en konferensdel med föranmälan och deltagaravgift och en gratis besöksdel där man kan ta del av över 150 olika programpunkter på olika scener. Här kommer att diskuteras och debatteras våld, fred, religion och miljöarbete, forskning
– allt ur ett feministiskt perspektiv och med namnkunniga personer på plats. En viktig del i programmet är också de många kulturinslagen
– det finns till exempel en speciell scen för litteratur och tidskrifter, ett scenrum för drama, ett filmrum och kulturen kommer också att finnas med som instick i de olika debatterna.
– Kulturens röst är viktig i allt förändringsarbete och den har haft en central roll i programmet, säger Caroline Matsson. Om man ska orka ta in så här mycket måste man också få använda alla sina sinnen. Sparken i magen man får av en häftig kulturupplevelse kan göra att man förstår något på ett nytt sätt. Nordiskt forum är huvudsakligen placerat i Hyllie på Malmö Arena och på Malmömässan och ett av de nyaste inslagen är en stor scen på Hyllietorget som döpts till 2020.
– Där ska vi visa exempel på hur en jämställd festivalscen skulle kunna se ut, förklarar Caroline Matsson. Även värdstaden Malmö erbjuder arrangemang i samarbetet med forumet. Det blir till en parad från Triangeln till Folkets park på lördagen som avslutas med en stor fest. Det blir också en feministisk festival i Folkets Park, Feministisk fredag på Moderna museet, specialutställning på Malmö Konstmuseum och mycket annat.
– Under avslutningsceremonin på söndagen har vi också ett spännande kulturprogram. Malmö Operaorkester ska spela och lyfta fram kvinnliga tonsättare och det blir bland annat världspremiär för kompositören Anna-Lena Laurins Quest. Under avslutningsceremonin kommer också det dokument om jämställdhetsarbete som arbetats fram inför och under forumet att överlämnas till de nordiska ländernas jämställdhetsministrar och till chefen för UN Women.
– Det dokumentet ska ge en signal till de nordiska länderna och även internationellt, förklarar Caroline Matsson. Och sedan hoppas vi ju att alla besökare får nya kunskaper och verktyg med sig hem. Jag tror också vi satt i gång mycket hos de organisationer som finns på plats. Efter att Nordiskt forum i Malmö är avslutat kommer organisationen bakom att avvecklas och sedan är det upp till deltagarna att föra arbetet vidare.
– Vi får väl se hur det förvaltas
– kanske finns det intresse för Malmö att fortsätta på något vis, funderar Caroline Matsson.

Kultur och nöje

Uppgifter: Nya "Battlefield" kan bli gratis

Battlefield 2042.
Foto: EA/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den amerikanska speljätten EA kan tänka sig att göra om spelet "Battlefield 2042" till ett gratisspel av samma typ som "Fortnite" eller "Apex legends". I alla fall om man får tro speljournalisten Tom Henderson, som hänvisar till källor inom företaget.

"EA sägs vara vara synnerligen missnöjt med hur 'Battlefield 2042' har presterat och 'överväger alla alternativ', vilket inkluderar 'free to play' i någon grad", skriver Henderson på Twitter.

Några närmare detaljer kommer han inte med, och EA har inte kommenterat uppgifterna.

"Battlefield 2042" är utvecklat av den svenska spelstudion Dice, som ägs av EA. Spelet släpptes i november förra året och stämplades som en besvikelse av många spelare och recensenter.

Utrikes

Vem blir Italiens nästa president?

Snart är det dags att för Italiens nye president att ta plats i Quirinal-palatset i Rom. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Den 24 januari samlas det italienska underhuset för att rösta om vem som ska bli landets nästa president – men vilka är de möjliga kandidaterna till posten? Här följer ett urval av de namn som nämnts.

.

Italiens nuvarande president har suttit på sin post sedan februari 2015, och avslutar snart sina sju år vid ämbetet. Mattarella är populär och skulle i teorin kunna bli omvald, men har inte visat något intresse för det. Hans ålder, 80 år, och det faktum att han nyss har skaffat en ny bostad ses som tecken på att han inte planerar annat än att flytta ut ur Quirinalpalatset, det officiella presidentresidenset i Rom.

.

Den nuvarande premiärministern och tidigare ordföranden för den europeiska centralbanken, Mario Draghi, nämns av många som den starkaste kandidaten till presidentposten. Huruvida "Super Mario" är intresserad av ämbetet är dock oklart.

Draghi har under sin tid som premiärminister varit drivande i ett reformarbete av landets förvaltning och åtnjuter stort förtroende inom EU. Skulle ha lämna posten som premiärminister fruktar många att det leder till nyval och politiskt kaos.

.

Italien har hittills inte haft någon kvinna på presidentposten, men Letizia Moratti nämns som en möjlig kandidat till ämbetet. Moratti står nära Berlusconi och har tidigare bland annat varit chef för det italienska public service-bolaget Rai och var även landets utbildningsminister mellan 2001–2006.

.

Även nuvarande justitieminister Marta Cartabia nämns som möjlig kandidat till presidentposten. Cartabia var tidigare chef för den italienska konstitutionsdomstolen.

.

Även 83-årige veteranen Giuliano Amato, som bland annat innehaft posten som premiärminister under två perioder, 1992-1993 och 2000-2001, finns på listan över tänkbara kandidater.

.

Anna Grönberg/TT

Sergio Matarella på besök i Vatikanen. Arkivbild.
Sergio Matarella på besök i Vatikanen. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Premiärminister Mario Draghi nämns som en möjlig presidentkandidat – men frågan är om han vill ha jobbet. Arkivbild.
Premiärminister Mario Draghi nämns som en möjlig presidentkandidat – men frågan är om han vill ha jobbet. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Letizia Moratti kan bli den första kvinnan på posten. Arkivbild.
Letizia Moratti kan bli den första kvinnan på posten. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Italiens justitieminister Marta Cartabia är ytterligare ett namn som nämns i presidentdiskussionen.
Italiens justitieminister Marta Cartabia är ytterligare ett namn som nämns i presidentdiskussionen.
Foto: AP/TT
Den politiske veteranen Giuliano Amato är ytterligare ett namn som nämns som möjlig ny president i Italien.
Den politiske veteranen Giuliano Amato är ytterligare ett namn som nämns som möjlig ny president i Italien.
Foto: AP/TT

Utrikes

Nagelbitare då Italien väljer president

Det råder stor osäkerhet kring utgången i det italienska presidentvalet, som avgörs genom omröstningar i underhuset. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Det saknas en tydlig kandidat till presidentposten i Italien – och spekulationerna inför veckans val går höga.
Omröstningen i underhuset kan bli en nagelbitare. I sista stund meddelade expresidenten Silvio Berlusconi att han hoppar av racet.

Den 24 januari är det dags för ledamöterna i det italienska parlamentets underhus att välja ny president, men osäkerheten kring vem som ska ta över efter den sittande presidenten Sergio Mattarella är stor.

Mattarella, vars mandat går ut den 3 februari, skulle i teorin kunna bli omvald, men har hittills inte visat några tecken på att vilja stanna på sin post.

Att döma av en undersökning från opinionsinstitutet EMG skulle i stället hela 21 procent av italienarna vilja se landets nuvarande premiärminister Mario Draghi i presidentpalatset i Rom – men att Draghi skulle vara intresserad av posten är föga troligt, enligt Fabio Cristiano.

– Presidenten har ingen politisk makt, och Draghi vill fortsätta att göra sin röst hörd inom politiken. Han har också en viktig roll i relationen mellan Italien och EU – och ambitionen att en dag bli ordförande för EU-kommissionen. Blir han nu president, stängs dörren till det, säger han.

Osäker valutgång

"Super Mario" har själv inte meddelat huruvida han skulle kunna tänka sig att ta över posten. Men i italienska medier har röster höjts för att ett sådant karriärbyte skulle riskera att rasera den breda koalition han lyckats hålla ihop i regeringsbygget, vilket återigen skulle kasta landet in i den sortens politiska kaos som kantat historien.

De jämna maktförhållandena mellan olika politiska falanger i underhuset spär ytterligare på osäkerheten kring valets utgång, i kombination med det faktum att de drygt tusen ledamöterna, trots pandemin, måste vara på plats i parlamentet vid omröstningen, enligt Fabio Cristiano.

– Covid-19 kan komma att spela en viktig roll för omröstningens utgång – och partierna uppmanar nu sina ledamöter att undvika folksamlingar och presskonferenser. Allt för att de ska undvika att bli sjuka, säger han.

Berlusconi hoppade av

Om Draghi har hållit tyst om eventuella presidentambitioner har den tidigare premiärministern Silvio Berlusconi varit desto mer högljudd. 85-åringen har genom det som kallas "operazione scoiattolo" (operation ekorre) försökt göra politisk comeback genom att personligen ringa upp de parlamentsledamöter som skulle kunna tänkas rösta på honom för att övertyga dem.

I helgen meddelade han dock att han inte längre ställer upp.

Andra namn som nämnts är Milanos tidigare borgmästare Letizia Moratti och Berlusconis tidigare kabinettssekreterare Gianni Letta – men enligt Fabio Cristiano finns ytterligare en möjlig kandidat till posten.

– Jag tror att man enas någonstans i mitten och då kan tidigare premiärminister Mario Monti vara ett namn. Han skulle kunna ena landet, och han inger respekt, säger han och fortsätter:

– Det enda vi vet är att det skiljer ytterst lite mellan höger- och vänsterblocket för att få absolut majoritet.

Anna Grönberg/TT

Mario Draghi nämns som en möjlig kandidat i det italienska presidentvalet. Arkivbild.
Mario Draghi nämns som en möjlig kandidat i det italienska presidentvalet. Arkivbild.
Foto: AP/TT

FAKTA

Fakta: Presidentval i Italien

Presidentrollen i Italien är främst ceremoniell, men innebär viktiga uppdrag som att utse premiärminister, godkänna lagar och vara landets överbefälhavare. En president måste vara minst 50 år på valdagen.

I presidentvalet röstar 1 009 parlamentsledamöter och lokala företrädare genom att skriva ett namn på en lapp och lägga i en urna. Alla namn ska sedan läsas upp av talmannen. Hela processen tar ungefär fem timmar.

De första tre gångerna rösterna läggs krävs två tredjedels majoritet för att en kandidat ska ta hem seger. De första röstningsomgångarna brukar ses som taktiska för att ge en bild av vilket stöd de olika kandidaterna har. Det är från den fjärde omgången, då en kandidat måste ha minst hälften av rösterna för att vinna, som det brukar bli skarpt läge.

Oftast kan endast en röstningsomgång genomföras på en dag, eller två, men ibland brukar det läggas till någon dag emellan omgångarna för att ge plats åt förhandlingar bakom kulisserna.

Utrikes

Australisk hjälpleverans framme på Tonga

Personal från tonganska Röda Korset bygger ett tillfälligt skydd för personer som drabbats av katastrofen.
Foto: Tonganska Röda Korset/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tre australiska flygplan med förnödenheter är framme på det katastrofdrabbade Tonga, där befolkningen lider svårt efter ett vulkanutbrott och en efterföljande tsunami tidigare i januari.

Hjälpsändningen innehåller mat, vatten samt sjukvårds- och kommunikationsutrustning. Tidigare har plan från bland annat Nya Zeeland och Japan skickat hjälp, efter att önationens asktäckta landningsbana rengjorts. Även fartyg från USA och Storbritannien är på väg, enligt australiska regeringen.

Enligt FN:s beräkningar har omkring 84 000 människor, det vill säga över 80 procent av Tongas befolkning, påverkats av vulkanutbrottet och tsunamin. Tre dödsoffer har krävts.

Utrikes

Brittiska UD: Kreml planerar kupp i Ukraina

En ukrainsk soldat vid gränsen till länet Donetsk. Arkivbild.
Foto: Andriy Dubchak/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien säger sig ha information om att Moskva överväger möjligheten att genomföra en kupp och installera en prorysk ledare i Ukraina.
Ryssland avfärdar uppgifterna som "nonsens", likaså mannen som pekas ut som tilltänkt ledare.

"Vi har information som indikerar att den ryska regeringen tittar på möjligheten att installera en ryssvänlig ledare i Kiev, medan man överväger om Ukraina ska invaderas och ockuperas", skriver det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande sent på lördagskvällen.

Enligt britterna är det den tidigare ukrainske parlamentarikern Jevhenij Murajev som i första hand övervägs som potentiell kandidat.

Janukovytjs premiärminister

Murajev företräder ett mindre proryskt parti som inte lyckades klara spärren för att ta plats i parlamentet i 2019 års val.

När brittiska The Guardian konfronterar honom med uppgifterna blånekar han.

– Ni har gjort min kväll. Brittiska UD verkar förvirrat, säger han till tidningen, och hävdar att han inte ens har rätt att resa in i Ryssland.

Ytterligare ett antal namn nämns i kommunikén, bland dessa den tidigare premiärministern Mykola Azarov. Han hade posten som premiärminister när Viktor Janukovytj var Ukrainas president. Båda flydde till Ryssland i samband med protesterna och upproret 2014.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering.

Påståendena från London är baserade på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte. Men det är enligt brittiska medier, exempelvis BBC, ovanligt att brittiska UD namnger personer på det sätt som gjorts denna gång.

"Inblick i tänkandet"

Den brittiska utrikesministern Liz Truss konstaterar också att "informationen belyser i vilken omfattning den ryska aktiviteten är ägnad åt att undergräva Ukraina och den ger en inblick i Kremls tänkande".

Det ryska utrikesdepartementet avfärdar uppgifterna som "desinformation" och "nonsens".

Det säkerhetspolitiska läget i Europa ses av många bedömare som det sämsta på årtionden. Ryssland har mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundra tusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Moskva å sin sida hävdar att Ryssland är offer för omvärldens aggressioner.

FAKTA

Bakgrund: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta att Ukraina eller andra länder ansluter sig till Nato.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Ekonomi

Oväntat snabb åtstramning väntas i USA

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), med Jerome Powell som chef, väntas vara pådrivande med penningpolitiska åtstramningar i år. Arkivbild.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Storbanken Goldman Sachs ekonomer tror att inflationstrycket i USA kan tvinga fram en oväntat snabb åtstramning.
De utesluter inte att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) kan slå till med fler än fyra räntehöjningar bara i år.

Penningpolitiska åtstramningsbeslut kan komma vid varje räntemöte i år, från och med mars, varnar Goldman Sachs ekonomer i ett veckobrev.

I scenariot ingår beslut om minskad balansräkning – det vill säga en snabbare avveckling av den enorma stödköpsportfölj Fed har byggt upp pandemin. Men det finns även risk för fler räntehöjningar än de fyra Goldman Sachs tidigare räknat med.

"Detta ökar sannolikheten för ytterligare en räntehöjning eller ett tidigare besked om balansräkningen i maj", skriver Goldman Sachs-ekonomen Jan Hatzius och hans kollegor.

Goldman Sachs varning utfärdas inför veckans Fed-möte, från vilket det väntas tydligare signaler om en första räntehöjning i mars – upp från dagens 0–0,25 procent i styrränta i USA.

Snittprognosen på marknaden är att Fed höjer styrräntan i mars, juni och september och slutar året med en ränta på 1 procent.

Höjningarna väntas därefter fortsätta upp till 2,25 procent i december 2024, enligt en Bloombergenkät genomförd den 14–19 januari.

FAKTA

Fakta: Första räntehöjningen väntas i mars

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) sänkte styrräntan till 0-0,25 procent i början av pandemin. Sänkningen gjordes i två snabba steg, den 3 respektive 15 mars 2020, ned från nivån 1,50-1,75 procent.

Med en inflation som nu har bitit sig fast oväntat hårt och uppmättes till 7 procent i december – den högsta nivån på nästan 40 år – samt tydliga tecken på en utbredd löneinflation och arbetskraftsbrist i USA är det nu bäddat för ett första steg tillbaka mot en mer normal ränta.

Marknaden räknar med den första räntehöjningen sedan 2018 i mars i år. Hur snabba åtstramningar det blir efter det avgörs bland annat av inkommande statistik.

I slutet av veckan väntas både färska BNP- och inflationssiffror från USA.

Sport

Tog X-gamesbrons – trots dunderkrasch

Sven Thorgren på väg mot medalj i X-games i Aspen.
Foto: Kelsey Brunner/AP/TT
Sport
Sport Sven Thorgren har fått ett fint formbesked inför OS i februari. Snowboardåkaren tog brons i prestigefyllda X-games i USA – trots en rejäl krasch.

Sven Thorgren kom på tredje plats i X-games slopestyletävling i Aspen. I det fjärde och sista försöket satt åket perfekt och poängen räckte till en pallplats.

Snacka om revansch för det svenska OS-hoppet som kraschade så svårt i sitt första försök att han blev tvungen att avstå nästa omgång bara för att kunna återhämta sig.

"Kraschen tog sjuk mycket energi. Jag var helt slut när jag kom upp efter det åket. Jag valde att stå över det andra åket för att få pusta ut, känna efter lite och tänka igenom allt", säger Sven Thorgren i ett pressmeddelande.

I den tredje omgången var Thorgren tillbaka i banan och gjorde ett åk med bara några få missar innan han fick till det perfekt i den fjärde och sista rundan.

"Det kändes som det var en liten förbannelse som lossnade i dag", säger Thorgren, som därmed tog sin åttonde medalj i X-gamessammanhang.

Mark Mcmorris, Kanada, vann tävlingen för norrmannen Marcus Kleveland.

Senare under natten, svensk tid, kom Thorgren sjua i big air-tävlingen.

Sven Thorgren är ett svenskt medaljhopp i snowboarddisciplinerna big air och slopestyle i OS i Peking i februari. Han missade spelen i Pyeongchang för fyra år sedan efter att ha skadat sig strax före tävlingarna. I Sotji för åtta år sedan kom Thorgren för fjärde plats i slopestyle.

Mikael Forsell/TT

Ekonomi

Beslutet som får konsekvenser under 100 000 år

Så ska slutförvaringen av svenskt kärnbränsle gå till enligt SKB:s metod.
Foto: Anders Humlebo
Ekonomi
Ekonomi I veckan väntas beslutet som kan få konsekvenser för Sverige i 100 000 år.
Men frågan är om järn, koppar, lera och berg kommer att skydda oss mot strålning från det utbrända kärnbränslet.

Det utbrända bränslet från vår kärnkraft har varit en het fråga mellan forskare och politiker i 35 år.

Men på torsdag har miljöminister Annika Strandhäll (S) utlovat ett beslut i frågan. Även om det då inte blir klart att börja bygga, kommer det ändå att klarna om Svensk kärnbränslehantering (SKB) kan sätta sina planer i verket för ett framtida slutförvar i Forsmark i Östhammars kommun i norra Uppland.

Allan Hedin, doktor i jonfysik och säkerhetsanalytiker på SKB, berättar om hur planerna ser ut.

– Utgångspunkten är att kärnbränslet är farligt under lång tid, och vi har behövt hitta en miljö som är stabil under lång tid, säger han.

Det handlar om 100 000 år. En svindlande tidsperiod, för då finns garanterat inte vi, och kanske inte ens människan som art.

– Efter 100 000 år är bränslet ungefär lika radioaktivt som den uranmalm man en gång bröt för att framställa bränslet. Radioaktiviteten hos bränslet avtar snabbast i början. Efter 1000 år har det mesta av radioaktiviteten avklingat.

Det svenska urberget som bildades för två miljoner år sedan är en sådan plats, enligt SKB. Innan dess har olika idéer och metoder undersökts. Som att skjuta upp bränslet i rymden, eller att stoppa ned det djupt under havsbotten.

Men att skjuta upp bränslet är också riskfyllt. En raket kan till exempel haverera under uppskjutningen, och en rad havskonventioner sätter stopp för att borra ned det i djuphavssedimenten.

Olika metoder har utretts

– Vi har tittat på många olika metoder och kommit fram till att den vi ansökt om är den säkraste. Det är den här metoden vi nu föreslår som är den som är aktuell, säger han, och förklarar att den granskats både av Strålsäkerhetsmyndigheten och av mark- och miljödomstolen.

Finland använder samma metod, men där har man kommit längre och redan börjat bygga, förklarar han.

Själva bränslet är utformat som stavar och totalt avser tillståndet 11 000 ton.

Han berättar att metoden innebär att bränslet ska läggas i gjutjärnshållare. Dessa ska i sin tur läggas i stora kopparkapslar. För allt bränsle som de svenska kärnkraftverken har gjort av med och beräknas göra av med kommer det att krävas 6 000 kapslar, fem meter höga och en meter i diameter.

Tunnlar och kamrar

Kapslarna ska läggas djupt, djupt nere i marken. En halvmil av tunnelsystem ned i kringelikrokar i marken, och så deponeringshål där kapslarna omsluts med en särskild lera som läggs mellan dem och berget.

– Det är en naturlig lera som består av bentonit. Det är den leran som brukar finnas i kattsand, den suger upp vatten bra. Bentonit finns på ganska många ställen i världen.

Då förvaret byggs borras tunnlar och gångar, ungefär som i en gruva. Gångarna proppas igen vartefter de blir fulla.

– Berget i Forsmark rör sig väldigt lite, det är sällan några större jordskalv i vårt land.

Istid i kalkylen

– I perspektivet 100 000 år kan vi normalt förvänta oss några istider, så det räknar vi med i säkerhetsanalysen, även om klimatförändringarna förmodligen gör att de förskjuts, förklarar han.

Han berättar att metoden granskats i olika steg, både av forskare, av Strålskyddsmyndigheten och av domstol.

– Vi har lyssnat på allt de har att säga, och granskat och kvalitetssäkrat i många olika steg, säger Allan Hedin.

Men det finns kritiker. Kopparbehållarna kommer inte att hålla hela tiden ut, menar ett läger av forskare.

– Det finns ett underliggande problem här, för det är en vetenskaplig kontrovers i den här frågan som pågått sedan 1986, säger Ingemar Persson, ledamot i regeringens expertgrupp Kärnavfallsrådet och professor i oorganisk kemi och fysikalisk kemi vid Sverige lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

Han förklarar att Kärnavfallsrådet inte velat ta ställning i själva sakfrågan, det vill säga vem som har rätt eller vem som har fel. Regeringen har helt enkelt inte ställt den frågan till rådet, berättar han.

– Så det är en knepig situation. Det vi har sagt i vårt remissvar är att det finns ett antal experiment som kan göras, och att det är bra att göra dem i Forsmark, med rätt sorts koppar, strålning och syrgasförhållanden. Vår rekommendation är att tillståndet förenas med villkor om att de experimenten görs.

Kärnavfallsrådet ger vartannat år en kunskapsrapport till regeringen. Nästa ska komma om en månad, det vill säga efter regeringens beslut.

– Vi har skrivit ett kapitel i den om den vetenskapliga kontroversen, hur den uppstod och hur den utvecklats, säger Ingemar Persson.

Johanna Cederblad/TT

I väntan på ett slutförvar. Arkivbild.
I väntan på ett slutförvar. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg / TT

FAKTA

Fakta: Kärnbränsle och förvar

Kärnbränslet är starkt radioaktivt. Sverige har valt att slutförvara det, under utredningens gång från 70-talet och framåt så har också upparbetning utvärderats, men förkastats. Det blir ändå material kvar som är starkt radioaktivt och som måste slutförvaras.

Totalt rör tillståndsansökningarna för slutförvaret 12 000 ton utbränt kärnbränsle.

Olika metoder har utretts, och modellerna har undersökts och utvecklats. Nu är det kapslar av gjutjärn och koppar som gäller, som ska ned 500 meter i urberget och omges av lera.

Två platser utvärderades för slutförvaret: Oskarshamn, där mellanlagret finns, och Östhammar. Av flera skäl ansågs Östhammar som den mest lämpliga platsen.

Hittills, sedan kärnkraften togs i drift på 1970-talet, finns nästan 8 000 ton utbränt bränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Nu har regeringen utlovat ett beslut om slutförvaret den 27 januari.

Byggstart skulle kunna bli tidigast 2023, men troligare är att det dröjer. Därefter tar slutförvaret lång tid att bygga.

Även om ett beslut kommer snart så innebär det inte att kapslarna kan stoppas ned i berget än på länge. Det återstår villkorsförhandling i Mark- och miljödomstolen inför beslut om tillstånd enligt miljöbalken, och en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen inför olika steg innan slutförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift.

Källa: Strålskyddsmyndigheten, Svensk kärnbränslehantering

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL