Omskakande mix av fakta och fiktion

Björndansen är ingen traditionell kriminalroman utan en roman om ett brott där vi redan från början vet hur det ska gå eftersom bokens berättelse vilar på verklighetsgrund. Det handlar om Militärligan, en kriminell grupp som under slutet av 1990-talet specialiserade sig på grova rån av bland annat banker och värdetransporter.

Journalisten Anders Roslund debuterade som deckarförfattare tillsammans med Börge Hellström och paret har i dag skrivit sex böcker om kriminalkommissarie Evert Grens och hans kollegor i Stockholm. Serien kännetecknas av stark förankring i nutiden och av samhällsengagemang och samhällskritik i Sjöwall & Wahlöös anda. När nu Anders Roslund tillfälligt (?) har bytt skrivpartner från Börge Hellström till manusförfattaren Stefan Thunberg dröjer sig andan ändå kvar när fakta skickligt kläs med fiktion och gör Björndansen till en omskakande skildring av tung kriminalitets framväxt och konsekvenser

Stefan Thunberg har säkert en avgörande roll för balansen i denna fakta- och fiktionsmix. Han har nämligen en starkt personlig koppling till Militärligan eftersom hans tre bröder var dess stomme. Den närkontakten kanske är en av förklaringarna till den närkontakt man känner med bokens tre bröderna – Leo, Felix och Vincent. Precis som i Roslund och Hellströms senaste kriminalroman Två soldater är det här en historia om fäder och söner och ett tungt arv av våld och kriminalitet.

Björndansen skildrar Leo, Vincent och Felix och deras vän Jaspers förberedelser för och genomförande av de rån som gör dem kända som Militärligan. Parallellt får vi följa brödernas uppväxt med en alkoholiserad och våldsam pappa. Som kontrast till Militärligebröderna har boken också en utredande polis, John Broncks, som har liknande uppväxt men valt en helt annan väg för att bryta sig fri från sin bakgrund.
Förutom den starka personnärvaron är Björndansen effektivt och korthugget berättad och det enda som skaver i min läsning är dess ensidiga fokus på männen (som så ofta i skildringar av tung kriminalitet). I utkanten av historien finns en flickvän som är medbrottslig och en mamma som inte har en aning om sina söners kriminella aktiviteter. Dem skulle jag velat veta mer om men de förblir sorgligt vaga och obetydliga. Och, kanske är detta också en spegling av just den här verkligheten.


De utstötta är är den sjätte boken om arkeologen och ensamföräldern Ruth Galloway och den buttre, tystlåtne kriminalkommissarien Harry Nelson i Norwich. För den som läst serien tidigare är det här en bok som puttrar på ungefär på samma sätt som de tidigare. Ruth och Harry blir från sina respektive yrkeshåll inblandade i en mordutredning, Ruth är för smart för sitt eget bästa hamnar i fara men löser gåtan – med bistånd av Harry. 
Denna gång handlar det om kvarlevorna efter en ökänd änglamakerska och och om barn som dör och som kidnappas i nutid. De utstötta överraskar inte mycket men är definitivt bra deckarunderhållning för stunden. 
Dessutom är historien om änglamakerskan Jemima Krok fängslande – trots att efterordet avslöjar att det är ren fiktion.