Opinion

OECD:s rapport och invandringens ekonomi

Opinion
Opinion  Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och många andra media presenterade OECD rapporten ”International Migration Outlook 2013” den 13 juni.
PREMIUM

 

Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och många andra media presenterade OECD rapporten ”International Migration Outlook 2013” den 13 juni. Artikelrubriken i DN var ”Invandrare betalar mer till samhället än vad de får tillbaka”. Artikeln i SvD rubricerades ”Invandring en ekonomisk vinst”. Den som läser dessa presentationer av rapporten får intrycket att invandringen ger ett litet plus. Det finns anledning att korrigera den bilden. Varken Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter har varit villiga att publicera detta inlägg.

Rapporten visar ett resultat för Sverige på + 0.2 procent av BNP. Men längre fram i rapporten tar man hänsyn till fler samhällskostnader och då hamnar det svenska resultatet av invandring på minus 0.57 procent av BNP (Tabell 3.7). Då är det militära försvaret inte medräknat, men gör man det blir resultatet minus 0.8 procent. Denna siffra är resultatet av personspecifika skattebetalningar, och transfereringar samt av en jämlik fördelning (per capita) av gemensamma offentliga kostnader, Det beloppet är rimligt att räkna fram, men utgör inte en komplett kostnad för invandringen. Den offentliga konsumtionen är inte lika för olika grupper utan vissa kostnader, som arbetsmarknadsåtgärder och rättsväsendet, är väsentligt högre för invandrare. Tar man hänsyn till detta i kalkylen påverkas resultatet ytterligare i negativ riktning. Jan Ekberg (ESO 2009:3) beräknar underskottet av invandring för den offentliga ekonomin till närmare 2 procent av BNP. I en artikel i Ekonomisk Debatt (2011, nr 1)) kompletterar jag analysen och kommer fram till ett underskott på närmare 3 procent.

Kalkylerna ovan bygger på situationen för vissa faktiska år och har inte ett långsiktigt kostnadsperspektiv. Att ge en invandrare ett permanent uppehållstillstånd är dock ett långsiktigt åtagande för statsmakten. En central fråga blir därför vad det får för ekonomiska konsekvenser på längre sikt. En invandrare i Sverige är i genomsnitt väsentligt yngre än en svensk vilket ger en möjlighet till ett högt arbetsdeltagande. Men om han/hon knappt kan försörja sig som medelålders blir det än värre som äldre. Den som inte betalat in för sin egen pension tär hårt på andras inbetalningar. Det kan inte ses som en oförutsedd händelse att också en invandrare har många framtida pensionsår. Den norska statistiska centralbyrån presenterade i april i år en intressant utredning som märkligt nog knappt omnämnts i svenska medier. Dess konklusion är att en genomsnittlig utomeuropeisk invandrare under sin livstid kostar det offentliga 4.1 miljoner norska kronor mer än vad han genererar i inkomster.

En annan rapport som förtjänar uppmärksamhet är LOs rapport om arbetskraftsinvandring, som också presenterats helt nyligen, men vars mest intressanta avsnitt inte lyfts fram. Där diskuteras konsekvenserna av att en arbetsgivare rekryterar en arbetskraftsinvandrare istället för att anställa en svensk/befintlig invandrare. I båda fallen erhålls en arbetstagare som bidrar med sitt arbete och sin skatteinbetalning, men i det senare fallet så minskar också gruppen arbetslösa med en person vilket innebär en väsentlig besparing i ekonomiska termer liksom en önskvärd social förbättring. OECD-rapporten gör en likartad analys och rekommenderar att sysselsättningen av i landet befintlig arbetskraft prioriteras (s 129).

För drygt två decennier sedan hade Sverige full sysselsättning och man kunde tala om brist på arbetskraft. Trenden nu är att Kina blir världens fabrik och Indien världens kontor. Sysselsättningen i många OECD-länder är svag och outsourcing och offshoring en del av vardagen. Invandrare är av högst förståeliga skäl intresserade att komma hit och uppnå en högre levnadsstandard. Men det finns inte något ekonomiskt intresse för Sverige av invandring. Politiker och andra makthavare vill framställa sig som både humana och som agerande i medborgarnas intresse. De finns därför ett starkt önskemål att invandringen beskrivs som lönsam, vilket försvårar en öppen diskussion. OECD rapporten är dock ett steg framåt genom att ta upp frågan och belysa den istället för att vara undvikande och avfärdande.

Skall man lyfta fram en siffra i OECD-rapporten där Sverige starkt avviker från andra rika länder så är det socialhjälp till invandrare jämfört med socialhjälp till infödda. I Sverige får en genomsnittlig invandrare 10.2 gånger mer än vad en genomsnittlig svensk får. Det är den högsta siffran inom OECD vars medeltal är 1.7 (Tabell 3.A1.3). Invandringens höga kostnader är ett stort samhällsproblem som inte bör sopas under mattan.

Jan TullbergDocent i ekonomi

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

Opinion

Även dyrare pizza

Högre elpriser slår igenom överallt.
Foto: Marco Ugarte
Opinion
Opinion

En stor del av svenska folket har drabbats av en elprischock när de öppnat sin elräkning från december som förfaller nu i slutet på januari. Det handlar för många om mer än en fördubbling av elkostnaden, mest i Sydsverige och för de med rörligt avtal. Det har gjort att vi fått ett nytt begrepp, elfattigdom.

Men det är inte bara enskilda hushåll som drabbas. I Skånska Dagbladet intervjuades Roy Rosendahl, vd för Klagstorps Gurkodling. Hans företag får ökade kostnader med 600.000-700.000 kronor eftersom växthusodling är en mycket elkrävande verksamhet, en kostnadsökning som det blir svårt föra vidare till kunderna.

På den politiska nivån har elprisernas ökning blivit en het potatis. Regeringen vill subventionera de med särskilt höga elkostnader för sin uppvärmning. Det är en fördelningspolitiskt tveksamt förslag, hur undviker man att subventionera de med uppvärmd inomhuspool, lyxigt stor boendeyta eller annat som inte handlar om värmeförsörjningen i ett hus? Ändå är det rätt att regeringen vill göra något.

Men den chockhöjda elräkningen i december är inte tillfälligheterna spel utan speglar ett Europa som varit alltför passivt när det gäller att investera i energisektorn. Det handlar heller inte om begränsade ryska gasleveranser till Europa, de var högre under 2021 än 2022. Angela Merkel sa kort före sin avgång att Ryssland helt följt sina leveranser.

Inom EU råder en fri elmarknad. Eftersom naturgas används för att producera elektricitet så innebär konkurrens om gas och högre gaspriser också högre elpriser. Med den fria elmarknaden tvingas vi i Sverige betala för andra länders bristfälliga energipolitik, något som även företrädare för svensk industri reagerar emot. Framöver kommer vi att se hur höga elpriser slår igenom på en rad områden; höga grönsakspriser, högre priser på mejerivaror, dyrare gödning för lantbruket, dyrare varor i alla slag av butiker som är beroende av el, dyrare pizza och matbröd, ja nästan allt som vi konsumerar blir dyrare. Detta för att politikerna inte förstod vad en gemensam elmarknad inom EU skulle leda till.

Lars J Eriksson

Opinion

Återupprätta den nordiska samhörigheten

Opinion
Opinion

I år är det 70 år sedan passfrihet mellan de nordiska länderna infördes. Det borde firas men den fria rörligheten i Norden har åter urholkats, efter två år med stängda gränser till följd av åtgärder mot pandemin.

I söndags skrev kommunalråden i tre särskilt drabbade kommuner, Haparanda, Strömstad och Lund, om de allvarliga effekterna i gränsregionerna. Fyra av fem som bor och verkar i de nordiska gränsregionerna uppger att deras möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts till följd av covid 19-restriktionerna.

Haparanda och Torneå har sedan decennier fungerat som en stad. När gränskontroller infördes för två år sedan med militär personal på gränsen var det som om trafiken mellan Södermalm och Gamla stan i Stockholm skulle stoppats.

De stängda gränserna har lett till att barn med skilda föräldrar bosatta i olika olika länder inte kunnat träffa båda föräldrarna på månader och att vänner och släktingar inte kunna mötas. Såväl arbetspendling som handel och turism har drabbats negativt. Attityderna mot andra nordiska medborgare har blivit mer negativa i stora grupper. Den mer än hundraåriga självklara nordiska samhörighetskänslan har urholkats på ett allvarligt sätt som riskerar att få långsiktigt skadliga effekter.

Nu måste de nordiska ledande politikerna inse att de har ett ansvar för att den nordiska samhörigheten återupprättas. Ett öppet Norden gagnar alla. Både nya och gamla kvarvarande gränshinder måste monteras ner och aldrig åter resas.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Opinion

Pensionspengar ska inte placeras i diktaturer

Opinion
Opinion

Andra AP-fonden har placerat två miljarder kronor i elva diktaturers statsobligationer. Det innebär att svenska pensionspengar stödjer förtryckare i länder som Egypten, Förenade Arabemiraten, Kazakstan och Kina.

Det är tidningen Arbetet som kartlagt AP-fondens innehav och med definitionen av diktatur från tankesmedjan Freedom House avgränsat hur mycket av pengarna som använts mot AP-fondens egna principer som bland annat handlar om rätten att bilda fackföreningar. Den efterlevs inte i de elva diktaturerna.

AP-fondens försvar för sina placeringar är den vanliga, att de arbetar för att ”påverka utvecklingen till det bättre”. Det är svårt att tro att AP-fondens i sammanhanget ganska blygsamma belopp skulle göra de brutala diktatorerna, som Xi Jinping i Kina eller shejkerna i oljeländerna på den arabiska halvön beredda att ändra sin förtryckarpolitik, även om AP-fondsdirektörerna skulle föra fram kritik. Att köpa statsobligationer innebär ju inte heller någon särskild inriktning på mänskliga rättigheter. De används av staterna efter egna prioriteringar.

Så det finns bara ett rimligt beslut av AP-fondens ledning - att följa den egna placeringspolicyn och inte investera några pensionspengar i diktaturers statsobligationer.

Ledarredaktionen

Kultur och nöje

Modeskaparen Thierry Mugler är död

Modeller visar upp en av Thierry Muglers kollektioner för hösten och vintern 2013-2014 i Paris. Arkivbild.
Foto: Jacques Brinon/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den franske modedesignern Thierry Mugler har avlidit 73 år gammal, meddelar hans agent, enligt AFP.

Hans kläder har burits av en rad superstjärnor, däribland David Bowie, George Michael och Cindy Crawford.

Mugler var en av 80- och 90-talets mest inflytelserika modeskapare och kom med sina banbrytande designer att definiera 80-talets "power dressing".

Han har bland annat gjort sig känd för sina sofistikerade silhuetter där han framhävde och hyllade kvinnliga former, med axlar förstärkta av axelvaddar, djupa urringningar, sammandragna midjor och rundade höfter. Inspirationen hämtade han bland annat från Hollywoodglamour, serietidningar och Science fiction.

Mugler föddes i Strasbourg 1948. Som 20-åring kom han till Paris och skapade sin första kollektion "Café de Paris" 1973, ett år innan han grundade modehuset Thierry Mugler.

2002 lämnade han sitt eget modehus, men fortsatte ändå att göra djupa avtryck i modevärlden. På senare år har han bland annat designat kläder till kändisar som Beyonce, Lady Gaga och Kim Kardashian.

Mugler har utöver sina spektakulära modevisningar även gjort sig känd för sina parfymer, som fortfarande säljs.

Utrikes

USA till diplomatanhöriga i Ukraina: Åk hem

Läget är spänt i Ukraina och nu beordrar USA hem alla anhöriga till personalen på den amerikanska ambassaden. På bilden en ukrainsk soldat på övning i veckan i en park i huvudstaden Kiev.
Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det oroliga läget i Ukraina gör att USA:s utrikesdepartement beordrar anhöriga till all amerikansk personal på ambassaden i Kiev att lämna landet. Samtidigt uppmanar man samtliga medborgare att avstå från resor till Ryssland.

"Res inte till Ryssland eftersom det är spänt vid gränsen mot Ukraina" skriver det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande på söndagen, där man också skriver att amerikaner i så fall riskerar att utsättas för "trakasserier" och att ambassaden kommer att ha "begränsade möjligheter att bistå amerikanska medborgare".

Amerikaner uppmanas i synnerhet att undvika att vistas i gränsregionen mellan Ryssland och Ukraina därför att "situationen längs gränsen är oförutsägbar och för att spänningarna har ökat".

Ambassaden fortsatt öppen

Beskedet kom kort efter att UD beordrat medföljande familjemedlemmar till personalen på den amerikanska ambassaden i den ukrainska huvudstaden att lämna landet. Även icke-nödvändig personal på ambassaden kan få åka på regeringens bekostnad, enligt uttalandet.

Amerikanska UD understryker samtidigt att det inte rör sig om någon evakuering och att ambassaden i Kiev kommer att vara fortsatt öppen.

Trots kraftigt ökad militär närvaro vid den ukrainska gränsen förnekar Moskva att man har för avsikt att angripa Ukraina. Men Ryssland har också hotat med "militärtekniska åtgärder" om inte Nato går med på flera krav, däribland att stänga dörren för Ukraina och andra europeiska länder att ansluta sig till försvarsalliansen. Nato har avvisat kraven.

Förstärka Ukrainas försvar

Om Ryssland ändå skulle angripa sitt grannland, har USA hotat med mycket "kännbara sanktioner".

Tidigare under söndagen avfärdade den amerikanske utrikesministern Antony Blinken idén om att utdela sanktioner mot Ryssland före en eventuell attack – som en avskräckande åtgärd.

– När det gäller sanktioner, så är poängen med sådana sanktioner att avskräcka en rysk aggression. Om de införs nu skulle de förlora sin avskräckande effekt, förklarade Blinken i intervjuer under dagen med olika amerikanska medier.

Nu handlar det bland annat om att förstärka försvaret i Ukraina med mer militär hjälp, enligt USA:s utrikesminister.

USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.
USA:s utrikesminister Antony Blinken. Arkivbild.
Foto: Alex Brandon/AP/TT

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13  000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL