Opinion

Brist på demokratisk debatt

Opinion
Opinion Står det fast vid de demokratiska dygderna eller visar man ett suspekt antidemokratiskt beteende?
PREMIUM

Står det fast vid de demokratiska dygderna eller visar man ett suspekt antidemokratiskt beteende?

"Demokrati är inte att tycka rätt utan rätten att tycka" noterar Richard Swartz i en krönika i Dagens Nyheter och fortsätter: "utan att slå vakt om en sådan mångfald kommer vi att landa i enfald och snart nog i något mycket värre. Och de första reaktionerna på Sverigedemokraternas framgångar har varit oroande
– så till den grad att man undrar hur det står till med det demokratiska sinnelaget hos den politiska klassen i Sverige." Det kan finnas anledning att kommentera olika avvikelser från ett demokratiskt sinnelag.

Yttrandefriheten är en grundbult och den är inte så oomtvistad som det kan förväntas. Officiellt är även skurkstater för yttrandefrihet, och inskränkningar rubriceras inte som inskränkningar utan som skydd. Vietnam anser sig ha yttrandefrihet och anklagelser och straff rubriceras som "missbruk av yttrandefriheten". Vad får då diskuteras fritt? Under kommunismens avtynande i Sovjet skedde en viss demokratisering och Glasnost innebar en friare debatt, men med en väsentlig restriktion; "socialismens landvinningar får inte ifrågasättas". Det svenska etablissemanget närmar sig Gorbatjovs position och här är det invandringen och multikulturens landvinningar som skall fridlysas.

Det är uppenbart odemokratiskt att införa ett direkt förbud, så man använder indirekta begränsningar av yttrandefriheten. Mycket av invandringsdiskussionen handlar om skribenter som öser förtrytelse och förfäran över "rasism och främlingsfientlighet". Denna indignation ignorerar helt att kritiken primärt är invandringskritisk, inte invandrarkritisk. Man söker undvika en central politisk fråga för att istället tjata fram en konventionell PR-bild av sig själv som kärleksfull, human och solidarisk. Det blir en kombination av hyckleri och hot.

Det påstås ibland att det inte finns ett demokratiskt underskott i diskussionen av invandring, men då ställs inga kvalitativa minimikrav. En diskussion enligt högre krav innebär att försöka övertyga genom argument vilka är kopplade till kunskap och logiska resonemang; att upprepa kampanjaktiga påståenden är ett sätt att undvika debatt, inte att föra debatt. Ett annat sätt som inte lever upp till normer för en demokratisk debatt är att vårda sin egen okunnighet så att man inte känns vid fakta som är besvärande för ens intressen och positionering. Enligt lag har en säljare av en fastighet en upplysningsplikt för brister och dolda fel som denne känner till och denna plikt gäller också för sådant som man "borde känna till". Avsiktlig okunnighet befriar inte från ansvar; inte bara lögn är fel, utan också det som välvilligt kan kallas att "vara ekonomisk med sanningen". Det bör finnas ett ansvar för det politiska etablissemanget att inte smita från ett informationsansvar genom eftersträvad okunnighet.

Mona Sahlin har inte fått något beröm för ett demokratiskt ethos när hon visade sig villig att faktiskt "ta debatten" istället för att smita undan. Eventuellt bedöms handlandet som dumhet då hon inte insåg sitt intellektuella underläge. Under alla förhållanden fick hon få och motvilliga efterföljare. Den invandringsförespråkande tankesmedjan Fores noterar i en rapport argumentationsproblemet: "Dessvärre är det mycket svårt att diskutera flykting- och invandringspolitik med främlingsfientliga partier på ett sätt som missgynnar de senare". Etablissemanget väljer generellt att "informera" och undviker att argumentera.

Ibland talar politiker om "den enda vägen", att någon speciell lösning är den som måste väljas, men för varje problem och varje mål finns det flera möjliga lösningar. Politik är att välja och för det krävs allsidig information och en levande debatt. I en inringningsomröstning i SVT-programmet Debatt ställdes frågan om pressen "mörkade" i invandringsfrågor och 91% av tittarna svarade ja. Enligt en mer vetenskaplig undersökning från SOM-institutet ("I Framtidens skugga", s 101) anser 64 % av svenskarna att "Svenska medier berättar inte sanningen om samhällsproblem förknippade med invandringen". Pressens heder är alltså starkt ifrågasatt. Den bör återupprättas och det kan bara ske genom att leva upp till krav på "sant och relevant" istället för politisk anpassning.

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

Opinion

Även dyrare pizza

Högre elpriser slår igenom överallt.
Foto: Marco Ugarte
Opinion
Opinion

En stor del av svenska folket har drabbats av en elprischock när de öppnat sin elräkning från december som förfaller nu i slutet på januari. Det handlar för många om mer än en fördubbling av elkostnaden, mest i Sydsverige och för de med rörligt avtal. Det har gjort att vi fått ett nytt begrepp, elfattigdom.

Men det är inte bara enskilda hushåll som drabbas. I Skånska Dagbladet intervjuades Roy Rosendahl, vd för Klagstorps Gurkodling. Hans företag får ökade kostnader med 600.000-700.000 kronor eftersom växthusodling är en mycket elkrävande verksamhet, en kostnadsökning som det blir svårt föra vidare till kunderna.

På den politiska nivån har elprisernas ökning blivit en het potatis. Regeringen vill subventionera de med särskilt höga elkostnader för sin uppvärmning. Det är en fördelningspolitiskt tveksamt förslag, hur undviker man att subventionera de med uppvärmd inomhuspool, lyxigt stor boendeyta eller annat som inte handlar om värmeförsörjningen i ett hus? Ändå är det rätt att regeringen vill göra något.

Men den chockhöjda elräkningen i december är inte tillfälligheterna spel utan speglar ett Europa som varit alltför passivt när det gäller att investera i energisektorn. Det handlar heller inte om begränsade ryska gasleveranser till Europa, de var högre under 2021 än 2022. Angela Merkel sa kort före sin avgång att Ryssland helt följt sina leveranser.

Inom EU råder en fri elmarknad. Eftersom naturgas används för att producera elektricitet så innebär konkurrens om gas och högre gaspriser också högre elpriser. Med den fria elmarknaden tvingas vi i Sverige betala för andra länders bristfälliga energipolitik, något som även företrädare för svensk industri reagerar emot. Framöver kommer vi att se hur höga elpriser slår igenom på en rad områden; höga grönsakspriser, högre priser på mejerivaror, dyrare gödning för lantbruket, dyrare varor i alla slag av butiker som är beroende av el, dyrare pizza och matbröd, ja nästan allt som vi konsumerar blir dyrare. Detta för att politikerna inte förstod vad en gemensam elmarknad inom EU skulle leda till.

Lars J Eriksson

Opinion

Återupprätta den nordiska samhörigheten

Opinion
Opinion

I år är det 70 år sedan passfrihet mellan de nordiska länderna infördes. Det borde firas men den fria rörligheten i Norden har åter urholkats, efter två år med stängda gränser till följd av åtgärder mot pandemin.

I söndags skrev kommunalråden i tre särskilt drabbade kommuner, Haparanda, Strömstad och Lund, om de allvarliga effekterna i gränsregionerna. Fyra av fem som bor och verkar i de nordiska gränsregionerna uppger att deras möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts till följd av covid 19-restriktionerna.

Haparanda och Torneå har sedan decennier fungerat som en stad. När gränskontroller infördes för två år sedan med militär personal på gränsen var det som om trafiken mellan Södermalm och Gamla stan i Stockholm skulle stoppats.

De stängda gränserna har lett till att barn med skilda föräldrar bosatta i olika olika länder inte kunnat träffa båda föräldrarna på månader och att vänner och släktingar inte kunna mötas. Såväl arbetspendling som handel och turism har drabbats negativt. Attityderna mot andra nordiska medborgare har blivit mer negativa i stora grupper. Den mer än hundraåriga självklara nordiska samhörighetskänslan har urholkats på ett allvarligt sätt som riskerar att få långsiktigt skadliga effekter.

Nu måste de nordiska ledande politikerna inse att de har ett ansvar för att den nordiska samhörigheten återupprättas. Ett öppet Norden gagnar alla. Både nya och gamla kvarvarande gränshinder måste monteras ner och aldrig åter resas.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Opinion

Pensionspengar ska inte placeras i diktaturer

Opinion
Opinion

Andra AP-fonden har placerat två miljarder kronor i elva diktaturers statsobligationer. Det innebär att svenska pensionspengar stödjer förtryckare i länder som Egypten, Förenade Arabemiraten, Kazakstan och Kina.

Det är tidningen Arbetet som kartlagt AP-fondens innehav och med definitionen av diktatur från tankesmedjan Freedom House avgränsat hur mycket av pengarna som använts mot AP-fondens egna principer som bland annat handlar om rätten att bilda fackföreningar. Den efterlevs inte i de elva diktaturerna.

AP-fondens försvar för sina placeringar är den vanliga, att de arbetar för att ”påverka utvecklingen till det bättre”. Det är svårt att tro att AP-fondens i sammanhanget ganska blygsamma belopp skulle göra de brutala diktatorerna, som Xi Jinping i Kina eller shejkerna i oljeländerna på den arabiska halvön beredda att ändra sin förtryckarpolitik, även om AP-fondsdirektörerna skulle föra fram kritik. Att köpa statsobligationer innebär ju inte heller någon särskild inriktning på mänskliga rättigheter. De används av staterna efter egna prioriteringar.

Så det finns bara ett rimligt beslut av AP-fondens ledning - att följa den egna placeringspolicyn och inte investera några pensionspengar i diktaturers statsobligationer.

Ledarredaktionen

Sport

Rakhshani hjälte när Djurgården tog andra raka segern

Rhett Rakhshani avgjorde för Djurgården, som tog andra raka segern på Hovet. Arkivbild.
Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT
Sport
Sport Kan Djurgården vara på väg upp ur svackan? Så ser det ut.
SHL-jumbon tog helgens andra seger på Hovet när Oskarshamn besegrades med 4–2.

I de två första perioderna var det Djurgården som förde spelet – men efter att Oskarshamn växlat upp och kvitterat tvåmålsledningen med fyra minuter kvar fick Djurgårdens Rhett Rakhshani chansen att glänsa. Han lade in 3–2-målet efter att genom en snabb manöver ha fått med sig pucken bakom Joe Cannata i Oskarshamnsburen – och satte inte bara sitt första mål på 14 matcher, utan även minuter senare sitt andra.

4–2 blev slutsiffrorna för Stockholmslaget som har haft en tung höst och fortfarande ligger sist i SHL. Men Djurgården tar sig sakta men säkert upp mot nästjumbon Timrå – och efter helgens dubbla segrar (den femte och sjätte för säsongen) är avståndet bara sju poäng. Till säker mark, där Malmö nu huserar, är det 11 poäng.

Dick Axelsson, som efter åtta månader gjorde comeback i Djurgården igår, stod för två assist i kvällens match.

Hilda Djupenström/TT

Kultur och nöje

Don Wilson från The Ventures är död

Bob Spalding till vänster och Don Wilson till höger från när The Ventures valdes in i Rock and Roll Hall of Fame 2008. Arkivbild.
Foto: Jason DeCrow/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Don Wilson, originalmedlem i instrumentalgruppen The Ventures, har avlidit, rapporterar Deadline.

"Don var en inspiratör och en mentor. Han hade en unik talang och inspirerade otaliga musiker som vi. Vi har förlorat en god vän, en musikerkollega, artist i världsklass och älskad bandmedlem, skriver The Ventures på sin Facebooksida.

Don Wilson och Bob Bogle bildade gruppen tillsammans 1958, efter att de hade köpt varsin gitarr på en pantbank. Fler medlemmar anslöt och deras första hit blev en cover på Chet Atkins "Walk, don't run" som sålde i en miljon exemplar.

Bandet hade sina största framgångar under 1960-talet och gjorde bland annat covers på ledmotiv till populära tv-serier som "Batman" och "Hawaii five-o", vilka de senare blev förknippade med.

Don Wilson fortsatte att spela med bandet, men slutade turnera 2015. Han blev 89 år.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL