Opinion

Är vänsterns hat mindre hatiskt?

Artikel Opinion I sin nya bok \"Skrivbordskrigarna\" granskar författaren och journalisten Lisa Bjurwald de högerextrema rörelsernas härjningar och positionsförflyttningar på nätet.
PREMIUM

I sin nya bok "Skrivbordskrigarna" granskar författaren och journalisten Lisa Bjurwald de högerextrema rörelsernas härjningar och positionsförflyttningar på nätet. Bjurwald beskriver en parallell verklighet sprängfylld av sexistiska glåpord, ärekränkningar och hot om våld. Det är en verklighet som många av oss som skriver opinionsjournalistik känner igen oss i. Därför är det beklagligt, om än föga förvånande, att Bjurwald fokuserar på det högerextrema hatet
– som om det vänsterextrema hatet hörde till en annan mer perifer verklighet.

För en tid sedan skrev Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg en uppmärksammad text om den vardag som är hennes verklighet sedan Aftonbladet startat sin granskning av de högerextrema sajterna på nätet. En verklighet med ständiga trakasserier, hot och hat riktat inte bara mot henne utan också mot hennes familj. Vardag, var dag. Vi var många liberala och konservativa skribenter och opinionsbildare som utan att blinka tog Linderborg i försvar. Inte för hennes åsikters skull, utan för hennes rätt att ha och torgföra dem. För ett ögonblick stod vi alla enade under samma paroll, höger som vänster, i en manifestation mot hat. Det väsentliga var att en journalist var hotad, inte utav vem.

Hur ofta sker motsatsen? Hur ofta visar vänstern sin avsky och sin empati när borgerliga opinionsbildare utsätts för exakt samma saker, fast från vänsterhåll? Inte sällan i samband med att jag medverkat i någon TV-debatt eller skrivit en text på tema integration eller jämställdhet har det hänt att jag mottagit hatiska mejl och telefonsamtal. Ibland har jag fått regelrätta dödshot. Jag har kallats för husneger av rasister med utländskt påbrå som hävdat att jag "spelar svensk". På vänstersajter har jag läst hur vedervärdig jag är och hur min bakgrund ska elda upp klasshatet så att sådana som jag inte ska få finnas mer.

Det jag beskriver är på intet vis unikt. Ändå ser jag ingen manifestation mot det vänsterextrema hatet från vänstersympatiserande skribenter och opinionsbildare. Som om hatet och hoten vore mindre avskyvärda för att jag är borgerlig och den som hotar min antagonist. Som om det vore skillnad på hat och hat beroende på vem som hatar och vem som blir hatad.

Bjurwald frågar sig hur demokratin ska skyddas när de som utgör dess hot bara använder sig av de rättigheter som följer av styrelseskicket i sig. Det är en högst väsentlig fråga. En annan minst lika viktig fråga är hur problemet ska lösas om vi inte vågar erkänna hela dess komplexitet och sluta stirra oss blinda på vem som gör istället på vad som görs.

Förra året uppmärksammades poeten Johan Jönssons diktuppläsning på Dramaten. I en av Jönssons dikter beskrivs en stenläggares vilja att ge utlopp för sitt klasshat genom att smitta barnfamiljen han arbetar hos med herpes. Publiken på Dramaten skrattade. Hade de skrattat om rollerna varit ombytta?

Inrikes

Man knivskuren på fest – tre gripna

Polisen utreder ett misstänkt mordförsök i Gävle. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern blev under natten knivskuren på en fest i Gävle, uppger polisen. Larmet kom in klockan 02.21.

– Det inkommer ett 112-samtal om att någon ska ha blivit knivhuggen. Väl på plats är det lite rörigt, det är någon som springer, säger Thomas Bertze, vakthavande befäl vid polisen.

Mannen ska ha blivit knivskuren i ryggen och har förts till sjukhus med ambulans. Skadeläget är oklart.

Polisen utreder händelsen som mordförsök och har gripit tre män i 20-årsåldern från festen som misstänks för brottet.

– Vi vidtar en mängd utredningsåtgärder på platsen, där man håller förhör, spärrar av och förbereder för en teknisk undersökning, säger Thomas Bertze.

Utrikes

Moskva: "Nonsens" om ryssvänlig Ukrainaledare

En ukrainsk soldat vid gränsen till länet Donetsk. Arkivbild.
Foto: Andriy Dubchak/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien hävdar att man har information om att Moskva överväger möjligheten att installera en pro-rysk ledare i Ukraina.
Ryssland avfärdar uppgifterna som "nonsens".

"Vi har information som indikerar att den ryska regeringen ser på möjligheten att installera en ryssvänlig ledare i Kiev, medan man överväger om Ukraina ska invaderas och ockuperas" skriver det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande sent på lördagskvällen.

Enligt britterna är det den tidigare ukrainske parlamentarikern Yevheniy Murayev som i första hand övervägs som potentiell kandidat.

Janukovytjs premiärminister

Murayev företräder ett mindre proryskt parti som inte lyckades klara spärren för att ta plats i parlamentet i 2019 års val.

Ytterligare ett antal namn nämns i kommunikén, bland dessa den tidigare premiärministern Mykola Azarov. Han hade posten som premiärminister när Viktor Janukovytj var Ukrainas president. Båda flydde till Ryssland i samband med protesterna och upproret 2014.

Det framgår inte i informationen från Storbritannien på vilket sätt Moskva tänker sig installera en ryssvänlig regering.

Påståendena från London är baserade på underrättelseinformation och några bevis presenteras inte. Men det är enligt brittiska medier, exempelvis BBC, ovanligt att brittiska UD namnger personer på det sätt som gjorts denna gång.

"Inblick i tänkandet"

Utrikesminister Liz Truss konstaterar också att "informationen belyser i vilken omfattning den ryska aktiviteten är ägnad åt att undergräva Ukraina och den ger en inblick i Kremls tänkande".

Det ryska utrikesdepartementet avfärdar uppgifterna som "desinformation".

På Twitter skriver departementet att "desinformationen" är en ytterligare en indikation på att det är Nato som eskalerar det spända läget runt Ukraina.

"Vi uppmanar utrikesdepartementet att upphöra med att sprida nonsens", fortsätter ryska UD.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa ses av många bedömare som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Moskva å sin sida hävdar att Ryssland är offer för omvärldens aggressioner.

FAKTA

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Utrikes

Fördöms av hela världen – i dag till Oslo

Talibaner anländer till Oslos flygplats Gardemoen på lördagen för samtal om mänskliga rättigheter och bistånd med det västliga landet.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Talibanerna har rest till Oslo, där den brutala och kvinnofientliga rörelsen hoppas normalisera relationen till länder som man tidigare stridit mot.
Men mötet ska inte ses som ett sätt att legitimera de afghanska islamisterna, enligt Norge.

Afghanistans nya talibanregering har skickat sin utrikesminister Amir Khan Muttaqi till Oslo för samtal med representanter för Norge, EU och flera västländer, däribland Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och USA. Delegationen lämnade Kabul på lördagen i ett flygplan som Norge skickat för ändamålet.

Samtalen om mänskliga rättigheter och bistånd till det hungerdrabbade landet ska pågå från söndag till tisdag, och ska inte betraktas som en legitimering av talibanerna, enligt Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt.

"Dessa möten utgör inte en legitimering eller ett erkännande av talibanerna. Men vi måste prata med de faktiska myndigheterna i landet. Vi kan inte tillåta att den politiska situationen leder till en ännu värre humanitär katastrof", sade Huitfeldt i ett skriftligt uttalande i fredags.

"Förändra stämningen"

Talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid är betydligt mer optimistisk inför möjligheten att förändra omvärldens bild av rörelsen. Zabihullah Mujahid säger i en intervju med nyhetsbyrån AFP att han hoppas att mötet ska bidra till att "förändra den krigiska stämningen . . . till en fredlig situation".

"Det islamiska emiratet har vidtagit åtgärder för att möta västvärldens krav och vi hoppas kunna stärka våra relationer genom diplomati med alla länder, inklusive europeiska länder och västvärlden i allmänhet", säger Zabihullah Mujahid.

Sverige deltar inte i mötet med talibanerna, enligt svenska UD.

"Sverige har inte fått någon inbjudan och vi kan inte kommentera konferensen närmare", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT.

Den humanitära situationen i Afghanistan har försämrats drastiskt sedan talibanernas maktövertagande i augusti i fjol. Det internationella biståndet upphörde tvärt och USA har fryst 9,5 miljarder dollar (motsvarande drygt 87 miljarder kronor) av den afghanska centralbankens tillgångar som förvaras på banker utomlands.

Hotas av svält

Omkring 23 miljoner afghaner hotas av svält, eller 55 procent av befolkningen, enligt FN som vädjar om motsvarande 46 miljarder kronor från givarländer i år för att hantera situationen.

Talibandelegationen ska också träffa representanter för det afghanska civilsamhället, däribland kvinnliga ledare och journalister, i en tid då friheterna för dem som bor i Afghanistan inskränks alltmer.

Ali Maisam Nazary, chef för utrikesrelationer för den afghanska oppositionsgruppen NRF, är mycket kritisk mot att samtalen ska äga rum.

"Vi måste alla höja våra röster och förhindra att länder normaliserar att en terrorgrupp representerar Afghanistan", skriver Nazary på Twitter.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
En av talibanstyrets mäktigaste företrädare Anas Haqqani checkade in på Soria Moria hotell i Oslo på lördagskvällen.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT

Kultur och nöje

De har störst chans på Guldbaggegalan

Nathalie Álvarez Mesén har regisserat 'Clara Sola'.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje På måndag gör förra årets svenska filmer upp på en nedskalad Guldbaggegala.
Flest vinstchanser har den svensk-costaricanska regissören Nathalie Álvarez Meséns långfilmsdebut "Clara Sola".

Guldbaggegalan är tillbaka på Cirkus i Stockholm – men publiken är begränsad till följd av coronarestriktionerna. I vanliga fall brukar ungefär 1 400 personer vara på plats – nu ligger maxtaket på 500. Men det blir trots allt ett traditionsenligt röda mattan-mingel innan sändningen drar igång.

Flest segerchanser har den svensk-costaricanska filmen "Clara Sola", som tidigare har utsetts till Costa Ricas Oscarsbidrag. Filmen har totalt nio guldbaggenomineringar, bland annat i de tunga kategorierna bästa film, bästa regi och bästa manus.

– Det känns otroligt speciellt och fint – som ett erkännande av att jag faktiskt kommer från båda länderna, har regissören Nathalie Álvarez Mesén tidigare sagt till TT.

Omtalat om porr

En annan omtalad film från 2021 är Ninja Thybergs "Pleasure", om en svensk 19-åring som åker till Los Angeles med drömmen om att bli nästa stora porrstjärna. Filmen har nominerats i sju kategorier, bland annat bästa film och bästa regi. Skådespelaren Sofia Kappel har även chans på en statyett för bästa kvinnliga huvudroll.

– Ninja har skapat ett konstverk och jag får för alltid behålla en del av det. Och för mig handlar inte skådespeleriet om att bli känd eller rik – utan om att få utveckla mig själv, sade hon tidigare till TT.

Lyfter flera dokumentärer

Filmen "Tigrar", som utsågs till Sveriges Oscarsbidrag, har chans på fem priser – även den i kategorin bästa film. Det har även Erik Poppes nyversion av "Utvandrarna" och dokumentären "Världens vackraste pojke" av Kristina Lindström och Kristian Petri.

Fler dokumentärer som lyfts på årets gala är Gorki Glaser-Müllers "Children of the enemy", som bland annat har prischans i kategorierna bästa regi och bästa dokumentärfilm. "Sabaya" av Hogir Hirori har chans på bästa dokumentärfilm och bästa manus.

Guldbaggegalan leds av Gina Dirawi, som i samband med det här gör comeback i tv-rutan. Galan sänds 20.00 i SVT under måndagen.

Uppträder gör bland andra Laleh, Mapei, Kristin Amparo och Sylve.

Sofia Sundström/TT

Regissören Ninja Thyberg och skådespelaren Sofia Kappel har chans att prisas för filmen 'Pleasure'. Arkivbild.
Regissören Ninja Thyberg och skådespelaren Sofia Kappel har chans att prisas för filmen "Pleasure". Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: De är nominerade

Bästa film:

"Clara Sola" – i regi av Nathalie Álvarez Mesén

"Pleasure" – i regi av Ninja Thyberg

"Tigrar" – i regi av Ronnie Sandahl

"Utvandrarna" – i regi av Erik Poppe

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa regi:

Nathalie Álvarez Mesén – för "Clara Sola"

Gorki Glaser-Müller för "Children of the enemy"

Ronnie Sandahl – för "Tigrar"

Ninja Thyberg – "Pleasure"

Bästa kvinnliga huvudroll:

Lisa Carlehed – för rollen som Kristina i "Utvandrarna"

Wendy Chinchilla Araya – för rollen som Clara i "Clara Sola"

Sofia Kappel för rollen som Bella i "Pleasure"

Cecilia Milocco – för rollen som Molly i "Knackningar"

Bästa manliga huvudroll:

Mustapha Aarab – för rollen som John-John i "Vinterviken"

Erik Enge – för rollen som Martin Bengtsson i "Tigrar"

Jonas Karlsson – för rollen som Tyko Johnsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Gustaf Skarsgård – för rollen som Karl-Oscar i "Utvandrarna"

Bästa kvinnliga biroll:

Sofia Helin – för rollen som Judit i "Utvandrarna"

Liv Mjönes – för rollen som Karin i "Tigrar"

Carla Sehn – för rollen som Beata i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Jennie Silfverhjelm – för rollen som Marianne Jonsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Bästa manliga biroll:

Filip Berg – för rollen som Ruben i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Daniel Castañeda Rincón – för rollen som Santiago i "Clara Sola"

Magnus Krepper – för rollen som Frank i "Vinterviken"

Jonay Pineda Skallak – för rollen som Sluggo i "Vinterviken"

Bästa manus:

Nathalie Álvarez Mesén och Maria Camila Arias – för "Clara Sola"

Manuel Concha – för "Suedi"

Hogir Hirori – för "Sabaya"

Jan Vierth för "Apstjärnan"

Bästa klippning:

Marie-Hélène Dozo – för "Clara Sola"

Amalie Westerlin Tjellesen och Olivia Neergaard-Holm – för "Pleasure"

Hanna Lejonqvist och Dino Jonsäter – för "Världens vackraste pojke"

Bästa foto:

Ellinor Hallin – för "Kören – en film om Tensta Gospel Choir"

Marek Septimus Wieser – för "Tigrar"

Sophie Winqvist Loggins – för "Clara Sola"

Bästa ljuddesign:

Bryan Dyrby och Kristoffer Salting – för "Världens vackraste pojke"

Thomas Jæger – för "Knackningar"

Erick Vargas Williams, Valène Leroy, Charles De Ville och Aline Gavroy – för "Clara Sola"

Bästa originalmusik:

Anna von Hausswolff och Filip Leyman – för "Världens vackraste pojke"

Lisa Nordström – för "Children of the enemy"

Johan Söderqvist – för "Utvandrarna"

Bästa visuella effekter:

Alex Hansson och Torbjörn Olsson – för "Utvandrarna"

Martin Malmqvist – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Ronald Grauer – för "Clara Sola"

Bästa kostymdesign:

Louize Nissen – för "Utvandrarna"

Ingrid Sjögren – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Amanda Wing Yee – för "Pleasure"

Bästa produktionsdesign:

Elle Furudahl – för "Knackningar"

Michael Higgins – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Paula Loos – för "Pleasure"

Bästa maskdesign:

Eros Codinas och Love Larson – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Therese Sandersson – för "Red dot"

Erica Spetzig – för "Pleasure"

Bästa kortfilm:

"Bad lesbian" – i regi av Simone Norberg

"Du är alltid 20" – i regi av Christer Wahlberg

"Man med duvor" – i regi av Lina Maria Mannheimer

Bästa dokumentärfilm:

"Children of the enemy" – i regi av Gorki Glaser-Müller

"Lena" – i regi av Isabel Anderson

"Sabaya" – i regi av Hogir Hirori

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa internationella film:

"The father" – i regi av Florian Zeller

"Flykt" – i regi av Jonas Poher Rasmussen

"Nomadland" – i regi av Chloé Zhao

Sport

Varmare vintrar hotar framtida OS

Frida Hansdotter vann OS-guld i slalom i Pyeongchang 2018. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Sport
Sport Det går utför för snösporten när världen blir varmare. Om inte klimatutsläppen minskar drastiskt kan kartan över vilka platser som kan arrangera vinter-OS komma att behöva ritas om i framtiden, enligt en studie.

Snökanonerna går varma i bergen ovanför Peking. Tillverkningen av det vita underlaget är en förutsättning för att vinter-OS överhuvudtaget ska kunna hållas i och kring den kinesiska huvudstaden om några veckor.

Konstgjord snö har använts i varierande grad sedan vinterspelen i Lake Placid i USA 1980 – men Peking är nästan helt beroende av lösningen eftersom årets upplaga arrangeras i en av Kinas torraste delar.

"Slående inverkan"

Brist på snö kan ställa till det även för framtida OS i en värld där vintrarna blir varmare på det norra halvklotet.

Om inte utsläppen av växthusgaser minskar drastiskt tycks Sapporo i Japan vara den enda av de 21 städer som har stått värd för vinterspelen som vid seklets slut ser ut att ha förutsättningar att göra om det på ett rättvist och säkert sätt, enligt en studie som har publicerats i tidskriften Current Issues in Tourism.

– Vintersportvärlden förändras i takt med att klimatförändringarna accelererar, säger Daniel Scott, professor i geografi och miljöledning vid University of Waterloo i Kanada, till TT.

– Ett scenario med höga utsläpp får slående inverkan på några av de mest kända vintersportregionerna i Europa. Jag hoppas att det är något vi aldrig behöver bevittna på dessa födelseplatser för vintersport.

Ett "kulturarv"

Scott och hans forskarkollegor har analyserat klimatdata från 1920-talet och framåt tillsammans med framtida scenarier när det gäller klimatförändringarna. De drar slutsatsen att städer som St Moritz och Lillehammer kan ha gjort sitt i vinterolympiska sammanhang i mitten eller slutet av århundradet på grund av otillförlitliga förhållanden.

Men om utsläppen av växthusgaser minskar i enlighet med målen i Parisavtalet är det bara sex värdstäder som ses som icke tillförlitliga ur klimatsynpunkt.

– En bana med låga utsläpp gör att vi kan behålla nästan alla värdplatser som är klimatpålitliga för snösport i dag, även i slutet av seklet, säger Scott.

– Det finns så många anledningar att sträva efter noll nettoutsläpp och att rädda det kulturarv som är vintersport och OS är ytterligare en.

2018 låg Daniel Scott bakom en annan studie om förutsättningarna för att arrangera vinter-OS i en varmare värld. Då var slutsatsen att bara 8 av de 21 tidigare värdstäderna skulle vara tillräckligt kalla för att på ett pålitligt vis kunna ordna vinterspelen igen i slutet av århundradet, om inte utsläppen minskade drastiskt.

Oro för framtiden

Den nya studien utgår från internationella idrottares och tränares syn på vad som krävs av snökvalitén för att tävlingarna ska kunna ske på ett säkert och rättvist sätt. Nästan 400 elitidrottare och tränare har tillfrågats i en enkät, i vilken 89 procent uppgav att förändrade vädermönster påverkar förhållandena för att tävla och 94 procent uttryckte oro över att klimatförändringarna kommer att påverka framtiden för deras sporter.

– Vi hoppas att vår studie ska få snösportförbunden att överväga förbättrade riktlinjer för tävlingsjuryns beslut att skjuta upp tävlingar, säger Scott.

– Vissa idrottare vittnar om hur de inte har känt sig säkra under vissa tävlingar, men känt sig tvingade att ställa upp ändå. Idrottare drivs av att tävla och kommer inte att avstå även om förhållandena är farliga.

Över hälften av historiens vinterspel har arrangerats i Europa, där klimatförändringarna har blivit allt mer kännbara i alpina regioner. Forskarna bedömer att Internationella olympiska kommittén (IOK) står inför svåra beslut när det gäller vilka platser som ska få arrangera vinter-OS i framtiden.

Ska minska utsläpp

IOK har konstaterat att otillförlitlig tillgång på snö och stigande temperaturer i klimatförändringarnas spår påverkar vintersporter medan extrem sommarhetta hotar hälsan hos idrottare, arrangörer och publik. I höstas sade ordförande Thomas Bach att klimatkrisen är människans största utmaning och meddelade att IOK ska minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent till 2030.

– IOK bör bli mer flexibla kring hur vinter-OS kan arrangeras. Snösportsanläggningarna kommer att behöva flytta längre bort från större städer och om vissa tidigare värdar ska bli aktuella igen kan flera länder behöva ordna OS tillsammans, säger Scott.

– Ännu viktigare är det att hitta en lösning för Paralympics, som befinner sig i en mycket större klimatrisk eftersom det arrangeras i mars.

Sofia Eriksson/TT

Snökanoner går varma i Zhangjiakou, norr om Peking, där OS avgörs om några veckor. Arkivbild.
Snökanoner går varma i Zhangjiakou, norr om Peking, där OS avgörs om några veckor. Arkivbild.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

FAKTA

Fakta: Medeltemperaturen för vinterspelen

Den genomsnittliga dagtemperaturen i februari i värdstäderna för vinter-OS har ökat stadigt.

1920-talet till 1950-talet: 0,4 grader

1960-talet till 1990-talet: 3.1 grader

2000-talet (inklusive Peking): 6.3 grader

Källa: Studien "Climate change and the future of the Olympic Winter Games: athlete and coach perspectives"

FAKTA

Fakta: Värdar för vinter-OS

2026: Milano-Cortina, Italien

2022: Peking, Kina

2018: Pyeongchang, Sydkorea

2014: Sotji, Ryssland

2010: Vancouver, Kanada

2006: Turin, Italien

2002: Salt Lake City, USA

1998: Nagano, Japan

1994: Lillehammer, Norge

1992: Albertville, Frankrike

1988: Calgary, Kanada

1984: Sarajevo, Jugoslavien

1980: Lake Placid, USA

1976: Innsbruck, Österrike

1972: Sapporo, Japan

1968: Grenoble, Frankrike

1964: Innsbruck, Österrike

1960: Squaw Valley, USA

1956: Cortina d'Ampezzo, Italien

1952: Oslo, Norge

1948: St Moritz, Schweiz

1944: Inga spel

1940: Inga spel

1936: Garmisch-Partenkirchen, Tyskland

1932: Lake Placid, USA

1928: St Moritz, Schweiz

1924: Chamonix, Frankrike

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Lund

Isolerade höns får tröst

Jenny Jonasson visar ställningen som hönsen har fått att roa sig med.
Foto: Joakim Stierna
Lund
lund På grund av fågelinfluensan hålls dvärghönsen på Östra Torns 4H-gård inne i sitt bås. Smittorisken är för stor om de går fritt utomhus som vanligt. För att muntra upp hönsen under isoleringen har gårdsassistenterna gett dem nya redskap.

– Vi har gjort en strandpromenad och ett gym. Vi kallar redskapen så för att barnen ska tycka det är roligt, säger Jenny Jonasson, gårdsassistent.

– Vi vill att barnen ska bli intresserade av hönsen. Det är väldigt trevliga djur. Man kan lära dem mycket och man lägger ner energi på dem, säger Martina Olsson, som även hon är gårdsassistent.

Jenny Jonasson och Martina Olsson har tagit en gammal spjälsäng och använt gavlarna till att bygga en ställning åt hönsen. Det är den anordningen som kallas gymmet. Fåglarna har också fått en högre stege som de kan sitta och sova på. Det som kallas strandpromenaden är en lång ränna fylld av sand, som hönsen använder för att tvätta sig.

– Vi vill gärna ge dem lite utmaningar. De är nyfikna djur. De behöver, liksom alla oss andra, lite nya omgivningar och hjärngympa, säger Jenny Jonasson.

– Hönsen har det svårt. Att de är instängda är tråkigt för alla. De brukar gå fritt på gården, fortsätter hon.

Följer utvecklingen

Fågelinfluensan går just nu runt om i Sverige. Beroende på hur nära det finns smittade djur så beslutar Jordbruksverket om ett klassningssystem med olika grad av försiktighetsåtgärder. Jenny Jonasson tar dagligen del av den senaste informationen. Hon tror att för närvarande är det klass två som gäller i Lund, som innebär att djuren ska hållas inne och dörrar och fönster vara stängda.

– Därför vill vi inte ha in andra människor än våra medlemmar i stallarna. Det räcker med att någon trampat i något så är det kört och vi får in smittan, säger Jenny Jonasson.

Förutom de nio hönsen har 4H-gården även andra djur. Det rör sig om en häst, en shetlandsponny, två getter, två minigrisar och tre kaniner. Särskilt hästarna är populära bland medlemmarna barn och ungdomar i ålder åtta och uppåt) både för skötsel och ridning.

På grund av pandemin har ¤H-gården inte kunnat anordna så mycket aktiviteter som personalen hade önskat. Men de hoppas att läget snart blir bättre så att verksamheten kan återgå till det normala.

I Lund finns ytterligare en 4H-gård. Den ligger på Gunnesbo.

Skurup

Invånarna i kommunen ökade med två procent

Allt fler väljer Skurup som ny hemkommun.
Foto: Johan Nilsson/TT
Skurup
Skurup Befolkningen i Skurup fortsätter att växa. Under förra året vittnar statistiken om en ökning på över två procent. Bostadspriserna och det attraktiva läget tror Sahand Kousha, tillförordnad chef för tillväxt och utveckling ligger bakom trenden.

Mellan 1 januari och 7 december förra året ökade antalet invånare i Skurups kommun med 334 personer, vilket motsvarar drygt två procent. Totalt 16 395 personer var vid slutet av perioden folkbokförda i kommunen.

– Det politiska målet har varit att ha en ökning på två procent och det är ju jättekul att vi lyckats med det, säger Sahand Kousha, näringslivsansvarig och tillförordnad chef för tillväxt och utveckling i Skurups kommun.

Han berättar att det från politiskt håll tidigare tagits fram en kommunal vision om att till 2030 ha uppnått ett befolkningsantal på 18 000 invånare.

– Just nu håller vi på att ta fram en ny kommunal vision men jag tror mycket väl att det kan gå att uppnå 18 000 om utvecklingen fortsätter i den här takten.

I statistiken går det att se att de flesta inflyttade befinner sig i antingen 26- till 35-årsåldern eller 0- till 17-årsåldern. Något som talar för att många barnfamiljer söker sig till kommunen.

– Något som är intressant är att vi i början av december bjöd in till möte med våra mäklare. En av våra frågor var vilka är det som flyttar hit och svaret vi fick var att det rör sig om många barnfamiljer och personer som tidigare bott i stadsmiljö som vill få ut mer för sina pengar, säger han.

Utöver detta berättar han även att man också märker av de interna flyttkedjorna där personer som växt upp i Skurup också väljer att stanna kvar.

– Under vissa ungdomsår kan det vara så att man kanske tillfälligt flyttar till en större stad för att studera. Men sen har vi också många som bor kvar och väljer att ta sig an yrken som det går att utbilda sig till i närområdet, säger Sahand Kousha.

Sahand Kousha, näringslivsansvaig och tillförordnad chef för tillväxt och utveckling i Skurups kommun.
Foto: Annika Dacke

Något han berättar att han ofta får frågan om, i sin roll som näringsansvarig, är vad kommunen gör för att stimulera näringslivet.

– Politiken har alltid haft som mål att det ska byggas fler bostäder. Med fler människor som flyttar in bör också stimulansen av näringslivet öka. Fler invånare betyder också större skatteintäkter som sedan kan läggas på sådant som kommer invånarna till goda, säger Sahand Kousha.

Trots att han är tydlig med att befolkningsökningen uppfattas som en positiv utveckling som gynnar kommunen kan han också se att den för med sig en del praktiska utmaningar.

– Ju mer vi växer desto mer finns risken att vi kommer behöva ta jordbruksmark i anspråk. Samtidigt går det att leka med variabel att bygga tätare och högre. Samtidigt är det viktigt att den demokratiska processen får ta sin tid när det kommer till nya byggnationer.

När den yngre befolkningen ökar följer också ett ökat tryck på skolor och pedagoger. Sahand Kousha hoppas att kommunens satsningar på nya och moderna skolor ska hjälpa till att locka fler pedagoger till Skurup.

– Vi har en långsiktigt plan att ha moderna skolor som kan locka till sig duktiga pedagoger. Sen är vi medvetna om att det inte alltid är byggnaderna i sig som är avgörande. Men då har vi också väldigt duktig och kompetent personal i skolorna.

Han menar också att kommunen har goda chanser att fortsätta växa. Detta då allt fler företag har börjat titta annorlunda på hur och var arbetet kan utföras.

– Många privata företag försöker hitta ett nytt normalläge där man delvis kan jobba hemifrån. Då finns chansen att hemmet växer och ökar i värde, det blir både en arbetsplats och en plats för vila. Och i Skurup är det enklare att få mer för pengarna, säger Sahand Kousha.

Insatserna från medarbetarna på kommunen är något han är övertygad om haft en stor påverkan på att de lyckats nå målet.

– Att vi lyckats uppnå målet om en befolkningsökning på två procent är inte minst tack vare Per Andersson och Eva-Marie Engström samt alla andra mycket skickliga medarbetare på kommunen.

Sjöbo

Ny loppis har öppnat i Äsperöd

Tobias Andersson har tillsammans med sambon Niclas Jangefält startat upp Loppisladan i Äsperöd.
Foto: Andreas Persson
Sjöbo
Äsperöd Första söndagen 2022 välkomnade Niclas Jangefält och Tobias Andersson allmänheten in på sin bakgård. Då invigde de sin nya butik, Loppisladan i Äsperöd. Och trots att det är skönt att ha nära hem tittar de också på lediga lokaler för att kunna expandera verksamheten.

Bakom parets boningshus på Byavägen 6 står den, den röda byggnaden som numera går under namnet Loppisladan i Äsperöd.

Den andra januari bjöd de in till invigning och runt 50 personer dök upp. Sedan dess välkomnar Niclas Jangefält och Tobias Andersson nästan varje dag sina kunder in till butiken.

– Det var Niclas som först kläckte idén att vi skulle starta en loppis, säger Tobias Andersson.

Niclas Jangefält är ena halvan av Loppisladan i Äsperöd.
Foto: Privat

Båda två är själva väldigt glada i att besöka loppisar. Något Tobias menar haft stort inflytande när de fattade beslut om vilken typ av verksamhet de skulle dra igång.

– Vi känner att det var väldigt kul att starta upp butiken här i Äsperöd. Det finns inte så mycket av det här omkring.

När beslutet var fattat var det bara att sätta igång att städa ur det gamla garaget. På väggarna satte de upp hyllor och i ena hörnan byggdes butikens kassadisk upp.

I ena hörnan av ladan har det byggt upp en kassadisk.
Foto: Andreas Persson

I hyllorna finns allt från koppar och köksgrejer till prydnadsföremål. Även kokböcker och seriepockets står uppradade. På galgarna hänger kläder som kavajer och linnen.

De flesta av varorna har delats in efter färgkodning i stället för prislappar, kunden kan då titta på en lapp på väggen som berättar vilket pris varje färg innebär.

– Många av våra kunder har berättat att de tycker det var en bra idé, säger Tobias Andersson.

Han berättar att de flesta föremålen och kläderna som säljs i butiken är sådant som de tagit emot från folk som velat skänka dem. Men sortimentet består även av sådant som de själva hittat.

I hyllorna går det att hitta allt från uppslagsböcker till kaffekokare.
Foto: Andreas Persson

Kunderna kommer från lite varstans, förklarar Tobias Andersson. Vissa av dem är från trakten och andra är tillresta.

Framöver hoppas paret kunna expandera verksamheten och flytta in i större och rymligare lokaler.

Tobias Andersson berättar att de hela tiden håller ögonen öppna efter lämpliga utrymmen i närområdet.

Men under vintern har det ändå varit rätt bekvämt att bara ha några meter hem.

– Blir det för kallt här ute är det ju bara att gå in och värma sig, säger Tobias Andersson.

Loppisladan håller öppet både under vardagskvällar och helger.
Foto: Andreas Persson
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL