Helena Alvesalo är grafiker

Öppnar ett fönster för konsten

Idén kom när hon märkte att förbipasserande stannade upp och tittade på två skelettliknande keramikskulpturer hon hade i sitt fönster. Och när en hel dagisgrupp i reflexvästar stod utanför fönstret och pratade och skrattade bestämde hon sig. Det var i maj i år. Sedan dess har konstnärer som Ia Karlsson, Sara Bitkover Norman, Sophia Callmer, Anna Österlund och Sara Granér visat sina verk. Men passar alla konstverk i ett fönster?
– I början tänkte jag att de verk jag ställer ut bör vara lätta att ta till sig, men jag såg snart att folk stannar upp och tittar i lugn och ro, i alla fall de som inte cyklar. Jag vill ju inte underskatta min publik, säger Helena Alvesalo.

Galleriets besökare slumpas fram. Några cyklar fort förbi, andra tittar upp på väg till bussen. De flesta är inte vana konstkonsumenter. Helena Alvesalo är själv ingen erfaren galleribesökare och beskriver sig snarast som obekväm i kulturella sammanhang.
– Precis som i många andra kultursfärer finns det en slutenhet i konstvärlden. Gallerier är ofta inte prestigelösa platser. Många vågar sig inte dit och känner sig dumma utan rätt terminologi och kunskap, säger hon.

Som motsats till den slutenhet hon beskriver inom kulturvärlden vill Helena Alvesalo göra konsten till allmän egendom – genom att visa den på en allmän plats.
– Det här är kanske gatan du går på varje dag. Min lägenhet hade kunnat vara din. Det ger dig som betraktare ett annat självförtroende i ditt förhållande till verket. Folk ska känna att de får tillträde till konsten och att de har tolkningsrätt och mandat att tycka till om konst.

Tack vare galleriet uppstår dialoger och möten. Helena Alvesalo vinkar gärna ut till besökarna på trottoaren. Och när det är dags för vernissage kokar hon stora grytor linsssoppa och öppnar sin dörr.
– Jag började med salta pinnar, mest som ett skämt. Det känns som ett klyschigt vernissagesnacks. Men nu är linsgrytan ett fast inslag. Och så min vernissagehatt såklart, säger hon.

Den 23 november är det dags för vernissage igen. Då ska bildkonstnären och ljusdesignern Åsa Wirling återskapa solens gång över himlen i galleriets fönster.

Helena Alvesalo är bland annat grafiker, fotograf och filmare. I likhet med hennes galleri, som visar ett konstverk i ett fönster i en månad, är hennes senaste filmer bara en minut långa.
– Jag tror att man kan lyckas göra mycket här i världen med små medel. I mina filmer tar jag mig an livets stora frågor, som åldrande och kärlek, i ett väldigt litet format.

Hon flyttade till Malmö med sina två döttrar för ett år sedan. I sovrummet står två enhjulningar lutade mot väggen. Hon spelar tvärflöjt, döttrarna spelar cello och trumpet. På väggarna syns ingen konst. Den enda dekorationen är ett färgglatt indiskt tyg ovanför huvudkudden. Vilka som ställer ut på One window gallery väljer hon helt efter sin personliga smak. Den enda begränsningen är fönstrets mått.
– Jag vet inte riktigt vad jag gillar utan googlar runt och när jag ser något som tilltalar mig frågar jag om de är intresserade av att ställa ut här. Hittills har alla varit mycket positiva.

För Helena Alvesalo är galleriet ett statement mot den tid vi lever i. En tid med fokus på individualism och yta. Där dyrt renoverade kök sällan fylls av vänner och konst är en statussymbol.
– Öppna dörrarna och använd hemmet i stället för att renovera det. Ta bort tavlan ovanför soffan och häng ut den mot världen. Dela med er. Jag hade blivit överlycklig om fler kopierade min idé. Varför inte ha en One street gallery eller One block gallery, säger hon.