Kultur

Tankväckande lek med gränser

Publiken blir en del av verket i Janna Holmstedts Limit-Cruisers. Foto: Jörgen Dahlqvist
Artikel Kultur och Nöje Vi som var där fick vara med om att bli inneslutna i varsin plastbubbla där syret pumpades in med en slang.
PREMIUM

Vi som var där fick vara med om att bli inneslutna i varsin plastbubbla där syret pumpades in med en slang. Sedan kom det instruktioner via de trådlösa hörlurar som vi försetts med. Upplysningen att syret kommer att räcka i tio minuter skulle kunna trigga en viss panik, men det gäller i sådana lägen att lita på arrangören. Och det gjorde vi som deltog. Det var en säregen känsla. Men det jag gillade allra bäst var nog när ljuset släcktes och jag låg ner i bubblan av plast. Det var en simulering av känslan av att befinna sig i en sådan vattentank som förekommer i Ken Russel-filmen Experimentet. Mycket meditativt.

Men ljuset slogs på igen och meningen var nu att vi skulle interagera med varandra, i enlighet med instruktionerna via hörlurarna. Sedan bytte vi som varit i bubblorna plats med dem som varit åskådare. Ett perspektivskifte där åskådarna nu var aktörer, och vi som agerat blev publik. Det var något både sciencefictionartat och poetiskt med gestalterna inneslutna i sina kapslar. Delvis förstärkt av en suggestiv ljussättning.

Ändå var syftet uppenbarligen inte att förmedla en skönhetsupplevelse. Verket är en del av Janna Holmstedts doktorandstudier vid Konsthögskolan i Umeå. Det finns alltså en teoretisk bakgrund som handlar om att utforska gränser och ett begrepp som "den autonoma individen".Holmstedt förenar i sitt projekt teaterteori, beteendevetenskaplig forskning och interaktiv konst, för att nämna några av komponenterna.

Det gick i efterhand upp för mig att vi som agerade fick olika instruktioner. Tre aktörer, tre olika soundtrack. Det är förklaringen till att verket kallas tredelat. Mitt ljudspår var det som handlade om den nya individualismen. Alltså fick jag uppmaningar som verkade komma från någon av vår tids många coacher. De andra två ljudspåren handlade lite förenklat om "kroppsspråk" respektive "modet att överskrida gränser i jakten på nollpunkten". En inspirationskälla har Holmstedt haft i David Blaine som är känd för sina spektakulära uthållighetsprov. Han hissades till exempel 2003 upp i en plexiglaslåda ovanför Themsen i London. Där skulle han leva utan mat i 44 dagar. Då är tio minuter i en plastbubbla på ett scengolv inte mycket att skryta med. Men verket Limit-cruisers ger mersmak och är tankeväckande. Det räcker långt.

Kultur och nöje

De har störst chans på Guldbaggegalan

Nathalie Álvarez Mesén har regisserat 'Clara Sola'.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje På måndag gör förra årets svenska filmer upp på en nedskalad Guldbaggegala.
Flest vinstchanser har den svensk-costaricanska regissören Nathalie Álvarez Meséns långfilmsdebut "Clara Sola".

Guldbaggegalan är tillbaka på Cirkus i Stockholm – men publiken är begränsad till följd av coronarestriktionerna. I vanliga fall brukar ungefär 1 400 personer vara på plats – nu ligger maxtaket på 500. Men det blir trots allt ett traditionsenligt röda mattan-mingel innan sändningen drar igång.

Flest segerchanser har den svensk-costaricanska filmen "Clara Sola", som tidigare har utsetts till Costa Ricas Oscarsbidrag. Filmen har totalt nio guldbaggenomineringar, bland annat i de tunga kategorierna bästa film, bästa regi och bästa manus.

– Det känns otroligt speciellt och fint – som ett erkännande av att jag faktiskt kommer från båda länderna, har regissören Nathalie Álvarez Mesén tidigare sagt till TT.

Omtalat om porr

En annan omtalad film från 2021 är Ninja Thybergs "Pleasure", om en svensk 19-åring som åker till Los Angeles med drömmen om att bli nästa stora porrstjärna. Filmen har nominerats i sju kategorier, bland annat bästa film och bästa regi. Skådespelaren Sofia Kappel har även chans på en statyett för bästa kvinnliga huvudroll.

– Ninja har skapat ett konstverk och jag får för alltid behålla en del av det. Och för mig handlar inte skådespeleriet om att bli känd eller rik – utan om att få utveckla mig själv, sade hon tidigare till TT.

Lyfter flera dokumentärer

Filmen "Tigrar", som utsågs till Sveriges Oscarsbidrag, har chans på fem priser – även den i kategorin bästa film. Det har även Erik Poppes nyversion av "Utvandrarna" och dokumentären "Världens vackraste pojke" av Kristina Lindström och Kristian Petri.

Fler dokumentärer som lyfts på årets gala är Gorki Glaser-Müllers "Children of the enemy", som bland annat har prischans i kategorierna bästa regi och bästa dokumentärfilm. "Sabaya" av Hogir Hirori har chans på bästa dokumentärfilm och bästa manus.

Guldbaggegalan leds av Gina Dirawi, som i samband med det här gör comeback i tv-rutan. Galan sänds 20.00 i SVT under måndagen.

Uppträder gör bland andra Laleh, Mapei, Kristin Amparo och Sylve.

Sofia Sundström/TT

Regissören Ninja Thyberg och skådespelaren Sofia Kappel har chans att prisas för filmen 'Pleasure'. Arkivbild.
Regissören Ninja Thyberg och skådespelaren Sofia Kappel har chans att prisas för filmen "Pleasure". Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: De är nominerade

Bästa film:

"Clara Sola" – i regi av Nathalie Álvarez Mesén

"Pleasure" – i regi av Ninja Thyberg

"Tigrar" – i regi av Ronnie Sandahl

"Utvandrarna" – i regi av Erik Poppe

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa regi:

Nathalie Álvarez Mesén – för "Clara Sola"

Gorki Glaser-Müller för "Children of the enemy"

Ronnie Sandahl – för "Tigrar"

Ninja Thyberg – "Pleasure"

Bästa kvinnliga huvudroll:

Lisa Carlehed – för rollen som Kristina i "Utvandrarna"

Wendy Chinchilla Araya – för rollen som Clara i "Clara Sola"

Sofia Kappel för rollen som Bella i "Pleasure"

Cecilia Milocco – för rollen som Molly i "Knackningar"

Bästa manliga huvudroll:

Mustapha Aarab – för rollen som John-John i "Vinterviken"

Erik Enge – för rollen som Martin Bengtsson i "Tigrar"

Jonas Karlsson – för rollen som Tyko Johnsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Gustaf Skarsgård – för rollen som Karl-Oscar i "Utvandrarna"

Bästa kvinnliga biroll:

Sofia Helin – för rollen som Judit i "Utvandrarna"

Liv Mjönes – för rollen som Karin i "Tigrar"

Carla Sehn – för rollen som Beata i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Jennie Silfverhjelm – för rollen som Marianne Jonsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Bästa manliga biroll:

Filip Berg – för rollen som Ruben i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Daniel Castañeda Rincón – för rollen som Santiago i "Clara Sola"

Magnus Krepper – för rollen som Frank i "Vinterviken"

Jonay Pineda Skallak – för rollen som Sluggo i "Vinterviken"

Bästa manus:

Nathalie Álvarez Mesén och Maria Camila Arias – för "Clara Sola"

Manuel Concha – för "Suedi"

Hogir Hirori – för "Sabaya"

Jan Vierth för "Apstjärnan"

Bästa klippning:

Marie-Hélène Dozo – för "Clara Sola"

Amalie Westerlin Tjellesen och Olivia Neergaard-Holm – för "Pleasure"

Hanna Lejonqvist och Dino Jonsäter – för "Världens vackraste pojke"

Bästa foto:

Ellinor Hallin – för "Kören – en film om Tensta Gospel Choir"

Marek Septimus Wieser – för "Tigrar"

Sophie Winqvist Loggins – för "Clara Sola"

Bästa ljuddesign:

Bryan Dyrby och Kristoffer Salting – för "Världens vackraste pojke"

Thomas Jæger – för "Knackningar"

Erick Vargas Williams, Valène Leroy, Charles De Ville och Aline Gavroy – för "Clara Sola"

Bästa originalmusik:

Anna von Hausswolff och Filip Leyman – för "Världens vackraste pojke"

Lisa Nordström – för "Children of the enemy"

Johan Söderqvist – för "Utvandrarna"

Bästa visuella effekter:

Alex Hansson och Torbjörn Olsson – för "Utvandrarna"

Martin Malmqvist – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Ronald Grauer – för "Clara Sola"

Bästa kostymdesign:

Louize Nissen – för "Utvandrarna"

Ingrid Sjögren – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Amanda Wing Yee – för "Pleasure"

Bästa produktionsdesign:

Elle Furudahl – för "Knackningar"

Michael Higgins – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Paula Loos – för "Pleasure"

Bästa maskdesign:

Eros Codinas och Love Larson – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Therese Sandersson – för "Red dot"

Erica Spetzig – för "Pleasure"

Bästa kortfilm:

"Bad lesbian" – i regi av Simone Norberg

"Du är alltid 20" – i regi av Christer Wahlberg

"Man med duvor" – i regi av Lina Maria Mannheimer

Bästa dokumentärfilm:

"Children of the enemy" – i regi av Gorki Glaser-Müller

"Lena" – i regi av Isabel Anderson

"Sabaya" – i regi av Hogir Hirori

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa internationella film:

"The father" – i regi av Florian Zeller

"Flykt" – i regi av Jonas Poher Rasmussen

"Nomadland" – i regi av Chloé Zhao

Sport

Varmare vintrar hotar framtida OS

Frida Hansdotter vann OS-guld i slalom i Pyeongchang 2018. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Sport
Sport Det går utför för snösporten när världen blir varmare. Om inte klimatutsläppen minskar drastiskt kan kartan över vilka platser som kan arrangera vinter-OS komma att behöva ritas om i framtiden, enligt en studie.

Snökanonerna går varma i bergen ovanför Peking. Tillverkningen av det vita underlaget är en förutsättning för att vinter-OS överhuvudtaget ska kunna hållas i och kring den kinesiska huvudstaden om några veckor.

Konstgjord snö har använts i varierande grad sedan vinterspelen i Lake Placid i USA 1980 – men Peking är nästan helt beroende av lösningen eftersom årets upplaga arrangeras i en av Kinas torraste delar.

"Slående inverkan"

Brist på snö kan ställa till det även för framtida OS i en värld där vintrarna blir varmare på det norra halvklotet.

Om inte utsläppen av växthusgaser minskar drastiskt tycks Sapporo i Japan vara den enda av de 21 städer som har stått värd för vinterspelen som vid seklets slut ser ut att ha förutsättningar att göra om det på ett rättvist och säkert sätt, enligt en studie som har publicerats i tidskriften Current Issues in Tourism.

– Vintersportvärlden förändras i takt med att klimatförändringarna accelererar, säger Daniel Scott, professor i geografi och miljöledning vid University of Waterloo i Kanada, till TT.

– Ett scenario med höga utsläpp får slående inverkan på några av de mest kända vintersportregionerna i Europa. Jag hoppas att det är något vi aldrig behöver bevittna på dessa födelseplatser för vintersport.

Ett "kulturarv"

Scott och hans forskarkollegor har analyserat klimatdata från 1920-talet och framåt tillsammans med framtida scenarier när det gäller klimatförändringarna. De drar slutsatsen att städer som St Moritz och Lillehammer kan ha gjort sitt i vinterolympiska sammanhang i mitten eller slutet av århundradet på grund av otillförlitliga förhållanden.

Men om utsläppen av växthusgaser minskar i enlighet med målen i Parisavtalet är det bara sex värdstäder som ses som icke tillförlitliga ur klimatsynpunkt.

– En bana med låga utsläpp gör att vi kan behålla nästan alla värdplatser som är klimatpålitliga för snösport i dag, även i slutet av seklet, säger Scott.

– Det finns så många anledningar att sträva efter noll nettoutsläpp och att rädda det kulturarv som är vintersport och OS är ytterligare en.

2018 låg Daniel Scott bakom en annan studie om förutsättningarna för att arrangera vinter-OS i en varmare värld. Då var slutsatsen att bara 8 av de 21 tidigare värdstäderna skulle vara tillräckligt kalla för att på ett pålitligt vis kunna ordna vinterspelen igen i slutet av århundradet, om inte utsläppen minskade drastiskt.

Oro för framtiden

Den nya studien utgår från internationella idrottares och tränares syn på vad som krävs av snökvalitén för att tävlingarna ska kunna ske på ett säkert och rättvist sätt. Nästan 400 elitidrottare och tränare har tillfrågats i en enkät, i vilken 89 procent uppgav att förändrade vädermönster påverkar förhållandena för att tävla och 94 procent uttryckte oro över att klimatförändringarna kommer att påverka framtiden för deras sporter.

– Vi hoppas att vår studie ska få snösportförbunden att överväga förbättrade riktlinjer för tävlingsjuryns beslut att skjuta upp tävlingar, säger Scott.

– Vissa idrottare vittnar om hur de inte har känt sig säkra under vissa tävlingar, men känt sig tvingade att ställa upp ändå. Idrottare drivs av att tävla och kommer inte att avstå även om förhållandena är farliga.

Över hälften av historiens vinterspel har arrangerats i Europa, där klimatförändringarna har blivit allt mer kännbara i alpina regioner. Forskarna bedömer att Internationella olympiska kommittén (IOK) står inför svåra beslut när det gäller vilka platser som ska få arrangera vinter-OS i framtiden.

Ska minska utsläpp

IOK har konstaterat att otillförlitlig tillgång på snö och stigande temperaturer i klimatförändringarnas spår påverkar vintersporter medan extrem sommarhetta hotar hälsan hos idrottare, arrangörer och publik. I höstas sade ordförande Thomas Bach att klimatkrisen är människans största utmaning och meddelade att IOK ska minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent till 2030.

– IOK bör bli mer flexibla kring hur vinter-OS kan arrangeras. Snösportsanläggningarna kommer att behöva flytta längre bort från större städer och om vissa tidigare värdar ska bli aktuella igen kan flera länder behöva ordna OS tillsammans, säger Scott.

– Ännu viktigare är det att hitta en lösning för Paralympics, som befinner sig i en mycket större klimatrisk eftersom det arrangeras i mars.

Sofia Eriksson/TT

Snökanoner går varma i Zhangjiakou, norr om Peking, där OS avgörs om några veckor. Arkivbild.
Snökanoner går varma i Zhangjiakou, norr om Peking, där OS avgörs om några veckor. Arkivbild.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

FAKTA

Fakta: Medeltemperaturen för vinterspelen

Den genomsnittliga dagtemperaturen i februari i värdstäderna för vinter-OS har ökat stadigt.

1920-talet till 1950-talet: 0,4 grader

1960-talet till 1990-talet: 3.1 grader

2000-talet (inklusive Peking): 6.3 grader

Källa: Studien "Climate change and the future of the Olympic Winter Games: athlete and coach perspectives"

FAKTA

Fakta: Värdar för vinter-OS

2026: Milano-Cortina, Italien

2022: Peking, Kina

2018: Pyeongchang, Sydkorea

2014: Sotji, Ryssland

2010: Vancouver, Kanada

2006: Turin, Italien

2002: Salt Lake City, USA

1998: Nagano, Japan

1994: Lillehammer, Norge

1992: Albertville, Frankrike

1988: Calgary, Kanada

1984: Sarajevo, Jugoslavien

1980: Lake Placid, USA

1976: Innsbruck, Österrike

1972: Sapporo, Japan

1968: Grenoble, Frankrike

1964: Innsbruck, Österrike

1960: Squaw Valley, USA

1956: Cortina d'Ampezzo, Italien

1952: Oslo, Norge

1948: St Moritz, Schweiz

1944: Inga spel

1940: Inga spel

1936: Garmisch-Partenkirchen, Tyskland

1932: Lake Placid, USA

1928: St Moritz, Schweiz

1924: Chamonix, Frankrike

Skurup

Invånarna i kommunen ökade med två procent

Allt fler väljer Skurup som ny hemkommun.
Foto: Johan Nilsson/TT
Skurup
Skurup Befolkningen i Skurup fortsätter att växa. Under förra året vittnar statistiken om en ökning på över två procent. Bostadspriserna och det attraktiva läget tror Sahand Kousha, tillförordnad chef för tillväxt och utveckling ligger bakom trenden.

Mellan 1 januari och 7 december förra året ökade antalet invånare i Skurups kommun med 334 personer, vilket motsvarar drygt två procent. Totalt 16 395 personer var vid slutet av perioden folkbokförda i kommunen.

– Det politiska målet har varit att ha en ökning på två procent och det är ju jättekul att vi lyckats med det, säger Sahand Kousha, näringslivsansvarig och tillförordnad chef för tillväxt och utveckling i Skurups kommun.

Han berättar att det från politiskt håll tidigare tagits fram en kommunal vision om att till 2030 ha uppnått ett befolkningsantal på 18 000 invånare.

– Just nu håller vi på att ta fram en ny kommunal vision men jag tror mycket väl att det kan gå att uppnå 18 000 om utvecklingen fortsätter i den här takten.

I statistiken går det att se att de flesta inflyttade befinner sig i antingen 26- till 35-årsåldern eller 0- till 17-årsåldern. Något som talar för att många barnfamiljer söker sig till kommunen.

– Något som är intressant är att vi i början av december bjöd in till möte med våra mäklare. En av våra frågor var vilka är det som flyttar hit och svaret vi fick var att det rör sig om många barnfamiljer och personer som tidigare bott i stadsmiljö som vill få ut mer för sina pengar, säger han.

Utöver detta berättar han även att man också märker av de interna flyttkedjorna där personer som växt upp i Skurup också väljer att stanna kvar.

– Under vissa ungdomsår kan det vara så att man kanske tillfälligt flyttar till en större stad för att studera. Men sen har vi också många som bor kvar och väljer att ta sig an yrken som det går att utbilda sig till i närområdet, säger Sahand Kousha.

Sahand Kousha, näringslivsansvaig och tillförordnad chef för tillväxt och utveckling i Skurups kommun.
Foto: Annika Dacke

Något han berättar att han ofta får frågan om, i sin roll som näringsansvarig, är vad kommunen gör för att stimulera näringslivet.

– Politiken har alltid haft som mål att det ska byggas fler bostäder. Med fler människor som flyttar in bör också stimulansen av näringslivet öka. Fler invånare betyder också större skatteintäkter som sedan kan läggas på sådant som kommer invånarna till goda, säger Sahand Kousha.

Trots att han är tydlig med att befolkningsökningen uppfattas som en positiv utveckling som gynnar kommunen kan han också se att den för med sig en del praktiska utmaningar.

– Ju mer vi växer desto mer finns risken att vi kommer behöva ta jordbruksmark i anspråk. Samtidigt går det att leka med variabel att bygga tätare och högre. Samtidigt är det viktigt att den demokratiska processen får ta sin tid när det kommer till nya byggnationer.

När den yngre befolkningen ökar följer också ett ökat tryck på skolor och pedagoger. Sahand Kousha hoppas att kommunens satsningar på nya och moderna skolor ska hjälpa till att locka fler pedagoger till Skurup.

– Vi har en långsiktigt plan att ha moderna skolor som kan locka till sig duktiga pedagoger. Sen är vi medvetna om att det inte alltid är byggnaderna i sig som är avgörande. Men då har vi också väldigt duktig och kompetent personal i skolorna.

Han menar också att kommunen har goda chanser att fortsätta växa. Detta då allt fler företag har börjat titta annorlunda på hur och var arbetet kan utföras.

– Många privata företag försöker hitta ett nytt normalläge där man delvis kan jobba hemifrån. Då finns chansen att hemmet växer och ökar i värde, det blir både en arbetsplats och en plats för vila. Och i Skurup är det enklare att få mer för pengarna, säger Sahand Kousha.

Insatserna från medarbetarna på kommunen är något han är övertygad om haft en stor påverkan på att de lyckats nå målet.

– Att vi lyckats uppnå målet om en befolkningsökning på två procent är inte minst tack vare Per Andersson och Eva-Marie Engström samt alla andra mycket skickliga medarbetare på kommunen.

Sjöbo

Ny loppis har öppnat i Äsperöd

Tobias Andersson har tillsammans med sambon Niclas Jangefält startat upp Loppisladan i Äsperöd.
Foto: Andreas Persson
Sjöbo
Äsperöd Första söndagen 2022 välkomnade Niclas Jangefält och Tobias Andersson allmänheten in på sin bakgård. Då invigde de sin nya butik, Loppisladan i Äsperöd. Och trots att det är skönt att ha nära hem tittar de också på lediga lokaler för att kunna expandera verksamheten.

Bakom parets boningshus på Byavägen 6 står den, den röda byggnaden som numera går under namnet Loppisladan i Äsperöd.

Den andra januari bjöd de in till invigning och runt 50 personer dök upp. Sedan dess välkomnar Niclas Jangefält och Tobias Andersson nästan varje dag sina kunder in till butiken.

– Det var Niclas som först kläckte idén att vi skulle starta en loppis, säger Tobias Andersson.

Niclas Jangefält är ena halvan av Loppisladan i Äsperöd.
Foto: Privat

Båda två är själva väldigt glada i att besöka loppisar. Något Tobias menar haft stort inflytande när de fattade beslut om vilken typ av verksamhet de skulle dra igång.

– Vi känner att det var väldigt kul att starta upp butiken här i Äsperöd. Det finns inte så mycket av det här omkring.

När beslutet var fattat var det bara att sätta igång att städa ur det gamla garaget. På väggarna satte de upp hyllor och i ena hörnan byggdes butikens kassadisk upp.

I ena hörnan av ladan har det byggt upp en kassadisk.
Foto: Andreas Persson

I hyllorna finns allt från koppar och köksgrejer till prydnadsföremål. Även kokböcker och seriepockets står uppradade. På galgarna hänger kläder som kavajer och linnen.

De flesta av varorna har delats in efter färgkodning i stället för prislappar, kunden kan då titta på en lapp på väggen som berättar vilket pris varje färg innebär.

– Många av våra kunder har berättat att de tycker det var en bra idé, säger Tobias Andersson.

Han berättar att de flesta föremålen och kläderna som säljs i butiken är sådant som de tagit emot från folk som velat skänka dem. Men sortimentet består även av sådant som de själva hittat.

I hyllorna går det att hitta allt från uppslagsböcker till kaffekokare.
Foto: Andreas Persson

Kunderna kommer från lite varstans, förklarar Tobias Andersson. Vissa av dem är från trakten och andra är tillresta.

Framöver hoppas paret kunna expandera verksamheten och flytta in i större och rymligare lokaler.

Tobias Andersson berättar att de hela tiden håller ögonen öppna efter lämpliga utrymmen i närområdet.

Men under vintern har det ändå varit rätt bekvämt att bara ha några meter hem.

– Blir det för kallt här ute är det ju bara att gå in och värma sig, säger Tobias Andersson.

Loppisladan håller öppet både under vardagskvällar och helger.
Foto: Andreas Persson

Lund

Isolerade höns får tröst

Jenny Jonasson visar ställningen som hönsen har fått att roa sig med.
Foto: Joakim Stierna
Lund
lund På grund av fågelinfluensan hålls dvärghönsen på Östra Torns 4H-gård inne i sitt bås. Smittorisken är för stor om de går fritt utomhus som vanligt. För att muntra upp hönsen under isoleringen har gårdsassistenterna gett dem nya redskap.

– Vi har gjort en strandpromenad och ett gym. Vi kallar redskapen så för att barnen ska tycka det är roligt, säger Jenny Jonasson, gårdsassistent.

– Vi vill att barnen ska bli intresserade av hönsen. Det är väldigt trevliga djur. Man kan lära dem mycket och man lägger ner energi på dem, säger Martina Olsson, som även hon är gårdsassistent.

Jenny Jonasson och Martina Olsson har tagit en gammal spjälsäng och använt gavlarna till att bygga en ställning åt hönsen. Det är den anordningen som kallas gymmet. Fåglarna har också fått en högre stege som de kan sitta och sova på. Det som kallas strandpromenaden är en lång ränna fylld av sand, som hönsen använder för att tvätta sig.

– Vi vill gärna ge dem lite utmaningar. De är nyfikna djur. De behöver, liksom alla oss andra, lite nya omgivningar och hjärngympa, säger Jenny Jonasson.

– Hönsen har det svårt. Att de är instängda är tråkigt för alla. De brukar gå fritt på gården, fortsätter hon.

Följer utvecklingen

Fågelinfluensan går just nu runt om i Sverige. Beroende på hur nära det finns smittade djur så beslutar Jordbruksverket om ett klassningssystem med olika grad av försiktighetsåtgärder. Jenny Jonasson tar dagligen del av den senaste informationen. Hon tror att för närvarande är det klass två som gäller i Lund, som innebär att djuren ska hållas inne och dörrar och fönster vara stängda.

– Därför vill vi inte ha in andra människor än våra medlemmar i stallarna. Det räcker med att någon trampat i något så är det kört och vi får in smittan, säger Jenny Jonasson.

Förutom de nio hönsen har 4H-gården även andra djur. Det rör sig om en häst, en shetlandsponny, två getter, två minigrisar och tre kaniner. Särskilt hästarna är populära bland medlemmarna barn och ungdomar i ålder åtta och uppåt) både för skötsel och ridning.

På grund av pandemin har ¤H-gården inte kunnat anordna så mycket aktiviteter som personalen hade önskat. Men de hoppas att läget snart blir bättre så att verksamheten kan återgå till det normala.

I Lund finns ytterligare en 4H-gård. Den ligger på Gunnesbo.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Hur kan man jämföra lån i Norge?

Privatlån.com

När du ska låna pengar är det inte någon bra idé att nappa på det första bästa låneerbjudandet som du får. I stället är det bättre att ta din tid och jämföra olika lån för att försäkra dig om att du verkligen kommer att få ett lån med bästa möjliga villkor. Vi ska i denna artikel ta oss en titt på hur man kan jämföra lån i Norge.

Ta hjälp av en låneförmedlare

Ett av de absolut bästa sätten för att jämföra lån när man bor i Norge är att använda sig av en låneförmedlare. När du ansöker om ett lån via en låneförmedlare ansöker denna i sin tur per automatik nämligen om lån hos flera olika aktörer åt dig. Därefter listas de låneerbjudanden som du har fått, och du kan välja ut det som har de allra bästa villkoren.

Genom att ansöka om ett lån via en låneförmedlare kan du därför ansöka om lån hos flera olika långivare, detta samtidigt som du bara behöver göra en enda låneansökan. Det ger dig därför största möjliga chans att lyckas finna bästa möjliga lån samtidigt som det sparar dig oerhört mycket tid.

En annan fördel med att ansöka om ett lån via en låneförmedlare är det faktum att det då inte behöver göras flera kreditupplysningar i ditt namn, utan det räcker med en. Detta är en fördel eftersom kreditupplysningar kan försämra din kreditpoäng, och görs det då alltför många kreditupplysningar på dig kan det påverka din kreditpoäng allvarligt. Detta är alltså dock inte något som du behöver oroa dig för genom att göra en låneansökan hos en låneförmedlare.

Vad ska man tänka på när man jämför lån?

En av de saker du bör tänka på när du ska jämföra lån är om det rör sig om ett lån med eller utan säkerhet. Väljer du att satsa på ett lån med säkerhet kommer du att behöva lämna någon av dina tillgångar i säkerhet till långivaren. Denna kan långivaren då ta ifrån dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka ditt lån så som ni har kommit överens om. Faktum är att man i många fall använder samma sak som man lånar pengar till som säkerhet. Lånar du då till exempel pengar till att kunna köpa en bil lämnar du då samma bil i säkerhet. Då kan alltså långivaren ta bilen ifrån dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka enligt er överenskommelse.

Men varför ska man då ta ett lån med säkerhet om det kan resultera i att man kan bli av med någon av sina tillgångar kanske du undrar? Svaret på denna fråga är att långivaren tar en mindre risk när de ger dig ett lån med säkerhet än vad som är fallet när de ger dig ett utan. Men varför är då detta något positivt för dig som låntagare? Det är det eftersom faktum att banken tar en mindre ekonomisk risk innebär att de kan kompensera dig för detta på olika sätt och vis. Bland annat kan de erbjuda dig en lägre ränta när det kommer till ett lån med säkerhet. Dessutom kan de i många fall erbjuda lån på större belopp än vad de kan göra när det gäller lån utan säkerhet.

När det gäller lån utan säkerhet är detta alltså lån som du inte behöver pantsätta någon av dina tillgångar för att kunna få. Just detta är också fördelen med dessa lån, alltså att du inte behöver riskera att bli av med någon av dina tillgångar om det är så att du får problem med tillbakabetalningen av lånet. Nackdelen med dessa lån är att långivaren tar en större risk genom att ge dig ett sådant. Detta är därför något som du får kompensera för genom att få en högre ränta samtidigt som du i vissa fall inte kan ansöka om lån på lika höga belopp. Har du tillgångar som du kan lämna som säkerhet kan därför ett lån med säkerhet vara att föredra.

En annan sak som det är mycket viktigt att tänka på när man ska jämföra lån är räntan. Ju lägre ränta du får på ditt lån desto billigare blir det nämligen för dig att låna pengar. Gör dock inte misstaget att enbart fokusera på den nominella räntan. Tyvärr är detta nämligen ett misstag som många låntagare begår, och det är ett misstag att göra det eftersom den nominella räntan inte inkluderar samtliga kostnader som tillkommer till ett lån. Det är det i stället den effektiva räntan som gör. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt övriga avgifter som kan tillkomma. Genom att fokusera på den effektiva räntan får du därför reda på exakt hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Här gäller det helt enkelt att välja ett lån som har en så låg effektiv ränta som möjligt.

En annan sak som kan spela en viktig roll är den tid som du har på dig för att betala tillbaka ditt lån. Först och främst gäller det här att välja en återbetalningstid som resulterar i en månadskostnad som du kommer att ha råd med. Är det då en bra idé att välja en så lång återbetalningstid som möjligt eftersom detta ger dig lägsta möjliga månadskostnad? Svaret på den frågan är att det är det tyvärr inte. Skälet till det är att ju längre återbetalningstid du väljer desto högre blir nämligen räntan. Det är därför bäst att välja en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du kommer att ha råd med, detta utan att för den sakens skull vara längre än nödvändigt eftersom det ger dig en högre ränta. Du får helt enkelt göra ditt bästa för att hitta en passande balans mellan återbetalningstiden och månadskostnaden.

Numera har du som låntagare också alternativet att ansöka om ett så kallat snabblån. Detta är lån där det går snabbt att få ett svar på sin låneansökan. Är det så att din låneansökan beviljas går det dessutom snabbt att få pengarna utbetalda. Snabblån kan dessutom även du som har betalningsanmärkningar i många fall ansöka om. Nackdelen med dessa lån är dock det faktum att de har hög ränta och i de flesta fall även en väldigt kort återbetalningstid.

Inrikes

En till sjukhus efter skoterolycka

En person har förts till sjukhus efter en skoterolycka. Arkivbild.
Foto: Pontus Stenberg/TT
Inrikes
Inrikes

En person har förts till sjukhus med ambulans efter en skoterolycka vid skidanläggningen Dundret i Gällivare, skriver Norrbottens-Kuriren.

Personen ska ha blivit fastklämd under skotern när den välte. Skadeläget är oklart.

Larmet om olyckan inkom vid 22.33 på lördagskvällen.

Eslöv

18 procent av vårdanställda i Eslöv ovaccinerade

Foto: Johan Nilsson/TT
Eslöv
ESLÖV 82 procent av de cirka 1 000 personer som arbetar så kallat brukarnära inom Eslövs kommuns vård- och omsorgsförvaltning är vaccinerade mot Covid-19 - 18 procent är det inte.
– Det är som rikssnittet. Jag tycker det är ett hyfsat resultat, säger Lena Hugosdotter Sundberg (M), vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden.

Det handlar inte om några helt fastställda siffror.

– Det är frivilligt att svara och uppgifterna om antalet vaccinerade blir därmed en uppskattning som arbetsgivaren får göra, skriver förvaltningschef Josef Johansson till politikerna i vård- och omsorgsnämnden.

Politikerna beställde undersökningen vid decembermötet, i samma veva som man gick ut och krävde att den som vill nyanställas i förvaltningen måste visa upp intyg på genomgången vaccinering.

Kan inte kräva

Det kravet kan man inte ställa på dem som redan har jobb. Men fråga får man göra som arbetsgivare - även om den anställde inte har någon skyldighet att svara.

Majoriteten av dem som arbetar brukarnära med kommunal vård och omsorg har tillfrågats via sina enhetschefer. De finns inom hemvården, på vård- och omsorgsboenden eller arbetar med funktionsnedsatta och hälsa och bistånd.

Förvaltningsledning och politiker har inte fattat något beslut om vad man ska göra med de anställda som inte vill vaccinera sig eller inte vill svara på frågor om det.

Men det diskuteras – bland annat om de ovaccinerade kan omplaceras, även om något sådant beslut har inte tagits.

– Det är för brukarnas skull vi undersöker detta säger Lena Hugosdotter Sundberg.

Valt att avstå

Politikerna fick ingen info om att vård- och omsorgsanställda skulle ha tagit illa upp av frågorna.

– Oavsett vilket ska cheferna fortsätta att prata om detta med hela personalen, inte bara med de ovaccinerade, säger Lena Hugosdotter Sundberg.

I förvaltningschef Josef Johanssons beredning till nämndens politiker skrev han att förvaltningen saknar rättslig grund för att föra register över vilka i personalen som vaccinerat sig mot covid-19 alternativt valt att avstå.

– En arbetsgivare kan inte heller tvinga någon till vaccinering då det är ett medicinskt ingrepp och ett sådant tvång skulle strida mot grundlagen.

Full skyddsutrustning

Däremot förs, säger han vidare, en ständig dialog med personalen om vikten av vaccinering och cheferna uppmuntrar alla som kan att vaccinera sig.

Eslövs vård och omsorg arbetar idag med smittspårning om smittan skulle ta sig in i verksamheten.

Den brukarnära personalen, vaccinerad eller ovaccinerad, har full skyddsutrustning: Visir, munskydd och handskar.

Förvaltningen har också tillsammans med Länsstyrelsen på gång vaccinationsinsatser i de områden man vet där det finns många ovaccinerade, så kallad hubbar.

Med dem får personer som är socialt utsatta, inte talar svenska eller inte använder 1177.se hjälp att boka covid-19-vaccination.

Det pekades på nämndens möte inte ut vilka områden i Eslöv där hubbarna kommer att finnas.

20 januari var 83,1 procent av befolkningen över tolv år vaccinerad med minst två sprutor.

Sport

Gabriel Landeskog satte segermålet på övertid

Colorado Avalanche lagkapten Gabriel Landeskog, till höger, sätter segermålet mot Montreal Canadiens på övertid i lördagens match.
Foto: Jack Dempsey/AP/TT
Sport
Sport

Colorado Avalanche svenske lagkapten Gabriel Landeskog satte segermålet på övertid när hans lag mötte gästande Montreal Canadiens på lördagen.

Det var 1 minut och 16 sekunder in på övertiden som Landeskog avgjorde matchen som slutade slutade 3–2.

För Colorado innebär resultatet den 15:e hemmasegern på rad, rapporterar nhl.com.

En annan svenskspelare som utmärkte sig var Toronto Maple Leafs Pierre Engvall som var en av målgörarna när Toronto slog New York Islanders med 3–1 på lördagskvällen.

Men hos Philadelphia Flyers tycks ökenvandringen aldrig ta slut.

– Just nu känns det som att vi bara är längst ner, och vi kan inte bryta det, sade Philadelphia Flyers lagkapten Claude Giroux uppgivet efter bortamatchen mot Buffalo Sabres som värdlaget vann med 6–3.

Resultatet innebär att Philadelphia Flyers på lördagen spelade säsongens elfte raka matchförlust i NHL-ligan.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL