En privat liten lounge i anslutning till en av världens berömdaste tågstationer låter väl inte fel. Men tre järnvägsarbetare som misstänks ha inrett en sådan i New York har nu repressalier att vänta.

En halvdrucken ölburk, en mikrovågsugn och en uppkopplad tv. Det var några av fynden i det specialinredda rummet under stationen Grand Central.

Inspektörer för transportmyndigheten MTA säger sig ha starka tecken på att de tre männen ligger bakom påhittet. De har nu stängts av från jobbet utan lön, i väntan på utfrågning.

MTA:s inspektör Carolyn Pokorny säger i ett uttalande att många New York-bor nog har fantiserat om att kunna "dra sig tillbaka med en kall öl" på Manhattan.

"Men få skulle ha mage att sätta upp ett hemligt rum under Grand Central Terminal och göra det till sin alldeles egna 'man cave'", fortsätter Pokorny.

Det är oklart om det inofficiella rastrummet har använts under arbetstid, skriver CNN.

Redan 2019 fick MTA anonyma klagomål om att personer festade i ett hemligt utrymme.

På tisdag den 29 september går tiden ut för att nominera kandidater till nytt språkrör i Miljöpartiet. Hittills har riksdagsledamöterna Janine Alm Ericson, Annika Hirvonen och Rebecka Le Moine sagt att de vill ta över efter Isabella Lövin, precis som jämställdhetsminister Åsa Lindhagen och partisekreterare Märta Stenevi.

– Men det kan bli fler än de fem som har gått ut offentligt, säger valberedningens ordförande Katrin Wissing.

Pratas om Stenevi

Många miljöpartister som TT talat med vill avvakta utfrågningarna av kandidaterna innan de definitivt bestämmer sig för en kandidat. Men det talas mycket om Märta Stenevi, bland annat sägs att hon har en rak och tydlig ledarstil, kan entusiasmera, har stort nätverk efter många resor till lokalföreningar i landet och så lyckades hon bli vald till partisekreterare i fjol, trots att hon inte var valberedningens kandidat.

Men många nämner också Åsa Lindhagen som en person med bra ställning i partiet.

När kandidaterna har gått ut och meddelat sina kandidaturer har de lyft fram att de vill driva olika rättvisefrågor – för större social rättvisa, mänskliga rättigheter i stort och för människor på flykt. Ingen har låtit som Greta Thunberg.

De miljöpartister som TT talat med tycker att det viktigaste är att ett av språkrören har en stark klimatpolitisk profil och förutsätter att biologen Per Bolund nu tar ett stort kliv framåt. Att han lämnar kostymerna på finansdepartementet och tar över som klimat- och miljöminister.

På förra partikongressen gick frågor om social rättvisa som en röd tråd genom debatterna. Då hade valanalysen visat att väljarna inte tyckte att MP är ett parti som förstår vanligt folk. Det tog hårt och partiet beslutade sig för att ta fram mer politik på området.

– Jag vill ha en väldigt värderingsdriven person, som har en profil som är fokuserad på rättvisefrågor, och framför allt mänskliga rättigheter, säger Grön Ungdoms språkrör Aida Badeli.

Jobbiga frågor framöver

Tiden i koalitionsregeringen med Socialdemokraterna har kantats av smärtsamma beslut för MP. Snart ska regeringen avgöra om oljeraffinaderiet Preem ska få bygga ut i Lysekil och hur den framtida migrationspolitiken ska se ut. Båda frågorna har satt i gång diskussioner om det är värt att sitta kvar i regeringen, om besluten skulle gå tvärs emot MP:s linje.

– Jag tycker att språkrörskandidaterna behöver säga vad de tycker i migrationsfrågan och om Preem, och vad de vill göra om det skulle bli ett utfall som vi inte kan stå bakom, säger Aida Badeli.

Att kandidaterna liknar varandra så mycket sakpolitiskt kan bli ett problem, tror statsvetaren Niklas Bolin på Mittuniversitetet.

– Det gör att de också kan stjälpa varandra genom att ta röster från varandra. Då kan den kandidat som sticker ut ha en fördel, säger han.

Och en av kandidaterna sticker ut. Det är Rebecka Le Moine, nu partiets talesperson för biologisk mångfald. Hon anser att ett av språkrören ska stå utanför regeringen för att kunna vara mer radikal. Hon vill också att partiet ska vara mer systemkritiskt och lyssna mer på aktivister.

Stöd bland naturnördar

Flera säger att Le Moine har en stark ställning bland vissa i partiet, särskilt bland unga och dem som någon kallar "de riktiga naturnördarna", och hon lyckades kryssa sig in i riksdagen genom personröster.

Statsvetaren Niklas Bolin vill dock inte peka ut någon solklar favorit redan nu.

– Miljöpartiet är Miljöpartiet. De har en historia av att en favorit inte alltid vinner och valberedningens förslag går inte alltid segrande ur striden, säger Bolin.

Han påminner om att en nästan helt okänd kommunpolitiker från Växjö, Magnus P Wåhlin, oväntat fick en tredjedel av rösterna när Per Bolund valdes till språkrör. Och att en viss Peter Eriksson 2002 meddelade sin kandidatur samma morgon som kongressen startade, och blev vald.

Maria Davidsson/TT

Folkomröstningar är vanligt i Schweiz direktdemokratiska system, och initiativet till omröstningen om fri rörlighet kommer från högerpopulistiska Schweiziska folkpartiet (SVP). Stödet för förslaget har dalat, och det väntas röstas ned. I en av de senaste opinionsmätningarna säger endast 35 procent att de ska rösta för, medan 65 procent säger nej.

Schweiz är inte medlem i EU men bunden till den fria rörligheten för personer i unionen genom en rad olika bilaterala avtal.

SVP, som har byggt sin politik på att fördöma migration och EU-inflytande, och varnar för att Schweiz står inför en "okontrollerad och överdriven invandring", vill även ändra i grundlagen för att landet mer självständigt ska kunna hantera invandringspolitiken.

Det är inte bara fri rörlighet som står på spel i folkomröstningen. Schweiz tar under söndagen också ställning till om man ska införa två veckors pappaledighet och om man ska lägga runt sex miljarder schweiziska franc (motsvarande nästan 60 miljarder kronor) på nya stridsflyg – en fråga som även var uppe för sju år sedan, då folket dock sade nej till att köpa svenska Gripen-plan.

De flesta schweizare brukar förhandsrösta och vallokalerna öppnar vid olika tidpunkter i landet men stänger alla vid lunchtid. De första preliminära resultaten väntas tidigt i eftermiddag.

Flera bilrån inträffade i Fiskebäckskil i Bohuslän under lördagskvällen. Den misstänkte gärningsmannen, en man i 40-årsåldern, använde en yxa för att hota bilägarna, rapporterar P4 Väst.

I ett av fallen drabbades en familj i en villa. Med hjälp av yxan krossade mannen ett fönster till huset och tvingade sedan till sig bilnycklar.

När mannen fick problem med den stulna bilen rånade han en annan person på dennes bil. Innan dess försökte mannen även tvinga sig till en annan bil genom att hota med yxan.

Mannen greps av polis vid 21-tiden på kvällen. Han är nu anhållen, misstänkt för två fall av rån och ett fall av försök till rån, uppger radion.

1989 släpptes filmen "Älskling, jag krympte barnen" där fyra barn råkar krympas och måste ta sig igenom den jättelika djungel som en trädgård innebär om man själv är i millimeterstorlek.

En liten utvecklingsgrupp vid Kalifornienbaserade Obsidian – som ligger bakom "The outer worlds" och "Fallout: New Vegas" – har skapat "Grounded", enligt samma mall.

– "Grounded" är ett överlevnads- och äventyrsspel där du med andra rollfigurer krympts ned till en myras storlek. Det handlar om att hitta vatten och mat och att bygga en bas och medan du gör allt så finns det en mängd insekter som också bara försöker att överleva som du gör. I "Grounded" är allt större än du, en vanlig baseboll är som en stor byggnad, säger regissören Adam Brennecke.

Dagg och insekter

Vatten hittas på marken, men är smutsigt, eller som dagg, men de dropparna finns ofta högt upp, på enorma grässtrån. För att få tag i dem kan spelaren exempelvis kasta en liten sten. Mat får man genom att leta svampar eller jaga insekter.

Förutom att överleva så handlar "Grounded" också om att luska ut varför man har krympt och var man egentligen är.

Den öppna spelvärlden bjuder också in till kreativitet. Genom föremål som samlas och analyseras går det att göra verktyg, som i sin tur kan användas för att skapa föremål. Ett grässtrå som fälls kan användas till att bygga en vägg. Fluorescerande vätska blir en fackla. En maskros fröställning blir en glidskärm.

Farliga insekter

"Grounded" handlar däremot inte om att knalla runt i världen i godan ro. De nämnda insekterna är ofta hungriga, och myror, nyckelpigor, skalbaggar, loppor och spindlar gör processen kort – om du inte är vaksam.

En enorm korp har lagts till och det finns planer på att lägga till enorma husdjur. Det finns även planer på att låta spelaren ha egna husdjur och boskap – antagligen i form av insekter.

– Många spelare säger att de numera ser på sin trädgård på ett nytt sätt. Och varje gång jag går ut med mina hundar upptäcker jag häftiga svampkonfigurationer och grästuvor, eller en ny insekt som jag aldrig sett. Så tar jag en bild och kollar om det går att addera något intressant till spelet.

Spelet finns i en tidig utgåva till Xbox och pc och kommer även till nästa generations Xbox. "Grounded" kan spelas av uppemot fyra spelare via nätet, och utvecklas allt eftersom. Adam Brennecke vågar inte sia om när spelet är färdigt.

– Det här är bara starten, jag ser fram emot att se var vi hamnar. Jag har massvis med idéer på vad jag vill göra, säger han.

Gustav Sjöholm/TT

Striderna kring den omtvistade regionen Nagorno-Karabach har åter blossat upp.

Enligt Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian har Azerbajdzjan genomfört storskaliga anfall mot samhällen i Nagorno-Karabach. Pasjinian säger att armeniska styrkor svarat med att skjuta ned två helikoptrar och tre drönare.

I juli dödades 15–20 armeniska och azeriska soldater i strider. Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan de blev självständiga i samband med Sovjetunionens sönderfall. Under åren runt 1990 utkämpades ett krig om regionen Nagorno-Karabach som ligger i Azerbajdzjan men har armenisk majoritetsbefolkning.

De brittiska skådespelarna Rose Leslie och Kit Harington ska bli föräldrar, skriver People.

I den brittiska tidskriften Make Magazine visar Rose Leslie upp sin gravidmage för första gången offentligt. I intervjun berättar hon att paret har köpt en gammal herrgård i East Anglia och att de ser fram emot att vara föräldrar ute på landet.

Harington och Leslie träffades på Island 2012 när de spelade Jon Snow och Ygritte i "Game of thrones" och föll för varandra både framför och bakom kameran. De gifte sig 2018.

President Donald Trump har nominerat den konservativa domaren Amy Coney Barrett till Högsta domstolen i Washington, ett beslut som kan få mycket stora effekter.

USA:s högsta domstols särskilda ställning har sin grund i USA:s konstitutions utformning, enligt Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Där klargörs att kongressen, presidenten och domstolarna alla ska balansera och kontrollera varandra. Högsta domstolens viktigaste roll blir att kontrollera att de lagar som stiftas är i enlighet med konstitutionen.

– Men den fungerar också som ett slags lagstiftare, kan man säga. Det finns ett antal viktiga frågor där kongressen inte stiftat lagar, men som domstolen till slut fått ta ställning till, och som därigenom blivit gällande lag, säger Erik Åsard.

Ett exempel är aborträtten, som inte är fastslagen i lag av kongressen utan av Högsta domstolen sedan 1973. Detsamma gäller flera andra frågor där kongressen inte lyckats stifta lagar, som frågor om arbetsmarknad och diskriminering.

– Domarna är bara nio och de sitter på livstid. Så vad de säger och gör är kolossalt viktigt. Därför förekommer de i nyhetsrapporteringen på ett sätt som jag tror är helt unikt för USA. Det beror på att frågorna är viktiga och berör människor i deras vardag, säger Erik Åsard.

Domstol utnämnde president

Ett konkret exempel som fick enorma effekter var vid valet år 2000. Då stoppade Högsta domstolen en omräkning av rösterna i Florida, vilket i praktiken gjorde George W Bush till president.

– Han blev, kan man säga, utsedd av domstolen. Fem domare röstade för och fyra emot, så fem domare i Högsta domstolen betydde mer än miljoner röster i valet. Man kan inte få mer makt än så, säger Åsard.

Eftersom den sittande presidenten har rätt att nominera nya domare om någon skulle gå bort blir Högsta domstolen ständigt en fråga i presidentvalen.

– Hela processen är politisk. Varje president kan vid en vakans nominera en kandidat vars värderingar överensstämmer med det egna partiets åsikter. Man tittar tillbaka på vilka domslut som domaren skrivit tidigare, särskilt i de stora frågorna, säger Erik Åsard.

Sjukvårdsreform i fara

Den politiska aspekten är särskilt tydlig i år. Strax efter årets presidentval ska Barack Obamas sjukvårdsreform Obamacare tas upp i Högsta domstolen, och vilka domare som då sitter i den blir helt avgörande.

– Obamacares fortlevnad blir därmed än en gång en viktig valfråga eftersom Biden och demokraterna kopplar ihop den med HD-utnämningen, säger Erik Åsard.

– Joe Biden varnar för att om den här domaren Barrett tillsätts är hela lagen i fara. Varför då? Jo, för att när en del av lagen tidigare var uppe i Högsta domstolen och domaren John Roberts var med om att rädda lagen, då skrev Barrett en artikel i en juristtidning där hon var mycket kritisk till Roberts motivering av Obamacare, säger Erik Åsard.

Att Donald Trump överhuvudtaget planerar att nominera en ny domare är kontroversiellt. När Barack Obama ville göra samma sak under det sista året av sin andra mandatperiod vägrade Republikanerna att ens fråga ut kandidaten, med hänvisning till att det var ett valår.

– Nu har man helt vänt på argumentationen, så det är ett grovt hyckleri. Men när man har makten kan man göra så och driva processen framåt, säger Erik Åsard.

Lucas Brischetto/TT