Opinion

Låt Lifegene bli ett mönsterprojekt

Opinion
Opinion Regeringen har med Jan Björklund i spetsen hamnat på kollisionskurs med datainspektionen gällande projektet Lifegene som är en av de riktigt stora forskningssatsningarna för att förbättra människors hälsa.
PREMIUM

Regeringen har med Jan Björklund i spetsen hamnat på kollisionskurs med datainspektionen gällande projektet Lifegene som är en av de riktigt stora forskningssatsningarna för att förbättra människors hälsa. I tisdags aviserades en lagändring. Om datainspektionen inte kan godkänna en fortsättning av projektet så är det fel på lagen, resonerar regeringen. Forskningen skall få fritt spelutrymme. Beror denna konflikt på att datainspektionen har fel och forskarna har rätt? Eller ser vi nu ett exempel på hur den moderna biomedicinen tvingar fram politiska beslut som berör fler än forskarna, politikerna och experterna?

Lifegene vill skapa en databas med personuppgifter från hundratusentals svenskar. Här ska ingå uppgifter om deltagarnas hälsa och livsstil. Målsättningen är att bättre förstå hur genetiskt arv och social miljö påverkar vår hälsa. Allt samlas i ett register som blir tillgängligt för forskare. Registret har liknats vid ett gigantiskt bibliotek där forskaren lånar data för att utveckla forskningen.

Datainspektionen kom i december 2011 fram till att registret strider mot personuppgiftslagen. Det är känsliga uppgifter som samlas in och syftet med hur dess skall användas är diffust. Det är, med andra ord, inte som att gå till ett bibliotek och låna data.

Kollisionen som nu uppstått mellan regeringen och datainspektionen framställs som ett problem som går att lösa med en snabb lagändring. Vår forskning pekar på att detta kan vara en farlig väg att gå. Vi har i ett flertal internationellt projekt undersökt de politiska processerna kring kontroversiell biomedicinsk forskning. Ett belysande exempel är xenotransplantationer. Det rör sig om forskning som vill bemöta bristen på mänskliga organ med hjälp av celler, vävnader och organ från djur. I första hand från gris. Xenotransplantationer blev under 1990-talet hårt ansatt. Man befarade att slumrande och dödsbringande virus hos grisen skulle överföras till människan. De flesta länder införde ett moratorium. Parallellt med detta forskningsstop startade dock en rad motsatta politiska processer. Syftet var att finna lagliga regelverk som skulle möjliggöra den kontroversiella forskningen. I Sverige tillsattes en statlig utredning som lämnade sitt betänkande 1999. Resultatet var ett regelverk som blev en öppning för fortsatt forskning.

I Sverige sker snabba politiska beslut som gynnar den medicinska utvecklingen. Det är bra. Modern biomedicin är emellertid inte bara en fråga om att vara först med den senaste forskningen. Det handlar också om att ge information som gör det möjligt för människor att fundera över forskningens innehåll. En sådan process sker inte i en handvändning utan tar rejält med tid!

Vår forskning visar tydligt att Sverige tar ytterst liten hjälp av allmänheten för att komma fram till vilken forskning som är viktig. Det är mycket möjligt att Lifegene är ett projekt som ska stödjas. Men har alla parter kommit till tals? Det visar sig också att andra europeiska länder lägger större vikt vid att engagera allmänheten i politiska processer som rör deras hälsa. Så utvecklar till exempel Nederländerna tydliga riktlinjer för att integrera människor i de svåra politiska beslut som rör modern biomedicin. I Sverige tycks politiker först och främst lyssna på forskarnas önskemål.

Låt Lifegene bli ett mönsterprojekt för allmänhetens delaktighet i svåra politiska beslut som rör morgondagens biomedicinska forskning.

Kristofer Hanssonforskare vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet

Susanne Lundinprofessor vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

Opinion

Även dyrare pizza

Högre elpriser slår igenom överallt.
Foto: Marco Ugarte
Opinion
Opinion

En stor del av svenska folket har drabbats av en elprischock när de öppnat sin elräkning från december som förfaller nu i slutet på januari. Det handlar för många om mer än en fördubbling av elkostnaden, mest i Sydsverige och för de med rörligt avtal. Det har gjort att vi fått ett nytt begrepp, elfattigdom.

Men det är inte bara enskilda hushåll som drabbas. I Skånska Dagbladet intervjuades Roy Rosendahl, vd för Klagstorps Gurkodling. Hans företag får ökade kostnader med 600.000-700.000 kronor eftersom växthusodling är en mycket elkrävande verksamhet, en kostnadsökning som det blir svårt föra vidare till kunderna.

På den politiska nivån har elprisernas ökning blivit en het potatis. Regeringen vill subventionera de med särskilt höga elkostnader för sin uppvärmning. Det är en fördelningspolitiskt tveksamt förslag, hur undviker man att subventionera de med uppvärmd inomhuspool, lyxigt stor boendeyta eller annat som inte handlar om värmeförsörjningen i ett hus? Ändå är det rätt att regeringen vill göra något.

Men den chockhöjda elräkningen i december är inte tillfälligheterna spel utan speglar ett Europa som varit alltför passivt när det gäller att investera i energisektorn. Det handlar heller inte om begränsade ryska gasleveranser till Europa, de var högre under 2021 än 2022. Angela Merkel sa kort före sin avgång att Ryssland helt följt sina leveranser.

Inom EU råder en fri elmarknad. Eftersom naturgas används för att producera elektricitet så innebär konkurrens om gas och högre gaspriser också högre elpriser. Med den fria elmarknaden tvingas vi i Sverige betala för andra länders bristfälliga energipolitik, något som även företrädare för svensk industri reagerar emot. Framöver kommer vi att se hur höga elpriser slår igenom på en rad områden; höga grönsakspriser, högre priser på mejerivaror, dyrare gödning för lantbruket, dyrare varor i alla slag av butiker som är beroende av el, dyrare pizza och matbröd, ja nästan allt som vi konsumerar blir dyrare. Detta för att politikerna inte förstod vad en gemensam elmarknad inom EU skulle leda till.

Lars J Eriksson

Opinion

Återupprätta den nordiska samhörigheten

Opinion
Opinion

I år är det 70 år sedan passfrihet mellan de nordiska länderna infördes. Det borde firas men den fria rörligheten i Norden har åter urholkats, efter två år med stängda gränser till följd av åtgärder mot pandemin.

I söndags skrev kommunalråden i tre särskilt drabbade kommuner, Haparanda, Strömstad och Lund, om de allvarliga effekterna i gränsregionerna. Fyra av fem som bor och verkar i de nordiska gränsregionerna uppger att deras möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts till följd av covid 19-restriktionerna.

Haparanda och Torneå har sedan decennier fungerat som en stad. När gränskontroller infördes för två år sedan med militär personal på gränsen var det som om trafiken mellan Södermalm och Gamla stan i Stockholm skulle stoppats.

De stängda gränserna har lett till att barn med skilda föräldrar bosatta i olika olika länder inte kunnat träffa båda föräldrarna på månader och att vänner och släktingar inte kunna mötas. Såväl arbetspendling som handel och turism har drabbats negativt. Attityderna mot andra nordiska medborgare har blivit mer negativa i stora grupper. Den mer än hundraåriga självklara nordiska samhörighetskänslan har urholkats på ett allvarligt sätt som riskerar att få långsiktigt skadliga effekter.

Nu måste de nordiska ledande politikerna inse att de har ett ansvar för att den nordiska samhörigheten återupprättas. Ett öppet Norden gagnar alla. Både nya och gamla kvarvarande gränshinder måste monteras ner och aldrig åter resas.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Frisk luft och vacker natur

www.snabbare.com

Vintermörker och kyla till trots så bor vi i ett väldigt vackert land. Skogar, stränder, sjöar och öppna ängar. Det bästa av allt är att allemansrätten gör det möjligt för dig att ta del av denna naturliga skönhet utan att behöva betala. Vart du än reser i Sverige kan du hitta ställen att bara njuta av. Har du med lite picknick så blir det ännu bättre.

Smultronställen

Dessa små söta bär, i dubbel bemärkelse, är för många synonymt med sommaren. Ett smultronställe syftar dock inte till platser där det växer en massa smultron. Även om det vore något! När man pratar om smultronställen menar man i stället platser som är extra natursköna. Gärna lite undangömt och inte så välbesökt.

Det finns mängder med platser att besöka. Ibland finns det saker att se, saker att uppleva eller saker att göra. Du kan lätt kolla upp smultronställen nära dig. Nästa gång det är sol och du har en ledig dag är det bara att hoppa på cykeln och trampa iväg. Glöm inte matsäcken.

Dop i det blå

Så här års får du inte glömma utedopet. En dag vid närmaste badstrand kan vara både kul och avslappnande. Olika ställen erbjuder olika upplevelser. Du kan hitta en mer kommersiell badstrand med ett kafé eller en restaurang i närheten. En brygga ut i vattnet med enbart toalett och omklädningsrum. I vissa fall finns det bara en brygga där du kan ta dig ett dopp.

Efter en lång dag ute är det många som känner sig trötta. Vilket är helt normalt. Du rör mer på dig, flera nya intryck och brott från rutiner. Då kan det vara skönt att ta det lugnt och varva ner lite grann.

En stor favorit är att ta en liten tupplur för att ladda batterierna igen. Andra alternativ är att läsa en bok eller titta på en film. Är du på semester räcker det med att ha med din telefon och laddare för att kunna ta det lugnt. Du kan lyssna på musik, spela på casino, eller titta på Youtube.

Håll naturen ren

Inget förstör en badstrand eller ett smultronställe så snabbt som skräp. Det är alltid trist att se. I Sverige har vi en värdefull möjlighet att vistas fritt i naturen. Markägare har inte rätt att stänga ute allmänheten. Våra rättigheter kommer dock med skyldigheter.

Lämna en plats så som du fann den. Så långt som det går i alla fall. Ta med allt ditt skräp eller släng det i en soptunna. På så sätt är stranden lika fin nästa gång du kommer. Smultronstället är fortfarande vackert.

Vi har inte många månader av mycket sol och varma dagar. Därför är det värt att ta vara på de dagar du kan. En vandring i skogen, ett dop i närmsta sjö eller hav, picknick i parken eller slöa dagar i trädgården.

Det finns inga rätta eller fel svar. När sommaren sedan är över väntar nya spännande platser att se. Vilket som blir ditt nästa äventyr är helt upp till dig.

Opinion

Pensionspengar ska inte placeras i diktaturer

Opinion
Opinion

Andra AP-fonden har placerat två miljarder kronor i elva diktaturers statsobligationer. Det innebär att svenska pensionspengar stödjer förtryckare i länder som Egypten, Förenade Arabemiraten, Kazakstan och Kina.

Det är tidningen Arbetet som kartlagt AP-fondens innehav och med definitionen av diktatur från tankesmedjan Freedom House avgränsat hur mycket av pengarna som använts mot AP-fondens egna principer som bland annat handlar om rätten att bilda fackföreningar. Den efterlevs inte i de elva diktaturerna.

AP-fondens försvar för sina placeringar är den vanliga, att de arbetar för att ”påverka utvecklingen till det bättre”. Det är svårt att tro att AP-fondens i sammanhanget ganska blygsamma belopp skulle göra de brutala diktatorerna, som Xi Jinping i Kina eller shejkerna i oljeländerna på den arabiska halvön beredda att ändra sin förtryckarpolitik, även om AP-fondsdirektörerna skulle föra fram kritik. Att köpa statsobligationer innebär ju inte heller någon särskild inriktning på mänskliga rättigheter. De används av staterna efter egna prioriteringar.

Så det finns bara ett rimligt beslut av AP-fondens ledning - att följa den egna placeringspolicyn och inte investera några pensionspengar i diktaturers statsobligationer.

Ledarredaktionen

Sport

Vändningen: Lättade regler för OS-testningen

Nu ändras värdet för vad som ses som ett negativt provsvar på ett PCR-test, så att idrottare inte ska isoleras i onödan. Arkivbild.
Foto: David J. Phillip/AP/TT
Sport
Sport Den olympiska kommittén och myndigheter i Kina har kommit överens om att flytta gränsen för vad som ses som ett positivt PCR-test – för att idrottare inte ska isoleras i onödan.
Nu utökas spektrumet där testet ses som negativt, skriver CBC.

SOK-läkaren Jakob Swanberg uttryckte tidigt en oro för att de gränsvärden som kinesiska myndigheter valt att använda för sina PCR-tester skulle kunna ge positiva svar på tester som i Sverige varit negativa.

– Det skulle vara ett väldigt besvärande scenario, eftersom då finns risken att hamna i karantän, missa hela sitt OS och sedan få åka hem utan att något är fel, sade Swanberg till TT i början av januari.

– Detta har vi jobbat jättemycket med att påverka. Inte bara vi från Sverige, utan ett helt nätverk av flera internationellt kunniga medicinska personer och läkare. Men det är inte lätt att påverka de kinesiska organisatörerna.

Nu ändras gränsvärdena ändå, skriver CBC. Den olympiska kommittén har valt att anpassa gränsen utifrån de nuvarande omständigheterna, skriver tidningen, och uppger att landets olympiska kommitté säger att man i samråd med medicinsk expertis och kinesiska myndigheter kommit fram till att det räcker med att lägga gränsen vid ett CT-värde om 35 (samma som i exempelvis NBA och NHL – och inte 40, som tidigare sagt).

Ju lägre CT-värde, desto större mängd av viruset har påträffats i provet.

Förändringen kan bli betydande för de som testat positivt eller varit sjuka inför OS och därför kan ha halter av viruset kvar utan att vara smittsamma. Utifrån den förra gränsen hade de kanske testat positivt i Peking även om de uppfyllt övriga kriterier om negativa test inför avresa.

Hilda Djupenström/TT

FAKTA

Fakta: CT-värde

CT är en förkortning av "cycle threshold" och anger vid vilken cykel i PCR-reaktionen den uppmätta substansen blir mätbar.

Ju lägre CT-värde, desto större mängd av den uppmätta substansen, i det här fallet coronaviruset.

CT-värdet ger en indikation på hur mycket virus provet innehåller och kan ge en uppfattning om eventuell smittsamhet hos personen.

Ett CT-värde är inget absolut mått på virusmängd, utan påverkas av saker som vilket instrument analysen utförs på samt provtagningsteknik.

Om virushalten i provet är låg kommer CT-värdet att följas av kommentaren ”svagt positiv”. Eftersom analysmetoderna skiljer sig åt, kan samma numeriska CT-värde från olika analysinstrument komma att kommenteras olika.

Källa: Region Skåne

Inrikes

Nya covidreglerna du behöver ha koll på

Ett positivt antigentest räcker nu för att bekräfta att du har covid-19. Tidigare behövde antigentestet stärkas med ett PCR-test.
Foto: Petra Lindell/TT
Inrikes
Inrikes Gå till jobbet eller stanna hemma om dottern testar positivt men verkar helt frisk? Det här gäller nu.

På grund av den skenande smittspridningen, som riskerar att lamslå samhället genom stor sjukfrånvaro, ändrade Folkhälsomyndigheten i torsdags reglerna för hemkarantän och testning. Det här gäller nu för dig som bor med en smittad person eller om du själv blir sjuk:

Förkortad familjekarantän med undantag för vissa

Om någon i hushållet testar positivt ska du själv isolera dig i fem dagar från den dagen personen fick symptom.

Du får gå till arbete eller skola om du du är symptomfri och:

Men undantaget gäller just bara arbete och skola – inte fritids- och nöjesaktiviteter. Du får alltså inte gå på krogen, träffa vänner eller gå till gymmet under tiden du är i familjekarantän.

Reglerna gäller alla, även förskole- och skolbarn.

Om du blir sjuk

Om du själv blir sjuk och testar positivt för covid-19 bör du stanna hemma minst fem dagar, räknat från dagen då du fick symtom. Du ska känna dig frisk och ha varit feberfri i 48 timmar innan du bryter isoleringen.

Nya regler kring testning

Provsvar från antigentester – så kallade snabbtester som kan köpas på apotek – räcker för att bevisa att du är smittad. Då ska du stanna hemma minst fem dagar och tills du varit feberfri i minst två dagar. Ett negativt självtest utesluter dock inte covid-19.

Tidigare krävdes att man gjorde ett PCR-test, som beställs genom vården och skickas iväg för analys. Men de testen prioriteras nu bland annat för vården, eftersom testkapaciteten inte räcker.

Tomas Lauffs/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL