Opinion

Striderna kommer att fortsätta

Artikel Opinion Sista helgen i januari stundar riksting där partiledarfrågan är det självklara huvudämnet.
PREMIUM

Sista helgen i januari stundar riksting där partiledarfrågan är det självklara huvudämnet. Göran Hägglund utmanas av veteranen Mats Odell som backas upp av en brokig skara hårt ekonomiskt inriktade företrädare tillsammans med de konfessionella krafterna. Som dramat utvecklats finns dock anledning att tro att Hägglunds kommande vinst (för han lär vinna omröstningen mot Odell) inte är en slutpunkt för stridigheterna. Mer om det senare.Först vill jag dock säga att det i många andra länder existerar bittra ledarstrider men där partierna till slut ändå efter att en kandidat valts sluter leden. I detta hänseende kan konstateras att de svenska partierna varit alldeles för försiktiga och inte vågat ha öppna processer.

Det ser emellertid ut att ha förändrats i och med ledarbytena i främst Center-partiet och Vänsterpartiet men även Miljöpartiet.Det är svårt att exempelvis se Socialdemokraterna genomföra ännu en process likt den som ledde fram till Håkan Juholts entré som partiledare. På sikt hoppas jag att de svenska partierna vågar fram till ett förfarande med en medlemsomröstning för att utse partiledare.

Med detta sagt kan konstateras att det däremot är ovanligare att en sittande partiledare utmanas. Och att utmanaren tar fajten ända till en omröstning på rikstinget därtill.Effekterna av stridigheterna kan det bara spekuleras om. Men två huvudscenarier med helt olika utgång kan jag se framför mig.Antingen trycks den kristna högern tillbaka och banar väg för en mer allmänborgerlig inriktning (valberedningens förslag till partistyrelse syftar till detta). Detta scenario bygger på att den moralkonservativa kristna falangen inser att Kristdemokraterna som parti har större möjlighet att lyckas med denna inriktning. En inriktning som indirekt också ger den grupperingen inflytande.

Som diskussionen gått har jag dock svårt att tro att den kristna högern kommer att sluta upp bakom en sådan inriktning. I så fall återstår att en försvagad Hägglund fortsatt får hantera en högljudd moralkonservativa falang som helst av allt vill byta ut honom och förändra partiets inriktning. En sorts scenario 1:2.Det andra scenariot är att den partisplittring det i flera år tisslats och tasslats om faktiskt blir av. Att de mest konservativa krafterna bryter sig ur partiet och påbörjar en ökenvandring långt ifrån maktens korridorer. Dock får de på sin vandring fritt spelrum för sina politiska idéer.

Oddsen är lägst på scenario 1:2. Till och med de mest hårdnackade i den kristna högern torde inse att en ny partibildning, trots att de ekonomiska resurserna säkert finns, är en mycket svår väg att vandra.Att verka inom Kristdemokraterna blir därför handlingsvägen. De interna stridigheterna kommer då inte att upphöra. Kanske lägger de sig en stund men likt en vulkan kommer det att puttra under ytan och ingen exakt veta när nästa utbrott kommer. Bara att det lär komma.Främst är detta en kvarnsten kring Hägglunds hals men i förlängningen är det också en huvudvärk för hela alliansen.

Skåne

Lägenhetsinbrotten minskar – men ökar i Malmö

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Skåne
Malmö
Lund
Skåne Förra året sjönk antalet inbrott kraftigt i Sverige. Villainbrotten sjönk med mer än en femtedel och även lägenhetsinbrotten minskade. Malmö gick dock emot strömmen. Där ökade lägenhetsinbrotten med nästan en tredjedel.

Det är tidningen Hem & hyra som tittat närmare på den färska brottsstatistiken från BRÅ för förra året. Den visar att antalet anmälda bostadsinbrott totalt sett sjunkit med 15 procent till totalt 12 500 förra året. Antalet utsatta villaägare minskade med 22 procent och lägenhetsinbrotten sjönk med fem procent.

Går man ända tillbaka till 2012 så uppvisar 2020 en minskning i antalet bostadsinbrott med inte mindre än 41 procent.

Lund värst utsatt

Tre mest utsatta kommunerna, sett till absoluta tal, är föga förvånande de tre storstäderna men även Lund och Helsingborg tar sig in på tio i topp-listan. Malmö har ökat drastiskt med drygt 31 procent medan Göteborg minskat nästan lika mycket –, vilket gjort att Malmö gått om Göteborg i listan över mest utsatta kommuner.

Bostadsinbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2017.

Räknar man om Hem & hyras siffror till lägenhetsinbrott per tusen invånare i kommunen går Malmö om även Stockholm. Men faktum är att man i Lund har ännu fler lägenhetsinbrott, sett till folkmängd, trots en minskning med nästan 19 procent.

Lund hade 2021 inte mindre än 175 lägenhetsinbrott, vilket motsvarar cirka 1,38 inbrott per tusen invånare. Motsvarande siffra för Malmö är 1,24, för Stockholm 1,15 och för Göteborg 0,58.

– Bostadsinbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2017, före dess låg de på ganska jämna nivåer över åren. Och vi kan se att minskningen som uteblev i 2020 fortsatte i fjol, säger Stina Söderman, statistiker på Brå.

Jämnt spridda

Hon vågar inte dra några slutsatser kring pandemins eventuella påverkan på bostadsinbrotten. Däremot kan man se att säsongsvariationerna när det gäller villainbrott nu i princip är utraderade.

– Tidigare kunde vi se tydliga toppar mellan oktober och december, men nu finns inte den variationen. Inbrotten är mer jämnt spridda över åren.

Inrikes

Färre skiljer sig i pandemin

Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes
Inrikes Skilsmässorna var färre förra året, vilket kan bero på pandemin. Men risken finns att det efter pandemin kommer ett bakslag med fler skilsmässor.
– Det skulle inte förvåna mig, säger skilsmässoforskaren Glenn Sandström.

Från att skilsmässorna ökat under några år, verkar färre par nu vilja separera – i alla fall gör färre slag i saken.

Under 2021 ansökte 28 296 par om skilsmässa hos landets tingsrätter. Det är 10,5 procent färre än under 2020, då 31 613 par ville skiljas.

I pandemins inledningsskede varnare många för att skilsmässorna skulle kunna komma att öka, men med facit i hand visar sig nu motsatsen.

Tolkas försiktigt

Glenn Sandström, docent i historia med inriktning på demografi vid Umeå Universitet, forskar om levnadsvanor och menar att statistiken bör tolkas med försiktighet.

– Vi vet inte vad det är som gör att vi har den här nedgången nu, vi har inte hunnit studera det.

Givet vad som är känt om det som orsakar skilsmässor hade det snarare varit rimligt att vänta sig en ökning, påpekar han.

Det finns en rad faktorer som höjer risken att par bryter upp. De starkast inverkande är våld i relationen, allvarliga konflikter kring pengar eller barnuppfostran, konflikter med släktingar, missbruk och psykisk ohälsa.

Färsk forskning från europeiska länder som Spanien, Österrike och Tyskland visar på att våld i nära relationer har ökat under pandemin – så även i Sverige. I Europa har man har också kunnat se en ökning av psykisk ohälsa. Därtill tenderar alkohol- och drogkonsumtionen ha ökat under perioder av nedstängningar.

Uppskjutna separationer

Men i Sverige har alkoholkonsumtionen i stället minskat. Här, till skillnad från länder som genomfört hårdare nedstängningar, verkar människor också ha mått bättre generellt under pandemin. Nedstämdhet ökade inte, däremot blev lätta stress- och sömnbesvär vanligare efter maj 2020, enligt undersökningar som Folkhälsomyndigheten gjort.

– Man skulle kunna tänka sig att den här stressen skulle destabilisera relationer så att vi fick en ökad skilsmässofrekvens, men så blev det inte, säger Glenn Sandström, men höjer också ett varningens finger för att separationer, snarare än att ha uteblivit i stället har skjutits upp.

– Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer att se en postpandemisk uppgång i skilsmässorna, att relationer som man av olika skäl har upprätthållit under de här exceptionella omständigheterna tar slut. Det vill säga att när saker återgår till mera normala förhållanden så finns en hel del uppskjutna separationer som kommer att realiseras.

När de yttre omständigheterna blir mer osäkra så tenderar människor att skjuta upp olika risker. Skilsmässa är kanske inte minst en ekonomisk risk men också en psykologisk påfrestning. Människor sitter helt enkelt ned i båten och fattar inte lika radikala beslut när det stormar i omgivningen, förklarar Glenn Sandström.

– Man har dragit sig för att agera på en efterfrågan på separation på grund av att man upplevt det mer praktiskt svårgenomförbart under pandemin.

Färre frestelser

De stora skilsmässosäsongerna äger traditionellt rum på hösten efter sommarsemestern och på vintern efter julledigheten. Forskningens förklaring är dels den ökade exponering – att man varit mer tillsammans – och dels att man kanske fått tid att tänka över parsituationen under pausen från jobbvardagen.

Pandemin har onekligen bjudit på mer tid tillsammans och par där bägge arbetat hemma har fått känna på ökad exponering. Ett skralare nöjesliv med bitvis stängda krogar, biografer och andra verksamheter har också bidragit till att vi varit hemma mer.

Men det här behöver inte enbart bara negativt. Det anser psykologen Allan Linnér med ett helt yrkesliv av parterapi bakom sig.

– Det finns färre tillfällen att vara otrogen, att träffa någon – frestelserna är färre. Det finns helt enkelt inte lika mycket stimuli som kan bidra, säger han men understryker att de utmaningar pandemin innebär för en samborelation kan slå åt två håll.

– För en del innebär det en chans till fördjupning, vila, återhämtning, större gemenskap, att kunna värdesätta det man har. För andra kanske det innebär att man blir ännu mera stärkt i att separationen är ett riktigt beslut, men man låter det bero tills vidare, säger han och tillägger att en separation med barn inblandade innebär ett jättesteg med flera olika typer av konsekvenser.

– Det talar för att man sitter ner i båten i hopp om att kunna rida ut stormen.

Kriser påverkar

För att djupare förstå vad som påverkar pardynamiken går det att dra paralleller till andra kriser som kan drabba en tvåsamhet. Ett exempel är ett ungt föräldrapar som förlorar sitt barn – en händelse som prövar relationen på ett brutalt och inte sällan leder till separation.

– En anledning kan vara personernas olika sätt att hantera det som hänt, säger Allan Linnér.

Till exempel kan kvinnan känna ett starkt behov av att vara kvar i sorgen, medan mannen tvärtom känner ett behov av att resa sig och gå vidare.

– Då kan den olikheten, utöver förlusten i sig, bidra till att förlusten blir svårare att hantera: "Hur kan du snacka om att gå på bio, med tanke på...?".

På liknande vis kan den direkta oro och rädsla som smittspridningen medfört skapa anspänning – om parternas sätt att hantera krisen skiljer sig åt.

– Om en blir mer och mer orolig och handlingsförlamad, passiv, upptagen, ältande – ständigt sitter och kollar på rapporter om smittoläget – och den andra säger "jag vill inte se mer än en rapport per dag", så kommer det att färga relationen, säger Allan Linnér.

Tomas Lauffs/TT

Skilsmässa är kanske inte minst en ekonomisk risk men också en psykologisk påfrestning. Arkivbild.
Skilsmässa är kanske inte minst en ekonomisk risk men också en psykologisk påfrestning. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Av alla skilsmässor i Sverige är en knapp tredjedel tvistemål, det vill säga skilsmässor där paren inte är överens om att separera.
Av alla skilsmässor i Sverige är en knapp tredjedel tvistemål, det vill säga skilsmässor där paren inte är överens om att separera.
Foto: Janerik Henriksson/TT

FAKTA

Fakta: Då separerar vi

Av alla skilsmässor i Sverige är ungefär en tredjedel tvistemål, det vill säga skilsmässor där paren inte är överens om att separera.

Flest skilsmässor äger rum under hösten efter sommarsemestern och efter julledigheten, under perioden januari–februari. En förklaring kan vara att man i en parrelation under ledigheten exponerat sig för varandra mer än under vardagsförhållanden. Men också att man under ledighet ges tid att begrunda relationen.

Källor: Domstolsverket samt intervju med Glenn Sandström, docent i historia med inriktning på demografi vid Umeå Universitet.

Ekonomi

Så spar du el – utan att snåla på lyset

Värmen - den stora elslukaren i villan. Arkivbild.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Ekonomi
Ekonomi Låt ljuset brinna. Glöm småsnålheten även om elpriset är högt – de verkliga eltjuvarna är uppvärmning och varmvatten. Här finns tusenlapparna som du kan spara, tipsar experten.

Så här års, under november till och med februari, förbrukar ett vanligt villahushåll ungefär hälften av elen för hela året, förklarar Lars Ejeklint, klimatcoach hos statliga Vattenfall.

Samtidigt har elpriset varit osedvanligt högt under slutet av förra året, och många är förtvivlade över skyhöga elräkningar.

– December var kallare än normalt, och förbrukningen blev hög samtidigt som elpriset var högt, säger han.

Även om staten lovar elstöd så dröjer det innan det kommer. Många funderar nu hur de kan spara på elen.

– 60 procent av elen går till uppvärmning, 20 procent till varmvattnet och 20 procent till hushållsel.

· Sänk temperaturen

Genom att sänka temperaturen inomhus med två grader kan en elen för en normalvilla bli cirka 3 000 kronor lägre per år inklusive nätavgifter, skatt och moms, förklarar Lars Ejeklint.

– Man kanske inte behöver sänka överallt. Man kan ha lägre temperatur i sovrummen och stänga dörren dit. I garage och förråd kan man också ha mycket lägre temperatur.

· Duscha kortare tid

En enda dusch har inte så stor betydelse, att duscha i fem minuter förbrukar ungefär 2,5 kilowattimme, och det blir inte många kronor ens nu, när priset är högt, förklarar han. Men om man är en familj, och alla kortar sin duschtid med en enda liten minut per gång så finns pengar att spara.

– Då sparar man lätt 1 500 kronor per år om man är en familj på tre personer.

· Elektrisk golvvärme

Många har elektrisk golvvärme i badrummet – mysigt och varmt då man ska klä av sig, men kanske också en dold eltjuv.

– Om den står på hela tiden i ett normalt badrum kostar den kanske runt 2 000–3 000 i el per år, eftersom den uppvärmda luften sugs ut och ersätts med kylig luft utifrån.

Det gör att kostnaden kan bli betydligt högre, eftersom man då "eldar för kråkorna".

· Handdukstorken kan slås av

Handdukstorken är ofta på, trots att handduken som hänger på den blivit snustorr.

– Den kostar runt 500 kronor per år inklusive nätavgift, skatt och moms med dagens elpris. Men den kan man stänga av då handduken har torkat.

· Torktumlare

Torktumlaren alstrar värme, och värme betyder elförbrukning. Lars Ejeklint räknar på en kostnad på cirka 600 kronor för elen för 100 torktumlingar.

– Förr torkade man tvätt utomhus, även på vintern då det var minusgrader. Tvätten blev frystorkad, och det är förstås bättre när det gäller elförbrukning.

· Fulla maskiner

– Det vanliga är att tvättmaskinen bara fylls till en tredjedel. Men om man fyller den helt kan man spara in kanske 200 kronor per år i elkostnad, och likadant är det med diskmaskinen.

· Täta fönster och dörrar

– Om det drar, och tätningslisterna är gamla och inte fjädrar tillbaka, så lönar det sig att byta. Listerna kostar kanske 500 kronor, men man kan spara en tusenlapp i el per år.

· Köksfläkten

– En köksfläkt med utblås tar stora mängder luft, som är uppvärmd, och blåser ut. Det är inte själva köksfläkten som drar el, utan den uppvärmda luften. Använd inte köksfläkten hela tiden.

· Värmesystem

– Många funderar nog vad de kan göra för att minska beroendet av el. Värmesystemet har stor betydelse. Att byta till exempelvis bergvärme kostar mycket, kanske 150 000. Men det kan spara 30 000 kronor per år. Det betyder att det är betalt på fem, sex år, men håller längre än så.

Andra sorters värmepumpar kan också spara el, liksom att förse sig med solceller, förklarar han.

· Skippa småsnålheten

Lampor, laddare, tv – nej, sådana tips kan man glömma när det gäller att spara på elen, tycker Lars Ejeklint. Även nu när priset är högt.

Moderna lampor och apparater är så effektiva, även om tv:n står på standby ett helt år kostar det bara några futtiga kronor, förklarar han.

– Förr sade man "släck lyset!". Men det ger inte mycket. Däremot behöver man inte ha tv på i alla rum om man inte tittar, säger Lars Ejeklint.

Johanna Cederblad/TT

Långduschare? Det kan spara pengar att minska lite på duschtiden. Arkivbild.
Långduschare? Det kan spara pengar att minska lite på duschtiden. Arkivbild.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Kultur och nöje

"Mission impossible" skjuts upp - igen

Cruise vid inspelningen av den sjunde 'Mission impossible'-filmen i Rom. Arkivbild.
Foto: Andrew Medichini/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den som väntar på att se Tom Cruise i "Mission impossible 7" får ha ännu lite mer tålamod. Det senaste budet är att filmen kommer till biograferna i juli nästa år, skriver Variety.

Det betyder att "Mission impossible 8" inte får premiär förrän sommaren 2024.

Den sjunde delen i spionfilmserien skulle egentligen haft premiär i somras, men pandemin har i flera omgångar satt käppar i hjulet för både inspelningen och biopremiären.

Utrikes

Splittrat Dansk Folkeparti ska välja ny ledare

Folketingsledamoten och vice partiledaren Morten Messerschmidt är favorit till att ta över som partiledare efter avgående Kristian Thulesen Dahl, som syns i förgrunden. Arkivbild.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Dansk Folkeparti har radat upp valnederlag och är splittrat internt inför dagens val av en ny partiledare.
Oavsett vem som väljs är tiden knapp för att ena partiet inför ett framtida folketingsval.

Vid succévalet 2015 nådde Dansk Folkeparti (DF) 21,1 procent av rösterna och blev Danmarks näst största parti. Sedan dess har väljarna svikit det invandringskritiska partiet och efter ett katastrofalt kommunval i mitten av november i fjol valde Kristian Thulesen Dahl att avisera sin avgång som partiledare.

Stöttas av Kjærsgaard

När hans arvtagare ska väljas i eftermiddag på ett extrainsatt årsmöte i Herning kan Thulesen Dahl själv inte närvara. I måndags testades han positivt för covid-19.

Kristian Thulesen Dahl har inte uppgett vem han föredrar som ny partiledare, men Morten Messerschmidt är klar favorit, enligt Erik Holstein, politisk kommentator på den danska nättidningen Altinget.

Framför allt eftersom han fått stöd av den mångåriga partiledaren Pia Kjærsgaard, som var med och grundade partiet 1995.

– Kjærsgaards stöd betyder självklart mycket och jag kan inte föreställa mig något annat än att Morten Messerschmidt blir vald, men stridigheterna som är inom Dansk Folkeparti just nu kommer att fortsätta efter valet av ny partiledare, säger Erik Holstein till TT.

Nästa val senast nästa sommar

Även om Messerschmidt officiellt stöttas av fem folketingsledamöter (av 16 totalt) har fyra parlamentskollegor pekat på den främste utmanaren Martin Henriksen som ny partiledare. Ett par av dem har även sagt att de funderar på att lämna Dansk Folkeparti om Messerschmidt blir vald.

Den tredje kvarvarande kandidaten är Merete Dea Larsen, som sitter i partiledningen och var folketingsledamot 2015–2019.

Tiden är knapp för att ena partiet till nästa folketingsval. Danmark har inte fasta valdagar, men senast i juni 2023 ska nästa val till parlamentet hållas.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

I mitten av november fick DF endast 4,1 procent av de samlade rösterna i kommunvalet, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017. Kort efteråt meddelade Kristian Thulesen Dahl att han avgår som partiledare.

En ny partiledare ska väljas under ett extrainsatt årsmöte i Herning söndagen den 23 januari.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Sport

Peterson vidare till kvarten i Australian Open

Svenska Rebecca Peterson är tillsammans med sin dubbelpartner Anastasia Potapova klar för kvartsfinal i Australian Open. Arkivbild.
Foto: Simon Baker
Sport
Sport

Den svenska tennisspelaren Rebecca Peterson är klar för kvartsfinal i dubbel i Australian Open.

Tillsammans med ryskan Anastasia Potapova besegrade hon i tredje omgången polskan Magda Linette och amerikanskan Bernarda Pera i två set med siffrorna 6-3, 7.6.

Vinsten innebär att Peterson och Potapova är klara för kvartsfinal där det svensk-ryska paret ställs mot Anna Danilina från Kazakstan och Beatriz Haddad Maia från Brasilien.

Beatrice Nordensson/TT

Sport

Heta EM-målvakter Sveriges vapen: "Livsviktigt"

Tobias Thulin (till vänster) och Andreas Palicka (till höger) under matchen mot Polen.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport Frågetecknen kring det svenska målvaktsspelet har rätats ut de senaste dagarna. Inför matchen mot Tyskland har handbollslandslaget plötsligt två målvakter som visar kanonform i EM.
– Det är livsviktigt för ett lag, säger Andreas Palicka.

Den 35-årige lagkaptenen och landslagsveteranen gjorde en utmärkt insats mot Ryssland i torsdags, för att sedan från bänken se 26-årige mästerskapsdebutanten Tobias Thulin glänsa mot Polen ett dygn senare.

Palicka njöt i fulla drag.

– Jag har sett Tobias sedan han var väldigt liten, jag vet hur talangfull han är, men trots att det här är femte mästerskapet han är med på har han inte spelat någonting förut. Det var genuin lycka att få se honom visa vad han kan, säger han.

Palicka gör i EM i Bratislava karriärens nionde mästerskap och är en i raden av stormålvakter som Sverige har fått fram genom åren. Men åldern börjar ta ut sin rätt och detsamma gäller för skadade Mikael Appelgren, 32 år, och petade Mikael Aggefors, 37 år, som har bildat målvaktspar med "Palle" i mästerskapen de senaste åren.

– Man kan skriva en hel bok om "det svenska målvaktsundret", men det går inte att sticka under stol med att vi har ett par yngre målvakter som måste börja byggas in i landslaget, säger Palicka.

"Väldigt kul"

Själv vill han i nuläget inte säga om hans landslagssatsning bär över hemma-VM om ett år. Men Palicka konstaterar:

– Det kommer en dag när målvakter som Tobias och Peter (Johannesson, den tredje målvakten i EM-truppen) ska ta över till 100 procent och då är såna här steg jätteviktiga och väldigt kul att se.

På kort sikt ger det också en trygghet att ha två målvakter i toppslag inför de avslutande matcherna i mellanrundan, mot Tyskland i kväll och Norge på tisdag kväll.

– Vi har varit bortskämda i Sverige med att man vet att om man har en dålig dag så kan det komma in en annan målvakt som har en bättre dag. Det är livsviktigt för laget att ha två målvakter som presterar och det bidrar med ett lugn, säger Palicka.

"Avgör vårt öde"

Så sent som i tisdags var han och Johannesson i stället ifrågasatta när de tillsammans bara mäktade med tre räddningar i den oavgjorda matchen mot Tjeckien. Men sedan dess har både målvaktsspelet och det svenska spelet som helhet tagit stora kliv i rätt riktning.

– Men Tyskland och Norge blir matcherna som avgör vårt öde i EM. Och även om tyskarna har fått flyga hit tolv spelare (på grund av coronasmitta) så är det bara marginella klasskillnader, deras största styrka är bredden, säger Palicka.

Med två matcher kvar i mellanrundan leder Spanien gruppen på sex poäng, före Norge och Sverige på fyra. Tyskland och Ryssland, båda två poäng, har också fortfarande en teoretisk chans att nå semifinalspelet i Budapest.

Carl Göransson/TT

FAKTA

Fakta: Kvällens matcher

15.30: Ryssland–Polen.

18.00: Sverige–Tyskland.

20.30: Spanien–Norge.

Utrikes

Turkisk journalist greps – "förolämpade" Erdogan

Brottet att förolämpa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan (på bilden) ger fängelse i minst ett och högst fyra år. Arkivbild.
Foto: Franc Zhurda/AP/TT
Utrikes
Utrikes En turkisk journalist har gripits av polis anklagad för att ha förolämpat landets president Recep Tayyip Erdogan under en tv-sändning.

– Det finns ett ordspråk som säger att ett krönt huvud blir klokare, men vi ser att det inte stämmer, sade den välkända tv-journalisten Sedef Kabas i den oppositionella tv-kanalen Tele1.

– En oxe blir inte kung för att den kommer in i palatset, utan palatset blir en lada.

Kabas greps i sitt hem natten till lördagen, bara timmar efter att hon fällt kommentarerna och sedan publicerat dem på Twitter till sina 900 000 följare, enligt hennes advokat.

Brottet att förolämpa presidenten ger fängelse i minst ett och högst fyra år.

"En så kallad journalist förolämpar uppenbart vår president på en tv-kanal som inte har något annat mål än att sprida hat", skriver Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter.

"Jag fördömer denna arrogans, denna omoral i starkaste möjliga ordalag. Det här är inte bara omoraliskt, det är också oansvarigt", skriver Altun.

Det turkiska journalistförbundet stämplar gripandet av Kabas som en "allvarlig attack på yttrandefriheten".

Turkiet är ett av de länder i världen som kastar flest journalister i fängelse. Landet får återkommande kritik för undergrävandet av pressfriheten och nedstängningar av regeringskritiska medier, en utveckling som förvärrats sedan det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan i juli 2016.

Reportrar utan gränser (RSF) rankar Turkiet på plats 153 av 180 i sitt pressfrihetsindex för 2021.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL