Opinion

Hur mycket ”mångkulturalism” tål en demokrati?

Opinion
Opinion Finns bild på skribenten, mailad till redaktion@ skd.
PREMIUM

Finns bild på skribenten, mailad till redaktion@ skd.se Fredagen den 22 juli blev en svart dag i Norges och Europas historia. Att ha ett öppet samhälle som blundar inför det nya mångkulturella samhällets skuggsidor var den grundläggande orsaken till attentatet. Förakt i religionens namn mot det sekulära samhället och olika sorters etniska enklaver där "svennarna" betraktas som kafirer (http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/politiken-behover-ingen-gud) och därmed oönskade äktenskapspartner till de nyinvandrade ungdomarna (se filmen Jalla Jalla ? en rolig verklighetsbeskrivning av en bedrövlig verklighet) är fenomen som fungerar som ett alldeles perfekt recept på att skapa högerextremister. Integrationspolitiken i Norge (eller i Sverige) är utmärkt på att servera argument mot det mångkulturella samhället vilket man berömmer och försvarar med många vackra ord. De ledande politikerna i Norge har hävdat att det bästa svaret på Anders Breiviks massmord är att man kraftigare borgar för den västerländska typen av demokrati samt slår man vakt om vårt öppna mångkulturella samhälle. Detta är fina tankar men inte problemfritt i verkligheten. Det paradoxala är att ett öppet samhälle samtidigt är väldigt sårbart på grund av den tanklösa eller dumma eller kanske likgiltiga toleransen som politiken och samhället visar mot religiös och etnisk intolerans som odlas fritt inom vissa etniska enklaver. Enklaver som annars brukar kallas för "invandrartäta områden" inrymmer inte bara grupper av invandrare som äntligen, efter att ha flytt från vidriga diktaturer, har funnit här en hemstad i det fria demokratiska samhället. I dessa enklaver finns också grupper av invandrare som utnyttjar norrmännen och svenskarnas naivitet (eller likgiltighet), bygger sina egna getton med sina importerade antidemokratiska normer och traditioner vilka betaraktas som exotiska bidrag på mångkulturalismens himmel. Barngifte, månggifte, oskuldskontroll, homofobi och svenne-förakt odlas fritt under mångkulturalismens vackra paraply medan integrationspolitiken står handfallen och efter tio år av hedersvåldsdebatter, efter morden på Sara, Pela, Fadime, Abbas och Jian, inte har presterat mera än akuta åtgärder och kunskapshöjande kurser för myndigheter. Hedersnormerna och könsapartheid i religiösa skolor och samhällslivet lever ostört och utvecklas. Eller ännu värre, det hedersvåld och den homofobi som bekämpas med den ena handen får stöd och pengar (!) från den andra handen, det öppna samhället skall stödja alla, ja, vem som helts även de som kämpar mot demokratiska värderingar. Hör och häpna, just i dagarna avslöjas att Ungdomsstyrelsen som stödjer föreningar som kämpar mot hedersvåld också stöder organisationer (med skattepengar) som kämpar för hedersvåld. De stöder organisationer som anser att ,citat: "Homosexualitet ska straffas med döden, muslimer får inte bli vänner med ickemuslimer, kvinnor bör inte inleda samtal med främmande män, och i val ska muslimer helst rösta på andra muslimer". Vad säger "Svensson" eller den förvirrade unge mannen som inte fattar något av världspolitiken och migrationsprocesser? Jo, han kommer att hata invandraren. Vem har serverat honom argument mot oss invandrare? Jo, en politik, ett samhälle som blundar för eller tolererar etnisk och religiös intolerans och brott mot mänskliga rättigheter, i urgamla traditioners namn. Ett öppet samhälle som Sveriges eller Norges kan te sig som att de har karaktären av att de ger många möjligheter men kräver inga skyldigheter. Högerextremistiska krafter finns i många europeiska länder och de kan visa sitt hat och omsätta hatet genom flera attentat. Vad betyder ett öppet samhälle med demokrati och mångkulturalism? Att folk har olika religioner eller olika kulturella traditioner och bakgrunder är i sig inget problem utan sättet att praktisera detta som kan ge problem. I det stora hela är det oftast ingen konfrontation med vårt svenska system till exempel att man firar Ramadan eller muslimer får praktisera sin religion i moskéerna. Men när tvångsgifte och hederskulturer krockar med vårt svenska lagsystem då borde staten agera. Att dela ute lite pengar för temporära projektverksamheter till frivilliga organisationer som ofta konkurerar med varandra kommer aldrig lösa problemen med de utbredda antidemokratiska kulturella traditioner som skapar motsättningar mellan svenskar och invandrare och mellan invandrargrupperna själva. Det är väldigt lätt att sopa problemen under mattan som att ge korta straff till dessa som begår grova brott i kulturens eller religionens namn eller att vårt politiska system ska fortsätta att vara försiktigt eller likgiltigt. Jag anser dock att det västerländska politiska systemet speciellt i Sverige skulle göra ett stort misstag om man inte på allvar började tänka igenom problemen med det mångkulturella samhället. Om våra politiker ska fortsätta vara så fega och blunda eller stå handfallna för dessa problem som finns i vårt mångkulturella samhälle så kommer de högerextrema krafterna att växa. Breivik är en katastrofal produkt av ett öppet samhälle där man inte försvarade de demokratiska grunderna för alla, inklusive kvinnor och barn i de "mångkulturella" gettona. Jag är naturligtvis för ett öppet samhälle och vill ha en invandringspolitik och hjälpa de som behöver hjälp. Men vi måste också ta ansvar för att mångkulturalismen inte missbrukas av medeltida kvinnofientliga och homofoba traditioner i kulturers och religioners namn. Att utvisa grova utländska brottslingar och hedersmördare vilka agerar på släktens uppdrag och avskaffa hederskulturer vilka förtrycker invandrarungdomar och föraktar svenskar, "kafirer" och ateister är ett första steget till att bekämpa argumenten från högerextrema galningar. Mångkulturalism bör bara handla om KULTUR och inte om hot, våld och rasism i kulturers namn. Bahareh Mohammadi Andersson Internationellt kvinnorättsaktivist Kvinnofridssamordnare Styrelseledamot i Nätverk mot hedersrelateratvåld

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

Opinion

Även dyrare pizza

Högre elpriser slår igenom överallt.
Foto: Marco Ugarte
Opinion
Opinion

En stor del av svenska folket har drabbats av en elprischock när de öppnat sin elräkning från december som förfaller nu i slutet på januari. Det handlar för många om mer än en fördubbling av elkostnaden, mest i Sydsverige och för de med rörligt avtal. Det har gjort att vi fått ett nytt begrepp, elfattigdom.

Men det är inte bara enskilda hushåll som drabbas. I Skånska Dagbladet intervjuades Roy Rosendahl, vd för Klagstorps Gurkodling. Hans företag får ökade kostnader med 600.000-700.000 kronor eftersom växthusodling är en mycket elkrävande verksamhet, en kostnadsökning som det blir svårt föra vidare till kunderna.

På den politiska nivån har elprisernas ökning blivit en het potatis. Regeringen vill subventionera de med särskilt höga elkostnader för sin uppvärmning. Det är en fördelningspolitiskt tveksamt förslag, hur undviker man att subventionera de med uppvärmd inomhuspool, lyxigt stor boendeyta eller annat som inte handlar om värmeförsörjningen i ett hus? Ändå är det rätt att regeringen vill göra något.

Men den chockhöjda elräkningen i december är inte tillfälligheterna spel utan speglar ett Europa som varit alltför passivt när det gäller att investera i energisektorn. Det handlar heller inte om begränsade ryska gasleveranser till Europa, de var högre under 2021 än 2022. Angela Merkel sa kort före sin avgång att Ryssland helt följt sina leveranser.

Inom EU råder en fri elmarknad. Eftersom naturgas används för att producera elektricitet så innebär konkurrens om gas och högre gaspriser också högre elpriser. Med den fria elmarknaden tvingas vi i Sverige betala för andra länders bristfälliga energipolitik, något som även företrädare för svensk industri reagerar emot. Framöver kommer vi att se hur höga elpriser slår igenom på en rad områden; höga grönsakspriser, högre priser på mejerivaror, dyrare gödning för lantbruket, dyrare varor i alla slag av butiker som är beroende av el, dyrare pizza och matbröd, ja nästan allt som vi konsumerar blir dyrare. Detta för att politikerna inte förstod vad en gemensam elmarknad inom EU skulle leda till.

Lars J Eriksson

Opinion

Återupprätta den nordiska samhörigheten

Opinion
Opinion

I år är det 70 år sedan passfrihet mellan de nordiska länderna infördes. Det borde firas men den fria rörligheten i Norden har åter urholkats, efter två år med stängda gränser till följd av åtgärder mot pandemin.

I söndags skrev kommunalråden i tre särskilt drabbade kommuner, Haparanda, Strömstad och Lund, om de allvarliga effekterna i gränsregionerna. Fyra av fem som bor och verkar i de nordiska gränsregionerna uppger att deras möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts till följd av covid 19-restriktionerna.

Haparanda och Torneå har sedan decennier fungerat som en stad. När gränskontroller infördes för två år sedan med militär personal på gränsen var det som om trafiken mellan Södermalm och Gamla stan i Stockholm skulle stoppats.

De stängda gränserna har lett till att barn med skilda föräldrar bosatta i olika olika länder inte kunnat träffa båda föräldrarna på månader och att vänner och släktingar inte kunna mötas. Såväl arbetspendling som handel och turism har drabbats negativt. Attityderna mot andra nordiska medborgare har blivit mer negativa i stora grupper. Den mer än hundraåriga självklara nordiska samhörighetskänslan har urholkats på ett allvarligt sätt som riskerar att få långsiktigt skadliga effekter.

Nu måste de nordiska ledande politikerna inse att de har ett ansvar för att den nordiska samhörigheten återupprättas. Ett öppet Norden gagnar alla. Både nya och gamla kvarvarande gränshinder måste monteras ner och aldrig åter resas.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Opinion

Pensionspengar ska inte placeras i diktaturer

Opinion
Opinion

Andra AP-fonden har placerat två miljarder kronor i elva diktaturers statsobligationer. Det innebär att svenska pensionspengar stödjer förtryckare i länder som Egypten, Förenade Arabemiraten, Kazakstan och Kina.

Det är tidningen Arbetet som kartlagt AP-fondens innehav och med definitionen av diktatur från tankesmedjan Freedom House avgränsat hur mycket av pengarna som använts mot AP-fondens egna principer som bland annat handlar om rätten att bilda fackföreningar. Den efterlevs inte i de elva diktaturerna.

AP-fondens försvar för sina placeringar är den vanliga, att de arbetar för att ”påverka utvecklingen till det bättre”. Det är svårt att tro att AP-fondens i sammanhanget ganska blygsamma belopp skulle göra de brutala diktatorerna, som Xi Jinping i Kina eller shejkerna i oljeländerna på den arabiska halvön beredda att ändra sin förtryckarpolitik, även om AP-fondsdirektörerna skulle föra fram kritik. Att köpa statsobligationer innebär ju inte heller någon särskild inriktning på mänskliga rättigheter. De används av staterna efter egna prioriteringar.

Så det finns bara ett rimligt beslut av AP-fondens ledning - att följa den egna placeringspolicyn och inte investera några pensionspengar i diktaturers statsobligationer.

Ledarredaktionen

Inrikes

6 000 utan el i flera timmar– centrum släcktes

Flemingsbergs centrum släcktes ned vid strömavbrottet.
Foto: Robin Ek /TT
Inrikes
Inrikes

Drygt 6 000 av Vattenfalls kunder påverkades av ett strömavbrott i Flemingsberg söder om Stockholm på söndagseftermiddagen. Elen försvann vid 15-tiden och först runt klockan 20 var problemet löst.

– Troligen berodde på ett kabelfel i en mindre transformatorstation, säger Markus Fischer, pressekreterare på Vattenfall.

Delar av Flemingsbergs centrum släcktes ner till följd av strömavbrottet och affärer tvingades utrymma lokalerna.

Utrikes

Åttaåring i USA dödad av förlupen kula

Flickan dödades när hon gick längs med en gata i Chicago. Bilden har ingen koppling till händelsen i artikeln.
Foto: Anthony Vazquez/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En åttaårig flicka i Chicago i USA har avlidit sedan hon träffats i huvudet av en förlupen kula, enligt polisen.

Flickan gick längs med en gata i staden tillsammans med sin vårdnadshavare när en gärningsman avfyrade skott mot en 26-årig man som lämnade en butik i närheten. Polisen arbetar utifrån teorin att flickan träffades av misstag i samband med skottlossningen.

Flickan förklarades senare död på sjukhus. Mannen skottskadades svårt och fördes till sjukhus med livshotande skador.

Den lokala polischefen David Brown skriver på Twitter att "det tragiska och meningslösa mordet" har skakat invånarna i staden.

"Det finns inga tröstande ord när ett barns liv släcks. Det finns inga ord som kan beskriva familjens sorg", skriver Brown.

Chicago befinner sig i en pågående våldsvåg med omkring 800 mord under förra året, vilket var det mest morddrabbade året i staden på 25 år.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL