Så här kan de nya gasjättarna som ligger nära sin sol tänkas se ut. Ingen vet exakt. Illustration: ESO

Hoppas hitta jordens like

Forskarna sätter stor tilltro till det nya teleskop, Kepler, som NASA skickade upp i rymden förra våren. Det är ett känsligare instrument som kan upptäcka även mindre jordliknande planeter som ligger längre ut från sina solar än de planeter som hittills har hittats.
– Keplers livstid är cirka sex år. Teleskopet är i funktion men det kommer att dröja några år till innan vi får de riktigt intressanta upptäckterna, säger Daniel Malmberg på institutionen för astronomi i Lund.

De planeter utanför vårt eget solsystem som forskarna har påträffat fram till i dag har nästan alla varit stora gasjättar, likt Jupiter, som ligger i banor alldeles för nära sina stjärnor för att de ska vara beboeliga. En stor fråga är hur dessa planeter överhuvudtaget kan ligga så nära sina stjärnor. Så stora planeter borde ligga längre ut. Daniel Malmberg försöker hitta en förklaring till placeringen.
– Vi tror att de har bildats längre ut och flyttats inåt. Om till exempel vårt eget solsystem hade blivit stört av en annan stjärna kunde resultatet ha blivit att våra gasjättar hamnat längre in, säger Daniel Malmberg.

I dag är det osannolikt att solen skulle komma för nära en annan stjärna.
– Men när solen bildades låg den i en stjärnhop. Då hade andra stjärnor kunnat passera. Detta är en möjlig förklaring, säger Daniel Malmberg. Det var tur att så aldrig skedde. Skulle en planet som Jupiter börja flytta sig inåt hade det sannolikt varit slut med jorden.

Forskarna tror att det bara är en tidsfråga innan en jordliknande planet upptäcks. För att en planet ska vara intressant i jakten på liv krävs att flera kriterier uppfylls.
– Man brukar säga att flytande vatten är en förutsättning. Då måste yttemperaturen på planeten vara 0-100 grader. De planeter vi letar efter måste ligga på rätt avstånd från sina solar för att ha rätt temperatur, säger Daniel Malmberg.

Troligtvis kommer den planet som uppfyller kraven som forskarna först upptäcker att höra till en stjärna som är mindre och ljussvagare än vår egen sol, tror Daniel Malmberg. Planeten kan under sådana förhållanden ligga på ett kortare avstånd till sin stjärna än jorden och ändå inte vara för varm. Om den ligger närmare stjärnan är den lättare att spåra från jorden. Forskningen har hittills kunnat slå fast att det är vanligt att andra stjärnor har planeter omkring sig.
– Vi vet att 20-30 procent av de solliknande stjärnorna har gasjättar, säger Daniel Malmberg.

Så snart några jordliknande planeter har hittats går det att få ett mått på hur vanlig denna typ är. Med tanke på det nästan oändliga antal stjärnor det finns i universum, bara i Vintergatan, vår egen galax, rör det sig om hundratals miljarder, måste det finnas ett stort antal planeter som liknar jorden och därmed också annat liv, tror Daniel Malmberg.

– Jag håller det för väldigt sannolikt. Eftersom det finns så många stjärnor tror jag också det finns intelligent liv någonstans, säger han. Nästa steg för forskarna blir att undersöka just om kandidaterna hyser liv. Ett sätt är att leta efter gasen ozon.
– Den fanns inte på jorden före livet. Vi kan bygga instrument som klarar av att analysera detta, men de måste vara mycket känsliga. Den processen kommer att ta tid, säger Daniel Malmberg. Utmaningen är emellertid enorm med de avstånd det handlar om.

Daniel Malmberg påminner om att forskarna inte ens säkert har kunnat avgöra om det finns bakteriellt liv på vår närmaste granne Mars.
– Och dit kan vi ändå skicka sonder, säger han. Om vi sedan hittar liv, kan en viss frustration uppstå. Inom överskådlig framtid kommer det inte vara möjligt att kontakta våra eventuella systercivilisationer, än mindre besöka dem.

Vår närmaste stjärna ligger fyra ljusår bort. Kepler tittar på stjärnor som ligger 3 000 ljusår från oss. Det är ofattbart stora avstånd, förklarar Daniel Malmberg.
– Det skulle ta 100 000-tals år att åka dit. Rymden är ogästvänlig och kall. Det är inte så lockande. Och genom fysiken vet vi att det inte går att färdas snabbare än ljuset. Så vad vi kan se i dag blir det aldrig som i Star Trek där vi umgås med utomjordingar, säger han. Att ta kontakt är nästan lika svårt med tanke på de tidsrymder som det tar att skicka en ljussignal. Ifall någon har sänt oss ett meddelande till oss måste vi ha tur för att kunna ta emot det.

– Det måste anlända till jorden precis nu. Men det kanske fanns en civilisation där ute som dog ut för 100 miljoner år sedan. Tänk på oss själva – vi har bara skickat ut signaler under 50 år, säger Daniel Malmberg. Han tror att de forskare som lyssnar efter signaler har oddsen emot sig. Men är det då ens lönt att leta efter liv? Daniel Malmberg anser det. Det finns ett stort intresse både från forskare och allmänhet att få svar på den eviga frågan om vi är ensamma i universum eller inte.

Senaste nytt omLund

Dagens fråga

Har du börjat köpa julklappar än?

Loading ... Loading ...