Malmö

Från baletten till paletten

Rolf Hepp började måla på 60-talet
Artikel Malmö Just nu ställer han ut sina målningar på Skanörs bibliotek.

Just nu ställer han ut sina målningar på Skanörs bibliotek. Han är helt självlärd och berättar att han gjorde sina första målningar på 1960-talet. Sedan blev det dock inte mycket målat förrän på 90-talet. – Jag ville fortfarande ha utlopp för min kreativitet, säger han. Då hade dansen inte lika stor plats i hans liv längre; som manlig dansare pensioneras man vid 44, han hade avvecklat sin dansskola, eftersom de dåliga ekonomiska tiderna gjorde att folk inte längre hade råd att låta sina barn ta lektioner. Han lärde sig dansa vid 13 års ålder på 40-talet, därför att hans farbror, som var balettmästare, ville att han skulle ta över en dansskola som han drev. Det var i Köln, där hans far var journalist. Dit hade Rolf Hepp tagit sig, till största delen på egen hand, efter krigsslutet. Under kriget hade han bott på annat håll, i Österrike och Sydtyskland. Köln var för farligt. – Alla pojkar skulle sparas åt Hitler. Under kriget fick han bara träffa sin mamma en enda gång. – När kriget var slut visste jag inte om mina föräldrar levde. Men en förälder som kom för att hämta en annan pojke sade att han fått besked från hans familj om att hämta honom också. Men Tyskland var i kaos, kommunikationerna fungerade inte som de skulle, järnvägar var sönderbombade och hans kom ifrån sina följeslagare. När han till slut på egen hand lyckades ta sig tillbaka till Köln var det inte samma stad han lämnat några år tidigare. – Det enda som stod kvar var Kölnerdomen och några enstaka hus i förorterna. Att så många kyrkor stod kvar i annars sönderbombade städer i Tyskland beror på att de användes som landmärken, vägvisare av bombflygarna. Broarna över Rhen var raserade; han minns fortfarande hur det kändes att släpa sin tunga koffert över den provisoriska träbro som den amerikanske generalen Patton låtit bygga. Men han hittade sin familj. Och han började alltså dansa balett. Farbroderns dansskola kom han dock aldrig att ta över. Efter examen vid 16 års ålder började han dansa på stadsteatern i Essen. Året där följdes av tre år på operan i hemstaden, innan han fortsatte till Hamburg och Düsseldorf. Till det senare stället kom Carl-Gustaf Kruuse, balettchef i Malmö, som ofta var ute i Europa och letade dansare.. – Han hade hört att jag sökte mig bort från Düsseldorf. Samtidigt hade han ett erbjudande om att dansa i Santiago, Chile. Erbjudandet från Malmö lät dock mera lockande. – Jag trivdes med det samma. Det var 1958, sista året Ingmar Bergman var här. Jag var med i hans Värmlänningarna. Sedan kom Rolf Hepp att göra mängder av dansroller i Malmö, och därtill har han koreograferat en mängd föreställningar. Hans sista föreställning som fast anställd var Röde Orm med Tommy Körberg. 1980 gick han i pension som dansare. Då blev han en tid tillförordnad balettchef, något han också var 1988. Det var också 1980 han startade sin balettskola vid Värnhemstorget. Filmen Fame och tv-serien med samma namn gjorde att intresset var på topp. Det varade ett drygt decennium, sedan kom det tidiga 90-talets ekonomiska kris. Och man kan nog säga att det var när han lade ner sin skola som han fick tid att börja måla igen. Några utställningar har det blivit, bland annat i samband med föreställningar på teatern. Han rör sig mycket smidigt för en person på 78 år – en 50-åring skulle vara avundssjuk – och har faktiskt inte helt slutat undervisa. På söndagarna tar han emot danselever i Ungdomens hus i Malmö. På senare år har han också börjat sjunga i kör, sjunger i basstämman i både Fosie kyrkokör och i pensionärskören i Mariakyrkan i Malmö. Förra året var han i Globen i Stockholm och sjöng tillsammans med 1 500 andra, ledda av Kjell Lönnå. – Helt fantastisk! Hans utställning på biblioteket i Skanör pågår till och med den 27 februari. Nästa målning han gör skall ha en präst som motiv, har han bestämt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

LSS-boende anmäls för tredje gången

Ett LSS-boende i Uppsala har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg för liknande händelser tre gånger. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes

Ett LSS-boende i Uppsala har lex Sarah-anmälts till Inspektionen för vård och omsorg efter det att en boende hittats på golvet bland spår av avföring, urin och kräks, skriver Upsala Nya Tidning.

Den boende hade ramlat och blivit liggande på golvet, och uppges ha blivit nedkyld och orolig.

Två gånger tidigare har samma sak hänt och båda gånger har boendet anmälts.

– Att det händer flera gånger är inte konstigt egentligen, det viktiga är att vi gör förbättringar, säger Magnus Linderos, regionchef på Humana som driver boendet, till UNT.

Inrikes

Nya rön om fett och risken för hjärtinfarkt

Högt intag av mejerifett behöver inte leda till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, enligt en ny studie. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Inrikes
Inrikes Att få i sig stora mängder fett via mejeriprodukter behöver inte öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, enligt nya rön.

Att välja magra mejeriprodukter lyfts ofta fram som ett sätt att minska risken för vissa sjukdomar. Men hur är det då med feta mejeriprodukter? Här är kunskapen mer oklar menar forskare vid bland annat Uppsala universitet som tittat på hur intaget av fett påverkade risken för hjärt-kärlsjukdom.

Genom blodprover har man kunnat mäta nivåerna av en viss fettsyra som finns i just mejeriprodukter och på så sätt även kunnat mäta konsumtionen.

"Vi såg att personerna med de högsta nivåerna av denna särskilda fettsyra faktiskt hade lägst risk för hjärt-kärlsjukdom. Det här sambandet är väldigt intressant men vi behöver fler studier för att bättre förstå hur mejeriprodukter och mejerifetter påverkar vår hälsa", säger Matti Marklund, forskare i nutrition, i ett pressmeddelande.

Forskarna har även jämfört med data från USA, Danmark och Storbritannien där man har sett liknande resultat. Tidigare rön har visat att det inte nödvändigtvis behöver vara själva fettinnehållet i ett livsmedel utan strukturen som spelar roll.

"När det gäller mejeriprodukters påverkan på vår hälsa pekar allt fler resultat mot att det är typen av mejeriprodukt som är viktig, snarare än fettinnehållet".

Däremot bör resultaten tolkas med viss försiktighet då ytterligare forskning behövs för att förstå sambanden, menar forskarna. Vilka mejeriprodukter det gäller är fortfarande inte klarlagt.

"I vår studie kan vi dock inte se att mejerifett verkar öka risken för hjärtkärlsjukdomar", säger Matti Marklund.

FAKTA

Fakta: Om studien

Forskare har analyserat blodprov från 4 150 60-åringar i Sverige och mätt nivåerna av särskilda fettsyror. De följdes senare under i genomsnitt 16 år för att bland annat se hur många som drabbades av hjärtattack eller stroke.

Förutom resultaten i Sverige har man även tittat på data från studier i USA, Danmark och Storbritannien och sett liknande resultat.

Studien har justerat resultatet för andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som exempelvis livsstil och matvanor. Resultatet visar att de med högst nivåer av den särskilda fettsyran hade lägst risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Studien är ett samarbete mellan forskare i Sverige, USA och Australien.

Källa: Uppsala universitet

Utrikes

Indien godkänner nytt vaccin – det här vet vi

'För just det här vaccinet har man tagit samma gen som finns i Pfizer, Moderna och Astra Zenecas vaccin, det vill säga spikeproteinet', säger vaccinforskaren Matti Sällberg om dna-vaccinet som fått ett nödgodkännande i Indien. Arkivbild.
Foto: Mikael Fritzon/TT
Utrikes
Utrikes För första gången har ett vaccin baserat på dna fått ett godkännande.
Myndigheter i Indien har gett ett så kallat nödgodkännande åt ett nytt vaccin som nu tar upp kampen mot covid-19.

Vaccinet har fått namnet Zycov-d. Vad vet vi om det?

– För just det här vaccinet har man tagit samma gen som finns i Pfizer, Moderna och Astra Zenecas vaccin, det vill säga spikeproteinet. Man har tagit genen för det och satt in det i en så kallad dna-plasmid (en ringformad dna-molekyl, reds anm.), säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet.

Vaccinet fick ett nödtillstånd från indiska myndigheter i augusti. Enligt Sällberg är det dock svårt att veta hur bra vaccinet är då läkemedelsbolaget inte släppt data från de kliniska studierna.

– Vi vet ingenting annat om skyddet på människa än det som företaget själva gått ut med, att det ger ett 67-procentigt skydd, säger han och fortsätter:

– Men vad det är skydd mot är frågan. Och i vilken population? Hos barn? Vuxna? Äldre? Jag är extremt nyfiken på vilka data som finns i de kliniska studierna som det här nödgodkännandet bygger på.

Vad är fördelen med ett dna-vaccin?

Vaccinen från Pfizer-Biontech samt Moderna är så kallade mRNA-vaccin. Där kapslas en snutt genetisk kod i form av rna in i ett fetthölje och injiceras i cellerna.

– I stället för att göra det i form av ett rna har man gjort det i en dna-plasmid.

Precis som rna-vaccin går dna-vaccin relativt snabbt att tillverka.

– En dna-plasmid är något man kan odla upp i en stor mängd i bakterier i stora tankar.

Dna är också väldigt stabilt, enligt Matti Sällberg.

– Det klarar en tid i rumstemperatur, lång tid i plus fyra grader och nästan oändligt länge i minus 20. Det är en klar fördel.

Och nackdelen?

– Rna-vaccin är blandat med liposomer, eller fetter, som gör att det passerar cellens membran. Direkt när rna-vaccinet kommit in i cellens cytoplasma så översätts det till vaccinprotein.

För dna-vaccin är vägen dit inte riktigt lika enkel.

– Dna-vaccin måste först passera cellens membran för att komma in i cytoplasman och sedan kärnmembranet för att komma in i cellkärnan. Väl inne i kärnan ska det översättas från dna till rna, som sedan transporteras ut till cytoplasman där det översätts det till vaccinprotein, säger Matti Sällberg och fortsätter:

– Ett rna-vaccin har bara en vägg den behöver passera men dna-vaccin har två väggar.

Vad innebär det att man använder dna i vaccin?

– Det man kan säga är att dna och rna sannolikt producerar vaccinprotein i cellen under lite olika lång tid. För dna-vaccin har man kanske lite längre produktion av proteinet vilket kan vara bra för att aktivera immunförsvaret. För rna får man ett kort men högt uttryck av vaccinproteinet i cellen, säger Matti Sällberg.

Forskningen kring dna-vaccin har pågått sedan 90-talet och är långt ifrån ny inom forskarvärlden. Den stora svårigheten med tekniken har varit att just få in dna i cellen.

– Det är det som gör att dna än så länge har funkat lite sämre än det andra teknologierna.

Kan dna stanna kvar inne i kroppen?

– Man ska komma ihåg att det här är en plasmid som är cirkulär. En ring. Och en sluten dna-ring kan inte byggas in i vår arvsmassa, säger Matti Sällberg.

Enligt honom har det gjorts många studier i djurmodeller där man undersökt om dna:t skulle kunna bygga in sig i människans arvsmassa.

– Det är extremt ovanligt, om ens möjligt. Myndigheter har godkänt kliniska studier på dna-vaccin över hela världen under de senaste 10-15 åren och hade det varit så att man upplevt att det varit ett problem så hade man inte tillåtit den här typen av vaccin, säger han.

Utrikes

62 barn har dött i lägret al-Hol

Lägret al-Hol i nordöstra Syrien kontrolleras av kurderna och hyser tiotusentals familjer med misstänkta kopplingar till terrorrörelsen IS.
Foto: Baderkhan Ahmad/AP/TT
Utrikes
Utrikes

I år har 62 barn, omkring två i veckan, dött i fånglägret al-Hol i Syrien, enligt en rapport från Rädda Barnen.

Kvinnor och barn med misstänkta kopplingar till terrorrörelsen IS lever under svåra förhållanden i lägret.

"Barnen är krigets främsta offer och Sverige, liksom andra länder, måste se till att alla barn hämtas hem tillsammans med sina mammor så snart som möjligt," säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen, i ett pressmeddelande.

Inrikes

31-åring dömd för bedrägeri – nära 50 gånger

Blekinge tingsrätt dömer en 31-årig man för grovt penningtvättsbrott. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En 31-årig man har dömts för grovt penningtvättsbrott, skriver Blekinge Läns Tidning. Mannen har under de senaste fem åren dömts för 47 fall av bedrägeri, 25 av dem 2016.

31-åringen sitter redan på en kriminalvårdsanstalt då han i juni dömdes till åtta månaders fängelse för nio fall av bedrägeri.

Nu döms han till åtta månaders fängelse av Blekinge tingsrätt. Det var 2018 som en man som sade sig ringa från Nordea fick en person att knappa in och läsa upp koder. Därefter försvann 250 000 kronor från den drabbades konto. Pengar som landade på 31-åringens konto från vilket flera överföringar sedan ska ha gjorts.

31-åring hävdar att han själv inte har haft något med det hela att göra och säger att han har polisanmält händelsen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

USA godkänner tredje spruta till äldre

Amerikaner över 65 år kan nu ta en tredje spruta covidvaccin.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes USA följer länder som Israel och Storbritannien och godkänner en tredje dos vaccin med covid-19 för äldre och människor i riskgrupp.

Beslutet gäller Pfizer-Biontechs vaccin och påfyllnadsdosen ska tas minst sex månader efter den andra dosen.

President Joe Bidens hälsoexperter har tidigare sagt att i princip alla amerikaner bör ta en tredje spruta covidvaccin, men en ny våg av massvaccinering har varit avhängig ett godkännande från läkemedelsmyndigheten FDA, som nu alltså har kommit.

Myndighetens expertpanel väljer dock att inte hörsamma Vita husets önskemål om att ge klartecken för en påfyllnadsdos till alla över 16 år. FDA skriver i sitt beslut att en tredje dos av Pfizer-Biontechs vaccin kan ges till alla över 65 år, till personer i riskgrupp, samt till exempelvis sjukvårds- och akutpersonal.

De exakta gränsdragningarna kring vilka som ska erbjudas en påfyllnadsdos kommer att tas av smittskyddsmyndigheten CDC.

Data från bland annat Israel, Qatar och USA visar att effekten av det vaccin som tagits fram av Pfizer och Biontech går ner till ett skydd på 40–50 procent efter sex månader. Vaccinet skyddar fortfarande mot allvarlig sjukdom och död, men biter inte lika bra mot mildare former av covid-19.

Utrikes

Torterade flicka – män döms för gruppvåldtäkt

Familjemedlemmar är samlade utanför domstolen i Béni Mellal. Bilden togs i början av september 2018, då den första domstolsförhandlingar hölls i målet.
Foto: Nadine Achoui-Lesage/AP/TT
Utrikes
Utrikes En tonårsflicka säger att hon hölls fången i två månader och våldtogs och torterades. Nu har en domstol i Marocko dömt elva män till 20 års fängelse vardera för delaktighet i det osedvanligt grova våldtäktsdådet, som har mötts av en våg av vrede i landet.

Den 17-åriga flickan berättade om tortyren i en video som hon lade upp nätet 2018. I den visade hon upp ärren hon hade fått efter att männen bränt henne med cigarettfimpar och hur de hade ristat in tatueringar på hennes kropp.

Flickans offentliga vittnesmål var ovanligt i det konservativa nordafrikanska landet, där våldtäktsoffer ofta har utsatts för stigmatisering och ansetts bära skulden för våldet de har utsatts för.

En domstol i staden Béni Mellal i centrala Marocko har nu slagit fast att de elva männen i det uppmärksammade fallet är skyldiga till bland annat människorov och våldtäkt, säger flickans målsägarbiträde Ibrahim Hachane till nyhetsbyrån AFP. Förutom fängelsestraffet ska de även betala motsvarande drygt 190 000 kronor.

Domen kommer dock att överklagas av målsägarbiträdet eftersom han anser att de 20-åriga fängelsestraffen är för låga. Det strängaste straffet för trafficking är 30 års fängelse i Marocko.

– Offret genomgår fortfarande behandling och det hon gick igenom kommer hon att bära med sig resten av livet, påpekar han.

2018 trädde en ny lag i kraft i Marocko som för första gången gav kvinnor i landet rättsligt skydd mot "handlingar som betraktas som trakasserier, aggressivitet, sexuellt utnyttjande eller misshandel". Tack vare den nya lagen har våldsoffer också börjat erbjudas stöd.

Inrikes

Halvt ton kött stoppas – saknade intyg

Kycklingkött utan salmonellagaranti får inte säljas i Sverige. Arkivbild.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En handlare i Malmö stoppas från att sälja 445 kilo kyckling som saknar bevis på att vara salmonellafritt, rapporterar SVT Nyheter Skåne.

Kommunens livsmedelsinspektörer hade fått tips från gränspolisen som vid en fordonskontroll upptäckte att lasten saknade korrekt dokumentation.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL