Nyheter

Tv fattade eld

Artikel Nyheter Ambulans och brandkår var vid 05.
PREMIUM

Ambulans och brandkår var vid 05.50-tiden fortfarande kvar på plats. Det är oklart om någon skadats i branden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Tre till sjukhus efter våldsam krasch

Tre personer är förda till sjukhus efter en singelolycka utanför Vingåker. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Två personer är förda med ambulans till sjukhus efter en singelolycka på väg 52 i höjd med Hälleråd utanför Vingåker.

Larmet kom 22.52 på lördagskvällen och när räddningspersonal kom till platsen var två personer fastklämda i vraket.

Ytterligare en person befann sig i bilen och fick hjälp av brandmännen att ta sig ur fordonet. Samtliga har förts till sjukhus

– Det var en våldsam krasch men jag vet inte hur deras tillstånd är, säger Martin Detterström, vakthavande befäl vid polisen.

Enligt räddningstjänsten svarade alla tre på tilltal.

Vägen beräknas vara avstängs i minst en timme i båda riktningarna.

Utrikes

Patienter utpressas efter hackning i Finland

Någon utpressar patienter i Finland.
Foto: Gustav Sjöholm/TT
Utrikes
Utrikes Patientuppgifter från det hackade finländska psykoterapiföretaget Vastaamo sprids på darknet. Enskilda patienter fått utpressningsmejl skickade till sig, där de krävs på pengar.
Skandalen tas nu upp på högsta nivå, när regeringen håller krismöte.

En av de drabbade är riksdagsledamoten Eeva-Johanna Eloranta, som på Twitter beskriver känslan som overklig, sedan hon i torsdags fått reda på att hennes patientinformation lagts ut på darknet, den krypterade och dolda delen av internet.

"I dag fick jag ett utpressningsmeddelande! Borde jag betala 500 euro i bitcoinlösensumma? När informationen redan har spridits där på Tor-nätverket*, vad är då poängen med utpressningsmeddelandet", skriver hon.

Centralkriminalpolisen uppgav på lördagen för nyhetsbyrån STT att man tagit emot fler än 200 anmälningar från personer som misstänker att deras patientuppgifter är på vift.

Inrikesminister Maria Ohisalo skriver på Twitter att offren behöver "akut hjälp och stöd", och att hon redan diskuterat saken med de andra ansvariga ministrarna inom Social- och hälsovårdsministeriet hur man bäst kan ge brådskande stöd. Regeringen kommer att samlas för krismöte.

"Då samhället digitaliseras blir cyberbrottslighet ett allt större hot. Vi behöver vara bättre förberedda och myndigheter och enskilda individer måste få bättre chanser att skydda sina uppgifter", skriver hon enligt Yle.

"Gå inte med på krav"

Polisen skriver på sin sajt att man är medveten om att utpressningsmejl skickats.

"Ni bör inte gå med på kraven i de här utpressningsmeddelandena", säger Marko Leponen, krimchef, i ett uttalande.

Polisen uppgav också att man inte ska slå larmnumret, utan anmäla händelserna elektroniskt, eftersom alla samtal som strömmade in försvårade för larmcentralen.

Men enligt Svenska Yle så överlastades även den elektroniska anmälningstjänsten under lördagskvällen, när massvis av patienter anmälde utpressningsmejlen.

Patientjournalerna kommer från psykoterapicentret Vastaamo, med mottagningar i 20 städer i Finland, som utsatts för en hackerattack.

Hackaren uppges ha kommit över känsliga patientjournaler i intrånget. Utpressaren krävde 40 bitcoin – motsvarande runt 4,5 miljoner kronor – för att inte publicera journalerna på darknet.

Kan vara andra

Bolagets vd uppges ha vägrat, och uppgifterna började läcka. Därefter började mejl dyka upp hos enskilda patienter, där någon som påstod sig vara hackaren krävde pengar för att inte sprida uppgifterna.

Men Tero Muurman, chef för Centralkriminalpolisens it-brottsavdelning, säger att man inte kan vara säker på att det är samma hackare som tog sig in i Vastaamos system som nu mejlar patienterna.

– Vi kan inte bortse från att andra aktörer inte skulle utnyttja de publicerade uppgifterna genom att ta rollen som utpressare, säger Muurman till Yle Uutiset .

*Fotnot: Tor är en mjukvara för att surfa anonymt på nätet.

Gustav Sjöholm/TT

Kultur och nöje

Stormzy tar plats i "Watch dogs"

Londonrapparen Stormzy är en del av spelet, där han bland annat framför låten 'Rainfall' och det finns även ett uppdrag som kretsar kring honom. Pressbild.
Foto: Ubisoft/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Brittiske rapparen Stormzy har släppt hela videon till sin nya låt "Rainfall", tillsammans med r'n'b-artisten Tiana Major9. Musikvideon är skapad med grafik från det kommande spelet "Watch dogs: Legion", där Stormzy även har en roll, skriver Metro UK .

I videon syns han på olika kända platser i spelets tolkning av London, i en dystopisk nära framtid. Spelet går ut på att bygga en motståndsrörelse mot övermakten genom att rekrytera Londonbor. Men till skillnad från de flesta andra Londonborna ska det dock inte gå att spela som Stormzy, som i stället ger spelaren uppdrag att lösa.

Ett av dem är att hjälpa rapparen att få ut hans låt, som i sig är en rebellisk handling mot det förtryckande privata säkerhetsföretaget Albion, som i spelet ersatt Londons polisstyrka.

Ann Edliden/TT

Utrikes

Brexitförhandlare förlänger Londonbesök

Michel Barnier förlänger sitt Londonbesök.
Foto: Alberto Pezzali/AP/TT
Utrikes
Utrikes

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier skulle egentligen ha lämnat London på söndagen men planerar att förlänga sin vistelse till och med onsdag nästa vecka, rapporterar tidningen Sunday Telegraph. Beskedet har tolkats som att framsteg görs i brexitförhandlingarna mellan EU och Storbritannien.

De brittiska förhandlarna kommer därefter att följa med Barnier till Bryssel, skriver tidningen, som vidare rapporterar att parterna gett sig själva till nästa lördag att nå en överenskommelse.

Fisket har beskrivits som den största tvistefrågan, men samtalen har också kärvat när det gäller hur man framöver ska lösa tvister och hur man kan garantera rättvisa produktionsvillkor för handeln.

Storbritannien lämnade formellt EU redan den 31 januari i år, men övergångsregler gäller fram till årsskiftet. Om inga överenskommelser kan fås till stånd innan dess väntar i värsta fall ett krisläge med plötsliga tullar, byråkrati och långa köer vid gränspassager.

Sport

Nurmagomedov obesegrad – nu lägger han av

Nurmagomedov, till höger, lägger handskarna på hyllan.
Foto: Mahmoud Khaled/AP/TT
Sport
Sport Direkt efter sin 29:e seger meddelade UFC-mästaren i lättvikt, Chabib Nurmagomedov, att han avslutar karriären. Han lämnar UFC för gott – obesegrad.

Efter vinsten mot amerikanen Justin Gaethje på lördagskvällen, svensk tid, berättade Chabib Nurmagomedov att det var hans sista match.

– Det här var min sista fajt. Jag vill inte göra det här utan min pappa, sade en mycket känslosam vinnare direkt efter matchen.

– När UFC ringde om fajten mot Justin pratade jag med min mamma. Jag sade att jag inte skulle fajtas utan min pappa. Och om jag ger mitt ord, måste jag hålla det.

32-årige Nurmagomedovs pappa, Abdulmanap Nurmagomedov, dog i juli 2020, 57 år gammal till följd av komplikationer efter att ha smittats av coronaviruset.

Fajten var över efter en och en halv minut när Gaethje klappade. Domaren såg det inte direkt och Gaethje hade svimmat när Nurmagomedov släppte taget. Direkt efteråt bröt ryssen ihop i tårar på mattan och tröstades av motståndaren.

– Tack min broder. Du är en bra man. Jag vet att du tar hand om dem runt omkring dig. Ta hand om dina föräldrar, du vet aldrig vad som händer i morgon, sade vinnaren till Gaethje efter matchen.

– Han gjorde det som krävdes, han är så stark. Jag vet att han gjorde sin pappa stolt, sade Gaethje efter matchen.

Bella Franzén/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Sport

Lindberg tappade i tredje rundan

Pernilla Lindberg gjorde en något sämre runda på lördagen. Arkivbild.
Foto: Steve Helber
Sport
Sport

Pernilla Lindberg ligger på en delad nionde plats inför söndagens avgörande i USA-tourtävlingen i Greensboro i Georgia.

Lindberg gick in i tredje rundan på lördagen som delad femma efter ronder på 68 och 69 slag. Men efter lördagens parrunda på 72 slag ligger hon på totalt sju under par, vilket ger henne ett sämre utgångsläge inför sista rundan.

En niondeplats är svenskans hittills bästa resultat på touren i år.

Amerikanskan Ally McDonald ligger i ensam ledning inför söndagen på 13 under par.

Tävlingens andra svenska Linnea Johansson, ligger efter lördagens tävling på delad 69:e plats.

Inrikes

Kriminalvårdens nya gd: De får bära ut mig

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Inrikes
Inrikes Brist på platser, besöks- och permissionsförbud, coronapandemi och stabsläge har präglat Martin Holmgrens första månader som generaldirektör för Kriminalvården. Men han har också hunnit med att titta på en tv-serie om världens värsta fängelser.

– Där kan man verkligen se hur man kan tvingas bedriva kriminalvård på ett annat sätt. Personalen bevakar den yttre gränsen och sedan sköter de intagna allting innanför, säger generaldirektör Martin Holmgren när TT träffar honom på Kriminalvårdens regionkontor i Liljeholmen i Stockholm.

Serien ser han inte som en inspiration för hur den svenska Kriminalvården borde se ut.

– Men som ett led i mitt behov av att kompetensutveckla mig så är det nyttigt att se kontrasterna också.

Udda start

Martin Holmgren tillträdde som generaldirektör för Kriminalvården den 2 mars i år, efter drygt fem år som generaldirektör för Domstolsverket.

– Jag hann knappt börja förrän coronapandemin blev på riktigt. Redan den 13 mars fick jag ta beslutet om att vi skulle gå upp i stabsläge för att hantera coronaläget.

Pandemin grusade hans genomtänkta plan för att lära känna verksamheten genom besök på häkten, anstalter och hos frivården. I stället blev han sittande på regionkontoret i Stockholm och fick lära känna sina medarbetare ute i landet genom videokonferenser och telefonsamtal.

– Det var naturligtvis inte alls så som jag hade tänkt mig, säger han.

Den senaste tiden har Martin Holmgren kunnat sätta sin ursprungliga plan i verket och göra besök på verksamheterna ute i landet.

– Det är otroligt viktigt för att jag ska göra ett bra jobb att jag förstår vad det är för problematik och frågeställningar som är aktuella ute i verksamheten.

Stabsläge och platskris

Och aktuell problematik finns det just nu gott om inom Kriminalvården. Den mest kända är platsbristen, som förvisso varit ett problem i flera år, men som blivit mer uppmärksammat sedan Martin Holmgren valde att gå ut på DN:s debattsida och berätta att Kriminalvården på grund av platsbrist och överbeläggningar beslutat att jobba i särskild stab.

– Vi såg att vi inte kan jobba i vår vanliga organisation. Vi behöver skärpa upp tempot för att kortsiktigt bygga ut antalet platser både på häkten och anstalter.

TT: Varför valde ni att gå ut med stabsbeslutet på en debattsida?

– Det är många debattörer som velat berätta om att det är fullt på anstalter och häkten. Jag tyckte att nu är det läge att berätta vad det här faktiskt betyder för oss. Att det här är vårt uppdrag, det är vi som ska klara av det, det är ingen annan som kommer att göra det åt oss.

Saknar marginaler

För få platser på anstalter och häkten får mer långtgående konsekvenser än att någon intagen kanske måste dela cell med en annan i en våningssäng. Martin Holmgren säger att det påverkar det återfallsförebyggande arbetet, som är ett av myndighetens grunduppdrag, men också säkerheten för intagna och anställda. Det handlar om att kunna ha marginaler för att kunna placera varje intagen där de bäst passar men också att snabbt kunna flytta på intagna som utgör säkerhetsrisker.

– Vi behöver ha en sådan marginal och i dag har vi inte det.

TT: Om det skulle bli ett upplopp på en anstalt i dag och många intagna behöver flyttas därifrån, finns det möjlighet till det?

– De möjligheterna blir mer utmanade ju färre platser vi har att tillgå. Om en sådan sak skulle hända behöver vi vara beredda att flytta folk kanske över hela landet.

Lärt av misstag

Martin Holmgren säger i nästa andetag att Kriminalvården arbetar aktivt för att förhindra upplopp och oroligheter. Bland annat genom mindre enheter på anstalterna.

– Tidigare lät man de intagna umgås i mycket större grupper, där mycket kunde hända. I dag är det mer sektionerat och mindre grupper och vi har ur det perspektivet större möjligheter att möta när det inträffar en allvarlig incident.

TT: Har överbeläggningarna hittills lett till att personer som borde sitta på anstalt med hög säkerhetsklass placerats på anstalt med lägre säkerhet?

– Jag ska vara ärlig och säga att vi tittar på alla möjliga saker för att lösa den här situationen.

Bland annat har intagna, efter "vederbörlig säkerhetsbedömning", flyttats från sluten klass 2 anstalter till öppen klass 3 anstalt.

– Vi har varit väldigt noggranna med att man är i rätt säkerhetsklass och det ska vi fortsätta vara, säger Martin Holmgren.

Vänta på fängelseplats

En annan konsekvens av platsbristen på anstalterna är att personer som dömts till fängelsestraff, men som domstolen bedömt inte behöver vara häktade, i vissa fall fått längre tid på sig innan de ska inställa sig vid anstalten för att avtjäna sitt straff. Inställelsetiden, alltså tiden en dömd person har på sig innan straffet ska börja avtjänas, har utökats från 50 upp till 100 dagar.

– Vi har tyckt att vi varit tvungna att göra det för att kunna prioritera i utnyttjandet av de befintliga platserna, säger han.

Detta uppmärksammades och kritiserades när det visade sig att en person som misstänks för att grovt ha misshandlat två yngre pojkar på en kyrkogård i Solna gjorde det när han var på fri fot i väntan på att avtjäna ett fängelsestraff för ett annat brott.

När det gäller när en dömd ska infinna sig inom de 100 dagarna gör Kriminalvården, precis som när det gäller var en intern ska placeras, en individuell bedömning.

– Sedan utesluter inte det att det kan hända sådana här saker, som i Solna till exempel.

Vänder stenar

Kriminalvården jobbar enligt Martin Holmgren intensivt för att åtgärda platsbristen både på kort och lång sikt och för att bygga upp en flexibel infrastruktur för att klara upp- och nedgångar i inflödet till anstalter och häkten i framtiden.

TT: Tittar ni på möjligheten att hyra platser i andra länders fängelser?

– Det är en fråga för regering och riksdag att ta ställning till.

Han säger att debattartikeln som berättade om stabsläget på grund av platsbrist ledde till att det strömmade in tips om lösningar på krisen.

– Vi har till exempel förhoppningar om att kunna återstarta den gamla riksanstalten i Härnösand som en klass 2-anstalt. Den står där och skulle kunna tas i bruk ganska snabbt, förutsatt att vi kan komma överens och hitta lösningar med nuvarande fastighetsägare.

Bäras ut

I det korta perspektivet jobbar Kriminalvården också för att bygga ut befintliga anstalter med till exempel modulhus och på längre sikt ska två nya klass 2-anstalter uppföras. Den ena, med 300 platser ska ligga i Trelleborg och ytterligare en klass 2-anstalt ska, enligt justitieminister Morgan Johansson (S) byggas någonstans i "östra Sverige".

TT: Kan du säger mer exakt var anstalten hamnar?

– Vi tittar i sydöstra Sverige. Sedan kan jag också säga att vi har långt framskridna planer. Jag ser framför mig att vi kommer att kunna komma till något ställningstagande inom de närmaste veckorna, säger han.

Att Martin Holmgren efter den första turbulenta tiden nu funnit sig väl tillrätta som generaldirektör för Kriminalvården går inte att ta miste på. När vi ska skiljas åt berättar han entusiastiskt om vilket fantastiskt jobb alla gör och hur bra organisationen fungerar i kris.

– Alla de här människorna är så stolta och duktiga och engagerade. Och då ska det väl fan till om inte jag ska kunna ge dem förutsättningarna för att det här ska funka i framtiden också.

TT: Ska man tolka det som att du blir kvar ett tag på den här posten?

– Ja, de får nog bära ut mig, säger Martin Holmgren.

Rättad: I en tidigare version angavs fel födelseår för Holmgren i faktarutan. Han är född 1958.

Beatrice Nordensson/TT

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow

FAKTA

Fakta: Martin Holmgren

Namn: Martin Holmgren

Nuvarande jobb: Generaldirektör för Kriminalvården

Född: 1958

Uppväxt: I Täby norr om Stockholm

Nuvarande bostadsort: Nacka

Familj: Fru och två vuxna söner

Fritidsintressen: Familjen, fritidshus på Gotland, AIK och att åka motorcykel.

"Jag är hellre den som kör lite fort, men det har sina utmaningar. Man vill ju vara laglydig men man kan ju accelerera snabbt. Det ger energi."

Tidigare uppdrag: Generaldirektör för Domstolsverket, departementsråd i Justitiedepartementet, rätts- och expeditionschef vid Inrikes- och Kulturdepartementet, chefsrådman i Stockholms tingsrätt och lagman vid Nacka tingsrätt. Han har också varit ordförande för Ishockeyförbundets disciplinnämnd.

Utrikes

Uppgift: al-Qaidaledare dödad i Afghanistan

Utrikes
Utrikes

Den afghanska säkerhetstjänsten uppger att man dödat en högt uppsatt ledare inom terrorgruppen al-Qaida.

Abu Muhsin al-Masri dödades i en operation i Ghazni-provinsen i östra Afghanistan, skriver landets säkerhetstjänst NDS på Twitter.

Abu Muhsin al-Masri, som uppges vara av egyptiskt ursprung, står på USA:s federala polis FBI:s lista över de mesta eftersökta terroristerna i världen och han bedöms vara terrornätverkets andreman.

Han är åtalad i sin frånvaro i USA för stöd till terrorism och konspiration med syftet att döda amerikanska medborgare.

Förra månaden sade USA:s utrikesminister Mike Pompeo att färre än 200 al-Qaida-operatörer bedöms finnas kvar i Afghanistan.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL