Nyheter

Tavlor som förvillar på Pumphuset

Edward Jarvis verk kan beskådas på Pumphusets konsthall i Borstahusen fram till och med den 22 november. Här står konstnären framför tavlan "Stort landskap". Foto: Håkan Karlsson
Artikel Nyheter Det handlar om detaljrika motiv, ett par riktigt stora, som har en märklig förmåga att sätta betraktarens sinne ur balans.

PREMIUM

Det handlar om detaljrika motiv, ett par riktigt stora, som har en märklig förmåga att sätta betraktarens sinne ur balans. – Jag vet inte om jag vill ge svar på allting, säger Edward Jarvis när han guidar runt bland sina 23 oljor i konsthallen. I den monumentala målningen "Stort landskap" blandar konstnären ihop ett tiotal historier eller om man så vill, bilder i bilden. Efter lite lirkande berättar han att man i målningen kan hitta inspiration från 1300-tals fresker och att man i spärrballongerna finner former av Lennart Rodhe svävande över det "kamouflage- islamistiska" mönstret på militärfordonet. – Och här hoppar Pelle Snusk ner i brunnen, säger han och visar på ett parti av tavlan som kunde vara hämtat från badstugorna på Skrea Strand. Edward Jarvis bjuder även på ödesmättade gatubilder och miljöer från Ådalen där familjen har en sommarstuga. Här finns porträtt av familj och vänner samt den nyligen färdigställda tavlan "Marsch". – Den har jag svårast att förhålla mig till, säger han och enas med Skånskans utsände att förklaringen kanske kommer efter FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn i december. – Det är inte omöjligt. Gyllene snittet sitter i ryggmärgen på Jarvis som i sina geometriska kompositioner nu tagit steget till pentagrammet. Inte minst tydlig i tavlan Camera Obscura. – Ett hål i rullgardinen gav upphov till tavlan, berättar han men det är dock inte den upp och nedvända älven som avspeglade sig ovanför sonens huvud som avbildades på duken utan en Georges de La Tour inspirerad figur. – Den tog mig 6-7 år att färdigställa. Utställningen invigs i dag kl 13.00 och i samband med denna kommer Edward Jarvis att berätta om sin konst. På plats kommer även improvisationsmusikern och saxofonisten Mats Gustafsson att medverka.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

Stal kyrkobänk

Parkbänk.
Det är emellertid inte bänken på bilden som blivit stulen.
Foto: Adam Ihse/TT
Eslöv
Bosarp Personal vid Bosarps kyrka har anmält att någon stulit en järnsmidesbänk från deras område.

Någon gång mellan den 11-13 augusti ska någon ha stulit en järnsmidesbänk som stod på kyrkans mark. Värdet uppskattas till 5 000 kronor. Det finns ingen misstänkt för brottet.

Inrikes

Antiken och Bibeln kvar i ny kursplan

Mer fakta och mindre analys för yngre elever i de nya kursplanerna, berättar utbildningsminister Anna Ekström (S).
Mer fakta och mindre analys för yngre elever i de nya kursplanerna, berättar utbildningsminister Anna Ekström (S).
Foto: Jonas Ekstömer/TT
Inrikes
Inrikes Antikens historia, nationalsången och Bibeln står kvar i skolans kursplaner, efter regeringens beslut om nya kurs- och ämnesplaner. Men för att få plats med allt utreds nu fler undervisningstimmar.

När Skolverket förra året kom med förslag om att dumpa till exempel antikens historia i de nya kursplanerna blev kritiken massiv, och myndigheten ändrade sig. När regeringen nu klubbat igenom nya kursplaner för grundskolan och ämnesplaner för gymnasieskolan finns antiken kvar, försäkrar utbildningsminister Anna Ekström (S).

– Det är viktigt att vi har en kunskap om de landvinningar och förutsättningar som vi har för dagens samhälle som uppstod redan under antik tid, säger hon.

Inte mindre lov

Men medan skolans kursplaner allt eftersom fylls på med nytt innehåll uppstår "stoffträngsel" när inte lika mycket tas bort. För att komma till bukt med problemet har Skolverket uppdraget att se över timplanerna.

– För att se om det är något ämne som behöver fler timmar för att klara av allt det man ska lära sig, säger Anna Ekström.

TT: Innebär det mindre lov?

– Nej. Så långt vill jag inte dra det.

TT: Hur ska det gå till? Blir skoldagarna längre?

– Det är upp till Skolverket att komma med förslag.

Fakta och analys

Kritiker har hävdat att skolan i dag kräver allt för mycket analysförmåga av barn, på bekostnad av bildning och kunskap.

I nya de nya kursplanerna som träder i kraft den 1 juli 2021 står fakta framför analys för de yngre eleverna.

– Vi ökar betydelsen av fakta när barnen är små och i takt med att barnen blir äldre, mognare och lär sig mer ökar vi kraven på analys, säger Anna Ekström.

TT: Är fakta viktigare än analys?

– Faktakunskaper utan analys vill jag inte ha och jag vill inte heller ha analys utan faktakunskaper. Båda har sin plats i svenska skolan.

Erik Nilsson/TT

Bibeln tas inte bort från läro- och kursplanerna. Arkivbild.
Bibeln tas inte bort från läro- och kursplanerna. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg

Lagfarter SkD

Gård i Sjöbo har fått ny ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Emil Åkerblom, 41 år, har tagit över fastigheten på adressen Fårakroksvägen 145-33 i Sjöbo från Lena Margareta och Sven Agne Åkerblom. Ägarskiftet i form av en gåva blev klart i juli 2020. På gården finns ett hus med en boyta på 138 kvadratmeter, 13 hektar skog, åkermarker på 39 hektar och 2 hektar betesmark. Dessutom står fyra ekonomibyggnader på totalt 1 314 kvadratmeter på fastigheten.
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Finsk ekonomi klarade krisen bättre

Information från danska Sundhedsstyrelsen på en busshållplats vid på Rådhusplatsen i Köpenhamn i samband med att Danmark i slutet av april åter började öppna samhället. Arkivbild.
Information från danska Sundhedsstyrelsen på en busshållplats vid på Rådhusplatsen i Köpenhamn i samband med att Danmark i slutet av april åter började öppna samhället. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Finlands ekonomi har klarat coronakrisen bättre än den svenska. Trots att finnarna har stängt ned sitt samhälle i större utsträckning.
– Jag är förvånad över Finland, att det inte blev ett större fall, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Det går inte att prata om någon vinnare i det här läget, anser Robert Bergqvist. Snarare går det att peka på olika grader på förlorarskaran och för de flesta länder handlar det om historiska BNP-ras som noterats.

I Danmark sjönk bruttonationalprodukten (BNP) 7,4 procent under andra kvartalet, jämfört med det första. För Finlands del blev fallet 3,2 procent. I förra veckan kom siffran för Sverige – minus 8,6 procent.

– Om någon vecka får vi in Norge. Då har vi sista pusselbiten för de nordiska länderna. Men det ser ut som de nordiska länderna har klarat sig bättre än övriga Europa, säger Robert Bergqvist.

Finland sticker ut

Det stöts och blöts huruvida den svenska mer öppna strategin har varit bättre för ekonomin än de mer långtgående nedstängningarna av samhällena som gjordes i grannländerna. För Sveriges del pekas exportberoendet ut som en förklaring till det historiska raset.

Robert Bergqvist tycker dock inte att det är relevant att stirra sig blind på enbart andra kvartalet.

– Det är nästan bättre att titta över två kvartal. Då hamnar Sverige och Danmark ganska nära varandra. Vad gäller Finland har jag svårt att peka på varför fallet blev så begränsat. Nu blev det drygt tre procent fall på kvartalet men de gick tidigare in i recessionen.

– Finland sticker ut. Det man har pratat om är att man har haft en högre beredskap på att ställa om.

Totalt sett under första halvåret föll Finlands BNP med 5,1 procent och Danmarks ekonomi krympte 9,4 procent. För Sverige, som hade en svag tillväxt under första kvartalet, blev fallet 8,5 procent under perioden.

– Min bild är att ekonomierna träffades som hårdast i månadsskiftet mars/april. Vissa länder såg effekter redan under första kvartalet och för andra kom det först i april, säger Bergqvist.

Bättre än EU

Jämfört med EU där BNP föll med 15 procent under första halvåret har de nordiska länderna klarat sig betydligt bättre. En mer diversifierad industristruktur och ett mindre beroende av tjänstesektorn och turismsektorn är en del av förklaringen, enligt Bergqvist. Han tror också att det spelar in att de nordiska länderna har kommit längre i digitaliseringen än många andra länder i Europa.

Samtidigt påpekar han, som många andra, att det är tidigt att göra jämförelser då de data som kommer nu ännu är att se som preliminär.

– Statistikbyråer världen över varnar för hur svårt det är att mäta vad som faktiskt händer i våra ekonomier. Vi vet inte vad slutfacit kommer att bli, säger Robert Bergqvist.

Helena Wande/TT

FAKTA

Fakta: BNP-utvecklingen under andra kvartalet

Utveckling i procent jämfört med första kvartalet 2020.

Danmark –7,4

Finland –3,2

Sverige –8,6

Spanien –18,5

Italien –12,4

Frankrike – 13,8

Tyskland – 10,1

EU-länderna samlat –11,7

Euroländerna –12,1

Storbritannien –20,4

USA –9,5

Källa: Eurostat

Sport

Willian klar för Londonrivalen

Willian, här i den blå Chelseatröjan i en match mot Arsenal. Från och med nu är brasilianen själv en Arsenalspelare. Arkivbild.
Willian, här i den blå Chelseatröjan i en match mot Arsenal. Från och med nu är brasilianen själv en Arsenalspelare. Arkivbild.
Foto: Tim Ireland/AP/TT
Sport
Sport

Brasilianen Willian lämnade nyligen Chelsea, men han stannar i London. På fredagen presenterades 32-åringen som Premier League-rivalen Arsenals senaste nyförvärv. Willian har skrivit på ett treårskontrakt.

"Jag tror att han är en spelare som verkligen kan göra skillnad för oss", säger Arsenals tränare Mikel Arteta till klubbens hemsida.

"Vi har haft en tydlig tanke att förstärka på det offensiva mittfältet, och på ytterpositionerna. Han är en spelare som ger oss mångsidighet, han kan spela på tre eller fyra olika positioner."

Willian gjorde sju säsonger i Chelsea och vann ligan två gånger, liksom FA-cupen och Europa League en gång. På 339 matcher med laget gjorde han 63 mål och 53 assist. Dessförinnan var han under sex år en av nyckelspelarna i ukrainska Sjachtar Donetsk, där han bland annat vann Uefacupen (numera Europa League) 2009.

Han har också gjort 70 landskamper och nio mål för Brasilien.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Inrikes

Överklagan mot vargjakt avslås

Förvaltningsrätten avslår överklagandena om skyddsjakt på varg i Jönköpings och Västra Götalands län. Arkivbild.
Förvaltningsrätten avslår överklagandena om skyddsjakt på varg i Jönköpings och Västra Götalands län. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes

Det blir fortsatt skyddsjakt på varg i Jönköpings och Västra Götalands län. Förvaltningsrätten, som låtit jakten fortsätta i väntan på sitt beslut, har nu avslagit överklagandena mot jakten, rapporterar P4 Jönköping.

Det var efter flera vargangrepp på får, i Ulricehamn, Tranemo, Gnosjö och Gislaveds kommuner, under sommaren som det beslutades om skyddsjakt. Efter överklaganden från flera organisationer valde förvaltningsrätten först att stoppa jakten, men ändrade sig efter ett nytt angrepp då sex får dödades.

Nu avslås överklagandena med hänvisning till bland annat risken för nya angrepp.

Ekonomi

Polens ekonomi faller något mer än Sveriges

Under finanskrisen var Polen det enda EU-land som inte gick in i recession. Arkivbild från 2009 med den dåvarande premiärministern Donald Tusk.
Under finanskrisen var Polen det enda EU-land som inte gick in i recession. Arkivbild från 2009 med den dåvarande premiärministern Donald Tusk.
Foto: Czarek Sokolowski
Ekonomi
Ekonomi

Polen befinner sig i recession för första gången sedan kommunisteran, enligt landets statistikmyndighet. En recession brukar definieras som ekonomisk tillbakagång två kvartal i rad, och detta har Polen nu alltså gått igenom. Under årets första kvartal minskade BNP med 0,4 procent, och nya siffror visar att minskningen under det andra kvartalet blev 8,9 procent.

Det är något mer än Sveriges BNP-fall, som blev 8,6 procent.

Polen var det enda EU-land som inte gick in i recession under finanskrisen 2008–2009, och har haft starka tillväxttal fram till nu. Under 2018 och 2019 var BNP-tillväxten 5,3 respektive 4,1 procent.

Den polska regeringen väntar sig att BNP-fallet under året kommer att bli 3,4 procent, medan prognosen från EU-kommissionen är ett ras på 4,3 procent.

Utrikes

Gripna släpps i Belarus

Demonstranter i Minsk i Belarus under torsdagen.
Demonstranter i Minsk i Belarus under torsdagen.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hundratals demonstranter har börjat släppas efter protesterna mot valet i Belarus. Många vittnar om misshandel och tortyr.
Och missnöjet, liksom pressen på president Aleksandr Lukasjenko, visar inga tecken på att minska.

Beskedet om att alla som gripits i samband med demonstrationerna ska släppas kom överraskande under natten till fredagen. Sedan specificerade talesmän för myndigheter att det handlar om ungefär 1 000 personer.

Och nyhetsbyrån AFP:s utsända i Minsk rapporterar om stora skaror frigivna. Men de har skräckfyllda vittnesmål om dygnen som inlåsta.

– De brände mina händer med cigaretter, säger exempelvis 25-årige Maxim Dovtjenko, som säger sig ha tagits av polis trots att han inte ens deltog i någon demonstration.

Regimens eftergift kom efter intensiva internationella påtryckningar. Även inom landet har protesterna bara vuxit efter återvalet av sittande president Aleksandr Lukasjenko som enligt valkommissionen fick 80 procent i söndagens val.

Fortsatta protester

De landsomfattande protesterna och strejkerna väntas fortsätta under fredagen och över helgen.

– Det är tusentals människor ute på gatorna, det verkligen myllrar av folk, säger Inga Näslund, programansvarig Östeuropa på Palmecentret och poängterar att folk fortfarande vågar vara ute trots att många grips.

En annan sak som är tydligt är de landsomfattande strejkerna.

– I dag ska tunnelbanan i Minsk stå stilla, säger Inga Näslund och lägger till att landets internet kommer och går – men att telefonlinjen i landet fungerar.

– Så fort internet fungerar lägger demonstranter upp bilder och rapporter på sociala medier, säger hon.

Bett om ursäkt

Utländska observatörer bedömer att inget val i landet har varit fritt och rättvist sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991.

Inrikesminister Jurij Karajev har delvis bett om ursäkt för våldet under demonstrationerna.

– Jag tar ansvar och ber om ursäkt för de som slumpmässigt skadats under protesterna, sade han i statlig tv.

NÄSTA ARTIKEL