Nyheter

Halmstad kyrka har fått tillbaka sin vita glans

Den mycket omfattande renoveringen av Halmstad kyrka
Artikel Nyheter Kågeröd-Röstånga församling med drygt 4 000 medlemmar stod för ett par år sedan inför ett svårt val.

PREMIUM

Kågeröd-Röstånga församling med drygt 4 000 medlemmar stod för ett par år sedan inför ett svårt val. Halmstad kyrka var i dåligt skick, riva eller renovera? Beslutet var enligt kyrkorådets ordförande Margareta Stenström inte helt lätt att fatta. – Det var hårda diskussioner i kyrkorådet. Vi har sex kyrkor i församlingen så frågan var om det var värt att satsa så mycket på just kyrkan här i Halmstad. Vi kunde inte gärna bara låta den stå. Ett stort problem var att det mycket speciella taket på långskeppet och tornet – ett understruket taktegel med öppen läckt – var i dåligt skick och att det därför regnade in. Till slut enades kyrkorådet efter konsultationer med Lunds stift om att renovera kyrkan. Arbetet påbörjades i augusti ifjor och har precis avslutats.

Halmstad kyrka består av ett medeltid torn som fick ett nytt långhus under 1800-talet. Kyrkan innehåller ett antal medeltida föremål och har en altaruppsats från 1700-talet. Det är inte enbart det speciella taket som har renoverats. Hela byggnaden har återfått sin vita färg och invändigt har alla väggar också målats. Tornet som var i mycket dåligt skick har genomgått en omfattande renovering. Av den totala kostnaden på 2,6 miljoner kronor har Kågeröd-Röstånga församling fått bidrag på 1,2 miljoner kronor förklarar Margareta Stenström. – Det ser ut om att vi lyckas hålla budgeten, förklarar Margareta Stenström och tittar sig beundrande runt i kyrkan. – Hantverkaren, Staffan Bergström, har verkligen gjort ett fantastiskt jobb, tycker Andrej Tolstoy som sitter med i kyrkorådet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Läraren: Jag kunde inte ha gjort på annat sätt

Läraren Sören Claesson hoppas att Högsta Domstolens dom om lärares befogenheter leder till något positivt för lärarkåren. Arkivbild.
Läraren Sören Claesson hoppas att Högsta Domstolens dom om lärares befogenheter leder till något positivt för lärarkåren. Arkivbild.
Foto: Anna Rydqvist
Inrikes
Inrikes Läraren som grabbade tag i en elev och lyfte undan honom kunde inte drömma om att händelsen skulle bli ett rättsfall.
– Jag har funderat på om jag kunnat göra på något annat sätt, men har inte sett något alternativ, säger han.

Sören Claesson tog examen som lärare i matematik och idrott 1985 och har alltså vid det här laget 35 års yrkeserfarenhet.

– Jag älskar att arbeta med barn och tycker att det är jättekul att busa med dem. Och de gillar att busa med mig. Men sedan måste man ju också få med eleverna på vad som är rätt och fel, säger han.

I november 2017 hamnade han i en situation som följt honom sedan dess. Han upptäckte några elever på skolan i Lidköping som hade blockerat vägen för de andra eleverna med en soffa. En kollega hade redan försökt tala med eleverna, han gjorde detsamma – utan resultat. Sedan tog han ett tag om den pojke som markerade att han tänkte sitta kvar.

– Det jag gjorde var inte överlagt, det bara föll sig naturligt för mig, säger Sören Claesson.

Speciell kompetens

Att greppet kom spontant kan förklaras med hans tidigare karriär som brottare på elitnivå, då han bland annat tog en OS-medalj 1984.

– Men det taget jag tog var en väldigt mild variant av ett brottningsgrepp, säger han.

Hade han kunnat göra på något annat sätt? Nej, har Sören Claesson kommit fram till. Att dra i pojkens hand eller i kläderna hade varit ett sämre alternativ.

– Man hoppas ju att man aldrig ska hamna i de här situationerna, utan att eleverna ska lyssna. Jag har aldrig behövt ta tag i en elev på det här sättet förut.

Polisanmälan

Han tillstår att han inte "mått helt hundra" efter händelsen.

– Det första eleven sade var att han skulle polisanmäla mig. Det gjorde han, polisen granskade videobilderna som fanns och lade ned ärendet. Då visade sig att skolan anmälts till Barn- och elevombudet, berättar Sören Claesson och tillägger att han fått god uppbackning av kolleger, rektor och barn- och skolnämnden under processen.

Han förstår att fallet fått stor uppmärksamhet.

– Det har funnits en debatt en längre period om att elever lite tar makten och att man aldrig får röra elever. Därför hoppas jag att Högsta domstolens dom blir något positivt för lärarkåren, att lärare faktiskt vågar ta konflikter. I de allra flesta fall går det ju att prata elever tillrätta, säger Sören Claesson.

Anna Lena Wallström/TT

Lagfarter SkD

Fastighet i Teckomatorp har fått nya ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Kinga Czerwinska och Dawid Lukasz Czerwinski, båda 29 år, har tagit över fastigheten på adressen Västergatan 23 i Teckomatorp från Marek Pawel och Anna Barbara Bizon. Ägarbytet blev klart i juni 2020 och köpesumman blev 1 500 000 kronor. Huset har en boyta på 97 kvadratmeter.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes nyligen ett annat hus, på Mejerigatan 8. Priset blev där 3 050 000 kronor, för det 170 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sjöbo

Tar större grepp om p-frågan

Parkeringsskylt.
Behovet i hela kommunen är 0,9 parkeringsplatser per lägenhet.
Foto: Axel Hilleskog
Sjöbo
SJÖBO Det behövs ett bredare perspektiv i frågan om en parkeringsnorm i Sjöbo. Det beslutade samhällsbyggnadsnämnden under sitt senaste möte och frågan ska utredas vidare tillsammans med en parkeringspolicy.

Kommunen saknar en parkeringsnorm i tärorten och en sådan skulle förenkla handläggning av plan- och bygglov och göra det mer rättvist för exploatörer, säger Marie Rosdahl, planarkitekt på kommunen. I dag tas beslut från projekt till projekt och det saknas även i stora delar en parkeringspolicy och det saknas även i stora delar en parkeringspolicy.

Torsdagens beslut innebär att nämnden vill ta ett framtida beslut om parkeringsnormen och kommunens parkeringspolicy samtidigt. Det handlar alltså inte enbart om normen – antalet parkeringsplatser per lägenhet – utan om att ta ett större grepp om parkeringssituationen för hela Sjöbo.

Frågan har blivit särskilt aktuell med tanke på de vida exploateringsplanerna för Bränneriet.

– Jag förstår att det var svårt för politiken att ta beslut om bara tal när man inte har policyarbetet klart och får helhetsbilden, säger Marie Rosdahl som ser positivt på att det utreds vidare.

I parkeringsfrågan finns det en hel del aspekter att ta i beaktande. Kommunen vill exempelvis att bilanvändandet ska minska men samtidigt så är bilanvändningen lägre i tätorten än ute i byarna. Behovet i hela kommunen är 0,9 parkeringsplatser per lägenhet men arbetsgruppen som tillsatts anser att den siffran skulle kunna sänkas med 0,2 om lägenheter byggs inom 400 meter till en kollektivtrafikplats.

En fråga som dök upp under sammanträdet var eventuella konsekvenser av att ge byggentreprenörer rabatter för att skaffa exempelvis en bilpool.

– Om de har det i början och inte behöver anlägga så många parkeringar och sen funkar inte det och tjänsten avslutas, var ska bilarna stå då? Det var något som kom fram, säger Anders Lindén, chef på miljöenheten.

En del av ett större perspektiv är parkeringars påverkan på stadsmiljön.

– Parkeringsnormen är ett verktyg för samhället att rikta hur innerkärnan ska se ut. Parkeringar blir ofta hårdlagda med asfalt och vi har rätt så många markparkeringar i Sjöbo redan. Därför blir det lite av en stadsmiljöfråga: hur vill vi att att centrum ska se ut? säger Marie Rosdahl.

– Sen kommer man in på det här med översvämningsproblematiken som gör att vi inte vill ha för många hårdlagda ytor. Och hur vill man att närmiljön ska skyddas för boende och andra? säger Anders Lindén

Kan en stor centralt belägen parkering i Bränneriet som exploatörer får köpa en del av vara en lösning? Det var också uppe på tapeten och kan bli aktuellt.

– Det har diskuterats men då skulle kommunen få ligga ute med pengar, säger Anders Lindén.

Förhoppningen är att arbetsgruppen, som består av tjänstemän från stadsbyggnadsförvaltningen och tekniska förvaltningen, ska bli klar med utredningen till hösten.

Skurup

Fler föreningar tilldelas bidrag

Fler föreningar har fått ta emot bidrag av Skurups sparbank.
Fler föreningar har fått ta emot bidrag av Skurups sparbank.
Skurup
SKURUP Ytterligare fem föreningar fått ta del av pengar från Sparbanksmiljonen. Denna gång delade banken ut 98 000 kronor.

I år är det sig inte riktigt likt vad gäller utdelning av Miljonen. Eftersom coronapandemin råder och mycket är ställt på kant har Skurups sparbank beslutat att dela ut pengar till sökande föreningar löpande i stället för vid julmarknaden vid Svaneholms slott.

Nyligen fick fyra föreningar ta del av Miljonen. Det var Skurup kraftsport, Skurup padel, Abbekås golfklubb och Skurups AIF som varder tilldelades 30 000 kronor.

Förra veckan fick ytterligare fem föreningar ta emot pengar. Slimminge byalag fick ta emot 20 000 kronor, Skurups sportklubb 8 000 kronor, Skivarps scoutkår 10 000 kronor, Skurups IBK 30 000 kronor samt Janstorps IF 30 000 kronor.

Totalt har banken nu bidragit med 218 000 kronor till närområdets föreningsliv. 782 000 kronor återstår sålunda att söka för föreningar som behöver lite extra ekonomisk hjälp för att hålla igång sina verksamheter.

Maria Olsson, ordförande i Slimminge byalag.
Maria Olsson, ordförande i Slimminge byalag.

Maria Olsson är ordförande i Slimminge byalag berättar att de ansökte om bidrag med anledning av att de inte har kunnat träffas under hela våren, eftersom lokalen de har är liten.

– Den tar väl 15 personer men då är det fullt, säger hon.

De 20 000 kronor som de fått ska de använda till att bygga ett trädäck utanför lokalen för att de ska kunna samlas trots coronaviruset.

– Trädäcket ska bli färdigt så snart som möjligt, säger Maria Olsson.

Byalaget kommer troligen att gå minus i år på grund av att man inte kan erbjuda de vanliga arrangemangen.

– Så det är jätteroligt att vi fick bidrag.

Inga-Lill Hellberg, vd för Skurups Sparbank.
Inga-Lill Hellberg, vd för Skurups Sparbank.

Inga-Lill Hellberg, vd för Skurups sparbank, säger att de har fått in fler ansökningar om bidrag från Coronamiljonen och nästa utdelning kommer att ske på onsdag i nästa vecka.

Men det är inte alla ansökningar som får klartecken från banken.

– Vi har avisat några hittills. Verksamheten ska var drabbad av Coronapandemin, säger Inga-Lill Hellberg.

Som att ställa om till mer utomhusverksamhet. Såsom Slimminge byalag har gjort.

Ekonomi

Stockholmsbörsen vände nedåt

Stockholmsbörsen backade på fredagen. Arkivbild.
Stockholmsbörsen backade på fredagen. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi

Stockholmsbörsen följde tidigare uppgångar i bland annat Asien och steg i början av fredagens handel – men kurserna kroknade mot slutet. Vid stängning hade OMXS-index backat 0,2 procent. Sett över hela handelsveckan steg dock det breda indexet 2,7 procent.

Klädjätten H&M gick bäst av storbolagen och aktien steg 0,5 procent. Styrelseordföranden, och tidigare vd:n, Karl-Johan Persson har köpt på sig cirka 4,2 miljoner aktier till ett totalt värde av drygt 565 miljoner kronor.

De flesta av bolagen på finlistan OMXS30 backade. Banksektorn gick dåligt överlag, sämst SEB vars aktie sjönk 1,5 procent.

Även de ledande Europabörserna gick ned. Londonbörsens FTSE100-index backade 1,3 procent. Frankfurtbörsens DAX-index tappade 0,8 procent liksom Parisbörsens CAC40-index.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Sport

Duplantis Sverigedebuterar på Ullevi

Armand Duplantis gör Sverigedebut i helgen på Ullevi i Göteborg. Arkivbild.
Armand Duplantis gör Sverigedebut i helgen på Ullevi i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Sport
Sport Världsungdomsspelen i Göteborg ställdes in till följd av coronapandemin – men det finns gott om friidrott att se fram emot i helgen när det i stället arrangeras en gala i stav och längdhopp på Ullevi.
Här listar TT några av lördagens höjdpunkter.

+ Duplantis säsongsdebut på svensk mark

6,17 i polska Torun – 6,18 i Glasgow, Skottland, en vecka senare.

Världsrekordhållaren i stavhopp Armand Duplantis var närmast ostoppbar innan friidrotten pausades i mars. Och på lördag är 20-åringen det stora dragplåstret när han gör säsongsdebut på svensk mark.

I Göteborg ställs Duplantis mot Melker Svärd Jacobsson, belgaren Ben Broeders och norrmannen Pål Haugen Lillefosse. Men det största hotet ser på förhand ut att komma i form av polacken Piotr Lisek, vars personbästa är 6,02.

För en knapp månad sedan tävlade Duplantis för första gången sedan slutet av februari. Då vann svensk-amerikanen på 5,86 meter i Oslo, även om han efteråt medgav att han kände sig en aning ringrostig.

Har Duplantis skrapat bort rosten till den här gången?

+ Stavhoppsduell mellan Bengtsson och Meijer

De är lika gamla, slog igenom ungefär samtidigt och har genom åren tävlat i att sätta svenskt rekord i stavhopp. I skrivande stund är Angelica Bengtsson bäst på 4,80 från VM-finalen i Doha, Qatar, i fjol. Men Michaela Meijer kommer till Ullevi med fin form efter att förra helgen hoppat 4,72 meter – ett nytt personligt rekord utomhus.

Och Meijer siktar högre än så den här gången.

– 4,80 till 4,85 hoppas jag nå. Det är inte omöjligt men då ska allt stämma och det är väl det som är svårt, sade 26-åringen till Göteborgs-Posten inför tävlingen.

Utöver de båda tävlar även Lisa Gunnarsson i damernas stavhopp.

+ Montler säsongsdebuterar

Thobias Montler hade, likt flera av de andra svenska friidrottarna, prickat storformen i vintras. I slutet av februari slog han till med 8,22 meter under friidrotts-SM i Växjö och innan dess hoppade han 8,10 i säsongsdebuten vilket redan då innebär nytt världsårsbästa för Montler.

Resultatet i Växjö innebar också att det bara är Juan Michel Echevarría från Kuba som har hoppat längre inomhus i år.

Det är också tio centimeter längre än Andreas Otterlings personbästa. Otterling är en av de som ställs mot Montler på lördag.

+ Sagnia är tillbaka

26-åringen från Helsingborg fick fjolåret förstört av en allvarlig knäskada och missade bland annat VM i Qatar i september. I januari var hon tillbaka och visade fin form direkt i comebacken.

Trots coronauppehållet under våren konserverade hon formen och visade upp den på nytt i juni. Då slog Sagnia sitt personliga utomhusrekord när hon hoppade 6,81 meter under en tävling i Mölndal.

– Äntligen! Det rekordet har stått sig sedan SM 2015. Det är ändå mycket som ska klaffa med ansats och så för att man ska få ihop det, sade Sagnia till Aftonbladet då.

I Göteborg ställs hon bland annat mot 19-åriga Tilde Johansson, som slog igenom i fjol. Löftet från Falkenberg har som bäst hoppat 6,73 meter.

+ Ståhl tävlar i Stockholm

Det är visserligen inga diskustävlingar på Ullevi i helgen – men det innebär knappast att det inte går att se förstklassig diskus för den som vill.

I Hässelby, väster om Stockholm, tävlar nämligen Daniel Ståhl. Den svenske stjärnan har i sommar prickat formen och kastade i juni 70,25 meter vid en gala i Helsingborg.

Med det är han världsetta i år. Och trots att Ståhl var långt från 70 meter senast i Bottnarydskastet, utanför Jönköping (64,92 meter), hade han inga problem att ta hem även den tävlingen.

Robin Salomonsson/TT

Michaela Meijer kommer till friidrottstävlingen i Göteborg med fin form. Arkivbild.
Michaela Meijer kommer till friidrottstävlingen i Göteborg med fin form. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Khaddi Sagnia fick stora delar av fjolårssäsongen förstörd av en knäskada. Arkivbild.
Khaddi Sagnia fick stora delar av fjolårssäsongen förstörd av en knäskada. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT

Inrikes

Man hittad död efter vattenskoterolycka

En man som saknats efter en vattenskoterolycka i sjön Aspen i Lerum har hittats död. Arkivbild.
En man som saknats efter en vattenskoterolycka i sjön Aspen i Lerum har hittats död. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg
Inrikes
Inrikes

En man i 35-årsåldern har hittats död efter en vattenskoterolycka i närheten av en småbåtshamn vid sjön Aspen i Lerum. Olyckan inträffade på torsdagskvällen när en kvinna och en man åkte på vattenskotern och mannen försvann i vattnet.

Kvinnan skadades lindrigt i olyckan enligt polisen. Mannen eftersöktes med helikopter och drönare och under fredagen fortsatte sökinsatsen på sjön. Vid 15-tiden hittades mannen död.

– Under sökarbetet så anträffades en kropp i vattnet och kunde därefter identifieras som den sedan i går försvunna mannen, säger Anna Göransson, presstalesperson vid polisen.

Vad som orsakade olyckan är ännu oklart. Polisen utreder händelsen som vårdslöshet i sjötrafik och vattenskotern är tagen i beslag för teknisk undersökning.

Utrikes

Kritik efter dödliga attacker i Mali

Minst 30 människor har dödats i attacker mot avlägset belägna byar i Mali.
Utrikes
Utrikes Minst 30 människor har dödats i nya attacker mot avlägset belägna byar i Mali.
En talesperson för en av byarna är besviken på arméns oförmåga att skydda befolkningen.

Uniformerade män i pick up-fordon dök upp i fyra byar som i huvudsak befolkas av den etniska gruppen dogon, säger en lokal tjänsteman under löfte om anonymitet. Attackerna i Bankass-området på onsdagen krävde "minst 30 döda, däribland kvinnor, barn, åldringar (och) många saknas", säger tjänstemannen som tillägger att mycket egendom också förstördes eller skadades.

Youssouf Tiessogue – byäldste i Gouari, en av de attackerade platserna – säger att attacken pågick mellan klockan tre på eftermiddagen och klockan nio på kvällen. Men ingen hjälp kom.

– Jag beklagar djupt arméns passivitet. De är alltid sena och konfronterar aldrig banditerna även om vi talar om för dem var de är, säger Tiessogue.

En annan tjänsteman bekräftar det totala ungefärliga antalet dödade.

I juni uppgav FN att minst 600 civila dödats i år i attacker i Mali.

Landet plågas av extrema jihadistgrupper och kriminella gäng – men i år har också det etniskt grundade våldet mellan olika folkgrupper ökat.

Ofta rör det sig om stridigheter mellan dogon och folkgruppen fulani. Miliser som formats för självförsvar har mer och mer övergått till offensiva attacker.

NÄSTA ARTIKEL