Opinion

11/1 initierat lje

Opinion
Opinion Utvalda.

PREMIUM

Utvalda. Igår utsåg regeringen tre nya landshövdingar. Moderaten Chris Heister blir landshövding i Västerbotten, socialdemokraten Barbro Holmberg i Gävleborg och vänsterpartisten Lars Bäckström i Västra Götaland. Tre utnämningar och samtliga är utmärkta val. Dessutom beslut som präglas av god balans och faktiskt generositet från alliansregeringens sida eftersom två tillhör oppositionspartier. I alla tre fallen handlar det dessutom om ytterst kompetenta och engagerade politiker, inte de kanske mest lyskraftiga, men definitivt några av de bästa i landet. Chris Heister var en gång snubblande nära att bli moderatledare, en meriterad kvinna som höll en hög profil medan partiet i övrigt var väldigt mansdominerat. Barbro Holmberg var en mycket skicklig migrationsminister som på ett inte bara oförtjänt utan direkt stötande sätt behandlades i media och av aktörer i den inflammerade invandringsdebatten. Få svenskar har så helhjärtat engagerat sig för samhällets svaga grupper som Holmberg. Lars Bäckström är en av de mest lysande politiker riksdagen haft på det ekonomiska området, trots att han är vänsterpartist. Om honom kan sägas att han är den bäste vänsterpartiledare partiet aldrig haft, eftersom hans sinne för ekonomiska realiteter illa passade ett parti som bygger hela sitt ekonomiska alternativ på systematisk överbudspolitik.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Efter Hongkong Taiwan?

Kinas diktator Xi Jinping. Foto: TT
Opinion
Opinion

Demokratin i Hongkong, som utlovades få finnas kvar efter att Kina tog över regionen från Storbritannien 1997, är upphävd. När det kinesiska kommunistpartiet bestämde sig för att tvinga igenom en säkerhetslag för Hongkong, vilken innebär att samma rigorösa regler mot protester och krav på demokrati gäller där som i resten av Kina, innebar det dödsstöten för det system för ett land-två system som utlovades 1997.

Nu kan alla protester klassas som terrorism och leda till långa fängelsestraff, troligen i Kina istället för i Hongkong. Det är inte märkligt att ledande oppositionella raderat sina inlägg på sociala medier och hoppat av politiska uppdrag.

De internationella protesterna har varit lama hittills, även om Storbritannien invänt mot att Kina nu bryter mot övergångsavtalet. Kinas ekonomiska makt runt om i världen är så stor numera att många länder hellre håller diktatorn Xi Jinping om ryggen än höjer rösten för demokrati.

Frågan är vad Xi planerar för Taiwan, som också anses vara en del av Kina som på sikt måste underordna sig Peking. Taiwan erkänns inte som egen stat av mer än ett fåtal länder i världen och får inte vara medlem i FN. När en mer liberal och självständig president valdes i Taipeh var reaktionerna från Peking hårda. Kina har militärt rustat upp i havet mellan Kina och Taiwan.

Det gäller också i Sydkinesiska sjön, där Filippinerna och Vietnam, och kanske fler länder, har rättsligt motiverade krav på territorialvatten men där Kina militärt hävdar sin övermakt. Bland annat har konstgjorda öar med militära installationer byggts där.

Den senaste veckan har kinesiska militärövningar pågått där och USA har som markering skickat två (!) hangarfartyg till området. Upptrappningen är oroande, men samtidigt vore det orimligt att acceptera de kinesiska maktanspråken i strid med internationell rätt.

Kinas militaristiska och auktoritära maktanspråk måste bemötas av världen och Taiwans rätt att själv bestämma sin framtid måste värnas.

Yngve Sunesson

Opinion

Hoppingivande besked Dawit Isaak lever

Dawit Isaak.
Foto: Kalle Ahlsén/Scanpix
Opinion
Ledare

Måndagens Sommarprogram i P1 hölls av Betlehem Isaak, dotter till den fängslade svenskeritreanske journalisten och författaren Dawit Isaak. I programmets slutminuter gav hon det besked som många hoppats på. Dawit Isaak lever!

Beskedet hade läckt ut i helgen, men det var ändå en speciell känsla att höra Dawits dotter förklara att hon var helt säker på det. Det innebär att det finns hopp om att den sedan nästan 19 år fängslade journalisten någon gång ska friges.

Han har inte fått någon rättegång och länge har det varit okänt var den auktoritära eritreanska regimen håller honom fången. Tio av de femton journalister och oppositionspolitiker som fängslades samtidigt med Isaak har dött under fångenskapen.

Betlehem Isaak förklarade sig nöjd med den tysta diplomati som det svenska utrikesdepartementet bedrivit. Det var också gott att höra, eftersom det alltid är svårt att veta om tillräckligt görs när resultaten låter vänta på sig.

Eritreas diktator Isaias Afwerki har alltid under de 19 åren officiellt avvisat alla svenska försök att påverka processen, så vad han gör när beskedet att Dawit Isaak är vid liv blivit offentligt är svårt att bedöma. I bästa fall tyder det på att en frigivning eller åtminstone en rättegång kan tänkas.

Det är åtminstone den enda rimliga avslutningen på den långa tid som Dawit Isaak suttit fängslad av den enda anledningen att han i sin tidning publicerat ett upprop för demokrati i Eritrea.

Opinion

Risk för svält i pandemins spår

Opinion
Opinion

Ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på gränsen till svält i år på grund av pandemins sociala och ekonomiska effekter. Den slutsatsen drar hjälporganisationen Oxfam efter att ha studerat utvecklingen i några av de mest hungerdrabbade platserna i världen. Det innebär att fler kan dö av brist på mat än av coronasmittan, om inte de mest utsatta får mer effektiv hjälp med att försörja sig.

Det är inte bara redan svältdrabbade länder som Sydsudan, Jemen och Venezuela som drabbas hårt av pandemins effekter. Även i medelinkomstländer som Indien, Brasilien och Sydafrika drabbas stora grupper fattiga av att bli av med sina inkomster och därmed hotas av att bli utan mat.

När samhällen stänger ned, resor förbjuds och pengar från migranter i andra länder inte längre kommer därför att deras jobb försvunnit drabbas de fattigaste mycket hårt.

När Indien över en natt stängde landet innebar det att alla lågbetalda daglönare blev av med jobben och måste försöka ta sig den långa vägen hem, utan att några kollektiva transporter gick. Det ledde till svåra umbäranden och kanske att smittan spreds snabbare.

I Sydafrikas kåkstäder innebär nedstängningen att människor tvingas leva nära varandra hela dagarna med små möjligheter att hålla distans eller sköta hygienen.

För att undvika att pandemin leder till än större mänskligt lidande genom brist på mat måste hjälp till de fattigaste organiseras bättre - till länder och inom länder.

Opinion

Kompromissa, Merkel!

MjhnOhPJMnT9xE9K_D6osfjrfz4.jpg
Foto: Kay Nietfeld
Opinion
Opinion Ledare. Kompromissvilja krävs från alla parter, sa Angela Merkel till EU-parlamentet. Det förutsätter att också hon är beredd att ge efter.

Tyskland är EU:s ordförandeland detta halvår och därför talade Angela Merkel i EU-parlamentet i onsdags. Hon hoppades att EU:s ledare ska komma överens i sommar om ett krispaket för att rädda ekonomin i EU-länderna efter coronapandemin. Därför vädjade hon om ”kompromissvilja från alla parter”. Det måste innebära att också hon och kommissionen, som lydigt fört vidare Merkels och Macrons förslag som sitt om en gigantisk upplånad fond som till största delen ska delas ut till EU-länderna som bidrag, är beredda att ge efter.

Mot stora bidrag har fyra ”sparsamma” länder, bland andra Sverige, opponerat och fått hård kritik för detta från många håll. Några länder håller med i tysthet. Att låna upp så enorma belopp - 750 miljarder euro, alltså cirka 8000 miljarder kronor - och dela ut 500 miljarder i rena bidrag till alla EU:s länder är alltför generöst.

Det innebär också en helt ny princip, som inte minst Tyskland tidigare hårt motsatt sig. En omfördelning av bidrag utanför EU-budgeten hör inte hemma i EU, har varit linjen - som Merkel nu i pandemin ändrat.

Att kompromisser är nödvändiga är nog ingen oense om. Det lär innebära att en del bidrag kommer att delas ut. Länder som Italien och Grekland har svårt att låna mer med rimlig sannolikhet att kunna betala tillbaka.

Men en kompromiss måste betyda mindre andel bidrag. Det måste också betyda en tydlig koppling av bidragen till effekter av pandemin och till att en reformering av ekonomin verkligen sker. Att länder som monterar ned sin demokrati, som Ungern, får kravlösa pengar är också oacceptabelt.

Visst måste också de sparsamma fyra kompromissa, det har framgått av debatten. Men ska principen att inte ge bidrag överges krävs att andra kompromissar också, till exempel genom att begränsa den ordinarie budgeten mera.

I dag ska rådets permanente ordförande Charles Michel presentera ett kompromissförslag till långtidsbudget. Låt det verkligen bli en kompromiss.

Yngve Sunesson

Opinion

Djurrättsterrorism ska kallas för just det

org-8690cdfc-6c08-449d-9bc6-dcb7b28d23a0.jpg
Opinion
Opinion

Aktionerna mot människor som på något sätt arbetar med djur riskerar att bli alltmer våldsamma. Redan har militanta djurrättsaktivister begått mordbrand, hot, misshandel och andra allvarliga brott, för att inte tala om olaga intrång och ofredande.

Justitieminister Morgan Johansson har lovat att skärpa lagstiftningen men har ännu inte gjort något. Det gör att det är så gott som riskfritt att terrorisera lantbrukare och veterinärer, pälsdjursuppfödare och butiksägare, forskare och jägare. Även om säkerhetspolisen börjat intressera sig för djurrättsaktivisternas terroraktiviteter är inte organisationerna klassade som terrororganisationer. Därför kan de samla in pengar från okunniga, välmenande djurvänner, trots att djurrättsaktivismen inte har något med djurens bästa att göra.

Därför kan lantbrukare mötas av ett gäng skränande aktivister på gårdsplanen utan att polisen ingriper eller drabbas av att få sitt döda barns gravsten uppgrävd från kyrkogården och dumpad i trädgården. Därför kan en butiksägare som säljer kläder med skinndetaljer få stå ut med aktivister som attackerar kunderna, ringer hotfulla samtal på nätterna och sprider lögner på sociala medier. Därför vågar eftersöksjägare inte ha öppna telefonnummer eftersom de då riskerar att förföljas av aktivister.

Snart kanske varje hund- eller kattägare i förorterna också riskerar att attackeras av aktivisterna. Då äntligen kanske det blir fart på Morgan Johansson.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Opinion

Motgångar i domstol för Donald Trump

org-084bbd64-2108-4141-89dc-c9d6e0af677f.jpg
Opinion
Opinion

En federal domstol har stoppat den uppmärksammade oljeledningen Dakota Access. Den inkräktar på ursprungsbefolkningen rättigheter i området och har inte miljöprövats i tillräcklig omfattning, säger domstolen. Därför stoppas verksamheten och oljan i ledningen måste pumpas ur.

Det här är ett välkommet utslag ur miljösynpunkt. Donald Trumps försök att med olika subventioner och lättnader i miljölagstiftningen gynna olje-, kol- och gasindustrin får därmed en knäpp på näsan.

Trump har även mött motgångar i Högsta domstolen, trots att han utsett nya domare som skulle garantera en konservativ majoritet. De senaste två veckorna har dock en konservativ domare, John Roberts, utsedd av den republikanske presidenten George W Bush, röstat med de mer liberala domarna i tre uppmärksammade fall. Det gäller en lag som begränsade abortmöjligheterna i delstaten Louisiana, Trumps försök att deportera 700 000 unga som kommit till USA som små barn och möjligheterna för arbetsgivare att avskeda HBTQ-personer för deras sexuella läggning.

Roberts har inte röstat som han gjort på grund av stark personlig uppfattning i sakfrågorna utan för att han värnar om domstolens integritet. Den ska inte styras av politiska hänsyn, och han röstade därför i linje med tidigare domstolsutslag, för kontinuitet istället för politisk revolution.

Det finns fler exempel på domstolar som gått emot presidentens beslut, när dessa varit författningsstridiga. Den amerikanska maktdelningsprincipen håller för de attacker som Donald Trumps personliga maktbegär och okunnighet och ointresse för konstitutionella krav inneburit.

Det gör att den amerikanska demokratin överlever Trumps presidenttid, och det visar hur viktiga regler i författningen är för ett lands demokrati.

Opinion

Hagman: Håll koll på alkoholen i sommar

Foto: Arkivfoto: TT
Opinion
Debatt

Sommaren är här och vi längtar efter att få vara lediga, koppla av och varva ner. För många väntar lata dagar i solen och välförtjänt återhämtning. Trots coronaviruset kommer många att ha socialt umgänge med vänner och familj. Även om det blir med viss distans.

Det kan bli för mycket alkohol under sommaren. Siffror från 2019 visar att vi dricker 50 procent mer alkohol under juli månad än i februari. Semestern är ett tillfälle att slappna av och återhämta sig. I en undersökning som IQ har gjort svarar nio av tio svenskar att de tror att det är vanligt att man dricker alkohol för att varva ner på semestern och fler än åtta av tio anser att det är vanligt att dricka alkohol för att minska stress.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Äldrevården ingen katastrof

Socialminister Lena Hallengren.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Ledare När Inspektionen för vård och omsorg, IVO, granskat äldreomsorgen under coronakrisen visar det sig att bara drygt fem procent av boendena har allvarliga problem.

Omkring hälften av alla som dött med coronadiagnos har bott på landets äldreboenden. Det här är uppseendeväckande, och Inspektionen för vård och omsorg har nu granskat alla landets cirka 1700 boenden för att undersöka hur vården och omsorgen fungerat.

Självfallet har de hittat brister. Men problemen är inte så utbredda som många debattörer och politiker , även statsminister Stefan Löfven, hävdat. 40 av landets 290 kommuner står för 70 procent av alla dödsfall på boendena, och det är bara på 91 av alla boendena som IVO har konstaterat så allvarliga problem att en fördjupad granskning ska göras. Det innebär att många kommuner med hög allmän spridning i samhället har klarat situationen bra.

Det betyder naturligtvis inte att allt fungerat perfekt på andra än de 91 boendena. IVO:s generaldirektör Sofia Wallström förklarade på presskonferensen på en fråga att covidsmittan inte går att jämföra med någonting tidigare och att det fanns brister i beredskapen, till exempel brist på skyddsutrustning i början av krisen, som måste hanteras. Men de stora problemen fanns på ett begränsat antal boenden. IVO konstaterar också att läget har förbättrats under pandemins gång.

Att såväl kommuner som regioner har klarat av att förändra sin planering och verksamhet utifrån de erfarenheter de fått av det okända viruset och de brister som visat sig i beredskapen är positivt i sig. De senaste veckorna verkar också såväl smittspridningen som antalet dödsfall på äldreboendena i landet ha minskat märkbart, vilket bör ha samband med den utveckling av arbetet som skett.

Någon skillnad mellan privata och offentliga utförare har inte IVO hittat. Det har ju varit en av de frågor som varit kontroversiella i debatten.

IVO har särskilt studerat kommuner och boenden där alla sjuka inte fått en individuell läkarbedömning. Dessa fall ska nu granskas närmare. I några fall har det funnits generella instruktioner att inte göra en individuell bedömning, i andra har det gällt vid enstaka tillfällen med hög arbetsbelastning. För de drabbade är det naturligtvis lika allvarligt, oavsett orsak, men att det varit en allmän nedprioritering av gamlas sjuklighet finns det knappast någon grund för att hävda.

Det mest positiva med granskningens resultat är att arbetet förbättrats efterhand. Det gäller både hur arbetet på boendena fungerat och samarbetet med regionerna, som ibland upplevts som problematiskt.

IVO:s granskning är mycket viktig, liksom de uppföljande granskningar som nu ska göras. Det finns goda förutsättningar att det arbetet leder till förbättringar inom äldrevården, både på de boenden som blir föremål för den uppföljande granskningen och för äldrevården generellt. Det finns säker många erfarenheter att dra lärdom av från olika håll.

Socialminister Lena Hallengren som tog emot IVO:s rapport vill invänta den fördjupade granskningen men tycker att kommunerna bör vidta de åtgärder som de kan behöva göra. Det verkar alltså som om ett sådant arbete redan inletts i många kommuner.

Den just tillsatta coronakommmissionen får också ett bra material för sin bedömning av hur äldreomsorgen klarade coronapandemin. Men kommissionen har ett vidare uppdrag och måste också titta på hur de centrala riktlinjerna från regeringen, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten påverkat arbetet i kommuner och regioner. Det är inte IVO:s uppgift och omfattas därför inte av den nu presenterade granskningen.

IVO:s rapport ger också fakta till den fortsatta debatten, vilket det är stort behov av. En mer nyanserad debatt om äldrevården vore önskvärd.

NÄSTA ARTIKEL