Oro

För första gången på tre månader kom jag nu äntligen in på bloggen.
Jag har inte kunnat logga in, och i semestertider är det inte så lätt åtgärdat. Huruvida det är bloggverktyget eller ”den mänskliga faktorn” (läs; jag) som ligger till grund för inloggningssvårigheterna låter jag vara osagt. Det är väl egentligen också ganska oviktigt, för aldrig någonsin går det att ändra det förflutna.

Det är en av mina livsfilosofier; lär av det som varit men blicka för allt i världen framåt. Lev nu och mot framtiden.
För mig finns inga andra alternativ. Det är sådan jag är.
Det här med att grotta ner sig i det förflutna är inget jag någonsin sysslat med. Det leder ju ingen vart.
Det som varit är minnen, ibland vackra och ibland jobbiga. Det som varit kan skänka lärdomar för framtiden.
För framtiden.

Jag försöker leva idag, och jag försöker leva för framtiden.
Jag försöker ta tillvara på livet, idag. Vem vet när det tar slut liksom. Men ovissheten över slutet får aldrig någonsin hindra oss från att även blicka framåt. Min kloka mamma har lärt mig att inte ta ut sorg i förskott utan att vara glad så länge det inte finns anledning att vara ledsen.

Att inte oroa sig för saker som kanske aldrig kommer att ske är ju rätt onödigt.
Jag är inte expert på just det. Jag kan bli svettigt nervös över att sonen ska ut och köra bil, eller att maken inte svarar i telefon. Tankarna vill gärna skena iväg och måla upp allsköns skräckscenarier. Men jag försöker kämpa emot det. Jag försöker att vara glad så länge jag inte har skäl att vara annat.
Livet är för kort för att oroas bort. Livet ska levas.
Exempelvis försöker jag nu att inte oroa mig för om jag lyckas logga in nästa gång eller ej. Andas in, andas ut…just idag kunde jag logga in.

Fridens liljor, hörni.

Lisa Aronsson-Höglund

”Många tror att jag hela tiden måste skrika könsord och göra obscena gester”

Namn: Lisa Aronsson-Höglund

Ålder: 42 år

Bor i: Hässleholm

Mer: Har flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat tourettes syndrom. Sover oftast fyra timmar per dygn. Kopplar av genom att umgås med familjen, blogga, skriva dikter eller påta i trädgården.

När en fd chef sa till mig ”Berätta inte att du har adhd så blir du tagen på allvar” så bestämde jag mig för att börja berätta på allvar….


×