Elmia är en tävling i tiden

Sverige har fått en ny stortävling. Elmia Scandinavian Horse Show heter den och finns i Jönköping. Jag var nyfiken och gjorde en dagsutflykt dit på torsdagen för att hämta mina egna intryck av den nya tävlingsplatsen.

Initiativtagare är främst Lisen Bratt-Fredricson, Jana Wannius och Sylve Söderstrand. Det är rutinerade hästmänniskor som varit med i branschen länge: Lisen som entreprenör och två gånger olympisk ryttare, Jana som mångfaldig svensk mästare och mannen bakom Falsterbo Horse Show, Sylve Söderstrand, också som ryttare och därefter framgångsrik förbundskapten.

Det diskuterades en hel den förut, innan Breeders i år stängde för utlandsfödda hästar, att flytta hela det evenemanget till Elmia. Men arrangerande Swede Horse ville bli kvar på Flyinge (och det blev ju oerhört lyckat i år). I stället började idéefröet gro, främst hos Lisen, att göra något nytt, att åter göra det stora Elmiaområdet vid Vätterns sydspets till ett hästcentrum. Idéerna tog form – Elmiatävlingen har blivit en kombination av unghästsammandrag och elittävling.

Både hoppning och dressyr får plats i de stora hallarna, med var sin stor tävlingsbana och var sin framridningsbana. Jag inledde mitt besök med att titta på dressyren. Det var fyraåringarna som tävlade, ungefär samma samling som deltog i Breeders. Jag såg mest framridningen (och det var inte hela tiden någon uppbygglig syn, men det är en diskussion som pågår på andra håll och som vi kan ta en annan gång).

Elitryttarna har i alla fall fått en ny tävling och det är en hel del som hörsammat inbjudan. Hela 34 ekipage red Intermediaire II på fredagen och till Grand Prixen är 21 ekipage anmälda. Det visar ju på en stor elitbredd och det är positivt att så många passar på att visa upp sig på en arena av Elmias karaktär.

Elithoppningarna är i stort sett en kopia på de som tidigare hölls på Flyinge, det vill säga VW-Grand Prix i mitten av veckan och fortsatta tävlingar med ny Grand Prix på söndagen. Det finns två skillnader från förr: VW-Grand Prix-dagarna låg tisdag-onsdag och är nu framflyttade en dag, och VW-GP är inte längre någon serie. Varför det inte är någon serie längre har med något förbundsbeslut att göra, med en motivering som jag fortfarande inte har någon klarhet i. Det fick så konstiga konsekvenser att Sofia Kroon, som vann deltävlingen i Billdal, inte fick vara med i finalen eftersom man nu måste gå efter rankningslistan för att göra inbjudningarna.

peder2 Peder och hans Zaloubet –bäst igen.

Orsaken till att en så stor klass, med hela 200 000 kronor till vinnaren, går mitt i veckan är att det är enda chansen att få hit våra allra bästa ryttare (som ju tävlar världscupen och Global Champions League på helgerna). Därmed har Rolf-Göran Bengtsson ridit samtliga fem deltävlingar. Än har han inte lyckats vinna, även om det var ytterst nära den här gången. Han red samma häst som han vann den femstjärniga Grand Prixen på i Falsterbo, Clarimo Ask. Men, liksom i OS i Rio, fick RGB se sig passerad av Peder Fredricson.

RGB och Peder gjorde upp i en åtta ekipage stor omhoppning och stal showen fullständigt. Alla var övertygade om att RGB skulle vinna när han med Clarimo Ask galopperade i mål efter en runda som såg helt oslagbar ut. Men Peder Fredricson klurade ut var han skulle kunna ta tiondelarna – och han gjorde det, med Zaloubet.

Peders ridning har utvecklats på det mest otroliga sätt det här året. Han får varenda häst att prestera på toppnivå och det kommer inte att dröja länge innan han får svåra Flip’s Little Sparrow att gå felfritt i världscupen också. Nu ska han, och RGB, främst till Doha för finalen i Global Champions Tour, och då får han verkligen tillfälle att åter visa världen hur bra han är. Synd bara att han inte kan rida sin OS-silverhäst All In. Skönt ändå att höra rapporter från kirurg Palle på Jägersrokliniken att tarmoperationen av hästen gick som planerat och att All In ska kunna vara tillbaka på tävlingsplatserna framåt våren.

Elmiatävlingarna fick med den rafflande VW-Grand Prixen en högklassig start. RGB:s lite annorlunda clinic kvällen innan lockade fullsatta läktare och rapporterna säger att det blir mycket publik också resten av helgen. Elmia erbjuder en tillgänglig tävling där det är nära till stallarna för de aktiva, det är luftigt och ljust för mässbesökarna och det är lätt att träffas. Det var inte så svårt att snabbt konstatera att ”alla” var där, och ”alla” lär komma igen. För fortsättning blir det, Elmia Scandinavian Horse Show har skrivit treårskontrakt med Elmia. Och kanske blir det ännu bättre, för funderingar finns att höja hoppningens status till internationell.

Apropå internationella ryttare, så var Henrik von Eckermann en av deltagarna i VW-Grand Prixen. Han red sin OS-häst Yajamila men fick ett oturligt nedslag. Henrik var ändå rätt nöjd och tyckte att tävlingen låg bra i tiden för hans häst. Henrik är ju sedan några månader sin egen och han sa att han trivs väldigt bra med situationen. Han har flyttat 20 mil söderut i Tyskland, till Aachenområdet och har där nära till massor av tävlingar.

En annan Henrik har ju varit i rampljuset här hemma den senaste tiden, nämligen Ankarcrona. Han ska ju i sin nya roll som förbundskapten dra ner på sitt eget tävlande, men han var med på Elmia och imponerade med att komma trea bakom Peder och RGB. Det är så man bevisar att man vet vad man talar om.

Alla gillar Henrik

Det har varit fantastiskt att se alla gratulationer som regnade över Henrik Ankacrona sedan det i går torsdag blev officiellt att det är han som tar över det svenska hopplandslaget.

För en gångs skull verkar hopp-Sverige stå enat och belåtet kring Svenska Ridsportförbundets beslut.

Jag har stämt in i hyllningskören eftersom jag alltid tyckt Henrik är en bra människa med gedigna kunskaper och begåvad med ett brett register. Huruvida detta register innehåller ledarskap vet jag inte, det återstår att se. Men Henrik är som sagt en klok man som säkert kommer att låta förnuft segra över principer.

Kul också att förbundskaptenen är skånsk. Det accentuerar ju i ännu högre grad att ridsportens tyngdpunkt är i Skåne.

Hur mycket man än gillar sin skånska plats på jorden, så hindrar det inte att man just nu skulle kunna tänka sig att vara på andra breddgrader. De i Florida exempelvis. Där har tävlingssäsongen så smått börjat igen och där, liksom på andra platser på den nordamerikanska kontinenten, röner svenskfödda hästar fortsatt stora framgångar. Häromdagen var Ohlala åter högt placerad i en penningstinn hoppning och titt som tätt vinner Shane Sweetnam med Cyklon och Kobolt. Och det finns fler.

Det regn vi inte fick i somras och tidigare i höst verkar komma nu. Det är riktigt ruskigt, men det går att överleva. Det finns så mycket att se fram emot. Nu närmast premiären av Elmia Horse Show, som har lagt upp programmet på ungefär samma sätt som det låg på Flyinge. VW-Grand Prix-finalen på torsdag och resterande elittävlingar fredag till söndag. Skillnaden är att Elmia har massor av unghästklasser, och dessutom seminarier. Men så ger också lokalerna på Elmia fler möjligheter till kringaktiviteter än de på Flyinge.

Konsten att matcha rätt

De senaste två veckorna har det känts som om jag varit mer på Flyinge än hemma. Först elithoppningarna vid Flyinge Indoor och sedan Breeders Trophy nästan direkt efter.

Elittävlingarna blev väldigt bra – och extra intressanta eftersom Peder Fredricson comebackade sin OS-silverhäst All In. Kommande helg ska hästen gå världscup i Oslo. Peder är inte riktigt säker på hästens form eftersom den var toppad till OS så det återstår att se hur hästen agerar på de stora banorna i säsongens världscuppremiär. Helsingfors är värd veckan efter men dit skulle Peder inte åka, sa han.

Peder var en av många på läktarna under Breedersfinalerna i söndags, och han fick se hur stallets hästar, under stalljockey Stephanie Holmén, tog väldigt fina placeringar i de olika ålderkategorierna.

Breeders, med enbart svenskfödda hästar i år, är ett maraton innan det så småningom är dags för finalerna, dressyren på lördagen, hoppningen på söndagen. Men det är ett konstant intressant maraton med den ena fina hästen efter den andra inne på banan.

Breeders var som sagt enbart öppet för svenskfödda hästar (och importerade godkända hingstar). Men importerna behöver inte klaga på bristen på tillfällen att visa sig på stortävlingar. Det finns massor av evenemang, Scandinavian Open i Falsterbo, Champions of the Youngsters i Skövde, nya Elmia, Friends för dressyrhästarna och nu även Scandinavium i februari för hopphästarna.

Det krävs kloka ryttare/hästägare, för med så många lockande arrangemang gäller det att göra en vettig säsongsplanering. Vi vill ju inte att de unga kvalitetshästarna bränns. Under åren har vi sett alltför många unghäststjärnor helt försvinna. Jag brukar hänvisa till vinnarna av femårsklassen i Falsterbo. Det är inte många av segrarna där som setts på de stora tävlingsbanorna.

Även om hösten officiellt enligt SMHI inte kommit till oss i den sydvästra delen av Skåne än, så känns det sannerligen höstligt. Hästarna har satt päls och ser ut som nallebjörnar (utom två och ett halvtåringen som är korthårigt, sommarlikt blank). Så småningom lär klippmaskinen åka fram, åtminstone till de vuxna hästarna. Men jag tänkte jag skulle vänta ett tag och låta pälsarna växa färdigt, vilket samtidigt innebär att hästarna kan stå utan täcken inomhus. Det lär bli täckesläge tillräckligt ändå framöver och jag får väl borsta lite extra om hästarna blivit svettiga.

Apropå täcken, så såg jag en debatt på sociala medier om bensnörens vara eller icke vara. Jag blev lite förvånad för jag har aldrig reflekterat över att de skulle kunna innebära någon fara för hästarna. Jag har aldrig haft någon som skadat sig på dem, tvärt om har jag tyckt att dessa tunna gjordar mellan bakbenen är utmärkta att hålla täckena på plats i våra ystra skånska vindar. Nu läste jag i kommentatorsfälten att 90 procent av skribenterna var negativa till dessa gjordar och alltid klippte bort dem.

Rätt fästa tror jag inte det är någon fara. Jag behåller mina.

Christel Behrmann

Namn: Christel Behrmann

Bor: Räng Sand

Har: Fem hästar, en hund och en katt

Yrke: Journalist

Bloggar om: Hästar och ridsport.


×