En solig helvetesvecka

Solen har skinit, det har mest varit vindstilla och det har varit barfotapromenader i vattenbrynet på hundrundorna i Falsterbo – ändå har det varit en riktigt rälig vecka.

Allt beror på min femåriga häst som på måndagen genomgick titthålsoperationer i benen. Bortskrapade fasta kanyler, avbitna bandage och överpigg i boxen (naturligtvis beordrad boxvila) är bara lite av allt hon ställt till med. Som hästmänniska kan man ju inte låta bli att verkligen bry sig, så det har varit dåligt med sömn och så mycket oro att jag inte ens orkade mobilisera kraft nog att åka på tävling med tolvåringen i fredags.

En vecka till i boxen ska femåringen stå. Tacksamt nog ska hon inte sprutas med mer medicin så kanyldilemmat är över, men det känns förfärligt att behöva tvinga en egentligen glad och sprallig unghäst att stå inne 24 timmar om dygnet i ytterligare sju dagar.

Trösten är att de andra hästar mår så mycket bättre. Tog hem femåringens lillasyster från betet i helgen och hon ser både jättefin ut och verkade belåten med att vara tillbaka.

Min äldsta häst, 23 år gammal, fick akupressur häromdagen av en bekant som ville ”låna” honom som projekthäst. Akupressur är akupunktur utan nålar och jag var väl lite skeptisk till det hela. Men han svarade på behandlingen med alla de gester hästar gör när de tycker något är skönt. Två dagar efter reds han. Det var en ny häst. Han rörde sig som i fornstora dagar, travade stubbåkrar med spetsade öron, mjuk och smidig rygg, och var piggare än någonsin. Så det är väl dags att tänka om när det gäller (åtminstone vissa) alternativbehandlingar.

Trots det fina vädret har inomhussäsongen dragit igång. I Helsingborg hoppades det på nationell nivå hela helgen och det var en hel del elitryttare som passade på att testa formen inför Flyinge Indoor nästa vecka. Shane Carey, Alexander Zetterman, Niklas Arvidsson, Anna Persson, Olof Smith var bara några av dem som fyllde de digra startfälten. Flyinge Indoor är för övrigt så populärt att startlistorna var fulla redan tio minuter efter att anmälningen öppnats. Arrangörerna har därför utökat tävlingarna med en dag, med klasser redan på torsdag. Kul.

I Barcelona har det i helgen varit final i Nations Cup. Där hade man nog gärna flyttat in, för när tröstfinalen skulle ridas på lördagen (där Sverige var med), så regnade det så häftigt att banan stod helt under vatten och flera av gäststallarna mest såg ut som floder. Hoppningen sköts fram till söndagsförmiddagen men det hjälpte inte att banan torkat, svenskarna rev så många hinder att det bara blev en sjundeplats av de tio startande lagen.

Största svenskframgångarna i helgen: Tinne Vilhelmson-Silfvén två gånger tvåa i dressyr i Central Park i New York och Sofia Sjöborg bronsmedaljör i junior-EM i fälttävlan med Mighty Dwight.

Mästerskap med guldglans

Jag håller helt med nyblivne skånska mästaren Shane Carey: fler ekipage borde ha ställt upp i Skånska Mästerskapen.

21 startande i seniorklassen, det är skrattretande lite när det handlar om ett mästerskap i ett distrikt där det finns 1,40-ekipage i varje buske.

Det går heller inte att skylla på att det inte fanns något att rida om. Själva titeln förstås, det ligger en hel del prestige att vara dokumenterat bäst i Skåne. Men också prispengarna. Shane Carey red in 29 ooo kronor – det gör man knappt ens på utlandstävlingar, om det inte är fråga om riktigt stora klasser. Dessutom banbyggnad, bana och alla andra fina förhållanden som bjuds hos Vellinge Hästsportklubb.

Gudglans Tre skånska medaljörer: Guldet till Shane Carey (i mitten), silvret till hustru Linnea och bronset till Mathieu Boissonneau.

Men det är kanske som Shane Carey sa, dagens ryttare skräms bort av gräsunderlaget. Idag är många otroligt bortskämda och vill bara tävla på fibersand. Gräsälskarna är få, men både Shane, hans hustru Linnea och Niklas Arvidsson är stora förespråkare för gräs. Det kan man förstå när de fått rida i Vellinge, för trots att det ösregnade höll underlaget perfekt. Bra broddar på, så fick hästarna fäste.

Distriktsmästerskap i övriga landet går mestadels över 1,30-hinder. I Skåne, där man dessutom har två kval med resultaträkning enligt EM- och VM-modell, är det 1,35- och 1,40-hoppning som gäller. Men kanske borde man öka svårigheten ytterligare. Lägg på fem centimeter – då kanske det dessutom blir mer attraktivt för ryttarna.

Årets mästerskap bjöd på väldigt god sport (vilket även gällde ponny, juniorer och young riders). Det gjorde inte så mycket att Vellingetävlingarna (som vanligt) drabbades av regn. Skånska Mästerskapen var en höjdare, som dessutom fick en internationell touch, både vad avsåg prispengar och banbyggnad. Jonas Holmbergs banor prisades av alla, inte minst bedömning C-banan i första kvalet.

Christel Behrmann

Namn: Christel Behrmann

Bor: Räng Sand

Har: Fem hästar, en hund och en katt

Yrke: Journalist

Bloggar om: Hästar och ridsport.


×