Casello – en onödig affär

Det är sällan ens fel när två träter.

Vad som ligger bakom tvisten mellan Agnetha Lindelöw och Maria Schackt-Bladh är uppenbarligen Schackt-Bladhs missnöje med Lindelöws redovisning av kostnader och inkomster kring deras gemensamt ägda häst Casello. Sådana tvister har vi sett flera av genom åren, minns affärerna kring So What och senare Madick (Helena Lundbäck). Alla är exempel på vad som kan hända mellan (del)ägare när en ung lovande häst blir allt bättre och så småningom värderas till miljonbelopp.

Turerna runt Casello har blivit allt mer infekterade och Schackt-Bladhs har uttalat att de inte vill sälja till Lindelöws, trots att Lindelöws fått fram den summa som begärts för att köpa Schackt-Bladhs femtio procent. I veckan hämtades Casello av kronofogdens handräckare, på fredagen upphävte hovrätten tingsrättens dom och Casello kunde återvända till Lindelöws stall. På måndag är det sagt att Casello ska säljas genom auktionsförfarande.

Oavsett vem eller vad som är upphov till tvisten är den synnerligen tragisk, främst för Douglas Lindelöw. Ingen 25-åring ska behöva uppleva sådant, särskilt inte en med olympiska ambitioner, och som utvecklat den ibland lite knepiga hästen i nio år till den status den har idag.

Douglas antydde redan vid EM i Aachen i augusti att det fanns risk att han skulle mista Casello. Med lite smidighet, från alla parter, borde affären gått att lösa, utan att det skulle behöva blandas in advokater, jurister och likvidatorer.

Holländske hästhandlaren Jan Tops är i högsta grad inblandad. (Det är samme Tops som stoppade Rolf-Göran Bengtsson från att rida VM 2002, när RGB var anställd hos honom.) Tops ser en bra häst och en bra affär och vill tillhandahålla hästen till någon av sina ryttare i Qatar. Tops har resurser bakom sig tillräckliga för att hela tiden kunna ge högsta bud. Det vore tragiskt om Casello hamnar i Qatar. Där finns visserligen en och annan god ryttare, men jag minns Meredith Michaels-Beerbaums sorgsna ansikte när vi satt och pratade på Friends arena nyligen. Hennes Belladonna blev såld till just Qatar och har enligt Meredith knappt syns på tävlingsbanorna sedan dess. Belladonna är bara ett exempel på topphäst som ”försvunnit” i Qatar, nu riskerar Casello att bli en annan.

Engagemanget i häst-Sverige för Casello är enormt. Det har bildats en Facebook-grupp i syfte att samla in pengar för att bidra till köp av hästen, på samma sätt som Mrs Medicott räddades till fälttävlansryttaren Sara Algotsson-Ostholt. Det är i sammanhanget småpengar (några hundra tusen) för en häst som det lagts bud på på över 22 miljoner kronor, men det är stödet och engagemanget som är det stora med gruppen. Douglas vägran att lämna Casellos sida, hans tårar och hans status, som en av nästa års OS viktigaste ryttare, har fått tusentals människor att reagera och agera.

Som det ser ut kommer Casello-affären till en upplösning nästa vecka. Låt oss hålla tummarna för att Douglas och fuxen får fortsätta tillsammans.

När banbyggnad inspirerar

Ridsportåret är till ända, mer eller mindre.

Det kommer att tävlas internationellt i London och i mellandagarna i Mechelen, men här på hemmaplan är det slut på allt av lite högre dignitet.

För oss här nere i södra delen av landet blev Åstorps RF:s fyradagarsmeeting i helgen det sista. Åstorp bjöd verkligen in med stora famnen. Bra underlag, framridning, parkering, förplägnad och väldigt trevliga funktionärer. Jonas Holmberg byggde banorna och som vanligt var det mycket inbjudande – och relativt svårt. Holmberg är mästare i att lägga in svårigheter som vid ett första påseende inte verkar klurigt, men som ändå sedan blir utslagsgivande. Utan att hästarna för den skull far illa. Ett exempel var ett helt vanligt rättuppstående hinder med vita/ljuslila bommar som revs betydligt lättare än ryttarna räknat med. I åtminstone en av klasserna blev det lika många felfria som placerade, en ovanlighet idag (i lätt klass), men samtidigt en banbyggares dröm.

Själv besökte jag Åstorp på söndagen med elvaåringen och det blev nästa full pott, managerat av allra bästa jockeyn Jörgen. Alltid roligt när det går bra, särskilt som hästen (med mig på ryggen) fått gå ett tufft dressyrpass på Flyinge på lördagen, för en gästande tysk tränare. Det var oerhört inspirerande och dessutom uppmuntrande att få sitta på en häst som verkligen gillar att jobba och göra rätt.

Medan svenskar (och danskar) tävlade i Åstorp gjorde världens bästa ryttare upp i Masters i Geneve. Givetvis var Rolf-Göran Bengtsson med och kom, trots nedslag i det första kvalet med till finalen med Casall Ask. Det blev felfri grundomgången och felfritt i omhoppningen, Den här gången räckte det dock inte till pallplats, tiden medgav bara en sjätteplats. Väldigt bra, med tanke på konkurrensen, men vi har ju blivit så bortskämda med RGB att det snart bara är segrar som räknas.

Nu fick i alla fall hemmafavoriten, OS-.guldmedaljören Steve Guerdat vinna, med sin bästa häst Nino des Buissonnets. Guerdat är väldigt lättad och glad över att få tävla igen. Han var ju avstängd för dopning sedan en av hans hästar kontaminerats med otillåtna medel.

Och apropå RGB, i trettonhelgen kommer han hem och håller clinic på Flyinge. Det tänker i alla fall inte jag missa.

Christel Behrmann

Namn: Christel Behrmann

Bor: Räng Sand

Har: Fem hästar, en hund och en katt

Yrke: Journalist

Bloggar om: Hästar och ridsport.


×