All In – för Peder och svenskarna

Vilken svenskdag i Scandinavium!

Inte nog med att Nicole Holmén och Petronella Andersson vunnit dagens första hoppklasser – sedan avslutade Peder Fredricson med att ta hem den gigantiska, femstjärniga  Grand Prix-hoppningen Gothenburg Trophy med All In.

Och frågan är om inte All In med sin fantastiska prestation hoppade rakt in i EM-laget. Peder har visserligen härlige Sibon, men All In ser ut att vara snäppet bättre.

All In är bara nio år, men nyligen vann han även Grand Prixen i Borås. Och med tanke på sättet han hoppade i Scandinavium var det inte konstigt att publiken stod upp i bänkarna och hyllade honom, och Peder, efter omhoppningen.

Grand Prixen i Borås gav Peder 252 000 kronor. Nu fick han 264 000. Det innebär att han och All In hoppat in  516 000 på knappt två veckor!

Grand Prixen i Scandinavium var väldigt svår. Bara sex ekipage var felfria och många av världens bästa ryttare föll bort. Ändå lyckades fyra svenskar ta sig in bland de tio bästa, för efter Peder var Linda Heed sexa med Bee Wonderful, Helena Persson var sjua med Bonzai efter ett tidsfel, och Evelina Tovek var tia med Oz de Breve eftersom hon var snabbast med fyra fel.

Ridsporten hoppar allt högre

En tradition i samband med Gothenburg Horse Show är att ridsportförbundet på lördagen bjuder in pressen. Trakterade med scones, snittar och kakor får vi höra om det gångna årets verksamhet och om vad som ska komma.

Ordförande Anders Mellberg hade ett stort leende när han drog verksamhetsberättelsen och ännu bredare blev leendet när han berättade om ekonomin.

Efter Mellberg blev det ännu gladare och när två av de fem i ATG:s talangsatsning (ryttaren Johanna Rinnesjö och ledaren Jens Fredricson)  anträdde scenen på kryckor brast skratten ut., ”Farlig sport det här” skojade  de. Inte desto mindre, Rinnesjö, Filip Ågren, Anna Persson och Amanda Ericsson påpekade samstämmigt att satsningen betytt massor för dem. De har fått åka till Bosön för fysträning och kostrådgivning och de har haft avsuttna träffar där de lärt sig hur de ska hantera sponsorer, media och hela sin verksamhet. Dessutom har var och en haft en landslagsryttare som mentor. Nu är det dags för en ny kvartett i denna ATG-satsning men några nya namn har inte offentliggjorts än. 15 april är sista ansökningsdag för de ungdomar som är intresserade.

Nyheten är att ATG inte enbart satsar på hoppning, utan även två talanger från vardera dressyren och fälttävlan ska med.

När ungdomarna var klara fick Tomas Wilhelmsson berätta om att hans stora tävling i Hammarö utanför Karlstad kommer att bli ännu större i år, och döps om till Wermland Equstrian Games. Här ska ute-SM avgöras, både i hoppning och dressyr, och här ska samtidigt även ridas en av 7-Star-tävlingarna. 27-31 maj är datumen och det finns sammanlagt 1,2 miljoner kronor i prispengar.

Ännu mer pengar, 2 187 000 kronor sammanlagt, blir det i årets VW-serie, den serie som under de tre år den funnits inneburit att många fler hästar och ryttare utvecklats till hög nivå. I år blir touren delvis internationell eftersom första deltävlingen, i Varberg 29 juli till 2 augusti, blir trestjärnig, med världsrankningspoäng i tre av klasserna. Rolf-Göran Bengtsson har redan lovat att komma och han intygar att tävlingen kommer att locka många internationella ryttare.

– Det finns många som är bra och som letar tävlingar, sa RGB.

Umeå, Billdal och Strömsholm blir övriga platser för deltävlingar och finalen kommer som tidigare att gå på Flyinge, den 18 november.

Ibland sitter det på utsidan

Lördag i Scandinaviun och fler och fler strömmar till. För oss som arbetar bakom kulisserna blir det alltmer intensivt eftersom det är många som vill presentera projekt, idéer och satsningar för media. Det gäller att sålla.

Men när H&M kallade till presskonferens gick jag och kollade. Malin Baryard-Johnsson har fått stöd av den internationella klädkedjan sedan 1996 och Peder Fredricson har också funnits med i många år. Nu får svenskarna ytterligare två kamrater i teamet, tvillingarna Oliver och Nicola Philippaerts från Belgien. Jag måste säga att jag först var besviken, jag hade trott och hoppats att när det nu skulle bli en utvidgning av engagemanget inom ridsporten, då var det ytterligare två svenskar som skulle fått chansen.

Men jag förstår tanken på att engagera två unga killar, proffs i sportren och snygga på bild. Dessutom kan det vara smart att knyta Philippaerts ännu hårdare till Sverige. Pappa Ludo, förut en världsstjärna, har 200 hästar i verksamheten och han gillar svenskfött. Jag träffade honom så sent som i höstas i samband med Breeders på Flyinge, när han letade nya talanger. Med sönerna i den nya satsningen finns det dessutom givetvis chans att fler svenska ryttare på ett smidigare sätt får tillgång till och chans att köpa bra hästar.

Rätt roligt förresten att se att just Peders och Malins långvariga gemenskap i teamet har smittat av sig – på sönerna. Två av dem, Malins Alvar och Peders Hjalmar var i full gång med upptåg när vi delade hotellhiss häromdagen. Det är småkillar som redan fått stor världsvana.

Tävlingsmässigt började dagen med finalen för ungdomarna och många på läktarna kund konstatera att den norrman, Johan-Sebastian Gulliksen, som stakat sig till seger i de båda kvalen, den här gången vallade bort sig. I stället klev skånska Nicole Holmén fram med VDL Titanic och tog en seger som hon drömt om sedan hon var liten. Hennes lycka var total och hon kunde helt enkelt inte låta bli att galoppera flera extravarv efter målgången.

– Det gäller att passa på, man vet ju aldrig om man får tillfälle till något sådant igen, sa hon.

Precis, Nicole gör sin sista young rider-säsong, nästa år är hon senior. Visserligen har man gjort övergången till vuxenåldern lite smidigare genom U25, men ändå. Nicole funderar, ska hon vara kvar hemma i Höllviken och försöka satsa därifrån? Eller ska hon, som så många andra ungdomar, ge sig av ner på kontinenten och testa att slå sig fram i den stenhårda konkurrensen där? Eller ska hon hoppas hamna lika rätt som storasyster Stephanie, som anställts som tävlingsryttare hos Lise och Peder Fredricson?

Roligt var det i alla fall med ungdomsklassen här i Göteborg, för för första gången var den internationell, med bland annat tre tyska deltagare. Jag hoppas det blir en utökning, så att fler utländska ungdomar kommer hit. Det gynnar inte minst svenskarna och det ger ett väldigt bra mått på var de står i konkurrensen.

Kvaldramatik på högsta nivå

Det var bara kval till söndagens poänggivande världscup – men oj, så spännande fredagskvällens WC-hoppning blev.

Det handlade om en 1,50-hoppning på tid och det var ingen tvekan om att det var många som var ute efter segern. Portugisiska Luciana Diniz ledde med sin underbara Winningmood och hon red så fort, så alla trodde att det skulle räcka till seger. Luciana blev femma till slut och då kan ni ju föreställa er hur fort de andra red. Douglas Lindelöw snodde runt med sin Talina och övertog ledningen, och sedan kom Henrik von Eckermann och red ännu fortare på Crespo.

Ändå räckte det inte när Luca Maria Moneta satte fart på lille Coinnery. Han red i mål med nästan tre sekunders(!) marginal, en hel evighet i de här sammanhangen.

Henrik var lite besviken efteråt, men det verkar som det är omöjligt för honom att vinna på hemmaplan i Sverige.

– Det är som att det gått troll i det, suckade han.

Nåja, han var i alla fall bättre än sin chef Ludger Beerbaum. Hans höäst Chaman bjöd på fel hinder och när han på bråkdelar av sekunder insåg vilket hinder han skulle hoppa i stället slutade det i krasch. Varken häst eller ryttare skadade sig, men Henrik lovade att chefen var full av revanschlusta.

– Räkna med att det är han som kommer till segerpresskonferensen på söndag, lovade Henrik.

Rolf-Göran Bengtsson var också nöjd. Han gjorde en perfekt runda med Casall Ask (sexa), precis lagom som förberedelse inför söndag och hingsten hoppade fullkomligt strålande.

Vinnande italienaren Moneta är specialist på och känd för att ”omvända” besvärliga hästar. Han har en ridstil som är något udda, med väldigt korta tyglar och hästen mindre kontrollerad än man är van att se. Men det är en synvilla, Moneta vet exakt vad han gör och hästarna älskar honom. Monetas häst Connery såg väldigt nöjd ut när han, lite på snedden, skrittade ut från banan.

Ännu en lång dag i Scandinavium är på väg att ta slut. Fullsatt igen och enorm trängsel på Mässan i pauserna. Man har undersökt hur mycket folk handlar för och det handlar om en snittsiffra på 1500 kronor per besökare.

I en av pauserna höll sig folk dock kvar på läktaren, för då visade dressyrens förbundskapten Bo Jenå frihetsdressyr och häst på lång tygel. Det var imponerande, inte minst att se hur spänstig drygt 50-årige Jenå själv är.

I morgon lördag är det full fart igen. Men jag hoppas det åtminstone blir fem minuter över, för det skulle vara kul att se lite dagsljus.

Vältrimmat i Göteborg

Knappt hade man svalt frukosten på hotellet här i Göteborg  förrän det var dags att jobba. Och det gjorde jag så gärna, för inget är väl roligare att skriva om än svenska segrar. Irma Karlsson från Hörby tvålade till flera av världens bästa ryttare när hon och Balahe vann fredagsförmiddagens 1,40-klass.

Jovisst, det handlade ”bara” om en 1,40-hoppning, men även en sådan ska vinnas och det sätt Irma gjorde det på visade att hon tagit steget, från ungdomstiden till seriös seniornivå.

Det var härligt att se samspelet mellan viljestarka och heta Balahe och Irma. För även om det gick väldigt snabbt där inne på banan, så var det harmoni över hela rundan.

Malin Baryard-Johnsson red en ”skolrunda” med Corporal, utan någon tanke på att vinna klassen. Den hästen har något alldeles extra och fortsätter utvecklingen blir han en riktig topphäst. Jag såg också Marcus Ehning med Gaudi. Blir inte det en mästerskapshäst, så blir ingen det. Herrejösses vad den kunde hoppa, och så enkelt den gjorde det.

Organisationen i Göteborg är otroligt intrimmad och ryttarna har flera gånger röstat fram tävlingen som världens bästa. Det är ofta de små detaljerna som gör det. Som igår, när amerikanskan Reed Kessler ramlade av sin häst och tränset föll med. Hästen sprang runt på arenan och det tog lite tid innan man hittade något att trä på hästens huvud.

Några minuter senare hade en grimma med grimskaft införskaffats och hänger nu under klockan vid insläppet.

Publiken strömmar till som aldrig förr, på torsdagskvällen var det i det närmaste fullsatt. Men ryttarna, och deras hästskötare, knorrade en del över tidsprogrammet. Morgonträningen blev väldigt tidig eftersom juniorklassen började redan klockan 10 och dagens sista klass var inte klar förrän halv tolv på kvällen. Förslaget var att lägga någon internationell 1,40-klass på förmiddagen, att sedan låta juniorerna tävla under en bättre publiktid och att lägga dagens huvudklass, 1,50-hoppningen tidigare på kvällen.

Dressyrens förbundskapten Bo Jenå ska visa upp sin frihetsdressyr med några Flyingehästar. Han fick träningstid mellan halv tolv och halv ett, efter tävlingarna, alltså.

Uppmärksamheten kring de svenska ryttarna är enorm på tävlingar som i Göteborg.

– Alltid värst på hemmaplan. Det är så många som drar i en, påpekade Rolf-Göran Bengtsson, som därför lämnade sambo Evi och dottern Pamina kvar hemma i Tyskland.

Ryttarna tar det med ro och ställer upp på det mesta, hela tiden med gott humör, och alltid med ett leende på läpparna. Det är det som gör Gothenburg Horse Show så unik.

Inget EM för Casall, nya stjärnor på gång

På bara några tidiga torsdagstimmar händer hur mycket som helst i Scandinavium.

Juniorerna red sin final i Morgondagens vinnare och vi fick se hur Stella Röhlcke kunde paradera hem den med sin Veron eftersom hennes enda konkurrent i omhoppningen, Hugo Wihlmark på Carthago rivit. Vi kunde också glädja oss åt att Julia Dahnelius från Dagstorp tog tredjeplatsen med Highness, efter att ha fått ett förargligt tidsfel i grundomgången.

– Trist och jag retar mig lite. Jag ville ju vinna det här men jag var tvungen att lägga in två extra galoppsprång och de kostade tid, förklarade hon.

Hugo Wihlmark från Motala, men numera hos familjen Tovek i Varberg, var en ny bekantskap och efter ett litet snack med honom förstod jag att här kan vi ha framtidens landslagsman. Han satsar hundraprocentigt, har till och med hoppat av gymnasiet, och har målen klara för sig.

Sedan vann norske Johan-Sebastian Gulliksen även andra kvalen i den (från i år) internationella ungdomshoppningen med Charleville. Så valla på grus kan tydligen norrmännen.

Förmiddagens stora nyhet, ungdomarna får ursäkta, var ändå att Rolf-Gölran Bengtsson klargjorde det vi alla egentligen befarat: nu 16-årige Casall Ask har gjort sitt sista mästerskap. Det blir alltså inget EM i augusti, och definitivt inte något OS i Rio nästa år.

– Det har aldrig tävlat en 17-årig häst i OS-hoppningen. Det blir för tufft, påpekade RGB.

Under alla år RGB ridit Casall har hingsten ägts av Holsteinerförbundet, men leasats för tävling av först Alfonso Romo (La Silla) och sedan danska Stutteri Ask. Holsteinerförbundet har givetvis varit ytterst nöjt med RGB:s matchning av hingsten och utmärkelsen världens bästa ekipage 2014 och fjärdeplatsen i VM var riktiga höjdare. Efterfrågan på hingstens avelstjänster har växt och hans avkommors framgångar har ytterligare ökat efterfrågan. 300 ston är han begränsad till, och den kvoten är fylld, trots att bara holsteinerston är välkomna.

Casall älskar Global Champions Tour, GCT och har radat upp felfria rundor, inklusive slutsegern i Doha. Först kval, sedan vilodag och därefter final är ett koncept hingsten älskar, så GCT blir Casalls arbetsuppgift även i år. Inga nationshoppningar heller men kanske får vi se RGB där i alla fall. Han har ju Clarimo Ask och Unita Ask, men han har också en ny tioåring, ett rödhårigt yrväder vid namn Oakgroves Heartfield. RGB tror mycket på henne, det gäller bara att komma till vapenvila med henne, med eftergifter från båda sidor.

– Det tog tid att rida in sig på Ninja också, smålog RGB.

– Der ska nog gå bra.

Jag frågade förbundskapten Sylve Söderstrand om hans åsikt om Alexander Zettermans försäljning av VM-hästen Cafino. Söderstrand tyckte Alex gjorde rätt och avslöjade att det vilken dag som helst kan komma in en ny häst i Alex stall. Tillsammans med sin sponsor har Alex hittat en häst som redan är etablerad på de stora banorna och som är ännu bättre än Cafino. En häst som till och med kan vara aktuell för EM i år.

Full fart i Göteborg, alltså. Det var någon som sa att solen lyser där ute.

 

Mjukladdning med gemyt

Egentligen är det trevligast på Scandinavium innan tävlingarna vid Gothenburg Horse Show kommit igång.

Jag körde upp till Göteborg vid lunch och efter incheckning på hotellet och med nya ackrediteringsbrickan runt halsen gick jag in i arenan. Här var det full fart och massor av ryttare som motionerade och mjukade upp sina hästar.

DSCN0498

Rolf-Göran Bengtsson skrittade runt på Casall Ask i samspråk med Henrik von Eckermann (på Crespo, bilden ovan), här var Royne Zetterman och en massa andra svenskar bland en handfull internationella ryttare.

DSCN0491

 

Det var lugnt, avslappnat, god stämning och många härliga välkomstkramar. Jag gick en vända i stallet, med en speciell badge i snöre runt halsen, som nådigast förärats mig av den nitiska stallpersonalen. Hälsade på Peder Fredricsons Flip’s Little Sparrow som egentligen inte alls ville hälsa utan stod och tjurade lite i sin box. Douglas Lindelöws Casello (bilden ovan) var däremot väldigt intresserad av uppmärksamhet och envisades med att rufsa sin skötare Madelen Isaksson i håret.

Ute i Mässan byggdes det färdigt inför den väntade invasionen av köpsuget hästfolk i morgon. 250 utställare finns i år. Banbyggarna har redan under dagen haft konferens kring banunderlag och veterinärbesiktningen är avklarad. En och annan häst fick en tappsko påslagen.

DSCN0496

 

Hoppningens startfält är topptoppklass med väldigt många av världens bästa ryttare på plats.

– Hoppsporten är där den ska, konstaterar tävlingsledare Tomas Torgersen, som också var glad åt att ha kunnat knyta ihop allt från ponny till seniorer under tävlingarna.

Sorgebarnet, om man får uttrycka det så, är dressyren, som, som vanligt, tvingas konstatera återbud. Stora stjärnan Adelinde Cornelissen kom med ett sent återbud, liksom en av hennes landsmän. Det blir bara ett tiotal ryttare som startar, men vi kan i alla fall trösta oss med och glädjas åt Edward Gal, Isabell Werth och vår egen Patrik Kittel (Toy Story) bland dessa. Och så Löberöds Paulinda Friberg som bara för några veckor sedan visade form när hon satte nya personliga GP-rekord med sin Di Lapponia.

Vi mjukar upp med junior- och ungdomsklasser i kväll – och den sedvanliga räckmackan på 23:e våningen. Sedan är det igång!

 

 

Svenskglädje och poängstrid på gång

Efter varje tävlingsdag, eller rättare sagt natt svensk tid, får jag mejl från arrangörerna av Winter Equestrian Festival i Wellington, med rapporter både från hoppningen och dressyren. Det är väldigt informerande, speciellt på hoppsidan där resultatlistorna innehåller uppgifter på hästarnas ursprungsland och härstamning. Därför har jag kunnat följa de svenskfödda hopparna – och den här vintern har det varit extra roligt. Svenskfödda hästar har haft enorma framgångar.

En riktig peak kom på natten till söndagen, när Meredith Michaels-Beerbaum vann den femstjärniga Grand Prixen på Fibonacci, eller Fendi som vi känner honom som. Som om inte det var bra nog, så var Carisma med Danielle Goldstein tvåa. Dubbelt svensk i topp, alltså, i en av de mera betydelsefulla hoppningarna på hela vintertouren.

Fibonacci (e For Feeling-Corland) togs ju fram av Lisen Bratt-Fredricson, och reds (medan Lisen var gravid) av Stephanie Holmén innan han såldes förra våren till Meredith. Amerikanskan har hela tiden hållit ”Nacci” högt men inte riktigt fått till det i bland annat världscupen. Men nu ändrade hon en aning på Naccis utrustning, återgick till Micklem-träns, och vips hoppade den vackra skimmeln skyhögt över varenda hinder. 372 000 dollar fanns i prispengar i denna Grand Prix (runt 2,5 miljoner kronor) och vi kan ju gissa att en stor del av denna summa gick till segraren.

Meredith var i höstas lite förvånad när hon upptäckte hur populär Nacci var i Sverige och hur många som följer hans karriär. Nu förstår hon nog bättre, och själv säger hon att hon är oerhört förtjust i hästen.

Också tvåan i Grand Prixen fick en rejäl dusör och det gläder inte minst skånska Gunilla Persson-Bergh. Det är hon som fött upp denna Cardento-dotter. Gunilla tävlade själv mamman Maratonia (e Maraton) och har sedan kunnat njuta av att Maratonia fött det ena fölet efter det andra av toppkvalitet.

Det känns som att fler och fler av världens bästa tävlar i Wellington, men det finns toppryttare i mängder kvar i Europa. Många av dem, sju av de tio på världsrankningen(!), får vi se i Scandinavium vid Gothenburg Horse Show i veckan. Redan på torsdag drar  tävlingarna igång och jag lovar täta bloggrapporter därifrån varje dag. Redan från onsdag faktiskt.

Många av ryttarna i Scandinavium är ute efter världscuppoäng. Det är nämligen sista chansen att samla poäng, sedan är det klart vilka som får åka till finalen i Las Vegas. Svenske Douglas Lindelöw är helt sannolikt en av dem eftersom han redan har tillräckligt med poäng för att kunna anse sig klar. Men jag är övertygad om att han vill visa sitt och Casellos bästa inför hemmapubliken.

Våren är tidig, idag konstaterade meteorologerna att våren officiellt har kommit till de södra delarna av landet. Frost- och snöfritt har inneburit att hästarna kunnat tränas under vintern, och det märks på startlistorna vid tävlingarna här nere i Skåne. Helsingborg, Lillhagen och nu i helgen Åstorp har haft överfulla startlistor med massor av ekipage i kö. Vissa besvär med ridsportens dataprogram TDB har ställt till det och det har skapat förvirring när ryttarna inte vetat om de kommit med vid en tävling och/eller med vilka hästar i vilka klasser. Men förbundet och Equipe jobbar med problemet och snart, enligt uppgift,  ska det bli möjligt att enkelt kunna gå in och stryka eller lägga till hästar via systemet.

Peder satsar och Alex säljer

Skåningarna dominerade stort i Borås i helgen. Peder Fredricsons seger i Grand Prixen med nioårige All In var totalt överlägsen.  Imponerande, särskilt som det handlade om debut på 1,55-höjder för hästen, och banan var sannerligen inte enkel. Hindermaterialet gick helt i svart och vitt för att matcha sponsorns logofärger oich bansträckningen ställde stora krav på både hästar och ryttare.

Peder har ett fantastiskt hästmaterial nu. Han har i vinter tagit fram inte helt lätta Flip’s Little Sparrow till GP-nivå, nu visade All In sin kapacitet, han har Zaloubet och, inte minst Sibon, VM-hästen. Charmige Sibon har fått vila och leka i hagen hela vintern och ska inte ut och tävla förrän det är dags för utomhussäsong. Den startar visserligen tidigt, i italienska Arezzo i slutet av mars, men Sibon har fått lång, lång tid efter VM och nationshoppningsfinal i Barcelona att återhämta sig.

Från skånskt håll kan vi också glädja oss åt systrarna Holmén som båda är klara för Scandinaviumtävlingarna. Nicole i Young Rider-cupen och Stephanie i U25. Nicole får sällskap av bland andra Rebecca Hallberg-Fischer som höll undan i ledningen på kvallistan.

En annan ung duktig skåning dök upp i Borås, 24-åriga Petronella Andersson. ”Nella” är från Ljunghusen och har tillbringat de senaste åren nere på kontinenten, i Stephex Stables. Visserligen red Nella bra redan när hon åkte, men åren med ständigt  tävlande mot de bästa har utvecklat henne enormt. Syftet med Boråstävlandet var givetvis både SM och GP, men mest var Nella nog ute efter att få rida i Scandinavium.

Hon fick klartecken redan på söndagskvällen av förbundskapten Sylve Söderstrand, så nu får publiken något nytt och spännande att titta på.

Apropå Scandinavium så lär det vara mer eller mindre slutsålt lördag och söndag, och även minst en föreställning på fredagen. Helt fantastiskt för en tävling som startade 1977.

Tidigt söndag morgon meddelade Alexander Zetterman att han sålt sin VM-häst Cafino till en ung amerikanska. Jag måste erkänna att jag blev lite ledsen när jag fick beskedet. Alex har pratat om hur han efter raketresan i fjor, med GP-seger i Falsterbo och sedan semifinal i VM, skulle ägna vintern åt att bygga upp Cafino, sikta på EM 2015 och sedan på OS i Rio. Alex och Cafino var en stor tillgång för det svenska landslaget, ett givet ekipage i truppen. Alex har dessutom hela tiden pratat om sitt speciella förhållande till den brune valacken och hur unik han är.

Men, money talks, och de summor (20 miljoner kronor är ingen utopi) som ibland erbjuds för de bästa hästarna är så stora att det helt enkelt inte går att tacka nej. Det är ju ”bara” en häst det handlar om  trots allt, och i morgon kan den vricka en kota, förstöra sin karriär och förlora hela sitt värde. Cafino är dessutom valack och har alltså inget avelsvärde.

Själv har jag ägnat stor del av helgeni Vellinge och kunnat glädja mig med Maria Gretzer. hennes satsning ”Chans till chansen” vid Vellinge Hästsportklubb blev väldigt lyckat redan första säsongen sedan My Persson nyligen fått besked att hon kommit in på elitgymnasiet. Hon missade i fjor men med hjälp av Maria har My fått ovärderlig träöningshjälp, och hon har fått kontakt med fälttävlansryttaren Malin Petersen i Tyskland och tillbringat några månader där. Hon ska nu tillbaka i vår för ytterligare utveckling innan det är skolstart till hösten.

Mareia fortsätter sin Vellingesatsning och kommer snart att välja ut ytterligare elever till sitt Chans till chansen.

RGB snart på hemmaplan igen

När Rolf-Göran Bengtsson kommer hem till Sverige blir det nästan alltid rusning. Hans clinic på Flyinge förra året drog fulla hus, minst sagt, och även när han tävlar är det ytterst välbesatt på läktarna.

RGB, förresten världsåtta även denna månad, rider förstås i Göteborg när Europafinalen av världscupen avgörs. Han har själv ingen avsikt att försöka kvala till finalen i Las Vegas (sparar på bästahästen Casall Ask) men nog skulle han vilja ta en seger i kvalomgåpngen.

Efter Göteborgstävlingarna kan vi glädja oss att få se RGB här hemma igen. I mars (datum inte helt fastställt än) kommer han nämligen till Helsingborg. Det ska bli hingstshow/clinic med Holsteinerförbundets hingstar. RGB har ju samarbete med det stora tyska avelsförbundet, som nu är ute efter att göra lite reklam för de hingstar som finns tillgängliga för svenska uppfödare. Jag anar att det blir ny rusning efter biljetter!

Apropå Helsingborg så är det stortävlingar där i helgen. Kval för juniorer och ungdomsryttare till Scaninavium, och laddning för seniorer (och även de yngre) inför inne-SM i Borås och Grand Prixen där. Boråstävlingen är viktig, inte minst med tanke på att Scaninaviumtävlingarna går bara två helger efter.

Diskussionerna kring den förhöjda åldersgränsen för ponnyryttare (till 20 år) går fortfarande höga. Jag fick höra förklaringen och motiveringen till varför det införts en tävlingsgrupp för ponnyryttare mellan 17 och 20 år (som jag skrivit om i tidigare blogginlägg) men i praktiken verkar det som att det bli problem. Ännu längre tävlingsdagar än tidigare, slitage på funktionärer och, kanske ännu värre, den äldre ryttarkategorin verkar inte tas emot särskilt väl ute på tävlingarna. Förhoppningsvis urartar det inte till ren mobbning, men Ridsportförbundet måste vara uppmärksamt på de problem som kan komma.

Christel Behrmann

Namn: Christel Behrmann

Bor: Räng Sand

Har: Fem hästar, en hund och en katt

Yrke: Journalist

Bloggar om: Hästar och ridsport.


×