Svettigt på dressyrbanorna

Ridning är knappast det första man tänker på när termometern pendlar mellan 25 och 30 grader, och vattnet nere vid stranden är långt över 20 grader varmt.

Särskilt inte dressyrridning. Men Helsingborgs Fältrittklubb har tävlingar den här helgen, fyra dagar i sträck, Helsingborg Indoor Summer Games. Jo, just det, tävlingarna hålls inomhus, självklart av största anledning att HFRK inte har någon utetävlingsplats. Men jag kan intyga att det var väldigt skönt att ”tvingas” rida i ridhus. Jag trotsade nämligen sommarvädret och åkte dit med tioåringen (lyckligtvis gick min klass tidig förmiddag) och svetten rann rejält (på mig) på framridningen. Men inne i tävlingsridhuset var det mer än drägligt. Hur det gick för oss? Tja, bortser man från en rejäl bakåtspark (som domaren betecknade som ”busigt” men jag mer anser vara olydnad) blev det hyfsat, särskilt galoppdelen. Tyvärr tycker min lilla dam att skritt är en onödig gångart, så där blir siffrorna (fortfarande) låga.

Dressyr på en helt annan nivå fick alla som var i Aachen på lördagen uppleva. Tinne Vilhelmson Silfvén satte nytt svensk rekord i Grand Prix Special med Don Auriello med 79,039. Det  räckte till en femteplats bland världens bästa ekipage. Vann gjorde nämligen sagohästen Totilas med Mathias Alexander Rath, före OS-guldvinnaren från London Charlotte Dugardin på Valegro.

Det var förresten annan nivå även på värmen i Aachen. Brännande sol och 35 grader, det ställde speciella krav på alla.

För Patrik Kittel blev det inget tävlande. När en närstående medarbetare vid namn Marek plötsligt dog på fredagskvällen valde Patrik att åka hem i stället.

Fälttävlansryttarna var också i farten i Aachen och där red alla tre kvarvarande svenskar (sedan Ludwig Svennerstål tvingat stryka sin transportsjukedrabbade häst) felfria i terrängen och i lagtävlingen innebär det en sjätteplats inför den avslutande banhoppningen på söndagen. Hyfsade VM-besked för förbundskapten Staffan Lidbeck alltså, om bara också den seriösa dressyrträningen ger resultat på tävling.

I hoppningen ska det bli spännande att följa Henrik von Eckermann som ju har kvalat till den stora Grand Prixen på söndagen med Gotha.

Alla pratar om VM, all träning är fokuserad på de stora mästerskapen i månadsskiftet augusti-september. Själv ska jag de närmaste dagarna ägna mig åt att tvätta stallet.

Stark finish i Falsterbo

Sista dagen av nio heta vid Falsterbo Horse Show.

Jag måste erkänna att energin börjar ta slut, men dagens många fina klasser har inneburit en rejäl vitamininjektion.

Patrik Kittel på Deja i dressyren är verkligen livgivande. Detta sto är en fin produkt av modern avel, lätt, elegant, mjuk och fokuserad på att alltid göra sitt bästa. Patrik är inte så van vid att rida ston, han har bara haft ett tidigare, Donna Unique, men med Deja i stallet har han upptäckt det inspirerande med att rida just ston. Så nu har han flera stycken. Det kan uppstå vissa problem när det ska transporteras till tävlingar, med ston och hingstar bredvid varandra på lastbilen, men, som Patrik sa, hästarna får väl vänja sig.

Det hade varit kul att se Deja på VM, men det är för tidigt, stoet är bara tio år. Hon kommer i stället att bli den häst som Patrik rider på OS i Rio 2016. Om allt går enligt planen.

Showklassen ride-and-drive blev också ovanligt rolig. Och som vanligt vann Niklas Arvidsson. Det slet en del på gräset och det gav lite effekter på Grand Prix-hoppningen efter men ibland måste en arrangör ge efter för storsponsorerna.

Efter nattens och förmiddagens regn såg hoppunderlaget att suga en del.Flera hästar hoppade sämre än vanligt. Det är exempelvis inte ofta man ser en olympisk mästare, i det här fallet Steve Guerdat från Schweiz, få åtta fel.

Snart är det dags att packa ihop och för Falsterbonäset att återgå till vardagen. Ganska skönt i och för sig, men hästveckan är något alldeles speciellt. Även för oss som bor här.

Idel solsken i Falsterbo

Något ovanligt (för i år) dök upp på Falsterbos himmel idag. Moln. Det var dessutom fem grader svalare än tidigare – och alla pustade ut. Inte minst de hästar som gick nationshoppningen. Med uppgift att gå två maxade 1,60-rundor kan det ju vara skönt om det är lättare att andas.

Falsterbo Horse Show är som vanligt: väldigt mycket av allt. Det är stört omöjligt att hinna se både dressyr och hoppning, eller att besöka något av de intressanta föredragen, eller att gå på stimulerande möten. Eller att socialisera och träffa folk.

Men det gör inget, Falsterbo är så roligt och så speciellt ändå. Jag pratade med Rolf-Göran Bengtsson på torsdagseftermiddagen. Han varit här i stort sett varje år och han var imponerad över de förbättringar och förändringar som gjorts, speciellt de senaste fem åren. Jag håller med, det är hög klass på det mesta.

Det var rätt kul att mingla mellan hoppbanan och framridningen. Inne på banan reds den 1,50-klass där de svenska prestationerna skulle bli avgörande för vilka ryttare som skulle rida nationslaget. Förbundskapten Sylve Söderstrand sprang som en tätting mellan bana och framhoppning medan ryttare värmde upp sina hästar, taktikade, drack vatten och efter sina ryttare (för det mesta) såg väldigt nöjda ut. Rolf-Göran var synnerligen belåten med orutinerade Unita Asks hoppning och sken som en sol när han skrittade av henne. Douglas Lindelöw var också rena solskenet, både före och efter sin ritt. Douglas rider med en nyvunnen pondus, vuxet, säkert och disciplinerat.

Visserligen var de inte allra hetaste världsnamnen med i Falsterbo. Många sparade sina hästar till nästa veckas Aachentävlingar där många förbundskaptener vill kolla formen hos sina ekipage. Men det var fina startfält ändå och synnerligen trevlig stämning. En hel del av de internationella ryttarna passade på att ta familjen med och njöt av Falsterbonäsets bad och sköna semesterliv.

Jag skulle så gärna velat se dressyren, i synnerhet Patrik Kittel och Deja, men det krockade med en viktig pressträff. Förhoppningsvis blir det fler tillfällen att njuta av Kittels uppvisningar, inte minst i VM.

Hoppderbyt har sjunkit lite i status och ärligt talat tycker jag inte det är så roligt längre. Men i år blir det viss nerv, eftersom Jens Fredricson sa att han tänker vinna. Fajterblicken vaknade på snuvige, febrige och astmatiske Jens när vi började prata om derbyt. Fyra gånger tvåa har han varit i Falsterbo men eftersom han tyckte att Avon hoppade som en pingpongboll och är stark och välskolad, så var det dags nu. Och så har Jens inte gett upp hoppet om VM med Lunatic. Tvärt om!

Låt lag-SM stanna i Falsterbo

Vilken häftig dag söndagen blev i Falsterbo.

Greppet att lägga finalerna i Ridsportallsvenskan, alltså lag-SM, i Falsterbo blev precis så lyckat som jag hoppats på.

Strax innan det var dags för de sju bästa lagen att göra upp om medaljerna rörde jag mig i zonen mellan framhoppningen och banan. Förutom att solen strålade och det var jättevarmt dallrade luften av spänning, förväntan och nerver. Det gick nästan att ta på stämningen.

Det var fullsatt runt arenan och en efter en red lagryttarna in. Varenda språng var spännande, ett enda litet pet kostade hur mycket som helst och publiken följde ekipagen med andlös spänning.

När det hela till slut gjordes upp med dueller om både bronset och guldet slutade föreställningen i ett crescendo värt en mästerregissör.

Min förhoppning är att finalen i denna Ridsportallsvenska har kommit till Falsterbo för att stanna. Det är här, där hela ridsport-Sverige, och även andra, är samlade som en lagtävling ska avgöras. Redan där höjs statusen enormt.

Nästa år är redan säkrat och det blir förbättringar med upplägget. Antalet grundomgångar minskas till tre och rids samtidigt över hela landet, den geografiska uppdelningen görs bättre, kravet på ungdomsryttare i laget tas bort, det blir semifinaler under nationaldagsmeetinget på Strömsholm och sedan går de sju bästa lagen till final i Falsterbo.

Så långt har ridsportförbundet bestämt, men Jana Wannius, vd för Falsterbo Horse Show vill gå ännu längre och avsluta denna lagtävling med en final för de tre bästa inne på stora hoppbanan på onsdagen. Det är kanske för tidigt att genomföra detta nästa år, men hans tankar måste ses nästan som en garanti för att Falsterbo fortsätter hysa finalerna i framtiden. Det är optimalt, och då får Norrlandslagen tycka vad de vill.

Laddat för Falsterbo Horse Show

Jag har ju hört hur folk pratat om att de skulle ner till Falsterbo för att sätta upp montrar eller sitta i möten. Jag har sett hur Vellinge kommuns personal planterat blommar, klippt och ansat överallt för att det ska se riktigt snyggt och välkomnande ut.

Idag var jag själv där nere, på tävlingsplatsen, och möttes av minst sagt febrila aktiviteter. Det var arbetsfordon överallt, killar med uppkavlade ärmar eller bar överkropp som skruvade, hamrade, sågade, bar och lyfte. På vissa ställen såg det en aning kaotiskt ut, men en sak är säker, när tävlingarna drar igång på lördag kommer allt att vara färdigt.

Många kommer att känna igen sig i Falsterbo. Men allt är lika snyggare, lite bättre, har större finnes. Janas fontän i entrén år borta och ersatt av en staty. ”Alla bara retade mig för fontänen, så det var lika bra att ta bort den”, skrattade Jana. Många barn med varma fötter och svalkasökande hundar kommer i alla fall att sakna den.

I stället har snygga järngrindar satts upp vid huvudentrén. De utgör, i mina ögon, ett lyft och är i stilen inte helt olika det som möter besökaren vid tävlingarna i Wellington i Florida.

Nytt är också Janas nya läktare, med plats för 400 åskådare och 200 ryttare, byggd helt i stil med redan befintliga läktare. Nu saknas bara en sak att göra runt huvudhoppbanan: ny läktare för pressen. Den befintliga är skranglig, det drar ständigt underifrån och den är placerad så man inte ser den stora ljustavlan. Men det kommer ju nya år.

Det ska bli väldigt spännande att  i framtiden följa tävlingar på den nya gräsbanan. Den ska invigas officiellt under tävlingarna men Jana ville inte avslöja namnet på den. Fast det var bara att läsa på banderollen längs ena långsidan så fick man svaret, Falsterbobanan ska den heta. Jag hade tyckt det varit roligare med Jana-banan. Fint gräs har den redan men trots att det växer tätt kommer den nog att slitas rejält redan i år, när islandshästar, PRE-hästar och körhästar härjat färdigt här.

Nytt också är att båda gräsbanorna fått automatisk bevattning och att stora banan blivit slätare. ”Helt fantastisk att rida på. Man blir lyrisk”, sa Peder Fredricson som tog med sig en häst och provred på underlaget på tisdagen.

Tittar man i anmälningslistan, i alla fall hoppningens, blir man lite imponerad. Tyskamerikanskan Meredith Michaels-Beerbaum kommer och hon ska rida sin bästa häst, Fendi, som hon nyligen köpte av Lisen Bratt Fredricson. Meredith kommer självklart att ingå i det tyska nationslaget och får sällskap av André Thieme, David Will och Katrin Eckermann alternativt Patrick Stühlmeyer. David Will, det är ryttarenb som tagit över Mic Mac från Angelica Augustsson. Jag såg honom rida stoet i Florida i vintras och det såg väldigt trevligt ut.

Alexander Zetterman är ett tänkbart namn tillsammans med Rolf-Göran Bengtsson, Henrik von Eckermann och Peder Fredricson i det svenska laget. Alex var i helgen trea i en stor Grand Prix med Cafino! Amerikanarna är alltid välkomna till Falsterbo och de brukar ligga med en massa bra ryttare i Europa under sommaren, särskilt när det som i år går ett VM. Brianne Goutal vann massor i Globen 2012, Lauren Hough har varit väldigt framgångsrik i Florida i vinter och även de övriga tre, Catherine Pasmore, Lucy Davis och Ashlee Bond-Clark kan en hel del.

Från Holland kommer vi att se Leopold van Asten, Wout-Jan van der Schans, Harrie Smolders och Jur Vrieling. Den sistnämnde tävlar ju VDL-stuteriets hästar och vi kan bara hoppas att han med några av de bästa.Från Storbritannien kommer Peter Charles och Robert Whitaker bland andra, från Schweiz Steve Guerdat och Pius Schwizer, från Spanien Sergio Alvarez Moya, från Ukraina Katharina Offel och Oleksandr Onyshchenko och från Sydafrika Oliver Lazarus.

Dressyren är även i år lite tunn (trots att det är femstjärnig nivå) men det ska bli bättre, lovar Jana och berättar om planerna att starta en Nations Cup, med hoppningens koncept som modell. Heike Kemmer från Tyskland och Nathalie zu Sayn Wittgenstein från Danmark är duktiga men undras om inte svenskarna är starkare: Patrik Kittel på nya stjärnan Deja, Kristian von Krusenstierna på Biggles och skåningarna Cecilia Andrén Dorselius på lennox och Charloitte Haid Bondergaard nyblivna nordiska mästaren Triviant.

Kul i Falsterbo i år är också att finalen i Ridsportallsvenskan förlagts dit. Det blir tio lag, det mest långväga ända från Piteå. Jag gillar också att en handfull av våra bästa nationella ryttare får chansen att delta i de internationella tävlingarna. De rider kval, lördag och söndag, och de två bästa går vidare. Redan lördag morgon klockan 9 börjar kvalet och sedan är det första omgången av Ridsportallsvenskan. Läge att vara på plats direkt, det är den här veckan om året som mina egna hästar får ta det lite lugnare.

Christel Behrmann
Namn: Christel Behrmann
Bor: Räng Sand
Har: Fem hästar, en hund och en katt
Yrke: Journalist
Bloggar om: Hästar och ridsport.
×