Punk rock party

MarthaFoto: AP/TT

Titta på kvinnan på bilden. Japp, det är hushållsgurun (som Svenska Dagbladet kallar henne) Martha Stewart. Visst är det henne ni skulle vända er till för tips när ni så här lagom till Halloween ska ha punkfest för era ungar. För att vara sådär punkigt elak har jag naturligtvis valt en bild på henne där hon leds ut från rättssalen efter att 2004 ha dömts för insiderbrott. Och inget skriker ju mer punkrock än ekonomisk brottslighet…

På hennes sajt kan man få en massa praktiska tips för sitt punkparty.

”So what do you need to throw a birthday bash for a pint-sized punk rocker? A multicolored mohawk? Check. Leather jacket? Check. The rest of the party? That’s a little trickier. Here’s how to pull together a party that won’t turn into a riot.”

Resten är en strålande uppvisning i total nollkoll på vad punkrock är. Tänk tänk guld- och tartanfärgade julgranskulor (!) som dekoration, ”wild and crazy” frisyrer och dödskallar gjorda av spenat och ricotta. Inbjudningskort föreslås vara utformade som konsertbiljetter som även får tjänstgöra som bordplaceringsskyltar. (Bordplacering? Verkligen?)

Det är riktigt rolig läsning om än inte på det avsedda sättet. Ännu roligare är de syrliga och ironiska kommentarerna till densamma.

”I want to throw my kids a super authentic punk rock party, so I want to hire some bouncers (I know some grumpy bodybuilders who will do just great!) to rough up the kids a little bit. As a good host, what is an acceptable loss/injury ratio?
And, when the ”pigs” (my brothers in police costumes) show up, should we simulate tear gas with a fog machine, or can we just use the real thing?
I don’t want to cheat anyone of a real punker experience!” skriver signaturen Zachres.

Nu ska det i ärlighetens namn sägas att det inte är Martha Stewart själv som skrivit texten utan en kvinna som av sin bylinebild att döma är betydligt yngre, men för den sakens skull inte ett dugg punkigare. Hon har, återigen enligt bylinen, en soft spot för små terrarier, rosévatten-recept och antika flaskor. Väldigt punkrock. Verkligen. Eller, ja, det skulle vara de små terrarierna i så fall…

 

Tillbaka till Dallas!

[youtube:http://www.youtube.com/watch?v=o0BGhMEFg-c]

Jag har ju nyligen förklarat 80-talet (äntligen) slut i och med nedläggningen av Tracks och Okej.

Men man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken. Läser nu på Kulturnyheterna något som ger en vinkning om att världens mest seglivade årtionde (möjligen i konkurrens med 60-talet) inte tänker lägga sig och dö frivilligt.

Larry Hagman, Linda Evans och Patrick Duffy – mer kända som JR, Sue Ellen och Bobby Ewing – är på väg tillbaka till Southfork när tv-serien Dallas, som sändes i 350 avsnitt mellan åren 1978 och 1991, gör comeback. Hjälp! Min barndoms tv slår tillbaka!

Jag kommer aldrig att glömma den fantastiska scenen när Pamela Ewing kommer in i duschen och hittar sin make Bobby där som varit död i sisådär en halv evighet och det visar sig att allt som hänt under en och en halv säsong (om mitt minne står mig bi) var en dröm. Där någonstans dog serien väl för de flesta av sina tittare. Det blir liksom svårt att ha någon trovärdighet hos tittarna om man inte följer de dramaturgiska spelreglerna.

Vad mig anbelangar hade den gärna fått förbli död. Fast om den dyker upp på svensk tv tänker jag nog se de första avsnitten i alla fall… Måste ju se om Bobby har kvar sin fantastiska hjälmfrisyr.

[youtube:http://www.youtube.com/watch?v=IMR5setaS7I]

Slutet är nära

Ni har sett honom i serier och filmer; den galna profettypen som går omkring med en skylt med budskapet ”The end is near” och försöker övertyga folk om den förestående undergången. Han blir dock allt mer sällsynt ute i ”verkligheten”. Men det är inte så att eldstormen mot the wacko from Waco satte spiken i kistan för undergångssekter världen runt. De har bara övergett IRL och gått online.

Såg idag ett inslag på Aftonbladets webb-tv som handlade om en av alla dessa undergångsmyter som florerar på nätet. Enligt den är våra dagar synnerligen räknade. Vi har bara lite drygt på oss att göra allt det vi vill göra. Den 21 december 2012 är mänsklighetens saga all när jorden slungas ned i ett svart hål.

Forskarna som medverkar i inslaget avfärdar föga förvånande dessa stolligheter.

Eller stolligheter förresten… Nog har vi sett både ett och två insegel brytas på senare år. För nog måste ”Kungarna av Tylösand” förebåda någon typ av undergång. Om inte hela jordens så i alla fall en modern version av ”The last days of Rome”.

[youtube:http://www.youtube.com/watch?v=Bmxyj6iInMc&ob=av3e] [youtube:http://www.youtube.com/watch?v=B7X0NMk1A0s]
Ralph Bretzer
Ralph Bretzer är webbredaktör och musikkritiker på Skånskan.se och NorraSkåne.se.

Ålder: 45 år.
Bor: I Kungsladugård i Göteborg och Östervärn i Malmö.
Lyssnar på: Country, punk och hiphop. Och en hel del annat. Just nu: The Prettiots, Kill J, Roffe Ruff.
Läser: Periodvis mycket. Just nu Elvis Costellos självbiografi.
Ser just nu: Inte så mycket, för ovanlighetens skull. Ser dock gärna om gamla avsnitt av favoritserierna "Buffy the Vampire Slayer" och "Veronica Mars"
×