Om Anita, Art wars och ikoner

StormtroopersFoto: Ralph Bretzer

I öppningsscenen på Fellinis La Dolce Vita syns en Kristusstaty – ett jättelikt krucifix – flygas in över Rom efterföljd av Marcello Mastroiannis karaktär Marcello Papparazzo och dennes kamera. En ikon i ordets ordboksbetydelse – en bild av just Kristus, jungfru Maria eller ett helgon.

Lika ikonisk är den klassiska scenen där Anita Ekbergs Sylva vadar i Fontana di Trevi bärande en vit kattunge på sitt huvud. Scenen är öppen för tolkningar. Den är vacker i sig själv, laddad med betydelse men tillräckligt öppen för att fyllas med betraktarens egen läsning av scenen.

dagboken2
Foto: TT

Jag kommer att tänka på scenen när jag ser utställningen Art Wars på Galleri 3:e våningen vid Röda Sten i Göteborg. 20 svenska konstnärer har fått var sin stormtrooper-hjälm, som dem burna av rymdimperiets (märkligt snedskjutande) elittrupper i Star Wars-sagan. 20 hjälmar som de sedan har fått sätta sin egen prägel på och ge sin egen betydelse.

Stormtrooper-hjälmen har tydliga ikoniska kvaliteter. Den är laddad med en väldigt specifik betydelse inom sin egen kontext men när den lyfts ur den kontexten behåller den bara sina mest symboliska egenskaper. Egenskaper som kan laboreras med och till och med inverteras.

Carolina Falkholt lägger sig nära den ursprungliga betydelsen när hon målar sin hjälm svart och sedan med vitt skriver namnen på ett antal länder som härjats av krig; Angola, Sudan Tjetjenien, Palestina, Afghanistan… Maktens förlängda arm som utför sin överordnades order.

Som en diametral motsats: Tobias Bernstrups transkrigare. Inte för att den ser så mycket snällare ut. Finishen ser ut som rostangripen metall och den är försedd med hullingar och nitar som får den att se ännu mer stenhård ut än originalet. På vad man väl får kalla hjälmens näsrot sitter en transgender-symbol som på något sätt inverterar dess ondskefulla uppsyn.

Carl Michael von Hausswolff som för några år sedan skapade en smärre skandal när han ställde ut en målning delvis målad av aska från ett av nazisternas förintelseläger i Lund fortsätter här i viss mån på asktemat, om än mer humoristiskt och popkulturkritiskt, genom att ställa ut en urna med en stormtrooperhjälm ingraverat tillsammans med födelseåret 1977 och dödsåret 2012. 1977 är året då första Star Wars-filmen kom och 2012 året då George Lucas sålde hela Star Wars-franchisen till Disney – eller om man vill, året då konstverket gick från konstnärens hand till kapitalets.

Den svenska Art Wars-utställningen är den tredje i sitt slag. I höstas öppnade utställningar enligt samma koncept på Saatchi Gallery i London, liksom på Moniker Art Fair, även den i London. Det är en underhållande utställning. Inte minst både roas och oroas jag av ett foto som hänger på väggen av en man – konstnären Ben Moore som ligger bakom hela Art Wars-konceptet – i rosa kostym och dito rosa hjälm som vid en demonstration försöker stirra ned en kravallutrustad polis, en bild med den uppenbara undertexten: en stormtrooper mot en annan.

“Sylvia… men vem är du”, säger Marcello när han står där i Fontana di Trevi öga mot öga med Sylvia,

Lika gåtfullt fascinerande som den vackra, närmast gudinnelika, stjärnan Sylvia är för honom, lika gåtfull är den klonade stormtroopern, och lika gåtfull är en bra ikon. För vad är väl en (av)gudabild värd om den inte öppnar upp för egna funderingar hos betraktaren som själv i slutändan får fylla den med budskap.

 

Mungipshöjare

Ni vet, det kommer en schysst låt på radio, ingen tittar och man bara går loss… Fast det är någon som tittar. Och filmar det hela. Och lägger ut det på Youtube.

Sen är det ju rätt svårt att inte bete sig just så här när man hör Taylor Swifts svårartat klistriga Shake it off.

Ett bildfynd – Silvana Imam nu och då

Silvana Imam 1Foto: Ralph Bretzer

På bilden ovan ser ni stenhårda – och allmänt supercoola – rapparen Silvana Imam när hon uppträdde på Malmöfestivalen i ett packat Gustav-tält i somras. Förra årets EP, När du ser mig • Se dig, lyfte hennes karriär till en helt ny nivå. I texten på EP:ns enskilt starkaste spår, Jag svär på min mamma, namecheckas alla från Valerie Solanas till Gudrun och Alicia Keys.

Idag gjorde min kollega Martina nedanstående fynd i TT:s arkiv. En ganska precis tio år äldre bild där en ung Silvana Imam (längst till vänster i bild) träffar kronprinsessan Victoria på Tensta gymnasium.

Lite otippat är det ändå…

För övrigt släppte Silvana Imam en ny låt idag. Den hör ni här.

Kronprinsessan Victoria besöker Tensta Gymnasium.

Foto Anders Wiklund / TT

 

Ralph Bretzer
Ralph Bretzer är webbredaktör och musikkritiker på Skånskan.se och NorraSkåne.se.

Ålder: 45 år.
Bor: I Kungsladugård i Göteborg och Östervärn i Malmö.
Lyssnar på: Country, punk och hiphop. Och en hel del annat. Just nu: The Prettiots, Kill J, Roffe Ruff.
Läser: Periodvis mycket. Just nu Elvis Costellos självbiografi.
Ser just nu: Inte så mycket, för ovanlighetens skull. Ser dock gärna om gamla avsnitt av favoritserierna "Buffy the Vampire Slayer" och "Veronica Mars"
×