Pengabingen har fått påspädning

Nyförvärv på väg in? Det borde vara så.

Tre affärer håller nämligen på att ge Malmö FF de ekonomiska musklerna som behövs – och som inte fanns på plats bara för en vecka sedan.

1) När Zlatan Ibrahimovic blir klar för Paris Saint Germain trillar pengarna in på MFF:s konto, precis som de tack vare solidaritetsersättningsregeln gör vid varje övergång Den långe är inblandad i. Hur mycket återstår att se, men någonstans mellan 6 och 10 miljoner lär det handla om.

2) Bara formaliteter återstår nu innan Jimmy Durmaz är Genclerbirligis spelare. Per Ågren satte måttet på en rimlig övergångssumma på samma nivå som försäljningen av Guillermo Molins gav, det vill säga 5-5,5 miljoner. Allt tyder på att han lyckades landa affären just i det spannet.

3) I medieskuggan av det stora har Rick Kruys blivit klar för Excelsior i Holland. Det var han värd och det är bra både för honom och MFF. Därmed sparar Malmö FF en ganska väsentlig lönekostnad resten av året.

Miljoner in och löneutrymme “ledigt”. Precis vad doktorn ordinerade!

För det behövs en påspädning i truppen. Dels för att ersätta spelarna som redan lämnat, dels för att gardera sig mot det tapp som fortfarande kan komma. MFF har även bättrat på möjligheten att kunna säga nej till låga bud på spelare som behöver behållas i guldracet. Utan inflödet av pengar som nu säkrats hade allt detta blivit svårt.

Att det är på yttermittfältspositionen behovet av en ny spelare är som störst är närmast självklart.

Kanske kommer ni ihåg att Rikard Norling redan före säsongen sa att han ville ha in en yttermittfältare till för att öka konkurrensen till Jiloan Hamad och Jimmy Durmaz? Det fick han inte. Nu lämnar Durmaz samtidigt som Tobias Lewicki flyttats ner till U19 och Miiko Albornoz gjort succé som högerback.

Det som då var ett önskemål borde därmed närmast ha blivit ett krav för att MFF ska få full slagkraft på den positionen.

Själv behöver jag inte ens fundera. Eftersom jag inför säsongen skrev att det var där Malmö FF helst skulle förstärka skulle jag göra en logisk kullerbytta om jag inte stod fast vid den åsikten.

Helst behövs det två yttermittfältare. En etablerad och en lovande. Tobias Sana från IFK Göteborg passar perfekt i fack 1 och Stefan Ilic eller Norlla Amiri från LBK i fack 2.

Sana kan vara på väg in och Amiri och Ilic börjar på måndagen träna med MFF:s talanggrupp. Där kan man i lugn och ro jämföra dem med varandra, övriga talanger och klubbens egna.

Jag har sett Stefan Ilic och Norlla Amiri i många matcher i först Lilla Torg FF respektive FC Rosengård och sedan i Lunds BK och är övertygad om att båda är redo på minst “Lewicki-Kroon-nivå”. Spel- och prestationsmässigt de senaste åren ger jag ett litet plus till Stefan Ilic. Ser man däremot till hur djupt MFF måste dyka i pengabingen är det troligen tvärtom. Ilic har kontrakt med LBK 2013 plus ett optionsår. Amiri har ett i år utgående kontrakt.

…………………

Ett par intryck från söndagsträningen:

Jimmy Durmaz är inställd på spel mot GAIS.

Bara formaliteter återstårs. Men så länge inte affären med Genclerbirligi är helt klar är han fullständigt okej med att spela och har inga problem att hålla fokus. Säger han och jag är övertygad om att han har rätt.

Matchen mot AIK sa egentligen det mesta om hans förmåga att fokusera.

Örebro SK borta var ett kollektivt svanhopp i skit-kastrullen och inget värdigt slut för Jimmy. Seger mot GAIS, en bra insats och ett byte i en 2-0-ledning tio minuter före slut där han kan kliva av under stort jubel från publiken skulle kännas betydligt bättre.

Alla mittbackarna är för resten plötsligt friska och krya. Filip Helander och Jasmin Sudic tränade för fullt inne på Swedbank-mattan.

Wilton Figueiredo avstängd. Men ersättare finns i form av antingen Simon Thern eller Erik Friberg. Enda felet? Simon måste ju vara backup-alternativet även för Jimmy Durmaz.

………..

Roligast på träningen?

Roland Nilsson kommer ju tillbaka till Malmö som ny tränarresurs i GAIS.

Och Rikard Norling lovade att krama Roland, för allt han betytt för Malmö FF, SM-guldet inte minst.

– Om han vill, det vill säga. Alla män är ju inte bekväma med det…

Någon Roland Nilsson på GAIS-bänken lär vi dock inte få se. Han är framförallt inkallad för att vara ett bollplank till Alexander Axén och Kjell Pettersson på träningspassen och i förberedelserna. Det är fortfarande Axén som bestämmer och på matcherna sitter Rolle på läktaren.

Än så länge…

 

Om Kruys, Concha, Besara och U17

Semester, men inte fan kunde jag hålla mig från Stadionområdet.

Före EM-matcherna hann jag med både MFF-träningen och MFF-Kalmar FF i pojkallsvenskan.

Träningen först.

Passade på att känna Per Ågren på pulsen om ett par aktuella frågor:

Rick Kruys

Han är nu Malmö FF:s spelare igen och det gäller säsongen ut. Enligt Ågren finns det tre alternativ:

1) Kruys återvänder till Malmö och tar då antingen upp konkurrensen genom att träna med laget och försöka spela sig till en plats eller så blir han utlånad till någon svensk klubb (Trelleborgs FF borde behöva honom).

2) Han hittar själv en klubb nere i Holland, eller någon annanstans, som är villig att köpa loss honom.

3) MFF och Rick kommer överens om en uppgörelse för att i förtid avsluta kontraktet.

Alternativ 3 har det talats ganska lite om, men Per Ågren var tydlig med att han och MFF är öppna även för den lösningen. Man tjänar tid och förhoppningsvis en stor del av den återstående lönekostnaden. Hur stor besparing beror på hur skickliga man är i förhandlingen.

En klar antydan om hur Malmö FF ser på Rick Kruys chanser att ta en plats i höst är att en plats till den sympatiske holländaren i truppen bara är en del i ett av alternativen. Känns lite som att om inget annat går så…

 

Matias Concha

Det känns allt mer som att det mycket väl kan bli så att Matias Concha gör comeback i MFF-truppen.

Per Ågren betonade visserligen att inget är klart eller beslutat från någon av parterna och att det är viktigt att till exempel undersöka Conchas fysiska status efter det långa skadeuppehållet. Men han höll också med om att Matias sett bra ut på träningarna.

Och bangade inte för att svara på den hypotetiska frågan vad ett förvärv av Matias Concha innebär för Ulrich Vinzents status i truppen?

Inte så mycket var svaret och förklaringen är att man prioriterar att låna ut Filip Stenström. Filip har fastnat en bit bakom startelveurvalet, det är knappast någon hemlighet, och behöver förmodligen en nytändning i en annan klubb för att få fart på karriären.

 

Nahir Besara

Talangen från Assyriska FF har hastigt seglat upp som ett hett namn i spekulationerna om möjliga förstärkningar i Malmö FF. Inte minst sedan både han och Assyriska så smått öppnat för en övergång och antytt att det ligger en del i ryktena.

Per Ågren brukar inte kommentera rykten och gjorde det egentligen inte den här gången heller. Fast på sätt och vis gjorde han det. Som han sa:

– Man kan väl tolka in en del i att, som du säkert märkte, jag blev ordentligt förvånad när du nämnde namnet. Annars inga kommentarer.

Kanske inte så konstigt? Nahir Besara är central mittfältare. En position som MFF redan har ett överflöd på.

………

Annars på träningen?

De tre U21-landslagsmännen saknades. Det gjorde även Jimmy Durmaz och Markus Halsti. Durmaz hade fått ledigt på grund av ett bröllop och Halsti för att han varit iväg med det finska landslaget. Mathias Ranégie körde bara en halv träning på kvartsfart, och knappt det, av säkerhetsskäl.

……………………

Malmö FF:s U17 visade suverän klass i pojkallsvenskan.

Kalmar FF blev fullkomligt överkört och MFF vann med 8-0. Senast blev det 3-0 mot tabelltvåan Helsingborgs IF och nu alltså 8-0 mot ett Kalmar FF som hade chansen att haka på i tätstriden, vunnit fem matcher och spelat hyfsat innan man kom till Malmö.

Individuell kritik är ganska meningslös efter 8-0. Kalmar hade ett ribbskott före paus och ett halvläge i andra. Annars var det chans på chans och riktigt bra spel av MFF. Extra kul var att det efter 3-0 i paus snarast blev ett lyft i kvalitén när MFF-ledningen med Anders Palmér och Tore Cervin började byta runt.

En spelare var dock värd att lyftas fram: Erdal Rakip!

MFF-ledarna var med all rätt stolta, men lagledaren Roland Johansson visade att han varit med förr genom att lugnt och stilla påpeka.

– Visst är vi i en grym form. Men det är egentligen inte nu vi ska vara det utan i höst när SM-slutspelet avgörs. Då blir det dessutom mycket tuffare och det måste vi kämpa för att få spelarna att förstå.

………………

Lite EM till sist.

Det är inte bara i Sverige gamla MFF-spelare syns och framförallt hörs i samband med matcherna. I Danmark dök Peter Sörensen plötsligt upp som expert. Efter återkomsten till den röd-vit-randiga sidan av sundet har han etablerat sig som en ytterst lovande tränare på elitnivå.

Kanske läge att slå över till Danmark – i alla fall ett kort tag – när Sverige spelar. Om inte annat så för att höra honom säga:

– Ja, Zlatan spelade jag ju tillsammans med i Malmö FF…

Historiens bästa nummer 12

När HB Torshavn ifjor mötte Red Bull Saltzburg kom det 9 100 åskådare i Österrike och cirka 300-400 på Färöarna.

Vet inte hur mycket tryck de skapade. Men visst borde MFF-publiken kunna bjuda på lite mer.

Särskilt som 13 600 biljetter redan är bokade och det är fullspikat på rätt ställen; det vill säga på ståplats på Norra läktaren och sjungande sittplats. Att ståplats inte är tillåtet och sittplatsstolarna uppsatta ska inte förändra så mycket.

De 3 000 som jag förutsätter står upp mellan de fällbara stolarna borde tillsammans med sjungande sitt kunna skapa ett rejält publikstöd.

Det hade faktiskt aldrig Malmö FF under de gyllene Europaåren!

Vi som var med på läktarna redan då minns fantastiska framgångar och härliga matcher, men kom ihåg att de spelades på gammel-Stadion som i jämförelse med Swedbank stadion framstår som ett betongpalats från någon av de gamla Öst-staterna (Stasi-stadion?).

Visst var det stämning på läktarna på 70- och 80-talen också. Men i jämförelse med det som växte fram på 2000-talet var det ingenting.

Flytten till Swedbank stadion förbättrade ju dessutom förutsättningarna radikalt för att låta det märkas.

Så man kan jämföra hit och dit mellan spelarma då och nu. Den absolut mest självklara slutsatsen är dock att Malmö FF aldrig spelat en match i någon av Europacuperna med en bättre nummer 12.

Pratade med Per Ågren om Rick Kruys.

MFF:s – och Ricks och Volendams – huvudspår är nu att fixa en fortsatt utlåning.

Volendam har inte råd att köpa honom eftersom laget inte gick upp i högstaligan. Men man vill ha honom kvar och Rick vill stanna.

Per Ågren bekräftade att förhandlingar pågår, men påpekade också bestämt att man ännu inte är i mål. MFF får nog också acceptera att Volendam inte lånar honom kontraktstiden ut. Rick Kruys är MFF:s spelare både 2011 och hela 2012. Nästa säsong i Holland slutar våren 2012.

Glömde för resten att berömma Nya Parken efter bortamatchen mot IFK Norrköping.

Så vi tar det nu.

Pekings nya hem är en riktig fotbollsarena. Den utklassar alla Rambergs-, Vånga- och Örjans Vallar. För att inte tala om Kopparvallen, som jag var på ifjor. Begriper inte hur Åtvidaberg fick den godkänd för allsvenskt spel. Och Norrköping är en riktig fotbollsstad. Över 6 000 på läktarna en lördagskväll efter tio raka matcher utan seger. Hoppas verkligen att IFK Norrköping klarar nytt kontrakt. Vissa lag ska spela i allsvenskan. Det tjänar även de övriga lagen på.

 

 

 

Tre dar – sen är Kruys tillbaka

MFF kunde inte heller spräcka Gefles nolla, som nu sträcker sig över sex hela matcher plus 19 minuter.

Så lång tid har det gått sedan HIF:s Simon Thern nätade mot Mattias Hugosson.
Att MFF hade många trötta ben märktes, alla kämpade, men kvalitén var inte alls på topp i passningsspelet och Gefle kunde faktiskt ha vunnit matchen.

Jonathan Hellströms friläge i den första halvleken och Mikael Dahlbergs stolpnick i den andra var riktigt vassa chanser.

Gefle ska ha stort beröm. Tränaren Per Olsson vädjade på presskonferensen om att laget den här gången skulle få slippa att höra att man satte upp en mur framför det egna målet och satsade allt på kontringar.

I takt med att laget hållit nollan i match efter match, plockat poäng och avancerat riktigt högt i tabellen har självförtroendet stärkts. Mot Elsborg och nu mot MFF har Gefle vågat spela fotboll på ett helt annat sätt än tidigare. Egentligen var insatsen enbart  i den första halvleken tillräckligt vass för att uppfylla Per Olssons önskemål.

Men jag är luttrad. Innan jag köper tanken på att Gefle ömsat skinn vill jag se laget spela likadant matchen efter det att man åkt på en riktig smäll.

MFF skapade också en hel del, men inte tillräckligt. Många bra skottlägen förvaltades dessutom alldeles för dåligt!
Att Ulrich Vinzents och Amin Nazari kan bli borta lång tid var dock det allvarligaste beskedet.

Gammeldansken som i princip aldrig varit skadad fick gå ut på grund av en skada på den inre menisken. Han ska röntgas på måndag och det handlar om två till sex veckors frånvaro. Ulrich var i alla fall optimist och hoppades att vara tillbaka relativt snabbt.

Amin Nazari var deppad när han gick ut och ännu mer nedstämd efteråt. Han spelade inte alls förra året på grund av en korsbandsskada. Då är det lätt att begripa hur orolig han måste ha blivit när det nu klickade till i samma knä. Eftersom han använt smärtstillande ett tag berättade han att den effekten måste försvinna innan MFF-läkaren Pär Herbertsson kan säga något mer bestämt.

Det är bara att hålla alla tummar som finns att det är en lindrig skada. Två korsbandskador på kort tid på den allra största talangen i MFF, och då blir konkurrensen verkligen stenhård eftersom det som bekant kryllar av löften i ungdomsleden, skulle vara surare än surt.
På måndag kommer Rick Kruys tillbaka till Malmö.

Jag pratade med Per Ågren om Rick Kruys.

Per berättade att Rick och hans agent fått en deadline fram till just måndag att hitta en ny klubb nere i Holland

Det var ett par timmar före matchen och då kändes det som om Ågren och MFF var inställda på att det bästa var att jakten på en ny klubb lyckades.

Just nu, efter de nya skadorna, kan man tycka att det är ett något ändrat läge.

Truppen börjar bli alldeles för tunn för det stentuffa program som väntar på många fronter. Dessutom kan ju Rick ha utvecklats av att ha fått regelbunden träning och matcher utan skadeavbrott nere i Holland.

Säga vad man vill om Kruys säsonger i MFF – det går i alla fall inte att ifrågasätta hans lojalitet. Jag börjar luta åt att det är bäst att han inte hittar en ny adress under de tre dagarna som återstår och istället snart får springa ut på träningsplanerna hemma i Malmö igen.

Att det inte är enkelt att hitta nya spelare utan kontrakt visade testspelet av Fahrudin Djurdjevic från Makedonien. Vi som såg U21-matchen Ängelholms FF var rörande överens om att han inte var i närheten av att övertyga.

Sedan åkte han hem direkt och Per Ågren kunde bara bekräfta att det inte blir någon övergång.

Till sist: Glad midsommar!

Lika uselt som planen

MFF ska inte vara nöjt med oavgjort. Det ingår i klubbens struktur, själ och allsvenska affärsidé.

Dessutom var det mycket som inte alls såg bra ut i matchen mot Häcken.

Men det känns ändå som om jag skulle vilja inleda med ett par saker som faktiskt var helt okej:

Att det trots alls blev en poäng.

Ett sanslöst vackert mål.

Fem avslutande minuter då det var MFF som visade vilja och tryckte på för att få in ett segermål.

Dusan Melichareks räddningar. Han var matchens MFF-spelare.

Jimmy Durmaz första halvlek. Då kunde han, med lite flyt, ha avgjort matchen.

Där någonstans tar det slut. Nä för resten. Jag lägger till Guillermo Molins insats och Miljan Mutavdzics och Dardan Rexhepis inhopp också. Vann MFF en enda offensiv nickduell innan de två kom in på planen?

I övrigt var det lika uselt som Rambergsvallens plan.

Det kunde dessutom spillt över på debyt mot HIF. Daniel Andersson, och MFF, ska tacka domaren för att han inte blev utvisad – och avstängd i derbyt. Begriper faktiskt inte vad som for i MFF-kaptenen. Han brukar annars alltid ligga på rätt sida av det tillåtna.

Mot Jönköping Södra och Örebro SK hittade Malmö FF tillbaka till den aggressivitet och bollvinnariver som man måste ha för att vara riktigt bra. Nu verkade aggressiviteten mer slå över i dåligt humör och frustration. Då funkar det av naturliga skäl inte alls lika bra.

Glöm heller inte att det kunde slutat med förlust.

Häcken är bra och Häcken har Mathias Ranegie. Att man har honom innebär att man kan vara bra när man spelar sitt vanliga spel. Men man kan även anpassa spelet, spela mindre med bollinnehav och uppbyggnad genom mittfältet och mer som man gjorde mot Malmö FF.

Och som MFF ibland kan behöva göra mot några av de blivande motståndarlagen i Champions League-kvalet. Därför känns det extra jäkligt att Malmö FF för närvarande inte har en spelare av Ranegies kvaliteter i truppen. Dardan Rexhepi kan vara ett alternativ, men då krävs det att han spelar betydligt mer än han får göra nu.

Ivo Pekalskis skada var naturligtvis inte alls bra för laget. En bristning kan hålla honom borta från spel ett par veckor – vid precis fel tidpunkt. Han gjorde ett suveränt mål, ett tekniskt briljant nummer väl värt att hylla.

Men låt inte målet skymma det faktum att hans insats i övrigt var ytterligare ett bevis på att han efter det långa skadeuppehållet inte är uppe på fjorårets höga nivå. Ivo behöver matcher, och regelbundna sådana under en relativt lång period, för att nå sin rätta kapacitet. Ett nytt skadeuppehåll kommer bara att fördröja den processen och det känns inte alls bra.

Den 1 juli är Rick Kruys på nytt Malmö FF:s spelare. Den intressanta frågan just nu är hur regelbundet matchspel i Holland har påverkat honom? Har han fått ett lyft som kan göra honom till en joker i MFF? Jag tror det inte, men om Pekalskis problem med skador fortsätter är jag inte längre så säker som jag var för bara ett par veckor sedan.

Gisches goda besked

Att Guillermo Molins inte bara öppnar för att stanna i Malmö FF hela säsongen, utan slår fast att han ställt in sig på det alternativet är givetvis ett jättebra besked.

Men det kommer inte som någon överraskning.

Hittills har silly season varit en slöfock. Och Gische är alldeles för klok för att nappa på första bästa bud.

Mycket kan hända snabbt, och man ska aldrig ta något för givet. Men jag tror fortfarande att MFF inte kommer att tappa en enda spelare som man ville ha kvar.

Att det inte verkar hända så mycket i förhandlingarna om att förlänga Gisches kontrakt tycker jag dessutom inte känns så hemskt som många vill göra gällande.

Antingen löser det sig, och då är det bra. Eller så spelar Gische ut sitt kontrakt och går gratis efter 2011.

Det har jag inget problem med. Om han kan bidra till att MFF försvarar sitt SM-guld och gör en hyfsad, eller bättre, insats i Champions League-kvalet är det i själva verket värt minst lika mycket som de miljoner han kan inbringa vid en försäljning.

Utlåningen av Rick Kruys till Volendam är jag kluven till.

Jag ska inte hyckla och säga något annat än att jag hellre sett en försäljning.

Rick har varit sällsynt lojal, en perfekt spelare att ha i truppen och en bra person. Men sportsligt har han inte tillfört mycket.

Mycket beror på skadorna. Ändå finns det en gräns för när hoppet om att lyftet ska komma dör ut. De senaste inhoppen har holländaren dessutom sett lite för långsam, lite för vilsen och lite för uppgiven ut.

När han kommer tillbaka efter spelperioden i Volendam är det juni och han har då ett och ett halvt år kvar på kontraktet.

Det är bara att hålla tummarna för att han gör succé i hemlandet.

Då kan någon klubb köpa loss honom och MFF tjäna på affären. Eller så lossnar det så mycket i självförtroendet och spelet att han kan återvända till MFF och sätta alla oss som börjat tvivla på honom på plats.

Nyttig nyhetstorka i Malmö FF

Många konstaterade det, inte minst MFF:s kommunikationschef Per Welinder:

Det måste ha varit den nyhetsfattigaste premiärträningen på många, många år.
En ny bortadress – förvisso snygg, men redan utförligt presenterad i Skånskan och på MFF:s hemsida – och en uppflyttad Tobias Malm.

Att han skulle få chansen visste dessutom redan i stort sett alla de 700-800 som fanns på plats i och utanför Kombihallen.

Inte mycket att hänga i den säkert redan utslängda julgranen.

Jag pratade kort med MFF:s vd Pelle Svensson och vi var rörande överens. Visst hade det kittlat med något spektakulärt. Men för ett lag som ska försvara SM-guldet och försöka hävda sig i Europaspelet är det snarast så att ju mindre som händer desto bättre.

Den beska sanningen är att de sju senaste mästarlagen inte har klarat att försvara sitt guld. Djurgården vann 2002 och 2003. Efter det har Lennart Johanssons pokal varit rena stafettpinnen. Förklaringen är enkel. Guldlagen har spräckts.

Därför är det ett viktigt trendbrott inte bara för MFF utan för svensk fotboll i sin helhet att man ser ut att klara att behålla det vinnande laget i stort sett intakt.

Joseph Elanga har lämnat. Men han fick inget nytt kontrakt och platsen i truppen har tagits av Södra Sandby-sonen och uppflyttade junioren Tobias Malm, som för övrigt chockade flera av de som fanns på plats med uttalandet att han är lite snabbare än Ricardinho.

Rick Kruys saknades också. Han har förvisso kontrakt även 2011, men det känns bättre både för honom och MFF att han får chansen i en annan klubb. Förhoppningsvis kan den pågående testperioden i polska Arka Gdynia leda till just detta.

Nygifte Jimmy Durmaz fick heller inte visa upp sig i Kombihallen och springa in genom bengalglöden och Lützendimman utanför ingången. I hans fall berodde det på sjukdom. Han kräktes och kände sig inte kry på förmiddagens fystest och för att inte riskera något fick han omgående ledigt.

Bröllopsresan lär för övrigt ha gått till Mexiko. Är det verkligen landet man just nu helst vill besöka?

När det gäller Guillermo Molins har MFF pratat med honom om att plussa på ett antal år på kontraktet. Samtidigt har han tackat nej till två Serie A-klubbar, med det gemensamt att båda ligger en bra bit ner i tabellen.

Jag tycker att det visar på en stor klokhet. MFF håller på att sätta samman det nya riskkapitalbolaget som ska tillföra cirka tio miljoner kronor.

Låt merparten av pengarna gå till att förlänga kontrakten med Gische, Jiloan Hamad, Agon Mehmeti och de andra unga och tongivande spelarna som bara kommer att bli vassare och vassare.

Och dyker det upp ett utländskt bud som är alldeles för bra för att nobba – risken finns fortfarande för Gische – har man i alla fall gjort vad man kan.

Nyförvärv kommer det nog ett par. Men jag undrar om inte taktiken är att först komma en bit in på föräsongen innan man agerar. Först studera behovet, sedan åtgärda det känns som en väldigt bra tanke.

Det viktiga är inte att det går snabbt utan att det blir rätt.  Samma sak gäller för valet av ny assisterande tränare.

Och tolkade jag Pelle Svensson rätt är det mest formella grejer som gäller innan Jonnie Fedel och MFF är överens om en fortsättning som målvaktstränare.

Hoppas för resten att ni läste min intervju med Roland Nilsson.

Han sa mycket intressant – och mycket som var bra. Här kan ni klicka er fram till den.

Nästa vecka ska MFF försöka träna utomhus. Gissa om Yago håller tummarna för bättre väder. För Gische och de övriga landslagsspelarna betyder det inte så mycket. Vädret lär vara bättre på vinterturnén än hemma i Malmö.

Nytt kontrakt ett givet beslut

Att Jeffrey Aubynn skulle få nytt kontrakt med Malmö FF framstod till slut som mer eller mindre självklart.

Det var ett bra beslut.

Rolle Nilsson gillar honom.

Han har rutinen som behövs i en mycket ungdomlig trupp.

Mot slutet av säsongen visade Jeff dessutom att han när det gäller som mest kan gå in och tillföra något både som yttermittfältare (mot BP) och innermittfältare (mot Mjällby).

Yttermittfältsrollen sitter i ryggmärgen.

Rollen som central mittfältare – som han själv helst vill ha nästa år – bör också passa honom. Inte för fem år sedan, inte för tre år sedan, men nu…

Inte för att han slår ut varken Ivo Pekalski eller Wilton Figueiredo. Men man kan till exempel jämföra med Robert Åhman-Persson. Jeff är snabbare, mer teknisk och passar betydligt bättre in i Malmö FF:s spel än RÅP.

Innebär då Aubynns nya ettårskontrakt att det inte behövs någon ny spelare på mitten?

Förutsätter att Rick Kruys lämnar och att Miljan Mutavdzic stannar.

Till skillnad mot många andra vill jag vänta med att döma ut Miljan. Där kan det finnas en resurs 2011. Behövs det fler?

Trots att ett lag som ska satsa både på att försvara ett SM-guld och prestera i Europa behöver gott om goda alternativ är jag frestad att svara nej. Det känns bättre att flytta upp och ge Omid Nazari chansen. Brodern Amin Nazari är det inte samma panik med. Hans ungdomskontrakt gäller även över 2011.

Veckans bästa nyhet?

Att transferfönstret i sommar flyttas  från juli till augusti.

Läs mer om det här.

Klokheten segrade helt enkelt. Att stänga fyra veckor innan i stort sett hela övriga Europa var bara så korkat…

MFF måste våga spela med Jeff

Givetvis är det Jeffrey Aubynn som ska ersätta Ivo Pekalski mot Mjällby AIF.
För varje minut som århundradets hetaste guldavgörande närmar sig surras det allt mer intensivt om den stora frågan.

Vem ska Rolle Nilsson välja för det i grunden nästan omöjliga uppdraget att gå in centralt på mittfältet och tillsammans med Wilton Figueiredo skapa samma balans, finess och trygghet som de två gett till laget?

Mitt val är att våga!

Jeffrey Aubynn har inte samma skicklighet i defensiven som Pekalski. Det blir svårare för mittbackarna att hitta mittfältet i uppspelsfasen och risken att drabbas av omställningar ökar eftersom det inte sedan Niklas Skoogs dagar funnits någon spelare i MFF som det varit så svårt att ta bollen från än Ivo Pekalski.
Därför valde MFF Rick Kruys mot Kalmar FF.

Då gick det åt helsicke ändå.

Inte minst för att Kruys i teorin skulle kunna spela som Pekalski, men i praktiken inte klarar av det. Inte ens när han kom till MFF klarade han den rollen och absolut inte nu när hans matchform i ärlighetens namn är ytterst tveksam.

Till matchen mot Mjällby är den sympatiske holländaren inte ens ett alternativ eftersom han går lårskadad.

Miljan Mutavdzic tränar dock för fullt. Om matchen spelats tidigt 2009 innan han blev korsbandsskadad hade jag inte tvekat en sekund. Då hade det bara varit att peta in honom i brasan, eller hetluften.

Om jag minns rätt spelade Mutavdzic bara fyra matcher innan han drabbades av skadan.

Jag såg tre av dem, uppe på en snödrivekantad träningsplan i Hällevik mot Mjällby, på gammel-Stadion mot team Kosovo och i den allsvenska premiären mot BK Häcken på Rambergsvallen.

Därför vet jag också att snacket om felköp, att han aldrig varit bra i MFF och att det inte finns en hög kapacitet dold i kroppen mest är skitprat. Det såg riktigt, riktigt lovande ut i de matcherna.

Men det är bara historia nu. Det är aktuell form som gäller och på onsdagen stod jag och ett 50-tal andra och tittade på tvåmålsspelet som avslutade MFF-träningen. Jeff, Wilton, Ivo och de andra deltog flitigt i spelet.

Miljan rörde i princip bara bollen en enda gång, och det var nere på knä i en närkamp han förlorade.

Just nu känns det mest som om Miljan Mutavdzic i brist på självförtroende och matcher mest försöker göra så få misstag som möjligt och i övrigt ger initiativlösheten ett ansikte.

Det är mod och spelglädje som behövs mot Mjällby.

Jeffrey Aubynn har rutinen, tekniken, glädjen, tryggheten och passningsskickligheten som behövs för att göra jobbet. Dessutom kan det vara dags att visa upp skottstyrkan. Glöm heller inte att Tobias Grahn saknas i Mjällby. Det är det lagets Henrik Rydström, fast bättre.

Mot Mjällby behöver inte MFF både livrem och hängslen…

Daniel Andersson upp på mitten då?

Nä, det alternativet tror jag mest att Rolle Nilsson kastade fram i det Stockholmsdominerade massmediauppbådet efter BP-segern för att skapa lite lokal förvirring. Det är ju aldrig fel.

Jiloan Hamad?

Inte uteslutet och Rolle hade ett långt snack med honom efter träningen.

Sedan finns det en riktig rysare.

Den fräckaste och mest våghalsiga lösningen av alla vore att sätta Jeff på kanten från start och flytta in Gische Molins i mitten. Kvickare fötter och mer fantasi är svårt att hitta. Defensiven då? Går det att jobba hårdare än han gjorde hemma mot HIF?

Fast så roligt – och nervöst – ska vi som ser matchen på söndag nog inte ha…

Nu är det läge att vara kaxig

Hör ni sången, hör ni sången? Hör ni sången Helsingborg?
Ja nu är det ur MFF-synpunkt faktiskt läge att vara kaxig. I alla fall fram till söndag.
För med tio mål upp och avgörandet helt i egna händer är det ett gyllene läge inför den avslutande omgången.
Men den till synes övertygande segern över BP var också en nyttig påminnelse om hur små marginalerna faktiskt är. Fram till Jeffrey Aubynns 1-0 var det trögt, stelt och stundtals alldeles för långsamt.

Men sedan lossnade det helt och hållet. MFF fick ytorna som normalt sett gör att laget blir närmast ostoppbart och mot slutet var det bara Agon Mehmeti som hade kramp.
Bokstavligen alltså. Agon kunde knappt röra sig, men det gick att lösa med ett snabbt byte.

Och på tal om det, vilka byten MFF gjorde!
In kom Aubynn, löste många knutar på vänsterkanten och på presskonferensen berättade Rolle Nilsson att han hittade precis den yta vid den bortre stolpen där man sett en lucka. Sedan kom Dardan Rexhepi in och var ännu vassare. Han kan dra på med fart, slita sig loss och ha tekniken att antingen hitta en lagkamrat i avslutsläge med ett perfekt pass eller själv trycka in bollen.

Med bredden MFF bevisligen har i truppen ska det inte vara någon ko på isen att Ivo Pekalski är avstängd mot Mjällby.

Unge Ivo är allsvenskans store komet och på väg att spela till sig en status som nästan omöjlig att ersätta. Därför gick det ett sus av besvikelse bland de säkert över 2 000 MFF-supportrarna som fanns på plats på Grimsta IP. Inte minst för att det var en ytterst tveksam varning domaren Martin Ingvarsson bestämde sig för att dela ut.
Hur petigt som helst om ni frågar mig.

Men det är ett guld som står på spel och matchen mot Mjällby spelas hemma på Swedbank stadion med 24 000 åskådares stöd i ryggen. Då ska det inte spela någon roll att en av de fem som riskerade att dra på sig en avstängningsvarning gjorde det.

Det kunde slutat mycket värre. Att Tobias Grahn och ”Bagarn” Rosengren är avstängda i Mjällby borde dessutom vara ett minst lika allvarligt avbräck för Blekingelaget. Glöm inte att det finns två sidor av myntet.

Kommer ni för resten ihåg hur Babis Stefanidis kom allt längre från en ordinarie plats i MFF och till slut var så långt bakom den frysta torsken i isboxen att han fick agera vänsterback på träningarna? Bara för att det var den enda platsen som var ledig. På måndagskvällen gjorde han en alldeles utmärkt insats som ytterback, i alla fall fram till dess att Rexhepi skickade upp honom på läktaren för att köpa chorizo.

För övrigt en alldeles utmärkt chorizo. God och närande och perfekt i en tom mage.

Överhuvudtaget var Grimsta IP mil bättre än både Kopparvallen och Rambergsvallen. På det viset är det nästan synd att det numera är en exallsvensk arena.

Till vem som ska ersätta Ivo Pekalski finns det all anledning att återkomma. Rolle Nilsson var i alla fall tydligheten själv när det gällde ett av alternativen. Det blir INTE Rick Kruys. Lårskadan sätter stopp, och det känns som om han är chanslös ändå.

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.
×