Nytt sätt att anställa tränare

Fotbollslivet går vidare. Dagen efter skandalen som avbröt Skånederbyt och lade en mörk skugga över hela föreningen presenterades Rikard Norling officiellt som MFF:s nye tränare.

MFF-ledningen diskuterade länge om det var rätt att fullfölja den före matchen mot HIF spikade tidsplanen att hålla presskonferensen på onsdagseftermiddagen. Beslutet blev att det var bäst att inte skjuta upp den. Säkert delvis just för att visa att vardagen måste gå vidare.

Rätt beslut!
Och rätt tränarval!

Jag var försiktigt positiv till Norling tidigare. Efter presskonferensen är jag övertygad. Han gav ett sansat och klokt intryck och framförallt verkade han både genuint stolt över att få frågan av MFF och brinna av iver efter att få börja. Jag kan faktiskt inte tänka mig en bättre start än så.

Återstår då det fotbollsmässiga. Passar han in i den kravprofil Malmö FF ställt upp? Det är nog för tidigt att vara 100 procent säker, men chansen är god. Betydligt större än om det blivit Stuart Baxter och lite mindre än om det blivit Jonas Thern skulle jag vilja säga.

Thern var drömmen. Han kunde inte komma loss. Då var det dags för det näst bästa. Det blev Norling och det kan vara bra nog.

Att Norling är bättre än Baxter – som han själv ser som en stor förebild – baserar jag på förmågan att samarbeta. När Norling fick frågan vad som skiljer mellan den tränare han var för ett antal år sedan och den han är nu svarade han.

– Jag tror inte längre att jag har svaret på allt.

Kanske är jag fördomsfull, men min uppfattning är att Baxter fortfarande tror att han har det.

Dessutom betonade Norling att han och Roland Nilsson ligger ganska nära varandra i sin filosofi om hur fotboll ska spelas. MFF:s önskan, eller snarare krav, är att han även ska utveckla den, och ta nästa steg i taktikevolutionen.

Men nästan ännu mer intressant än valet av ny tränare är valet av anställningsform. Malmö FF går i bräschen för ett helt nytt sätt att se på saken.

Rikard Norling har fått en tillsvidareanställning med tolv månaders uppsägning från klubbens sida och sex månaders från Norlings. Man ställer även ett krav på att anställningen ska avslutas i november-december. Säger Norling upp sig i februari måste han alltså ändå fortsätta till säsongen är slut, eller ta frågan till skadestånd och arbetsrätt.

 MFF får å sin sida en garanti för att man aldrig behöver betala en uppsagd tränare lön längre än tolv månader.

Det är inte huvudskälet till nyordningen, men Per Ågren och Per Nilsson erkände att man lärt sig något av att klubben fortfarande har en liten bit kvar på perioden man måste avlöna Hans Gren. Huvudskälet är dock att Håkan Jeppsson tagit med sig anställningstänket från näringslivet.

Fungerar det inte kan parterna skiljas relativt snabbt. Blir det en ”match made in heaven” kan Rikard Norling å andra sidan sitta kvar så länge att han blir Malmö FF:s Alex Ferguson.

Roland Nilsson coachar laget på söndag borta mot Halmstads BK i cupen.

Det blir hans sista match i MFF. Sedan väntar en kort semester för spelarna.

Den 3 juni kör Rikard Norling sitt första träningspass.

Måndagen den 6 juni gör han sin första match när MFF på Swedbank stadion möter Elfsborg i en träningsmatch. Söndagen den 12 juni gör han allsvensk tränardebut för MFF – borta mot AIK.

Ta Thern – och Schwarz

Bakom en skärm. Sitter Jonas Thern.
Och bara väntar på att få kliva fram när det blivit officiellt att Roland Nilsson ska ersätta Ståle Solbakken i FC Köpenhamn.
Ja, så tippar och tror de flesta numera.
Jag är inget undantag och skulle vilja lägga till att jag även hoppas.

Redan för en vecka sedan skrev jag att Thern skulle vara ett perfekt val för MFF, och det har inte hänt någonting som fått mig på andra tankar.
Tvärtom.
Då trodde jag att det var en önskedröm, att Jonas Thern helst ville fortsätta att verka i en egen liten myshörna en bit från allsvenskan hemma i Småland och säga tack, men nej tack.
Nu kan man i stället läsa mellan raderna i många artiklar att han öppnar för att i alla fall diskutera saken.

Inte minst för att det är Malmö FF som frågar.
Och bara det gör honom till en ännu hetare kandidat.

Varför skulle han då vara ett så bra val i MFF?

Det han gjort i IFK Värnamo och på John Bauer-gymmnasiet talar egentligen för sig själv. Mer bevis än så behövs inte.
Innan han lämnade IFK Värnamo hade han lyft upp laget till superettannivå med just den typen av fotboll alla nu unisont hyllar Malmö FF för att spela. I superettan blir det förmodligen tufft för Smålandslaget, men jag tror inte att det finns något annat lag i serien som har ett så ungt, lovande, passningsskickligt, tekniskt och inte minst kvickt lag. Byggt i lugn och ro med fingertoppskänsla för talangutveckling. Plus en tro på att det i Sverige går att få fram precis lika tekniska och stora lirare som i Spanien eller Portugal.

Jonas Thern var själv en sådan spelare.
Glöm aldrig det!

Många verkar tro att den tekniska revolutionen vi sett i MFF de senaste åren – ledd av Rolle och Pep – är något unikt.
Då har man inte lärt sig något av historien.
Jag säger bara: Jonas Thern, Joakim Nilsson, Mats Magnusson, Stefan Schwarz – jo då, han var inte alls bara en bulldozer som bröt både egna och andras ben och glatt spelade vidare ändå – Yksel Osmanovski och Deval Eminovski. Plus den jämsides med Bosse Larsson störste av dem alla Zlatan Ibrahimovic.
Och det är bara i modern tid. Nana Ekström, Stellan Nilsson och company kunde de också.

För oss som var med på 80-talet är det fullständigt självklart att Jonas Thern har alla kvaliteter som behövs för att fullfölja och även vidareutveckla det mycket goda jobb Roland Nilsson gjort i MFF.

Om han dessutom skulle presenteras i en paketlösning med Stefan Schwarz vore det en våt dröm. För dem som tror att teknik och tuffhet inte går ihop kan det dessutom vara värt att påminna om att den duon höll på att ha ihjäl varandra på träningarna när de hetsade för att bli bättre, och bättre och bättre…

Jag vet inte om myten om att Stefan Schwarz när han var en liten knatte övade tacklingar genom att gång på gång slänga sig mot staketet på Kulladals IP är sann.

Jag känner i alla fall Kulladalare som envist hävdar att den är det. Och jag vill att den ska vara det.

Det säger ganska mycket om spelgeniet Jonas Thern att han både passade in på den beskrivningen, och inte tvekade att ge sig in i fysiska dueller med den lille stakettacklaren.

Ta Thern eller Boström

Lördag eftermiddag kan Roland Nilsson ta sin sista titel i Malmö FF, eller missa chansen att ta sin sista titel.
FC Köpenhamn smyger i buskarna, Extrabladet besöker MFF-träningarna och allt mer talar för att guldmakaren tar steget över sundet och den 1 juli startar sitt nya uppdrag.

Hur mycket påverkar det hans jobb i MFF?
Frågan är självklar att ställa och det gjorde vi också efter fredagens pass, som för övrigt inte alls var lika kallt och vindpinat som de tidigare.

Roland Nilsson var närmast upprymd när han konstaterade:

a) att spekulationer om kontrakt, nya klubbar och så vidare är en del av toppfotbollen, som man måste kunna hantera.

b) han har fullt fokus på det han gör i MFF.

c) blir lycklig och optimistisk när han ser hur piggt och glatt allt blivit de senaste dagarna  i MFF-truppen nu när säsongen närmar sig.

Budskapet var solklart som en sommardag:
Han har inga problem att sätta fokus på rätt saker.

Klarar spelarna också att sålla bort det som inte har med prestationen i nuet att göra?

Svaret på den frågan – egentligen viktigare än Rolles vara eller icke vara i MFF efter den 1 juli – tror jag att man kan hitta hösten 2010.
När hela havet stormade och alla jagade som värst i 2000-talets hetaste guldstrid klarade spelarna att hålla sig kalla som gamla tiders polarisar. Varför skulle man inte klara det nu?

Hade Roland Nilsson lämnat mitt under förra säsongen kunde det gått åt helsicke. Nu är MFF i ett annat läge. Mycket av jobbet är redan gjort.

När jag hörde ryktet om FC Köpenhamns intresse för MFF:s guldtränare var min första tanke att det stämmer perfekt med en av den danska klubbens affärsidéer: titta efter vem som presterar bra i övriga norden och sedan gå in och utnyttja sina stora resurser till att sno åt sig det som redan visat sig fungera på annat håll.

Jag har hela tiden varit övertygad om att Roland Nilsson siktat på att ta ett steg till i tränarkarriären, men jag trodde att det var England som var målet. Men FCK kan vara ett både lönsamt och prestigefullt stickspår. FCK vill, Roland vill och MFF har insett att det gäller att ge sig ut på jakt efter en ersättare. Eftersom FCK-ryktet är flera månader gammalt kan man faktiskt kritisera ledningen för att man vaknat för sent!

Vem ska då ersätta Rolle? Jag har två förslag:
Jonas Thern eller Sixten Boström.

Thern har gjort underverk med IFK Värnamo och skapat ett lag som spelar exakt den typen av teknisk och passningsskicklig fotboll som MFF måste bygga vidare på med spelarna man har i truppen. Felet är att Thern hittat annat han tycker är roligare att syssla med än att träna ett allsvenskt lag. Men sätt in en stöt ändå.

Jag var uppe och tittade på träningsmatchen mellan Landskrona Bois och IFK Värnamo i vintras.

Värnamo var kvickare, fantasifullare och vann fullt förtjänt. Thern har lämnat laget, men han har skapat något som jag tror att Henrik Larsson egentligen skulle velat se i Bois – men istället fick se hos motståndaren och superettannykomlingen Värnamo.

Boström skulle säkert vilja ha jobbet och klara det. Men i det fallet är frågan om MFF vågar göra samma sak mot Örebro SK som FCK gör mot Malmö FF?

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.
×