MFF har tagit rätt målvaktsbeslut

Inga matcher.

Seg silly season

Inte ens någon träning.

Svår abstinens.

Dags att damma av en klassiker och gå igenom läget i truppen, och vad som borde göras.

Börjar med målvakterna i en miniserie med fyra avsnitt. Vilka de övriga blir får ni inte ens en trisslott för att gissa.

Hittills har det hänt mest just på målvaktssidan. Robin Olsen har kommit in från IFK Klagshamn och Dusan Melicharek och Dejan Garaca har fått beskeden att deras kontrakt inte kommer att förlängas. Var de hamnar återstår att se.

För mig är det både väntade och bra beslut.

Johan Dahlin är den självklare förstemålvakten. I och med att han är det, och Rikard Norling dessutom klart visat att han också tycker det, blev det för svårt att behålla Dusan Melicharek.

Dusan är bra, men inte riktigt lika vass som Johan. Då är det bättre både för honom och MFF att han söker sig till en annan elitklubb där han får spela istället för att sitta på bänken. En etablerad målvakt som gör det för länge riskerar att tappa tempo i karriären. Han sa nej till Malmö FF:s bud. Då hade båda parter gjort vad de skulle och det fanns ingen anledning att fortsätta att förhandla.

Vad är det då som gör Johan bättre än Dusan? Sådant är alltid svårt att sätta fingret på och när väl Dusan blev varm i kläderna vikarierade han riktigt bra i år. Men jag tycker ändå att den stora skillnaden är att Johan Dahlin sprider ett helt annat lugn både till backlinjen och oss som sitter på läktaren.

Båda kan göra de spektakulära räddningarna och båda kan spela stabilt mellan topparna. Men när Johan Dahlin gör det känns det naturligt, när Dusan Melicharek gör det känns det mer som: han kan ju också. Vi har helt enkelt – med all rätt – lärt oss att lita på Dahlin. Och när ett lag fått den känslan för en målvakt är det just den personen man ska satsa på. Jag gillar också Johan Dahlins lugna och metodiska samspel med backlinjen och resten av laget. Där är han betydligt bättre än Dusan Melicharek.

För Dejan Garaca var den enda möjliga vägen uppåt i karriären att lämna Malmö FF. Efter ett tag kommer han nog själv att inse det också. Ibland kan ett klubbyte ge en nytändning och det är precis vad Dejan behöver om han ska ta nästa steg i utvecklingen. Jag är inte säker på att han klarar av att göra det, men det här är chansen.

I Malmö FF, och i de korta perioderna i klubbarna han lånats ut till, har det känts som om trycket att prestera på direkten varit alldeles för hårt. I praktiken har det inte gått särskilt bra. Jag såg de flesta matcherna när han spelade i IFK Malmö och insatserna där var inget som ens antydde allsvensk klass. Jag såg även när han i höstas hastigt fick chansen i LB07. Då varvade han i samma match bra räddningar med ett par enkla misstag – ett ledde till ett mål i baken. I en rak konkurrens hade han inte slagit ut LB07:s ordinarie målvakt Robin Armandt och då pratar vi divison 1.

Tredjemålvakt i ett allsvenskt lag är dessutom en svår position att utvecklas från om man lämnat junioråldern och inte får matcher. Därför tror jag att Malmö FF kommer att nöja sig med att komplettera Johan Dahlin med Robin Olsen och låta en junior vara tredjevalet.

Att Dahlin håller hög klass vet vi. Det enda problemet är att han kan bli såld eller skadad. Då är Robin Olsen redo. Jag har skrivit det många gånger förr och står fast vid åsikten att han är precis lika lovande som Pär Hansson och Viktor Noring en gång var. Med rätt omgivning, träning och utveckling blir han om ett par år bättre än Dusan Melicharek. Bättre än Dejan Garaca är han redan.

På juniorsidan verkar det som om Rikard Norling och company numera rankar Simon Forsén högst. Det är säkert ett riktigt beslut.

Inte godkänt – men bra avstamp

Tv-kommentatorn avslutade sändningen från matchen mellan Örebro SK och MFF med att säga att Rikard Norling, som gick med bestämda steg över konstgräset på Behrn arena, ändå kunde se tillbaka på en godkänd allsvensk säsong. Därmed bevisade han att han inte har en jäkla aning om vad som krävs i Malmö.
Rikard Norling vet, och till skillnad från Roland Nilsson visste han det redan när han kom.
Brons är inget MFF varken kan eller ska vara nöjt med. Däremot blev det en bra avslutning med fem raka segrar.
Jag gillade också att Malmö FF i sista matchen efter en länge usel insats med vilja och energi vände ett underläge till seger med 2-1. Att laget kan spela en sprudlande vacker fotboll vet alla som följde guldsäsongen förra året. Kan man kombinera den vackra fotbollen med den inställning man haft i slutet av årets allsvenska – personifierat av årets fynd Pontus Jansson – kan det bli riktigt vasst.

Inte minst om man får tid att träna.

De fem segrarna i slutet har nämligen tagits i ett läge när laget egentligen borde gått på knäna.

Ända sedan i somras har Malmö FF tvingats anpassa upplägget till match på match på match på match. Klart att spelet då mestadels sett ut som skit. Fotbollen kan inte vara den enda idrotten i världen man kan prestera på topp i utan en gedigen och frekvent hård träning.

Senast MFF hade en period med sådan var i somras.

Efter det har det varit en kamp för att tappa så lite som möjligt i kvalitet och drabbas av så få skador som möjligt. Samtidigt har Svenska fotbollförbundet istället för att underlätta den anpassningen tagit beslut som bara gjort allting mycket värre.

Eftersom Malmö FF i Europa leage mött så väldigt mycket bättre lag än i allsvenskan behövs det heller inte någon raketfysiker för att räkna ut att det självklart märkts mest där.

Det är en förklaring till fjärdeplatsen i allsvenskan och sistaplatsen i Europa league. Men det är ingen ursäkt och det räcker heller inte.

MFF slipper inte undan kraven för att andra är taskiga mot klubben och att man haft det jobbigt.

Man har gjort mycket fel själva också.

Det tog alldeles för lång tid att reda ut Rolle-gate. När det stod klart att Roland Nilsson skulle lämna för FCK borde han blivit ersatt i ett mycket tidigare skede.

Värvningarna blev för få och för sena.

Guillermo Molins betydelse för laget har till exempel fått alldeles för liten uppmärksamhet. Gische har saknats och det har nästan alla glömt att påpeka. Jag är själv en av syndarna i det fallet. Han var viktig som spelare, pådrivare och konkurrentvässare och han blev aldrig ersatt.

Mathias Ranegie är ett riktigt bra nyförvärv. Ett sådant man ska göra när det vankas ett program med både viktiga allsvenska matcher och internationella cupmatcher. Den 23 augusti var MFF en räddning på mållinjen och en idiotparad av Dinamo Zagrebs målvakt från att avancera til Champions league. Det är fortfarande årets i särklass bästa prestation av ett svensk klubblag i Europa – glöm inte det. Ranegie blev klar för MFF en vecka senare.

Istället för att kanske vara den lilla skillnaden som gjort att MFF nått ända fram kom han in i truppen när det redan var avgjort och har sedan aldrig riktigt kunnat träna på ett vettigt sätt med sina nya lagkompisar.

MFF borde gjort den värvningen tidigare. Eller om det var omöjligt att få loss just honom gjort klart med någon annan lika dyr spelare av motsvarande klass. Man måste våga för att vinna. Om MFF avancerat till Champions league hade man dessutom fått loss pengar till att göra ytterligare nyförvärv och fått en trupp som bättre klarat att stå emot anstormningen av matcher under det som återstod av säsongen.

Men det finns hopp för nästa år.

Jag tror fortfarande på Rikard Norling. När han får bygga från grunden istället för att lappa och laga får vi se vad han och laget verkligen går för.

Jag tror också att MFF-ledningen lärt sig att det är snabbare beslut som gäller.

Man kan inte vänta på att Europa league-spelet ska ta slut innan beskeden kommit om vilka spelare som inte ska få vara kvar i truppen och ett par nyförvärv är på plats.

Inte alla nyförvärven. I modern fotboll måste man hela tiden jobba med truppen, men några måste åtminstone vara i Malmö i god tid innan träningen för nästa säsong sätter igång.

Därför är det en bra signal att tredjemålvakten Dejan Garaca redan fått beskedet att han inte får något nytt kontrakt.

Dessutom är det ett givet beslut. Hans ambition, person och talang är det inget fel på, tvärtom. Men han har inte utvecklats i den takt som gör att det går att se en framtida allsvensk förstemålvakt i honom. I alla fall inte i MFF, ibland kan ett miljöombyte vara det som triggar en utveckling.

Nu kommer IFK Klagshamns Robin Olsen in i Malmö FF. I alla fall förutsätter jag det och det är i så fall ett bra beslut. Jag har sett Robin i fyra division 2- och en träningsmatch i år. I alla dessa har han hållit en mycket högre klass än jag såg Dejan Garaca klara att göra när han ganska länge var utlånad till IFK Malmö och år spelade en mycket kort tid i LB07. Det ger givetvis inga garantier, men det är den jämförelsen som känns mest rimlig att ta till.

 

 

 

Tränarna tröga i starten

Det gick som det brukar gå när Malmö FF får en ny tränare. Tom Prahl förlorade sin premiär och både Sören Åkeby och Roland Nilsson kryssade i sina.
Med detta sagt är det givetvis inte godkänt för ett försvarande mästarlag – med ambitionen att upprepa prestationen – att förlora mot AIK på det viset man gjorde.
AIK var helt enkelt bättre.
Men som jag skrev redan före matchen. Smekmånaden måste rimligtvis vara betydligt längre än en match. MFF måste upp i kvalitet, men måste också få tid att göra det.
Fråga bara AIK-fansen hur långt tålamod de har med Rikard Norling. Där gäller smekmånaden fortfarande lång, lång tid efter det att han lämnat föreningen.
Det blev en ytterst märklig match. Black Army fyllde 30 år, Norling var tillbaka på Råsunda med ett annat lag och han hyllades från start till mål av publiken.
Om AIK-fansen får avgöra har MFF fått en ny mästartränare.
Efter matchen visade han dessutom snygg självkritik när han förklarade att han inte kunde vara helt nöjd med coachrollen. AIK genomförde en taktisk förändring i pausen och fick stopp på det böljande spelet som gynnade Malmö FF:s offensiva talang och kraft och förr eller senare skulle svängt matchen.
Något motvapen trollade aldrig Norling fram, och det borde han förmodligen ha gjort.
Men precis som spelarna lär känna honom, är han fortfarande på väg att lära känna materialet – och se vad han kan utveckla.
Beslutet att starta med Johan Dahlin var värre. Bytet efter en halvtimme störde och inte blev det bättre av att Dusan Melicharek som kom in hamnade fullständigt fel vid 2-0-målet. Det dödade MFF:s sista förhoppningar om att ta poäng.
Att välja Dahlin före Melicharek satte ner den senares självförtroende. Att han dessutom gjorde en miss när han fick hoppa in sänkte det givetvis ännu mer.
Om Johan Dahlin tvingas till operation och blir borta sex veckor eller mer, hur ska man då kunna satsa på Dusan Melicharek när MFF med Rikard Norling som tränare klart antytt att man inte tycker att han är lika bra? Visserligen är det en helt korrekt observation, men man behöver ju inte slå fast det så tydligt.
MFF kan få målvaktsproblem, om Dahlin inte kan stå, Melicharek inte känner förtroende och tredjemålvakten Dejan Garaca inte är bra nog.
Både Melichareks och Garacas kontrakt går ut efter den här säsongen. MFF förlänger knappast något av dem.
Vill man ha in den just nu mest lovande målvakten i närområdet ska man titta på IFK Klagshamn i division 2. Robin Olsén har varit tokbra de senaste matcherna och är en klockren ersättare för någon av de två.

MFF yngre än Elfsborg

Träningsmatchen mot Elfsborg är inte en match som MFF direkt står upp och jublar över. Den ligger fel i tiden.

Därför blir det ett väldigt ungt lag – titta bara på truppen på MFF:s hemsida.

Ett av tidernas yngsta A-lag i en pimpad U21-match kan man säga. I alla fall ur MFF-synvinkel.

För Elfsborg, som propsat på att spela matchen, resonerar lite annorlunda. Covic, Christiansen, Andreas Klarström, Johan Karlsson, Andreas Augustsson, Daniel Mobaeck, Martin Andersson, Ishizaki, Lasse Nilsson, Keene, Elm, Jawo med flera. Alla är de med i truppen Magnus Haglund tagit ut.

Vill man går det att etikettera matchen som MFF U21 mot Elfsborg A.

Det ska bli väldigt intressant att se hur gräddan från MFF:s ungdomstrupper förstärkt med Alex Nilsson och Dajan Garaca från A-truppen och den utlånade trion Filip Stenström, Hicham Ali och Omid Nazari klarar sig med det tuffa motståndet.

LB07 (Stenström) och Ängelholms FF (Nazari) var för resten inte så glada över att MFF kallade tillbaka spelarna till den här matchen. LB07 spelar borta i division 1 på måndagen och Ängelholm har derby i superettan mot Landskrona Bois. Men 24-timmarsregeln ger MFF full rätt att göra det och när jag pratade med Per Ågren på söndagsträningen var han stenklar. Visst är det lite olyckligt, men de är Malmö FF:s spelare och Rikard Norling vill naturligtvis ta chansen att direkt ta sig en titt på dem.

Bara att tugga i sig för LB07 och Ängelholms FF.

FC Rosengård då, dit Hicham Ali är utlånad?

Jo FC Rosengård spelade redan på söndagen och Hicham var med de första 73 minuterna. Jag var ute på Rosengårds IP och såg FCR besegra FC Trollhättan med 5-2. Om det var Hichams genrep inför Elfsborgsmatchen var det inte speciellt lyckat. Han hade det tufft.

Synd för resten att Amin Nazari är fotskadad. Det hade varit riktigt kul att se ett innermittfält med Omid Nazari och Amin Nazari.

 

Dusans skada ett bekymmer

Är det någon match som förtjänar epitetet Sveriges El Clasico är det när Malmö FF möter IFK Göteborg.

Det finns ju ingen som helst tvekan om att det är MFF och IFK Göteborg som är Sveriges två största klubbar. Meriterna talar för sig själv.

Sedan kan AIK, IFK Norrköping, Djurgården och andra klubbar snacka hur mycket de vill. HIF är inte ens en kandidat.

Kul match med andra ord…

Dessutom finns det två stora frågetecken i laguttagningen.

Att Dusan Melicharek skadade sig på lördagens träning var inte alls bra. Det känns som om det finns en mycket stor risk att hans blödning i vaden stoppar honom från spel. Han ska visserligen testas på måndagen och Rolle Nilsson var optimist efter söndagsträningen, men läkaren Pär Herbertsson var betydligt mer osäker.

In med Dejan Garaca alltså och det är ingen slump att han är tredjemålvakt.

Han är helt enkelt inte lika bra som Johan Dahlin (absolut inte) eller Dusan Melicharek. Ska man vara riktigt krass är det inte säkert att han är förstemålvakt i LB07 i division 1, dit han är utlånad. Hittills har han inte vunnit den kampen med LB07:s Robin Armandt

Dusan Melicharek är med i truppen som MFF tagit ut till IFK Göteborgmatchen. Om han tvingas lämna återbud efter testet blir det juniormålvakten Niklas Uddenäs eller Jonnie Fedel på bänken. Som amatör går det snabbt att fixa speltillstånd för Fedel och trots att han passerat 40-årsgränsen med bred marginal är han ett bättre alternativ än Uddenäs.

Rutin betyder mycket. För inte så många år sedan spelade Jonnie en träningsmatch på konstgräset på Heleneholms IP. Han skrek och dirigerade så att han hördes mer än samtliga åskådare på arenan. Om det krävs ett inhopp – Garaca kan ju bli skadad – så klarar han det.

Vad jag tror?

60 procents chans att Dusan trots allt startar.

Det andra stora frågetecknet är givetvis vem som startar tillsammans med Wilton Figueiredo på innermittfältet, Ivo Pekalski eller Jeffrey Aubynn?

Jeff missade Elfsborgsmatchen, men är nu helt frisk. Det är Ivo också och alla vet hur viktig han var förra året.

Magkänslan säger att det blir Ivo. Han spelade i 30 minuter i U21 och sedan 3 x 30 i internmatchen i torsdags. Alltså är han testad och redo. Ibland måste man också väga in vilka alternativ man får till förändringar om en spelare sitter på bänken. Om Jeff börjar på bänken kan han hoppa in både i mitten, där han gjort ett jättebra jobb tidigare under säsongen, och på kanten. Guillermo Molins saknas ju i truppen och då kan det vara bra att ha ett alternativ om Jiloan Hamad eller Jimmy Durmaz kör fast eller tröttnar. Det ger Jeff, men inte Ivo. Jag tror att det är den lilla detaljen som avgör.

Att det blir Markus Halsti som ersätter avstängde Yago kan vi lugnt utgå från…

Pratade med Halsti efter träningen och det kommer en artikel senare här på webben.

Det roligaste sa dock Markus när han och vi journalister tillsammans gick ut genom den för dagen beckmörka korridoren utanför spelargången i gammel-stadion.

– Om jag trampar fel nu här i mörkret blir det nästan Jari Litmanen-klass på den skadan, konstaterade han.

Och fortsatte när vi började diskutera Hasse Borgs kapsyl i Litmanens öga.

– Många i Finland trodde att det var en fejkad skada. Han är nog inte så bra längre och så har de hittat på det här istället.

– Men det var ju fel på två sätt. Han var rejält skadad, ögat såg inte alls bra ut och han var hur bra som helst. Det är han fortfarande.

Missade för övrigt internmatchen i torsdags. Var i Köpenhamn och såg Los Lobos.

En riktigt bra konsert. Amager bio var en trevlig konsertlokal, förbandet Los Lonely Boys en positiv överraskning och när gubbarna i Los Lobos väl varvat upp blev det ett jäkla tryck. Sista kvarten och extranumren när Los Lonely Boys spelade ihop med halva Los Lobos blev en tiopoängare.

Tar sviten slut?

Aldrig får man vara helt nöjd.

Sju mål och sex poäng på de två inledande matcherna – och så sitter jag nu, åtta timmar före avspark i match tre, och är lite orolig över att Malmö FF:s segersvit ska ta slut mot Djurgården.

Anledningen är givetvis det påtvingade målvaktsbytet.

Dahlin ut – Melicharek in.

Fast egentligen är det mest besvikelse. I samband med gårdagens träning var känslan positiv. Dahlin skulle trots allt nog kunna stå. Sedan kom beskedet. Han följer inte ens med till Stockholm och kan bli borta ett par veckor på grund av en magmuskelskada.

Och det är det som är problemet. I enstaka matcher lider knappast MFF så mycket av att tvingas undvara Johan Dahlin.

Men i en längre sekvens av matcher blir det givetvis en försvagning någonstans i tidslinjen. Johan Dahlins styrka är ju att han alltid är bra, eller mycket bra. Titta bara på en så stark målvakt som Trelleborgs FF:s Viktor Norings ganska svaga insats i matchen mot Gais. Jag kan inte ens minnas när Dahlin senast hade motsvarande dipp.

Bara att hoppas på Dahlins läkkött.

Att Dusan Melicharek kan vara en riktigt vass målvakt visade han gång på gång i Mjällby. Jag tror och hoppas att han kan vara det ikväll med MFF mot Djurgården också.

Och det hör till bilden att MFF:s målvaktsstuation är lite tripp, trapp trull.

Johan Dahlin är en av allsvenskans klart bästa målvakter och på en nivå över Dusan Melicharek.

Men Melicharek håller allsvensk klass och är i sin tur betydligt bättre än Dejan Garaca som fick hoppa in senast borta mot Djurgården.

Garaca är ännu inte mogen för allsvenskt spel. Det enda som kan få honom att bli det är nog om han vinner kampen om att få stå i LB07 – det är långt ifrån självklart – och utnyttjar den matchningen till att skaffa sig den nödvändiga erfarenheten.

På sikt är det dessutom bra att Melicharek och Garaca kommer med i hetluften. Bådas kontrakt går ut efter den här säsongen och MFF ska utvärdera om man vill förlänga.

En väntad och glad nyhet

Väntade nyheter kan också vara goda nyheter.

För inte var det någon skräll att Jiloan Hamad förlängde till och med 2013.

Men riktigt kul var det – och bra, både för spelaren och klubben.

För Per Ågren var det dessutom en milstolpe. Det är ju den första spelaraffären han fullföljt som ny sportchef i Malmö FF.

Påpekade det för honom och han blev nästan lite överraskad.

Det har varit så mycket att göra att jag inte tänkt på det från den synvinkeln konstaterade han. Men visst, lite historiskt var det och när han gjort lika många affärer som Hasse Borg – eller hälften – kan han alltid blicka tillbaka och minnas den som blev hans första.

Att Malmö FF väljer att nämna riskkapitalbolaget i samband med att man presenterar nyheten om Jiloan Hamads kontraktsförlängning är knappast en slump.

Dels har det varit en förutsättning. Med över 30 miljoner back från förra året krävdes det nytt kapital att agera ”friare” med. Dels är det viktigt att betona att pengarna från de nästan 20 investerarna långt ifrån bara ska gå till att köpa in nya spelare utifrån utan även vårda den trupp man redan förfogar över. Det är en signal som uppskattas både av spelarna och av dem som gillar Malmö FF:s sätt att fostra egna talanger eller plocka dem tidigt från andra klubbar och ge dem chansen – och vem gör inte det?

Nu går jobbet vidare på att förlänga med Agon Mehmeti, Ricardinho och Guillermo Molins.

Att Jiloan Hamad blev först med att sätta sin signatur på papperet var ingen högoddsare. Vem som blir näste man till kontraktsskrivning är lite svårare att gissa. Men inte mycket. Agon bör stå på tur…

Att MFF kan, vill och bör förlänga med alla tre är i alla fall klart.

Fast så ofta som Roland Nilsson satt Molins på bänken förstår jag om Molins vill avvakta. Och i jakten på att förlänga med Ricardinho är väl faran snarare att Rolle vill ta med sig honom till FCK.

Lägg för övrigt märke till skillnaden mellan Jille. Gische, Ricardinho och Agon och de övriga fem vars kontrakt också går ut efter den här säsongen.

Jille är klar, de tre övriga vill man behålla och har inlett förhandlingar med.

När det gäller Jeffrey Aubynn, Ulrich Vinzents, Yago Fernandez och de två målvakterna Dusan Melicharek samt Dejan Garaca säger MFF och Per Ågren att man kommer att utvärdera och ta ställning under säsongen.

Det gäller att prestera och även förväntas kunna göra det 2013.

Att MFF släppte Joseph Elanga inför årets säsong var ett tydligt besked om att det för en etablerad spelare inte räcker med att vara bra att ha ifall det skulle behövas.

Malmö FF har fem-sex stora talanger (minst) som ännu inte fått plats i seniortruppen, men som i ett perspektiv på ett till två år snart borde få det. Därför måste man vara ytterst noggrann vid varje kontraktsförlängning.

För mig hänger Yago mest löst.

Förutsatt att Jasmin Sudic klarar att kämpa sig tillbaka en gång till kan MFF 2012 ha ett mittbacksurval med Daniel Andersson, Pontus Jansson, Markus Halsti, Jasmin Sudic och Filip Helander med Alexander Blomqvist som dörrknackare. Yago måste spela väldigt bra under 2011 för att motivera en förlängning. Jämför till exempel med Ulrich Vinzents vars position inte alls är lika konkurrensutsatt.

MFF borde för resten vägra att släppa Gammeldansken innan han gjort ett mål. Det finns bara en enda spelare som spelat fler A-lagsmatcher med MFF än Ulrich Vinzents utan att näta. Det är målvakten Nisse Hult. Målvaktskollegorna Janne Möller, Jonnie Fedel och Helge ”Gripen” Bengtsson har sammanlagt gjort fem mål. Är det någon spelare jag unnar att få näta är det Ulrich. Ge honom en straff.

Det blir guld till MFF i år också

Snart lär tipsen om hur det kommer att gå i årets allsvenska att täcka fotbolls-Sverige som en massiv bombmatta.
Inte minst om ett par veckor när det är allsvensk upptaktsträff i Swedbank stadion i Malmö och spelare, tränare, journalister och annat löst folk får sitta och trycka hej vilt med sina mentometerknappar.
Men varför vänta?
Här är mitt tips för 2011:

Malmö FF försvarar SM-guldet.

Värsta utmanarna blir Elfsborg och Helsingborgs IF – i den ordningen.

Förklaringen till tipset är framförallt att MFF fått behålla mästarlaget så intakt som det överhuvudtaget går att behålla ett vinnarlag. Det hör definitivt inte till vanligheterna.

Dessutom ser det närmast oförskämt bra ut när man besöker träningspassen och nästan lika bra ut när man läser av statusen på skadefronten.

Ta bara Yago Fernandez, som redan är igång fullt ut efter sitt korta uppehåll.
Normalt är Ivo Pekalski prickfri. Söndagens sena besked att han dessutom är sprickfri (!) var ytterst glädjande.

Han missar matchen  mot Wigan, men ska snart vara mogen för comeback.
Därmed återstår bara Jasmin Sudic, men han saknades faktiskt hela guldsäsongen också. När han kommer tillbaka är det bara en bonus och ytterligare förbättring.

Mest imponerande är dock att ett lag som guldsäsongen 2010 släppte fram talang efter talang i rampljuset och såg dem bli etablerade allsvenska spelare i år fortfarande har mer att plocka fram ur ungdomslagen.
De senaste veckorna har 17-årige Amin Nazari fått träna med A-truppen. Han har inte alls varit blyg och försynt utan tagit för sig ordentligt. Där har Malmö FF ännu en spelare som snart kommer att etablera sig på en hög allsvensk nivå.
Tobias Malm flyttades upp i seniortruppen permanent redan före säsongen. När han intervjuades på premiärträningen och jämfördes med Ricardinho konstaterade han direkt att han inte bara är lika snabb som den kvicke brassebacken. Han är snabbare!

Det fick vi se en liten försmak av i det korta inhoppet mot Bröndby, när Malmö FF besegrade det toppsatsande danska laget.

Konkurrensen är redan stenhård, och det fylls alltså hela tiden på. Egentligen säger det faktum att Guillermo Molins under försäsongen haft svårt att platsa det mesta.

Gische hade utan några som helst problem alltid fått 90 minuter i vilket annat allsvenskt lag som helst, och räknats till lagets viktigaste spelare. Men MFF har allsvenskans tre bästa yttermittfältare i Jiloan Hamad, Jimmy Durmaz och Guillermo Molins.
Efter tisdagens träningspass påpekade Roland Nilsson direkt att spelarna imponerat med fart, omställningar, ork och i stort sett det mesta. Han hade helt rätt. MFF varvar upp och då ska det väldigt mycket till för att hänga med i kampen…

Nu börjar det också lösa sig perfekt med utlåningarna så att spelarna som behöver det kan få matchvana.

Att Omid Nazari (Amins bror) hamnar i Ängelholms FF är klart.

Hicham Ali lär hamna i FC Rosengård när han kommer hem från OS-kvalet med Palestina.

Efter tisdagens träningspass hade dessutom Dejan Garaca ett möte med LB07. När MFF-ledningen kommer tillbaka från Wigan-utflykten ska de sista detaljerna lösas mellan klubbarna. Mer om det kan ni läsa här. Kul för resten att LB07:s målvaktstränare är en gammal MFF-bekant – Ola Tidman.

Ja till Omid Nazari

Pratade precis med Stavros Papadopoulos, sportansvarig i Ängelholms FF, om de tre testande spelarna som MFF gärna vill låna ut till superettanklubben.

Här är hans beskrivning av läget, spelare för spelare:

Hicham Ali:

– Där har vi bestämt oss för att inte gå vidare. Han är inte aktuell för spel i ÄFF.

Omid Nazari:

– Vi vill ha honom och ser gärna att han kommer hit. Förhoppningsvis går det att lösa.

Dejan Garaca:

– I hans fall vet vi inte. På målvaktsposten har vi fortfarande ett antal alternativ vi tittar på och Dejan är ett av dem.

Ja till Omid Nazari, nej till Hicham Ali och kanske till Dejan Garaca med andra ord.

Därmed måste Malmö FF och Hicham hitta en annan klubb han kan bli utlånad till, för det är fortfarande utlåningssspåret man jobbar med.

Papadopoulos betonade att man har ett bra samarbete med MFF, vilket inte minst utlåningenav Robin ”Tomelilla” Nilsson, och senare övertagandet av hans kontrakt, visade. Därför har klubbarna ännu inte diskuterat det ekonomiska och det är inte det som avgör om man ska säga ja till Dejan Garaca.

Om Omid Nazari också tycker att Ängelholms FF passar honom bra lär snart ett 24-timmarsavtal vara i hamn. Samma sak gäller om Ängelholms FF bestämmer sig för Dejan Garaca. Själv tycker jag att det är ganska självklart. Han har ju övertygat både på träningarna och i testmatchen mot HIF.

Nyheten att Muamet ”Mudi” Asanovski är klar för AB Köpenhamn, presenterad här på klubbens hemsida, gjorde mig riktigt glad.

Mudi är en bra påg och en duktig spelare och det var skönt att han hittade en ny klubb, och en helt okej sådan. Det är långt ifrån säkert att alla kontraktslösa talanger gör det.

Fråga Goran Slavkovski.

Muamet Asanovski gick den långa vägen i MFF, vann SM-guld för U19-lag med klubben och det kan knappast ha varit ett självklart beslut när man valde att inte förlänga hans kontrakt. Jag tror att Rolle och company gjorde rätt. Men han var nära att ta en plats och är man det i MFF handlar det om en duktig spelare. Det är bara att önska lycka till i klassiska Akademisk boldklub.

Däremot kan man alltid fundera på hur klubbarna väljer att presentera sina nyförvärv. På AB:s hemsida kan man lätt få uppfattningen att A) det var Mudi som slutade i MFF, B) man följt honom under en längre tid, ja i flera år.

Det var alltså MFF som inte gav honom kontrakt och att man i flera år funderat på att plocka över honom tror jag inte så där jättemycket på.

Skönt med slö silly season

Hittills har silly season inte varit ett dugg silly.

Precis som väntat.

Det har hela tiden känts som om MFF-truppen kommer att vara ganska intakt nästa år. Få in och få ut.

Exakt hur lugnt det är tycker jag bäst bevisas av att man i  diverse kvällstidningssammanställningar över läget i de allsvenska lagen tar med Anes Mravac bland spelarna som lämnat Malmö FF. Om jag minns rätt i hastigheten är det två och ett halvt år nu han varit utlånad från MFF. Men visst, nu ska han bli LB07-spelare fullt ut så behöver man fylla ut namnkolumnerna så kan man ju ta med honom. Men någon praktisk betydelse för truppen har det inte.

De enda förändringarna som har det är Pep Clotet Ruiz flytt till Halmstads BK, Joseph Elangas val att inte acceptera MFF:s bud för att förlänga kontraktet och beslutet att flytta upp 19-årige Tobias Malm i A-truppen med ett nytt fyraårigt A-kontrakt.

Malm tar Elangas plats som backup för Ricardinho. Nu gäller det bara att hitta en bra ersättare på posten som assisterande tränare.

Det tar jag för givet att MFF klarar av, och i så fall har man hittills lyckats väldigt bra med förhandlingarna. Jeffrey Aubynn och Yago Fernandez är kvar, Leif Engqvist och Kenneth Folkesson också på ledarsidan.

Därmed är det enda som återstår att förlänga med målvaktstränaren Jonnie Fedel och göra klart med ett par lärlingskontrakt. Hicham Ali och Omid Nazari lär bli kvar i MFF, Metin Hamid lär lämna. Muamet Asanovski har redan gjort det.

Jag har faktiskt mycket svårt att förstå kritiken att Malmö FF varit sent ute i kontraktssnacket, eller att det varit rörigt. Det mesta är som sagt redan klart. Vad begär folk egentligen?

Är det något jag är orolig över är det istället att det kommer att ta lång tid att få ihop de 10 miljonerna MFF vill ha in i det nya riskkapitalbolaget.

På medlemsmötet berättade Pelle Svensson och Håkan Jeppsson att kulorna ska gå till att skriva längre kontrakt med de unga lovande men ändå tongivande spelarna man redan har i truppen, plus eventuellt något nyförvärv.

Det kommer förmodligen att ta ett par månader att få in pengarna. Varje post är på 500 000 kronor. Det är fullt tillåtet både för en rikenbergare att själv köpa på sig mer än en post och att flera personer går samman för att gemensamt köpa en post. Från beslut, handling, förhandling – som ska ske med varje aktör – till att pengarna går in på kontot lär det dröja ett tag.

Därför vore det bra om klubben haft möjligheten att förskottera pengar ifall det skulle dyka upp en hastig chans att göra klart med ett vasst nyförvärv.

Felet är att den handlingsfriheten saknas. Det är först när riskkapitalbolagbygget är färdigt som MFF har de nödvändiga musklerna att agera på marknaden. Egenkapitalet är bundet och likviditeten tillåter inte några utsvävningar.

Jag tvivlar inte en sekund på att Malmö FF-ledningen har helt rätt när man gjort bedömningen att det nya riskkapitalbolaget behövs. Att man troligen inte kan använda sig av det förrän en bra bit efter årsskiftet är inte bra. Innan dess kan mycket hända.

Fast jag väljer att vara optimist och spå att det inte kommer att göra det. Grundtipset är att MFF tvingas inse att Guillermo Molins är förlorad, men att alla de övriga stannar.

Jo, jag vet att Rick Kruys är till salu. Men vem ska köpa honom? Och vill han bli utlånad?

Låna ut Dejan Garaca lär bli lättare. Ryktet säger att både Västerås SK och Östers IF anmält intresse.

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.
×