Match i Höllviken i sommar

MFF mot Brommapojkarna i Svenska cupen på lördag klockan 15.00 på Swedbank stadion.

Bättre genrepsmatch än så går det knappast att få inför den allsvenska starten en vecka senare.

Det blir bra motstånd i en match som verkligen gäller något. Men tre matcher kvar till en eventuell cuptitel är det egentligen dumt att kalla matchen för ett genrep. Den är stor nog och viktig i sig – och därmed perfekt som ”genrep”.

MFF får dessutom komma in på Swedbank stadion och både laget och organisationen får en chans att trimma in sig på den riktiga hemmaborgen. Alla rapporter jag fått säger förresten att gräset på nya Stadion är bättre än på gamla, där MFF ju spelade mot Hammarby.

Som en extra trigger inför matchen finns dessutom att Dardan Rexhepi snabbare än någon anat får en chans att avgöra mot sin gamla lag. Och BP:s assisterande tränare Patrick Winqvist möter ju också sin gamla klubb.

Jag tror att D-Rex gör ett mål, på straff. Men att MFF gör tre och vinner med 3-1.

Men innan dess ser i alla fall jag fram emot att kolla in U21-matchen MFF-Mjällby AIF  imorron tisdag.

Trots att det INTE blir någon comeback för Jasmin Sudic som det från början var tänkt (han skulle ha spelat de första 45 minuterna).

Jasmin känner sig inte helt redo än och i det här läget är det naturligtvis fullständigt givet att han ska vara 100 procent övertygad om att det är rätt tillfälle.

Därför blir startelvan:

Zlatan Azinovic – Matias Concha, Johan Hammar, Hannes Cederholm, Victor Wernersson – Piotr Johansson, Erdal Rakip, Marcus Hortén, Petar Petrovic – Pawel Cibicki, Mirza Halvadzic.

Allt på Malmö stadion klockan 17.00.

Victor Wernersson är en lite osäker startande på grund av en hälskada.

…………………………….

MFF och FC Höllviken är nu helt överens om kompensationen för att Olof Persson avbröt sitt kontrakt med division 2-klubben för att bli assisterande tränare i MFF.

Malmö FF kommer att spela en match i Höllviken i sommar.

– Vi är mycket nöjda med att det till slut gick i lås och siktar på att spela den 18 juni. Det hänger dock fortfarande på att Ljungby går med på att flytta seriematchen vi egentligen skulle spelat då, säger FC Höllvikens sportchef Jerry Nilsson.

Han hoppas att FC Höllviken-MFF ska locka kring 1 500 åskådare till Höllvikens IP och lovar att se till att Olof Persson upmärksammas lite extra.

 

 

Dardan också med i U21-landslaget

Letade ett tag efter Dardan Rexhepi på dagens MFF-träning.

Det var inte mycket lönt. Efter ett återbud är han också uttagen till U21-landslaget och därmed saknas just nu fem spelare på MFF-träningarna av det skälet.

Sedan tidigare var ju även Simon Thern, Simon Kroon, Filip Helander och Pa Konate uttagna till det U21-landslag som laddar för EM-kval mot Polen i Krakow den 12 oktober.

Snart tunnas det ut lite mer. Markus Halsti var med på Hästhagens IP idag, men åker snart iväg med det finska A-landslaget.  A-truppspelarna Sixten Mohlin och Erdal Rakip plus Mirza Halvadzic från ungdomsleden laddar dessutom för U17-VM i Dubai dit de åker i helgen.

Första VM-matchen, mot Irak, spelas sedan den 19 oktober.

– Men det är 37 grader varmt där nere så det gäller att vara på plats lite innan för att förbereda sig, konstaterade Erdal Rakip när han samlade in bollarna efter träningen.

Nästa gång MFF-truppen är på Hästhagens IP blir på fredan klockan 12.00 då det är träningsmatch mot FC Nordsjälland.

På torsdagen tränar man som vanligt, men det passet är flyttat till plan 6 på Stadionområdet.

Pawel Cibicki stod över onsdagsträningen.

– En lättare skadekänning, men ingen fara, berättade Rikard Norling.

……………………………………………..

Det känns för resten allt roligare att titta på Benjamin Fadis insatser på träningarna.

Efter en inledning i Malmö FF då det såg initiativlöst och rätt trögt ut för honom har det tänt till. Både i spelet och i avslutningarna, som inte alls var bra tidigare.

Nu börjar han visa vad han kan och det har ju även sett bättre ut i U21-matcherna. Känns helt klart som det är läge att ge honom ett hyfsat långt inhopp mot Nordsjälland för att stämma av om det goda intrycket står sig även i A-lagssammanhang.

………………………………………………..

Glömde lägga upp den här bilden i söndags.

Beviset på att jag på något sätt lyckades hitta snö på Hisingen även om det var en rätt varm eftermiddag.

SnöOle

 

 

 

Dardan med i U21-krossen

Nu är Dardan Rexhepi också med i konkurrensen.

Han spelade 45 minuter – de första – när MFF:s U21 körde över Landskrona BoIS med 6-0.

1-0 stod det när Dardan klev av och det var Erdal Rakip som gjorde målet i den första halvleken. Men att Dardan fick gå mållös av planen gjorde egentligen inte så mycket.

Det viktigaste var att han höll fysiskt och inte kände av skadan,

Han såg faktiskt inte speciellt rostig ut alls. Han kom med hyfsat i spelet, såg inte ut att ha tappat något av självförtroendet och som sagt någon känning av skadan som hållit honom borta från spel i tio veckor fick han inte.

När jag och de övriga journalisterna pratade med honom i pausvilan betonade han istället att han kände sig redo för spel redan på måndag mot Djurgården. Gärna från start och inte omöjligt med 90 minuter.

Han konstaterade också att tio veckor med en bristning i låret är lång tid, för lång. Kanske hade han varit lite för ivrig och drabbats av bakslag, men det är historia nu.

Med Dardan frisk igen har Rikard Norling fyra alternativ bredvid givne Magnus Eriksson i tvåmannaanfallet: Guillermo Molins, Dardan Rexhepi, Pawel Cibicki och Benjamin Fadi.

Just nu rankar jag dem så här:

1) Guillermo Molins.

Det såg bra ut den första halvtimmen mot Öster. Gische är en klok spelare med egenskaper som passar för spel på topp även om det är länge sedan han gjorde det regelbundet. Jag tycker också att man ska hålla fast vid det alternativ man valt så länge laget vinner och det fungerar bra. Paret Eriksson/Gische är det man tränat med mest och tittade på direkt när Tokelo Rantie lämnade. I mina ögon är det fortfarande där man är.

2) Dardan Rexhepi och Pawel Cibicki.

Tio veckors uppehåll och spel direkt i Allsvenskan efter bara 45 minuter i U21. Tror inte det! Möjligen i ett slutskede av säsongen då skade-, avstängnings- eller kniven på strupen-lägen kan motivera det. Inte nu med åtta matcher kvar. Till matchen mot Djurgården tycker jag till och med att inkörde Pawel Cibicki ligger snäppet före. Sedan kan mer rutinerade Dardan Rexhepi gå ikapp, förbi och närma sig Guillermo Molins i lugn och ro. Med fyra-fem matcher kvar kan Dardan vara förstaalternativet. Men inte redan nu.

4) Benjamin Fadi.

Chanslös mot de övriga. Han har helt enkelt varit alldeles för initiativlös både på träningar och i U21-matcherna för att kunna vara med och konkurrera. Det hade inte gått att motivera för de övriga spelarna eller för dem som varit flitiga besökare på U21-matcherna och träningarna. Därför var det kanske allra mest glädjande med den andra halvleken mot Landskrona BoIS att Benjamin gjorde den hittills bästa insatsen jag sett honom prestera. Hela laget var rörligt och bra och gled gång på gång genom BoiS-förvaret och Benjamin som byttes in istället för Dardan Rexhepi visade en initiativkraft och förmåga att komma till avslut och avgörande passningslägen han inte varit i närheten av tidigare. Glöm inte bort att han fortfarande är ung och kan utvecklas massor till nästa säsong. Men i år. Nej. Där är han fortfarande fast förankrad som fjärdealternativet bredvid Magnus Eriksson.

………………………………………

MFF-målen mot BoIS gjordes av.

1-0 Erdal Rakip. Mycket snyggt. En ivägsmekt kanon i krysset från 20 meter. Ingen slump. Erdal var näst bäst på plan.

2-0. Simon Kroon. Hade flest lägen av alla att göra mål och slå den avgörande passningen. Lyckades bara en gång.

3-0 Pawel Cibicki sedan Pa Konate öppnat hela försvaret och serverat Pawel. Pa Konate var lysande och bäst på plan.

4-0 Petar Petrovic. Ett stabilt avslut.

5-0 Johan Hammar var löjligt överlägsen BoIS-försvaret i luften och nickade in bollen med ett härligt häng. Hammar som haft det kanske allra mest hektiska landslagsuppehållet med tre träningar med U21-landslaget (som extrainkallad resurs), spel i U19 i lördags och nu i U21 var den tredje bäste MFF-spelaren efter Pa Konate och Erdal Rakip.

6-0. Inhopparen Jacob Palander.

 

 

 

Ineffektivt framåt, slappt bakåt

Häcken lyckades med det som inget annat lag tidigare klarat, att göra tre mål på MFF i Allsvenskan på Swedbank stadion. Bra gjort mot ett lag som normalt håller nollan i hälften av matcherna och vinner det mesta.

Synd bara att det lika mycket var Malmö FF:s svaghet som Häckens styrka som möjliggjorde prestationen. MFF var ineffektivt framåt och släpphänt bakåt. Hörde att många med Göteborgs- eller neutralt perspektiv tyckte att det var en mycket bra allsvensk match. Det tycker inte jag. Underhållning och många mål är inte det samma som kvalitet.

Effektiviteten först. MFF spelade länge riktigt bra framåt och skapade många chanser. När Dardan Rexhepi blev skadad i början av matchen hade det blivit mål om han passat istället för att avsluta själv ur en sämre vinkel. Emil Forsberg fick till ett bra skott från friläge som Christoffer Källqvist kanonräddade. Och så vidare. Plus jämförelsen mellan matchens två stora artister Tokelo Rantie i MFF och Moestafa El Kabir i Häcken.

Båda gjorde lite som de ville med försvaren, men Kabir gjorde mål själv och bäddade för andras mål och chanser.

Rantie vände ut och in på allt och alla, inklusive sig själv och borde ha gjort mål. Det var allt det vackra han producerade värt. Men han gjorde det inte. Istället hamnade avsluten lite här och lite där, men aldrig där de skulle. Om Rantie varit i närheten av att vara lika effektiv som El Kabir kunde matchen ha slutat annorlunda.

Tokelo Rantie kommer att bli en sensation och bli såld för dyra pengar. Men än är han bara en fantastisk talang och ett råämne till något extraordinärt. Den här matchen i matchen vann Häckens Moestafa El Kabir. För sanningen var att inget av försvaren hade någon som helst kontroll på vad de två sysslade med och att det var El Kabir som klarade att dra den stora nyttan av det.

Försvarsspelet behöver jag väl knappast gå närmare in på? Om ett lag som aldrig annars släpper in tre mål i hemmaborgen plötsligt gör det är det givetvis ett stort svaghetstecken. Dessutom finns det för många spelare i MFF med ett så offensivt tänk att de aldrig funderar på vad som händer om de tappar bollen och många som glömmer bort sina defensiva uppgifter för att det är så kul att satsa allt framåt. Vacker fotboll kan bli naiv fotboll om man möter lag som som vågar och är bra.

Att sätta upp Erik Johansson i anfallet efter 60 minuter när det i stort sett bara satt offensiva spelare på bänken luktade också starkt av panik. Jag begriper idén. Johansson är bra på att nicka och få fast bollen plus sätta lite tyngd i attackerna. Men han fick ju inga bollar. Ingen långboll upp, inga inlägg, ingenting överhuvudtaget.

Vet inte riktigt vad Rikard Norling tycker om att ett taktiskt drag av honom får noll – ja närmast negativ – effekt för att spelarna fortsätter att agera precis som vanligt?

Jag hittade en bra spelare (Rantie) plus tre godkända (Dahlin, Halsti och Forsberg) i MFF. Resten var mörker.

Bra match?  Ja, men då måste man han sett den med ögona i Häcken!

…………….

Tycker också att matchen var ett bra svar till dem som hävdar att Jiloan Hamad inte är viktig för MFF.

…………….

Dardan Rexhepis skada var en lårbaksida – antingen bristning eller sträckning. Svar kommer.

 

 

Egentligen borde det vara enkelt…

Normalt sett är det faktiskt enkelt att förutspå resultatet i matcherna mellan MFF och Elfsborg!

De två topplagens möten har nämligen allt mer blivit ett hopkok på receptet hemma bäst och borta ren pest.

Tror ni mig inte. Titta bara på statistiken.

Hemma på Swedbank stadion har MFF fyra raka segrar mot Elfsborg och på de fyra matcherna har det annars så anfallsstarka Boråslaget bara lyckats göra ett enda mål.

Totalt i Malmö har lagen mötts 61 gånger.

MFF har 34 segrar, 14 oavgjorda och bara nio förluster med målskillnaden 113-52.

Samtidigt har MFF aldrig lyckats vinna borta mot Elfsborg sedan Borås Arena invigdes.

Och senast Elfsborg vann i Malmö (2007) var det på Gammel-stadion.

Det här är sådant som tränare och spelare älskar att säga saknar betydelse och det är naturligtvis – rent dravel. Alla starka trender beror inte på slumpen. De flesta uppstår av en anledning och är svåra, men givetvis inte omöjliga, att bryta.

I det här fallet bör det också vara lättare för ”statistik-dissarna” att enas med ”statistik-nissarna” om att det ligger något i att Elfsborg har det jättesvårt i Malmö och MFF springer in i en vägg i Borås eftersom den särskilda tendensen förstärks av en allmän.

Det är ju två av Allsvenskans i särklass bästa hemmalag som möts.

Infostrada har räknat ut att Elfsborg sedan 2010 tagit 123 poäng hemma. Det är bäst i serien. Tvåa är Helsingborgs IF med 118, men om MFF, som nu har en match mindre spelad än de två andra, vinner på måndagskvällen når laget upp i 119 och passerar HIF.

Förutsättningarna är alltså goda att MFF kan inleda raden av fyra raka hemmamatcher på rätt vis, med en seger. Men det finns ändå ett par saker som gör mig lite orolig.

1) Spelmässigt måste MFF upp inte bara ett utan flera snäpp i jämförelse med Syrianska-insatsen. Den matchen vann MFF mycket tack vare Södertäljelagets svaghet.

2) Just nu har MFF bara en mittback (Pontus Jansson) tillgänglig. Att säga något annat är förskönande omskrivningar. Markus Halsti är en duktig spelare, men mittfältare. Daniel Andersson är en ännu bättre spelare, men tränare. Han slängde ju till och med upp tröjan på läktaren efter matchen mot Brommapojkarna för att markera att nu var det definitivt slut. Nu sitter han där igen på bänken, beredd. Och Jansson och Halsti är bra var och en för sig, men inte ihop.

Alexander Blomqvist, Filip Helander och Erik Johansson skulle samtliga gå före Markus Halsti i en uttagning om de inte varit skadade. Kom inte och säg att det saknar betydelse för ett lag om man spelar med fjärdealternativet på en position.

3) Anders Svensson är tillbaka i Elfsborg. Han är gammal, kallas Taco och rätt lätt att glömma. Men han är fortfarande Elfsborgs viktigaste spelare och om jag tar ut ett landslag platsar han i startelvan.

………………………………………………

Mot Syrianska inledde Rikard Norling en period med tätt matchande där det kommer att bli en hel del skiften i startelvan.

En del blev påtvingat på grund av Erik Johanssons skada efter den sista träningen.

Annars hade Markus Halsti spelat ihop med Simon Thern på innermittfältet och Erik Friberg inlett på bänken.

En del var självvalt. Som beslutet att starta med Dardan Rexhepi och vila Tokelo Rantie. Ett mål, en assist och tre rejäla avslutslägen för Dardan och ett vasst inhopp och ett mål av Tokelo Rantie visade att det var ett bra beslut. Nu känns det som om det är läge att låta Dardan fortsätta för att förstärka trenden att det äntligen kan vara på väg att lossna för honom. Eftersom det är svårt att ha Tokelo Rantie utanför laget går det i så fall ut över Magnus Eriksson.

Magnus Eriksson är en av få MFF-spelare som varit med i samtliga matcher hittills i Allsvenskan. Därför är det anmärkningsvärt om han hamnar på bänken, men det tror jag alltså att han gör.

Hanterat på rätt sätt kan det bli ett mycket bra vapen för MFF om man får igång Dardan Rexhepi.

Kom ihåg hur väldigt stor nytta laget hade av att Guillermo Molins, Jimmy Durmaz och Jiloan Hamad slogs om två yttermittfältsplatser. Alla var på tå hela tiden och när de två som startade kört slut på sina försvarare byttes den tredje in pigg och gjorde det ännu jävligare för moståndarlaget.

Med lite flyt kan MFF få till samma situation med Tokelo Rantie, Magnus Eriksson och Dardan Rexhepi i anfallet. Därför är det just nu extra viktigt att utnyttja chansen och tillfället som uppstått att få igång D-Rex.

 

Starkt, skönt och uselt

MFF tog en viktig seger efter det korta uppehållet i Allsvenskan. MFF vände ett sent underläge på 1-2 till vinst. Dardan Rexhepi fick äntligen göra mål igen i landets högsta och finaste serie. För tredje gången i år var det lagkaptenen Jiloan Hamad som gjorde det avgörande målet som gav tre poäng.

Men det viktigaste av allt att påpeka efter 3-2 i Södertälje mot Syrianska är:

MFF gjorde en riktigt dålig match!

Usel är rätt ord.

Det var nämligen inte bara värmen som påminde om Hawaii. Spelet, framförallt i försvaret, gjorde det också.

Topplag vinner på det här viset.

Jag nås till exempel av rapporter från matchen mellan IFK Göteborg och IFK Norrköping att Norrköping var det i särklass bästa laget, men att det var Göteborg som vann.

Så visst, det är en styrka att vinna när man spelar dåligt. Och visst, det är väldigt nyttigt att göra det, inte minst efter att ha vänt ett underläge.

Men för att inte lura sig själv måste också ett tilltänkt topplag vara ärligt nog att korrekt identifiera en riktigt dålig insats.

Så gläds åt segern och moralen MFF.

Men skäms lite också. För kvalitén.

För Malmö FF mötte ett lag som:

1) Aldrig vunnit mot MFF.

2) Aldrig gjort mål mot MFF.

3) Länge spelade så dåligt att man bara skakade på huvudet åt alla felriktade passningar och temposvaga spelare innan två grova försvarsmisstag av MFF gav det en 2-1-ledning.

Nu kommer fyra raka hemmamatcher. Först ut är Elfsborg. Då måste det bli ett lyft.

Något annat duger inte.

Men jag ska inte – bara – sitta här och vara en gnälleröv.

Tvärtom. Allt var, och är, inte pest och pina.

Lag som vinner ska trots allt alltid ha godkänt.

Och jag säger bara Petar Petrovic!

Vi som stod i Kombihallen i vintras och tyckte att han imponerade grymt mycket och var den kanske allra mest intressante lärlingen fick en hel ocean vatten på våra kvarnar.

I sin allsvenska debut, och första A-lagsmatch, kom han in med både attityd och kvalitet och det var han som på ett lysande vis friställde Jiloan Hamad vid 3-2-målet.

Det måste dessutom vara bra att först Dardan Rexhepi fick näta när han fick chansen från start och sedan Tokelo Rantie också fick göra det på ett klassavslut när han byttes in. Om Dardan satt sitt gyllene 2-0-läge hade allt varit perfekt!

Skadan på Erik Johansson på träningen dagen före gav också ett klart besked om precis hur viktigt det var att lyckas göra klart med Johan Hammar. Just nu har MFF för få alternativ i backlinjen.

Johanssons återbud innebar att Markus Halsti fick ta klivet ner i backlinjen. Jag har skrivit det förr och står fast vid det; där ska han inte spela. Och definitivt inte ihop med Pontus Jansson för den kombinationen fungerar helt enkelt inte!

Särskilt inte nu när Pontus Jansson på grund av återkommande småskavanker har svårt att få den regelbundenheten i träning och matchande som krävs för att han ska vara 100 procent Pontus Jansson.

Egentligen säger det faktum att Daniel Andersson satt på bänken som backup på innerbacksplatsen det mesta. Han är fortfarande en fantastisk spelare. MEN HAN HAR SLUTAT. Låt honom vara tränare.

Så bra jobb med att få in Johan Hammar i truppen! Tyvärr är han inte spelklar förrän den 15 juli och börjar träna med laget först den 28 juni.

Ytterbacksspelet och det övriga försvarsarbetet var för resten inte heller bra, men det tar vi en annan dag. Känns som om jag gnällt färdigt nu…

 

Öster kom billigt undan

Malmö FF mot Öster är en sedan 70- och 80-talen djupt rotad klassiker.

Den här gången blev det mest en spelmässig överkörning.

Det måste ha varit länge sedan Öster blev så utspelat som laget var den första halvtimmen.

Att det dröjde till den 89:e minuten innan inhopparen Simon Kroon kunde glidtacka in 2-0 var både en gåta och en fara.

Alla utspelade lag kan få en gyllene kvitteringschans och Öster fick den också när Kenny Paveys skott via touch hamnade i ribban. Om det skottet gått in tror jag det hade slutat 1-1 och MFF hade haft noll nytta av sina 62-38 i bollinnehav, 16-3 i avslut och 9-0 i skott på mål (i statistikens värld tillhör inte ribban målet).

Nu kunde istället MFF ta över igen och första 30 och sista 25 motiverade egentligen en seger på 6-0.

 Spelmässigt var det nämligen ofta riktigt, riktigt bra med läckra vrickningar och dribblingar, offensiva löpningar med stort självförtroende och trygghet hos både Robin Olsen i målet och i backlinjen. Med Magnus Erikssons smarta spel på ytan framför Östers backlinje och Tokelo Ranties snabbhet och briljans skapades dessutom massvis med chanser.

Fast man får nog gå tillbaka till Andreas Yngvessons dagar för att hitta någon som i en och samma match brände lika många öppna lägen som Rantie.

Därför var det så underbart att se 2-0-målet.

Simon Kroon passade ut på kanten till Magnus Eriksson och fyllde på med en perfekt löpning in i straffområdet. När han fick inlägget han hela tiden kallade på var det perfekt och Simon kunde glidtackla in bollen över linjen.

Ett brottarmål mitt i den tekniska och smånätta briljansen.

Men snart gör Tiki Rantie fyra-fem mål i en allsvensk match. Så bra är han och det är alltid underbart att höra hans kommentarer efteråt.

Nu förklarade han att skadan som fick honom att byta gjorde ont till 60 procent (!), men att det inte var någon fara för spel mot IFK Göteborg. Och att det var lättare nu att spela med Magnus Eriksson när han förstått att Magnus inte är så snabb, men fantastiskt smart!

 …………………..

Miiko Albornoz återkomst hälsades med jubel av stora delar av publiken. De som inte gillar honom och vill att han ska lämna MFF valde att vara tysta.

Såren är inte läkta och ingen lär ändra sina åsikter, men jag tyckte ändå att uppträdandet blev värdigt, i alla fall från ena hållet.

Miiko kommer att spela vidare i MFF. Det är dags att acceptera det nu.

Kraven på att värdegrundsarbetet ska ge resultat måste dock intensifieras. Och MFF fortsätta att möta och prata med supportrarna.

Det är dags att lägga energin där istället för att jaga Miiko med blåslampa och håna och hetsa varandra inbördes.

Sportsligt är det ingen tvekan.

Miiko Albornoz insats var suveränt bra med tanke på att han bara tränat och inte spelat matcher.

Samarbetet med Jiloan Hamad satt dessutom klockrent. Underskatta inte betydelsen av att det var just Jiloan han hade framför sig. Före paus fick inte Öster någon koll på MFF:s högerkant överhuvudtaget.

……………………..

Robin Olsen fortsätter att imponera i målet med sitt lugn. Nu har han hållit nollan i 405 minuter.

Gott också att se inte bara Simon Kroons utan även Dardan Rexhepis inhopp. Dardan gjorde nog sina bästa minuter hittills i år i MFF-tröjan.

Och glöm inte Erik Fribergs intensiva jobb och smartness på mitten.

Ja ni förstår, jag kan fortsätta att berömma i stort sett hela laget. Öster kom billigt undan. Och det var egentligen det sämsta. Att MFF lät Öster göra det och det var alla skyldiga till…

……………………..

Nu blir det en ny – mer modern – klassiker på torsdag.

Ettan och tvåan i serien, ettan och tvåan i maratontabellen, ettan och tvåan i titlar! Det är en glödhet match.

Dessutom är Pontus Jansson tillbaka i laget.

Strax före avspark pratade jag med honom uppe på pressläktaren. Han berättade att han fått en kortisonspruta som gjort att smärtan i foten försvunnit helt och hållet, att han varit hos Rickard Dahan på Kulan och att han kände sig redo för comeback mot IFK Göteborg.

Mot Blåvitt behövs nog Markus Halstis tyngd på mittfältet.

 

 

Eriksson är bättre än Larsson

Lite tankar efter stabila 3-1 mot OB.

Jag tänker inte kasta skit på Daniel Larsson. Det har så många andra redan gjort.

Dessutom gjorde han under många säsonger stor nytta i Malmö FF och vissa av hans spetskvaliteter – läs snabbheten – är snudd på omöjliga att slå.

Men jag kan heller inte låta bli att skriva en sak som jag redan är övertygad om.

Magnus Eriksson är bättre!

Han är inte lika snabb.

Men han är vassare i spelet, i samarbetet med lagkamraterna och en mer klinisk avslutare.

Daniel Larsson passar egentligen bäst i ett lag på nedre halvan som ofta och gärna kontrar.

Magnus Eriksson passar i MFF, som ska dominera, slåss i toppen och ha en spelare som helst gör 24 istället för fyra mål på en säsong.

Att Magnus Eriksson inte bara gör mål utan även – som Daniel Larsson – är med och bäddar för lagkamraternas visade han redan i Florida.

Då var han insyltad i alla de tre målen MFF gjorde mot DC United och New York Red Bull. Eftersom han satte dit 1-0 och 2-1 mot OB var 3-1 i den andra halvleken årets första mål han antingen inte själv gjorde eller var med och förarbetade. Då satt han på bänken – utbytt.

Lita för resten på mig. Långt innan Mathias Ranegie kom till MFF tjatade jag om hur bra han skulle passa in i laget, när han värvades jublade jag och tvekade inte en sekund om att han skulle göra succé. Sedan blev han så stark och bra att utlandsbuden blev omöjliga att stå emot.

Nu har jag precis samma känsla när det gäller Magnus Eriksson. Inte för att de är samma spelartyp, det räcker att se Eriksson nicka för att inse det. Men för att båda egentligen är för bra för allsvenskan.

Därmed passar de på ett lysande sätt in i MFF, som alltid ska gå för guld och helst kunna genomföra alla vidareförsäljningar av tongivande spelare  långt innan kontraktstiden gått ut. Magnus Eriksson skrev på för fyra år. Han är för bra för att spela alla i den himmelsblå tröjan. Men innan han lämnar kommer han att göra massor med mål och dra in stora pengar till klubbkassan.

MFF har gjort en perfekt värvning!

……………

Nu var det långt ifrån bara Magnus Eriksson som var bra mot OB.

Efter den första halvleken som var mycket bättre än den andra hade jag följande tre i topp:

1) Simon Thern

2) Magnus Eriksson.

3) Matias Concha

Therns första halvtimme var den bästa jag sett honom göra. Nånsin. Då gjorde han allt rätt.

Och Matias Concha kom med upp i anfallen precis när han skulle göra det och visade dessutom att han slår bra passningar/inlägg.

Sett till hela matchen vill jag lägga till tre namn:

Dardan Rexhepi visade att i år vill han verkligen vara med och konkurrera. Inte bara för målet, som var ett enmansarbete utan även för spelet och inställningen.

Erik Friberg gjorde, som ofta, det mesta rätt på mitten.

Pontus Jansson spelade stabilt både med fötterna och huvudet.

…………….

Dagens stora minus:

För tillfället envisas MFF med att spela i sina lika utskällda som fula rödvitrandiga barbershop-tröjor. Än så länge är de nämligen de enda som är tillgängliga.

Om mina uppgifter stämmer ska årets nya hemmaställ presenteras först till genrepsmatchen mot BK Häcken den 23 mars.

Det innebär ytterligare en träningsmatch och tre tävlingsmatcher i Svenska cupen där MFF-spelarna ska springa omkring i tröjor som får dem att se ut som innebandydomare på rymmen.

Dessutom var det gula skor på alldeles för många fötter…

……………..

David Löfquist spelade från start i OB. Som anfallare.

Snällt kan jag säga att det ser ut att peka uppåt för honom.

Lite mer elakt kan jag uttrycka samma sak med att skriva att han gått från kass till halvkass.

 

 

Orken tog slut för MFF

Det gick ju att läsa ut en hel del av streamen från matchen mellan MFF och New York Red Bull.

I 70 minuter såg det riktigt bra ut för MFF.

I tio minuter till såg det hyfsat ut.

Sedan var det illa, illa. 2-1 och på god väg mot en förtjänt seger blev 2-3 .

Skrev ihop en bit till Skånskan efter att ha pratat med Rikard Norling. Det tog inte särskilt långt in i telefonsnacket innan han blev rätt tydlig:

– Vi orkade inte! Ja egentligen tog vi helt slut.

Men han var också tydlig med två andra saker:

– Länge såg det riktigt bra ut i spelet. Första 45 var mycket starka och många var bra.

Och:

– Det fanns goda förklaringar till den bristande orken.

– Tiden på säsongen och belastningen på spelarna. Vi har tränat hårt. Hårdare än förra gången i Florida.

……….

Länge var alltså många bra i MFF.

De tre Norling valde att nämna var de två anfallarna Dardan Rexhepi och Magnus Eriksson (det var ju extra fokus på det offfensiva mot New York Red Bull) och Alexander Blomqvist.

– Dardan var bra, åt båda hållen och det var skönt att se att han orkade vara det i 60 minuter, och nog hade orkat lite till, med tanke på att han tidigare låg rejält magsjuk.

– Magnus var också bra. Och han har i hög grad varit involverad i alla våra tre mål på lägret.

– Alexander är svår att låta bli att nämna.

……

På lördag åker MFF hem till Malmö.

På måndag är det lätt träning efter resan och på tisdag full patte…

………

Förväntar mig för övrigt en rapport från någon insatt på plats i Florida om svaret på en mycket viktig fråga:

Vem fick Thierry Henrys tröja?

…………..

Hemma i Malmö spelade MFF:s U19 mot BW90, som hoppas vinna division 2.

Det blev 3-3 sedan MFF kvitterat i slutminuten. Målen gjordes av Erdal Rakip, Eric Crona och Piotr Johansson.

 

Svinkyla ett tag till

Snart åker MFF till Florida.

Det gör inte jag.

Givetvis hade jag velat göra det. Där MFF är vill jag också vara, alltid. Egentligen räcker det dessutom med att gå utanför dörren och nästan omedelbart frysa häcken av sig för att gilla ett väderbyte.

Men det gäller att vara realist också. Det väntar många bortamatcher i år, både nationellt och internationellt. Skånskan har – som de flesta tidningar – begränsade ekonomiska resurser. Frågade därför aldrig ens om jag fick åka till Florida. Nu kan jag nämligen vid varje ny reseförfrågan under säsongen säga att ”jag har ju redan sparat en massa pengar till er genom att inte sticka iväg på en mycket dyr Floridaresa” Eller något sånt…

………

Och det finns telefon.

Plus att det händer saker ändå, till och med på hemmaplan.

Redan på tisdag tar Erik Hamrén ut truppen till landskampen mot Argentina den 6 februari. Det ”stör” MFF-lägret. Nu tror jag, precis som många andra, att farhågorna är överdrivna och debatten om att MFF velat övertala Hamrén om att inte ta ut spelare är starkt överdriven.

Det här är ett helt annat landslag än det som åkte på vinterturnén till Thailand. Flera av spelarna både i MFF och de övriga allsvenska klubbarna som var med då blir inte aktuella nu och Hamrén är fullt medveten om att han inte ska gå in och röra för mycket i de allsvenska lagens förberedelser genom att ta ut bänkspelare mot Argentina.

Jag tror att samma dags uttagning till U21-landslagets bortamatch mot England den 5 februari är ett mycket större problem. Där finns det gott om Floridaresenärer som kan bli uttagna och då få avbryta lägret med MFF. Det är dessutom skillnad på i vilka faser spelarna är. Etablerade spelare som Pontus Jansson är lättare att skicka iväg än till exempel Filip Helander, Amin Nazari och Dardan Rexhepi som behöver varje försäsongsträning på plats i Malmö FF. Så krasst uttryckt tror jag att MFF-förberedelserna drabbas hårdare av att någon av Helander/Nazari/Rexhepi tas ut i U21 än att Jansson kommer med i A-landslaget.

………………

Ni läste väl chatten med Magnus Eriksson på Skånskan? Om inte kan ni ta en titt här.

Intresset var stort, frågorna många och svaren intressanta.

En av sakerna jag fäste mig vid var den här frågan och svaret:

Hej Magnus. MFF hade många straffläggare förra året och missade en hel del. Är du en kandidat och hur bra är du som straffskytt?
/Klas

Svar: Jag var straffskytt i ÅFF och Väsby. Har inte missat en straff i seriesystemet så hoppas jag kan få göra det.

Bortsett från Magnus syftningsfel i svaret (det är i och för sig rätt roligt – läs det en gång till så förstår ni) är det riktigt intressant att MFF nu fått ett nyförvärv som a) hemskt gärna vill lägga straffarna, b) aldrig missat någon när han fått chansen i en seriematch.

 

 

Ole Törner

Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.

Ålder: 58

Yrke: Journalist

Bor: Malmö

Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who

Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.

Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.

Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.


×