En best som behövs

Jag cyklade till matchen mellan MFF och Slovan Liberec ivrig att se om Kari Arnason är den ledargestalt i försvaret som laget så väl behöver.

90 minuter senare var jag kär i en annan mittback, testspelande Luis Felipe Carvalho!

Arnason är klar och 45 minuter antydde att han troligen både har rutinen och klassen som behövs för MFF i Allsvenskan och Europa, som ju den här matchen handlade om.

Ledare hoppas jag också att han är.

För MFF har tappat alldeles för många sådana spelare. Det pratas – ofta för mycket – om lagkaptensrollen, men det fordras åtskilliga informella ledare i laget också.

Nu har Malmö FF Markus Rosenberg och han är verkligen en ledare. Ifjor i Europa närmast bar han elvan på sina axlar.

Dessutom finns Guillermo Molins. Men han är inte tillbaka än även om jag tycker att de 45 minuterna han fick mot Slovan Liberec var hans vassaste hittills efter comebacken.

Sedan är det stopp.

Magnus Eriksson gjorde ett jättejobb med att driva på laget, Markus Halsti likaså och i backlinjen har MFF egentligen saknat en riktig ledargestalt sedan Pontus Jansson försvann.

De som spelat sedan dess är var för sig duktiga, men balansen och det totala utfallet av insatserna har inte varit särskilt bra. Det är inte fel att vara lugn, cool och försynt, det är bara det att någon måste ryta till, styra och vara elak också.

Därför hoppas jag på Kari Arnason.

Och mitt i allt kom Luis Felipe Carvalho och stal showen. Han är en best som behövs! Därför blev jag glad när mannen som i sina uttalanden närmast ger försiktighetsprincipen ett ansikte Daniel Andersson lugnt konstaterade att han tror att det löser sig. Till och med inom ett par dagar.

Jag har gillat det jag sett av Carvalho från dag 1, eller om jag ska vara helt ärlig dag 2, av provträningen och tyckte att redan insatsen mot FC Höllviken gav mersmak. Efter 45 minuter mot ett faktiskt rätt starkt tjeckiskt motstånd är jag totalt såld. Carvalho kan bli en sensation. Han har en fin mix av en elegant brutalitet modell Krister Kristensson och speeden hos en kontringsspecialist.

Mot slutet satt jag och hoppades på att MFF skulle få en hörna för att även få se Carvalho i motståndarens straffområde. Hörnan kom och så slog de den kort. Korta hörnor borde förbjudas!

902 åskådare var på plats. Visst, det var en träningsmatch, men det var givetvis frapperande uselt. Det fanns dock en förklaring.

MFF hade hamnat totalt fel i prissättningen.

I klartext; det var svindyrt. En tröst. Jag pratade med kommunikationschefen Peter Åhlander som konstaterade att MFF är väl medvetet om missen. Publiksiffran var beviset på att något gått helt fel och man har lärt sig till nästa gång.

 

 

Det spelas en match också

Skrev för ett tag sedan att sommarens Silly season kunde bli mest silly någonsin.

Visste inte då hur jag rätt jag hade.

Det händer saker hela tiden kring Allsvenskan och kanske allra mest kring MFF.

Så mycket att det ur MFF-synpunkt känns tryggt att klubben nu har både en internationellt erfaren tränare och sportchef.

För det duger ju inte att prata om att allt var så mycket bättre förr när trupperna var intakta och saker hände i ett lugnare och mer eftertänksamvänligt tempo. Den tiden är förbi och då måste man:

a) Acceptera förutsättningarna.

b) Ha folk som kan hantera dem.

c) Klara att samtidigt sätta fokus på matcherna som spelas under tiden allt det andra händer runtomkring.

Kort sagt stå stadigt i stormen.

Just nu tvekar jag inte ett ögonblick på att MFF klarar villkoren a) och b).

Daniel Andersson fyller på truppen, tätar luckorna och förbereder hösten. Den här veckan har sedan tidigare klare Isaac Kiese Thelin börjat träna med laget, Enoch Kofi Adu blivit klar till den 1 augusti, kanske tidigare, Piotr Johansson flyttats upp permanent i A-truppen och nu kom bekräftelsen på att även Anton Tinnerholm blivit klar, dessutom så tidigt som 15 juli. Åtvidbacken börjar träna med MFF redan på måndag och därmed är det i princip bara Adus ankomst som ska tidsoptimeras.

Samtidigt står Åge Hareide upp för truppen han tränar och för klubben han är anställd i.

När Mersinspor – och inte minst agenten Hasan Cetinkaya – trycker på för att framställa budet från den turkiska klubben som chansen till världens karriärlyft sätter sig Hareide i lugn och ro ner och motorsågsmassakersågar tanken på att det skulle förhålla sig på det viset.

No way att ett uppflyttningslag från den turkiska andraligan skulle kunna jämföras med en traditionsrik klubb som Malmö FF.

No way att MFF skulle släppa en av allsvenskans bästa målvakter med stor utvecklingspotential och ett och ett halvt år kvar på kontraktet för ett skambud.

Kan agenten snacka kan MFF-tränaren också göra det.

Som sagt, agerandet utanför planen är jag inte ett dugg orolig för. MFF är en god bit på vägen – det behövs fler nya spelare – på att skapa truppen som ska prestera i höst. Det är fortfarande punkt c) jag måste sätta ett frågetecken för. Av en stor anledning. Matchen mot Brommapojkarna.

Den var inte bra, på mer än ett sätt.

En poäng var inte godkänt, spelet var det inte och om det händer igen mot Åtvidabergs FF finns det anledning att även ifrågasätta fokus på uppgiften.

För att klara hösten måste man även lära sig att klara perioden fram till dess att alla förutsättningarna finns på plats. Lugn och ro under sommarens fönster kommer MFF – och de övriga Allsvenska lagen – aldrig mer att få. Det gäller att prestera ändå.

…………………………………….

Filip Helander avstod träningen idag också.

Men Åge Hareide betonade att Filip kommer att spela och att startelvan är intakt.

Scrolla ner till gårdagens blogginlägg så har ni den.

Anton Tinnerholm ska inte spela i Åtvidabergs FF. Ett klokt beslut av honom och Åtvidaberg. Daniel Andersson berättade nämligen att MFF varken ställt något sådant krav eller har rätt att göra det.

Kompletteringen av läkarundersökningen var förresten en hjärtscanning.

Det krävs för deltagare i Uefas cuper och MFF ville passa på att fixa till den saken också. Vissa klubbar som inte regelbundet spelar i Europa kan på eget initiativ genomföra en sådan undersökning av truppen, men det var inte gjort i Tinnerholms fall.

……………………………………

Är då Anton Tinnerholm ett bra nyförvärv?

Matias Concha har ersatt Miiko Albornoz på ett mycket bra sätt. Men han gör – om inget skrällartat inträffar – sitt sista halvår och bakom finns bara en massa vänsterfotade unga vänsterbackar som kan användas som nödlösning. Efter presskonferensen bekräftade nämligen Daniel Andersson att Mahmut Özens utlåning är klar – i alla fall mellan klubbarna.

En nödvändig värvning är alltid bra.

Dessutom säger de som sett Anton Tinnerholm spela betydligt oftare och mer intensivt än jag gjort att han är både lovande och bra.

 

 

En helt nödvändig försäljning

Försäljningen av Miiko Albornoz är bra för Malmö FF.

På alla vis.

Framförallt är den biten som gör att sportchefen Daniel Andersson nu kan lägga en massa andra bitar i det totala pusslet.

På kort tid har MFF:s sportchef gjort två affärer som gett handlingsutrymme i sommarfönstret.

Först kom MFF och Torino överens om att Pontus Jansson kunde ansluta tidigare till Torino. Därmed slapp MFF en osäker fordran på ett utbildningsbidrag på 4,5 miljoner kronor och fick en övergångssumma på minst samma belopp. Torino hade nästan säkert inlett en tvist om utbildningsbidraget, en tvist som kunnat ta år och mynna ut i ingenting hur rätt MFF än hade i sakfrågan. Nu får man pengarna och kan räkna med dem i sommarens affärer.

Sedan kom steg två. MFF kan till de 600 000 kronor man redan tjänat in i Fifa-bidrag på Miiko Albornoz VM-medverkan lägga de 15 miljoner kronorna som försäljningen av honom uppges inbringa.

Därmed är cirka 20 miljoner säkrade och MFF har skaffat sig ett betydligt bättre utgångsläge när man ska sätta samman truppen som ska försvara SM-guldet och helst avancera i Champions league-kvalet.

Möjligtvis – kanske till och med troligtvis – hade MFF tjänat lite mer om klubben haft is i magen och väntat någon vecka till eller till efter VM.

Men det hade varit att ta en alldeles för stor risk. En försäljning av Miiko Albornoz har stått på dagordningen en längre tid och när han kom med i Chiles VM-trupp var det totalbingo. Då blev det plötsligt dumt att ens försöka behålla honom i truppen eftersom den summa han kunde ge blev nyckeln till allt det andra man hoppas kunna göra.

Dessutom vinner MFF tid och handlingsutrymme på att göra klart affären redan nu. Varje extra vecka Daniel Andersson vet att han har de nödvändiga pengarna att agera med gör hans uppdrag lättare. Inte minst för att Sef-klubbarna beslutade att lägga det svenska övergångsfönstret som man gjorde. In stänger det den 11 augusti, ut den 31 augusti.

Nu kan MFF fortsätta att tacka nej till skambud på de spelare man redan har, som till exempel Robin Olsen.

Nu kan MFF dessutom täcka upp luckorna i truppen OCH förstärka där det behövs. Jag står fast vid att MFF när pusslet är färdiglagt måste ha fler spelare i truppen än när man startade sommaren. Behovet av minst ett (helst två-tre) etablerat klassnyförvärv finns. Men det gör även behovet av att bredda truppen med talanger både utifrån och från de egna leden.

Juts nu ser det ut så här:

Ut: Pontus Jansson, Miiko Albornoz, Mahmut Özen (förutsätter att hans utlåning snart blir klar).

In: Pa Konate, Isaac Kiese Thelin (förutsätter att MFF och IFK Norrköping kommer överens om en tidigare flytt).

Hittills står alltså MFF på minus både antals- och klassmässigt. Men som jag skrivit tidigare, pusslet kan bara bedömas och betygsättas när det är färdiglagt och försäljningen av Miiko Albornoz var nyckelbiten och det helt nödvändiga smörjmedlet för att allt i fortsättningen ska löpa gnisselfritt.

Sedan är det ju inget att hymla med att MFF i och med det här även slipper ett problem man haft att hantera ända sedan februari 2013 då Miiko Albornoz dömdes till villkorlig dom för sexuellt utnyttjande av en 14-åring.

Nu får Hannover 96 ta över det problemet och om någon tror att det är överspelat är det bara att gå in på Bundesligaklubbens hemsida och se att man tycker att det är nödvändigt att informera om och kommentera domen redan i den officiella presentationen av nyförvärvet.

 

Pa Konate kallas hem

Malmö FF kommer att utnyttja klausulen som säger att Pa Konate kan kallas hem från Öster under sommaren.

– Vi är överens med Öster och Pa om att han spelar där juni månad ut, berättar MFF:s sportchef Daniel Andersson.

Sedan börjar han träna med MFF och spelklar blir han när fönstret öppnar den 15 juli.

Därmed har MFF redan garderat sig för luckan som uppstår på ytterbackspositionerna när Mahmut Özen lånas ut till Kayseri Erciyespor i Turkiet.

Den övergången har MFF ännu inte bekräftat och formellt sett är den inte helt klar.

– Mahmut och hans agent var i Turkiet och förhandlade om de personliga villkoren. Det ska vara klart, men vi har ännu inte skrivit papperen med Kayseri Erciyespor, säger Daniel Andersson.

Men det är mest en formsak.

Om Miiko Albornoz lämnar kommer MFF att agera på marknaden. Då räcker det inte med att plocka hem Pa Konate. Och sannolikheten att Albornoz inte spelar i MFF i höst är hög. Flera riktigt tunga klubbar har redan tagit kontakt med MFF.

Spel i VM kommer att öka intresset än mer.

Just nu handlar det om pris – och om taktik.

Hur länge vågar de intresserade klubbarna vänta? En succé i VM kan ju driva upp priset. Och i hur stor utsträckning vågar MFF vänta på att det ska dyka upp flera klubbar och mer pengar?

………………………………………….

Om Pontus Jansson kan ni läsa här.

 

 

Duktig Kiese

Verkar vara lite trögt med att få ut artikeln med Daniel Anderssons kommentarer om värvningen av Isaac Kiese Thelin på Skånskan-webben så jag kör den här istället:

”Ryktena om att MFF ville göra klart med IFK Norrköpings anfallare Isaac Kiese Thelin visade sig stämma. Den 1 december börjar kontraktet gälla och det är skrivet på fyra år.

MFF och IFK Norrköping förhandlar dessutom om att lösa övergången redan i sommar.

– Värvningen är gjord för nästa år, betonar MFF:s sportchef Daniel Andersson.

– Det är klart att vi ska försöka ta hänsyn till spelarens önskemål och det finns fördelar med att få loss honom redan nu. Men det får vi prata om och det är som sagt för nästa år värvningen är gjord.

Även om MFF väntar ut kontraktet finns det kostnader med i bilden.

Isaac Kiese Thelin är född 1992 och omfattas av utbildningsbidragsreglerna.

– Till IFK Norrköping handlar det om 300 000 kronor. Sedan vet vi inte om hans förra klubb Karlslunds IF fick sin del vid förra övergången, säger Daniel Andersson.

Det är tredje året i rad IFK Norrköping tappar en spelare till en annan allsvensk klubb mitt i säsongen. 2012 var det Shpetim Hasani som lämnade för Örebro SK och 2013 gick Imad Khalili till Helsingborgs IF. Enligt uppgift hamnade Örebros ersättning till IFK Norrköping för Hasani på 700 000.

Daniel Andersson är övertygad om att Isaac Kiese Thelin kan bli värdefull för Malmö FF.

– Isaac är en duktig spelare som har specialkvaliteter som vi annars saknar i truppen. Han är stark i luften, en bra targetspelare och kan ta ner och hålla i bollen även på de långa uppspelen.

– Han var bland annat väldigt bra när vi mötte IFK Norrköping och det är inte lätt mot spelare som Filip Helander och Pontus Jansson, säger Daniel Andersson och bekräftar att den insatsen hjälpte till att övertyga MFF.

– Vi tittade en del på honom redan förra året, men givetvis hjälpte det till att han spelade bra mot oss.

– När vi har träffat honom har han dessutom visat en jäkla vilja att jobba hårt för att utvecklas

Att Isaac Kiese Thelin i år inte gjort ett enda mål i Allsvenskan och totalt bara sex på 46 matcher ser han inte som ett problem.

– Ibland får anfallare sekvenser där målen inte kommer så ofta. Han gjorde många mål i Karlslund och vår bedömning är att han är en duktig spelare som kan utvecklas rejält. När det blev klart att han inte skulle stanna i IFK Norrköping fick han ju dessutom mindre speltid där, påpekar Daniel Andersson.

MFF-förvärvet befinner sig för närvarande på Island med U21-landslaget. Därför har han inte kunnat presenteras på plats i Malmö. I ett pressmeddelande uttrycker han dock sin stora glädje.

– Det känns otroligt bra. Jag är väldigt glad över att komma till Sveriges största klubb. Det räcker bara att titta på tabelläget för att förstå varför jag vill komma till Malmö FF.”

Är det då bra eller dåligt att värva Isaac Kiese Thelin?

Än så länge är jag kluven.

Jag köper att MFF behöver den typen av spelare.

Mathias Ranegie blev ett lyft för MFF! Den uppfattningen backar jag inte en millimeter från. Kan Isaac göra samma sak som Ranegie gjorde är det en kanonvärvning, även om det bara är i enstaka matcher och när MFF behöver ställa om spelet mitt i en match.

Tittar man på statistiken ser det ut som om Thelin har en bra bit kvar till Ranegie-nivån och så är det givetvis. Men potentialen – och behovet – finns.

Därför vill jag avvakta och se.

Att värva Mathias Ranegie var omöjligt. Han har gjort det för bra i Watford.

Jag vet dessutom att MFF tittade på Dino Islamovic och diskuterade hans namn.

Nu valde man Isaac Kiese Thelin och då blir det upp till honom att bevisa att det var rätt.

……………………………………………..

När jag pratade med Daniel Andersson passade jag på att fråga om hur det går i diskussionerna om att få Torino att slanta upp för att få loss Pontus Jansson tidigare än den 31 juli.

Glädjande nog var Daniel väldigt positiv.

Utan att lova något – inget är klart förrän det är klart som den korrekta klyschan heter – trodde han att det nu är riktigt nära en överenskommelse.

I så fall win win för alla parter.

Pontus får starta sin nya karriär samtidigt som de övriga lagkamraterna.

Torino kan slussa in honom i truppen och laget med rätt timing.

Malmö FF säkrar betalningen och får ett bra avslut med Pontus.

 

 

MFF drog lakanet av spöket

Nu har Malmö FF vunnit så många gånger utan att imponera att det är – imponerande!

Men det bästa med 1-0 mot Mjällby AIF var:

1) Att MFF effektivt drog lakanet av det fula och ettriga Strandvallenspöket. Nu slipper spelarna och alla kring klubben allt – befogat – snack om att MFF aldrig vunnit borta mot Mjällby.

2) Att de tre poängen ger en effekt i tabellen som kan bli guld värd och ge trygghet.

Nu leder MFF Allsvenskan med fem poäng och nästan det första Guillermo Molins sa efter matchen var att sex poäng i de två närmaste omgångarna mot de tippade toppkonkurrenterna AIK och Elfsborg ger ett härligt utgångsläge inför VM-uppehållet.

Han kan det här…

Inget är klart, vilket han också var mycket noga med att påpeka. Men bra kan bli bättre.

Det gäller givetvis spelet också. Första 35 minuterna spelade MFF som i sirap. Vid målet visade man sedan vad laget förmår när bollen går snabbt, rörelsen är rätt och spelare som Markus Rosenberg, Magnus Eriksson och just Guillermo Molins kliver fram och utmanar ett försvar.

Spetskompetens i dubbel bemärkelse och en ny sekvens i den andra halvleken när Markus Rosenberg kom fri och brände mot Mattias Asper visade klassen.

Då hade MFF råd att inleda lugnt.

Om Mackan satt 2-0 hade man inte ens behövt briljera med att hålla bollen mot slutet nere vid hörnflaggan.

Men det var rätt skönt att se att Malmö FF kan det också. Det kommer att behövas.

Åge Hareide påpekade till och med på presskonferensen att laget fick god träning i att kontrollera en match vid 1-0-ledning.

Bakåt var det egentligen inga problem.

Mjällby AIF skapade väldigt lite. Totalt hade laget två avslut. Bara ett av dem var på mål.

MFF hade sju respektive sex.

Inte bra nog, men betydligt vassare och bättre än Mjällby AIF.

Pratade dessutom med ett par mer trogna Strandvallenbesökare än jag och de bekräftade bilden jag fått efter att ha sett tre-fyra tv-matcher med Lister-laget.

Mjällby AIF är på väg uppåt och gjorde sin vassaste insats på mycket länge.

Det har tagit tid för Lasse Jacobsson att hitta rätt. Nu tror jag faktiskt att han börjat göra det.

På twitter skrev jag direkt på slutsignalen.

MFF-seger med 1-0 och två matchhjältar: Guiullermo Molins och det nya borta-stället.

Det står jag fast vid.

Molins är väl rätt självklar.

Och de nya bortadräkterna är snygga.

Barbershop-perioden kan vi lika lugnt som MFF spelade lägga till handlingarna.

Vill plussa på med en sak dock.

Mittbackarna Filip Helander och Erik Johansson gjorde en kanonmatch.

Ett bra besked när Pontus Jansson håller på att fasas ut.

Största besvikelsen?

Ingen ekorre!

 

…………………………………………………

Daniel Andersson var för övrigt rätt bestämd när det gällde ryktet som plötsligt poppat upp att Miiko Albornoz skulle vara klar för Porto.

– Jag har inte hört någonting.

– Ja det vill säga, jag har ju läst om ryktet, men det är allt.

 

 

 

 

Därför tjänar MFF på en tidigare flytt

Givetvis är det bra för Pontus Jansson att komma ner ett par veckor tidigare till Torino och starta försäsongen samtidigt som sina nya lagkompisar.

Men det är dessutom mycket bra för MFF.

Just den detaljen har helt kommit bort i dagens turer kring en eventuell tidigare flytt.

Förklaringen är att det är ett bra sätt för MFF att säkra betalningen. Eller göra vad man kan för att förbättra läget.

Om Pontus Jansson flyttar när kontraktet går ut den 31 juli ska Torino bara betala utbildningsbidraget på cirka 4,5 miljoner kronor. Eftersom kontraktet gått ut har MFF ingen möjlighet att låta bli att släppa spelarlicensen till pengarna finns på kontot och Torino har 30 dagar på sig att betala. Om man inte gör detta blir det en – säkert långdragen och alltid oviss – Uefa-tvist.

Om Pontus Jansson ansluter till Torino efter BP-matchen den 6 juli är situationen rätt annorlunda.

Då finns det en licens att släppa och en möjlighet att kräva pengarna på bordet innan villkoren i uppgörelsen är uppfyllda.

MFF:s sportchef Daniel Andersson upprepar hela tiden att om man ska släppa Pontus tidigare ska det kosta minst en summa som motsvarar utbildningsbidraget.

Tre veckor tidigare flytt innebär därmed att:

Pontus Jansson får en smidig och bra start i Torino.

MFF får pengarna man ska ha.

Torino får nyförvärvet på plats när det passar bäst och visar god vilja.

Vi får se.

Jag är skeptisk. Men hoppas jag har fel.

På sätt och vis kan man se MFF:s vilja och kontakt med Torino som ett sätt att få serie A-klubben att visa korten.

Om man tänker betala de 4,5 miljonerna utan strul är det ju närmast korkat att inte betala samma summa på ett något annorlunda vis och som bonus flytta fram övergången så att den passar klubben bättre.

Går Torino inte med på det kommer i alla fall jag att se det som ett tecken i skyn på att man inte frivilligt kommer att betala utbildningsbidraget heller.

Här kan ni läsa lite mer om vad Pontus Jansson och Daniel Andersson säger om en eventuell tidigare flytt.

…………………………………………………..

Malmö FF är ytterst nära att sy ihop en riktigt vass träningsmatch inför Champions League-kvalet.

Först blir det hemmamatchen mot FC Köpenhamn som tidigare bestämt. Sedan väntar troligen en resa till Belgrad för att möta Partizan.

Just den typen av resa det kan bli i CL-kvalet. Dessutom ett bra motstånd.

………………………………………………………

MFF;s U19 är klart för final i Ligacupen efter att idag ha slagit ut IFK Norrköping med förkrossande 9-1.

Här kan ni läsa min text om matchen.

I finalen väntar BK Häcken, som slog Örebro SK med 4-2 i sin semifinal.

 

 

 

 

 

Mackan kom hem

En kanonvärvning är det fortfarande.

Och nu är den i hamn.

Markus Rosenberg är bara en läkarundersökning från – en ren formalitet – att bli MFF-spelare och debuterar troligen redan i onsdagens match mot Columbus Crew i Florida.

Därmed kan man lägga en fördel till de många andra.

För det första är Markus Rosenberg, som jag flera gånger utförligt tjatat om ett riktigt bra nyförvärv.

Vi tar det en gång till:

13 mål på 44 matcher i Ajax, 40 på 122 i Werder Bremen och 9 på 33 i Santander.

Sitter fast på bänken i Premier league gör säkert 50-100 spelare som hade gjort succé i Allsvenskan.

Mackan är bra i spelet, bra för MFF och extra sugen på att komma hem.

Malmö FF är hans lag, han har följt det under utlandskarriären och alltid pratat om att komma tillbaka till Malmö när tiden var mogen. Nu är den det.

När jag pratade med Daniel Andersson (läs gärna texten här) betonade han att affären inte varit möjlig utan Markus vilja att komma hem. Det var han som förhandlade sig loss från kontraktet med West Bromwich.

Att han blev fri från det innebär i sin tur fördel nummer två.

MFF behöver inte betala någon övergångssumma.

Däremot givetvis en signeringsbonus och en fet lön. Men ändå mager jämfört med den han hade i England. Viktigt att komma ihåg är dessutom att övergången ryms i den budget som Malmö FF lagt. Annars hade den aldrig blivit godkänd av styrelsen, som Daniel Andersson mycket riktigt direkt påpekade.

Fördel nummer tre är att det gick så snabbt. Att parterna väntat till dess att fönstret i England stängde behövs ingen Sherlock Holmes för att räkna ut. Sedan tog det mindre än ett dygn innan Markus och hans agent förhandlat färdigt med West Bromwich och kunde göra klart med MFF.

Därmed tjänar MFF tid.

Han får vara med på slutet av Floridalägret och spela en match före hemresan.

Hemma i Malmö väntar en bortamatch mot Nordsjälland och på MFF:s födelsedag den 24 februari en hemmamatch mot Mjällby AIF som nu bör fylla läktarna på Malmö IP.

Sedan är det fortfarande långt kvar till säsongsstarten.

Bara att gratulera nye sportchefen Daniel Andersson till en god affär och en riktig rivstart.

Gjorde förresten just det och då sa han precis det man förväntar sig av Daniel Andersson.

– Ja för egen del känner jag ingen prestige eller vill ta åt mig någon ära. Jag är mest intresserad av att mitt MFF ska få ett så bra lag som möjligt.

För det är ju just så det är i det här fallet. En ur-MFF.are har gjort klart med en annan ur-MFF.are. Alla affärer behöver inte alls vara sådana. Inte ens majoriteten. Men det är skönt att någon fortfarande är det.

 

 

 

Vänta inte för länge på Daniel

Som jag ser det står MFF inför ett vägval där Daniel Andersson är en nyckelperson.

Antingen tänker man långsiktigt från start

Eller så tänker man kortsiktigt för att det till slut ska bli långsiktigt.

Och allt hänger på om man menar allvar med att Daniel Andersson är en kugge det ska byggas på i ytterligare kanske 15-20 års tid i MFF-miljön.

Låter det invecklat? Det är rätt enkelt.

När Rikard Norling ersatte Roland Nilsson valde MFF att tillsvidareanställa honom. Det känns som om klubben fortfarande tycker att det är en bra lösning just för att betona det långsiktiga.

Norling blev kvar i 2,5 år. Meningen var att det skulle blivit en längre period. Kör MFF vidare på den linjen tillsvidareanställer klubben nästa huvudtränare också, vilket innebär att hen helst ska vara kvar 4-5 år. Eller ännu längre.

Väljer man Daniel Andersson blir det inga problem. Får han välja själv krävs det lyftkran för att få bort honom från MFF-miljön, om ens det räcker. Han kan göra en Ferguson, eller Nanne, om han får. Väljer man någon utanför klubbkretsen, typ Jörgen Lennartsson, uppstår frågan: vad händer då med Daniel Andersson? Ska han stå på tillväxt till 2018-2019?

Några formella hinder för att flytta upp honom finns inte. Han är snart klar med tredje steget i utbildningen och kommer att uppfylla förbundskraven.

Han har hjärtat för klubben, gillas av spelarna, är inkörd på spelidén MFF valt och ska fortsätta med, har varit med i förberedelsearbetet för nästa säsong och ställer inte till oreda i organisationen.

Med det sista menar jag att eftersom vd:n Per Nilsson bekräftat att alla som jobbade med Rikard Norling och Daniel Andersson i ledarstaben 2013 (Simon Hollyhead, Jonnie Fedel, Vito Stavljanin, Greger Andrijevski, Kenneth Folkesson, Wilner Registre, Sverker Fryklund och Pär Herbertsson) har kontrakt även 2014 finns det väldigt få luckor att fylla.

Vill en ny tränare ändra; stora problem.

Vill en ny tränare komplettera; ett problem som går att lösa, men som kostar.

Daniel Andersson; bara att köra på.

Givetvis ska en tränare för en klubb som har ambitionen att bli ledande i Norden vara redo för uppgiften. Naturligtvis krävs det något extra för att lotsa ett lag i ett Champions league-kval.

Så frågan MFF måste ställa är när Daniel är redo för uppgiften att vara huvudtränare? Många säger att det kan dröja ett år till. Men om han ska få chansen finns det bara två sätt att göra det.

1) Våga ge honom uppdraget direkt. Han har redan lärt sig massor och kommer att fortsätta att förbättra sig under säsongen.

2) Välj en tillfällig lösning med stor internationell erfarenhet som accepterar att rollen är att satsa allt på att klara dubbeluppgiften att kvala in till Champions league-gruppspelet och försvara SM-guldet 2014 och sedan lämna över till Daniel Andersson. OM man väljer den vägen kan man också pytsa in några miljoner extra i lön för att hitta ett riktigt tungt meriterat namn.

 

 

Olyckligt på många olika sätt

Rikard Norlings beslut att säga upp sig som tränare i Malmö FF var en kalldusch. Dessutom olyckligt på många olika sätt.

1) Personkemin.

Han hade många vänner i föreningen, i supporter- och medlemsleden, på kansliet, i ledarstaben och framförallt bland spelarna som till slut är de som ska göra jobbet! Alla älskade inte honom. Det finns inget sådant som en tränare som gillas av samtliga spelare i truppen. Men i MFF var undantagen få (och en av dem skrev nyligen på för BK Häcken).

2) Kontinuiteten.

Fem år i rad har de allsvenska guldlagens tränare slutat eller fått gå.

Den trenden är MFF en del av.

I MFF gick Tom Prahl som gisslan ett år efter guldsäsongen 2004, väl medveten om att det skulle vara slut efter 2005 och att det inte gick att jobba långsiktigt. Roland Nilsson valde pengarna i FC Köpenhamn efter guldet 2010 och nu kliver alltså Rikard Norling av.

Att både Håkan Jeppsson och Per Nilsson betonade att Norlings sätt att sluta var så mycket bättre än Roland Nilssons hjälper liksom inte. Effekten blir den samma. När MFF – och de övriga svenska guldlagen – ska bygga vidare mot Champions league-kvalet blir det efter en omstart med ny tränare.

3) Ovissheten.

Då menar jag inte väntan på den nya tränarlösningen. Det fixar sig även om det kan ta ett par veckor och MFF är den här gången mycket mer och bättre förberett än när Roland Nilsson tog till flykten.

Krasst nog är det bara att gå tillbaka till i somras när en arbetsgrupp i Malmö FF-styrelsen utförligt scoutade olika alternativ. Jobbet är därmed delvis gjort. Delvis för att MFF inte har koll på om kandidaterna man pratade med då fortfarande är tillgängliga.

En är det inte. Magnus Haglund hann få nytt jobb. Det ska MFF vara tacksamt för.

Det allvarliga är istället att Rikard Norlings och MFF:s ovilja att berätta exakt varför han tog beslutet att säga upp sig föder onödiga och skadliga spekulationer.

Rikard Norling har fått kämpa för att behålla uppdraget i MFF. Två gånger – minst – var det nära att ta slut i förtid.

Stridsyxan mellan honom och framförallt sportchefen Per Ågren begravdes heller aldrig helt och hållet. Det har pratats mycket om personkemi. Jag tror att det handlar om något helt annat, nämligen hur hårt man ska satsa och hur snabbt besluten ska tas.

Ågren vill jobba försiktigt och noggrannt enligt ett i förväg fastlagt schema och ta lika mycket hänsyn till de ekonomiska ramarna som de sportsliga ambitionerna.

Norling vill välta världen och allt som står i vägen där han drar fram. Satsa hårt, tufft och mycket – och saker ska gå snabbt.

Det gav ett guld. Nu gäller det att gå vidare.

Paradoxalt  nog vann egentligen Rikard Norling kampen innan han valde att gå.

1997 blev Frans Thijssen tränare i Malmö FF. Bland det första han gjorde var att utnyttja sin makt och göra en rejäl, i den övriga klubbledningen ej förankrad, rensning i spelartruppen.

Sedan kom Roland Andersson och Thomas Sjöberg, en sejour som slutade med degradering till superettan. Efterträdaren Michael Andersson förde omedelbart upp laget till allsvenskan igen, men utnyttjade i en del frågor också sin tränarmakt på ett sätt MFF-ledningen inte gillade.

Då tog MFF-styrelsen beslutet att begränsa tränarmakten. In kom en sportchef i Hasse Borg. Han satt kvar i tio år.

På sätt och vis fanns problemet redan då. Tom Prahl ville till exempel bestämma mer än han fick.

Det är i det historiska perspektivet man ska se omorganisationen MFF genomförde för bara någon vecka sedan.

Då likställdes sportchefs- och huvudtränarrollen.

Istället för att ha gången styrelse, vd, sportchef och tränare placerade man sportchefen och tränaren jämsides på samma plattform direkt underställda vd:n Per Nilsson.

Jag lade ner rejält med tid i snacket efter presskonferensen på att få bekräftat att den organisationsförändringen ligger fast.

Det gör den!

Per Nilsson bekräftade.

Håkan Jeppsson bekräftade och framhöll att ändringen är gjord för att anpassa sättet att jobba till vad som fungerar bäst och till hur man redan börjat arbeta.

Därför är just nu Daniel Andersson chefstränare direkt underställd Per Nilsson utan Per Ågren som mellanled.

Och samma sak kommer att gälla när den nye tränaren anställs.

Bra så.

För jag är faktiskt övertygad om att organisationen i sig var en rätt avgörande faktor bakom slitningarna som förekommit i den sportsliga verksamheten.

Per Nilsson gav dessutom ett annat viktigt besked.

Alla de övriga i ledarstaben kring A-laget har kontrakterats för en fortsättning.

Det innebär att det förutom de uppenbara sportsliga anledningarna till att fylla luckan efter Rikard Norling med Daniel Andersson även finns en ekonomisk.

I budgeten finns det inget utrymme för att anställa någon i staben som den nye tränaren vill ”ta med sig” eller rekrytera på egen hand.

Klart att det kan gå att plocka fram extramedel i enstaka undantagsfall påpekade Per Nilsson.

Men med Daniel uppstår inte det problemet. Då är det bara hans roll som ska ersättas.

Jag skulle älska att se Daniel Andersson som huvudtränare i Malmö FF. Tror dessutom att det skulle fungera bra.

Bland de övriga alternativen tror jag på tre huvudspår.

1) Daniel Andersson och Patrik Andersson.

Brödraparet förenat!

2) Jonas Thern.

Har varit aktuell förr. Kan bli det igen.

3) Jörgen Lennartsson.

Är ledig och det finns folk i föreningen som talar sig väl för den lösningen.

Jag skulle också gärna se att MFF hade modet att bredda perspektivet, agera som den storklubb man är och våga gå in och sno en tränare som inte är ledig.

Alternativt söka sig utomlands.

Ryktessnurran kommer i alla fall att snabbt dra igång.

Både när det gäller vem som ska träna MFF och var Rikard Norling ska ta vägen.

Ett rykte kan jag ta död på direkt.

Norling ska inte ta över landslaget efter Erik Hamrén.

Att det ryktet inte stämmer kommer från den bästa möjliga källan.

Om det blir Brann i Norge återstår att se.

Bergens Tidene borde ha god insyn i Brann och det är därifrån uppgiften kommer.

Till motsatsen är bevisad utgår jag dock från att Brann är ett alternativ som lockat Rikard Norling först efter det att han bestämt sig för att sluta i MFF.

Att lämna mästarlaget i Sverige för åttan i Norge är lite grann som att byta bort en BMW mot en sparkcykel.

Ett nerköp. Ett rejält sådant.

Norling drivs av ambition och passion.

Oavsett om sedelbuntarna är tjockare i olje-Norge är det inte därför han väljer Brann utan för att det råkar vara alternativet som lockar mest sedan han av andra skäl valt att sluta i Malmö FF.

Det kommer att ta en tid innan chocken efter dagens besked i tränarfrågan lagt sig.

Men nästa presskonferens kommer att bli trevligare.

Då räknar jag kallt med att det är dags att presentera Mjällbybacken Mahmut Özen (ska erkänna att det var det jag trodde skulle ske när jag satt på cykeln på väg till dagens pk…)

 

 

Ole Törner

Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.

Ålder: 58

Yrke: Journalist

Bor: Malmö

Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who

Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.

Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.

Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.


×