MFF vinner guld ändå

Allsvenskans bäste spelare missar resten av säsongen. Det är givetvis ett hårt slag för vilket lag som helst. Men Malmö FF kommer att vinna SM-guld ändå.

Guillermo Molins betyder mycket för MFF.

Insatsen fram till den olycksaliga korsbandsskadan mot Partizan Belgrad höll landslagsklass.

Han är kapten – och är det av en anledning.

Men jag tänker inte göra misstaget att förringa resten av MFF-truppen och Åge Hareides och spelarnas förmåga att sluta sig samman och lyfta sig de procenten som behövs för att kompensera.

Dessutom är det inte färdigvärvat.

MFF har ett försprång ï Allsvenskan på sex poäng. Det håller man.

Däremot blir det väldigt mycket svårare att gå hela vägen i Champions league-kvalet.

Den första omgången mot Ventspils är som att få slå en strike två meter framför käglorna.

Lettiska mästarna ska MFF slå sju dagar i veckan. Förra säsongen var det Elfsborg som mötte det landets mästarlag. Då blev det sammanlagt 11-1.

Sedan hänger det på lotten. Utan den samlade offensiva kraften från Molins, Markus Rosenberg, Magnus Eriksson och Emil Forsberg krävs det tur.

I den svenska konkurrensen håller MFF ändå.

Inte minst för att jag förväntar mig att Markus Rosenberg – den nye kaptenen ute på planen? – nu tar klivet han har förutsättningarna att ta.

Då menar jag att Rosenberg tar över Molins stafettpinne som Allsvenskans bäste spelare.

En 100-procentig Markus Rosenberg är det.

Hittills har han glänst utan att vara helt på topp. Som Molins i höstas. När många hyllade honom utan att veta att det fanns ett snäpp till.

Det finns det alltså hos Rosenberg också. Vad det innebär för en spelare som gjort fyra mål och sex assist på elva matcher kan vi bara gissa oss till.

Lägg till att:

Förra årets poängkung Magnus Eriksson också kan varva upp.

Pawel Cibicki, som kan spela både yttermittfältare och anfallare, står och stampar ivrig att visa upp sig efter att ha nobbat Hollandsflytten.

Simon Kroon och Simon Thern är yttermittfältsalternativ som rätt många allsvenska konkurrenter slickat sig om munnen om de haft.

Agon Mehmeti troligen är på ingång.

Och det ser trots allt rätt bra ut.

 

De som är oroliga ska framförallt vara det för de två närmaste matcherna!

Brommapojkarna borta på söndag och Åtvidabergs FF hemma den 12 juli blir nyckelmatcher.

MFF ska visa att chocken efter Guillermo Molins skada har lagt sig och att man fortfarande kan prestera.

Dessutom ska laget göra det utan Guillermo Molins, Pontus Jansson och Miiko Albornoz innan nyförvärven är på plats.

För att de ska vara det måste fönstret ha öppnat och Daniel Andersson ha jobbat färdigt.

Den 19 juli ställs MFF mot Kalmar FF. Då har fönstret öppnat och då är Pa Konate och förhoppningsvis även Isaac Kiese Thelin – om MFF och IFK Norrköping kommit överens – tillgängliga.

På sikt och i nästa omgång i CL-kvalet krävs det mer. Men det löser Daniel Andersson, Jag säger inte att det är lätt, bara att han löser det.

Ska jag gissa tror jag att Agon Mehmeti är med i matchtruppen mot Kalmar FF.

 

 

 

 

 

Det värsta som kan hända laget

Om – och om är fortfarande själva nyckelordet i det här resonemanget – korsbandet är av på Guillermo Molins är det tragiskt för honom och ett dråpslag för MFF.

Gische är MFF:s i särklass viktigaste spelare.

På planen där han i höstas var suverän och i år ibland varit ännu bättre.

På och utanför planen i lagkaptens- och pådrivarrollen. Han är kaxig med glimten i ögat, förvaltar arvet från 70- och 80-talen då spelarna såg det som självklart att MFF är bäst i Sverige och han visar alltid vägen för de övriga spelarna, både de rutinerade och de unga.

Då blir det rätt ointressant i jämförelse att MFF spelade 3-3 i träningsmatchen mot Partizan Belgrad efter att ha lett med 3-0. Det enda som går att säga om det är att MFF spelade perfekt bortaplanspel fram till 3-0, tappade lust och luft efter Molins skada, men att om det här varit en förstamatch i ett playoff hade 3-3 varit en kanonresultat att ta med sig. Där är också en lärdom att dra. Att inte gnälla för att det blev 3-3 utan förstå att det är ett bra slutresultat. Tre mål borta är lysande.

Nu väntar ett par nervpirrande dagar innan det definitiva beskedet kommer om hur allvarlig Guillermo Molins knäskada är. Det såg inte bra ut när han strax före pausvilan landade på benet och sedan kördes ut med bår-bil med stora smärtor. Reaktionen hos de övriga spelarna sa det mesta. Men det kan ju vara till exempel menisken. Tills vidare väljer jag att ha hoppet kvar.

Det tog för övrigt bara några minuter efter skadan innan en massa förslag på ersättare började ramla in.

Så ja, även om det bär emot, kan jag delta i de spekulationerna.

Min utgångspunkt är att Guillermo Molins inte kan ersättas!

Tobias Sana? Inte i närheten.

Chippen Wilhemsson? Samma sak.

Agon Mehmeti? Agon är framförallt anfallare. Men för mig är det ändå ett bättre alternativ. Agon har MFF-hjärta, han kan spela yttermittfältare också och vi som sett honom på träningarna vet att han lagt på sig 7-8 kilo muskler och sett riktigt vass ut. Åge Hareide är en av dem som gillat vad han sett.

Problemet med Agon Mehmeti är att jag velat ha in honom i truppen ändå. Som ett komplement och en vässning av MFF, inte som ersättare för någon som gått sönder.

Men okej. Om man plockar in Agon Mehmeti och dessutom ger Piotr Johansson från U19 en lärlingsplats har man minimerat den negativa effekten som en långtidsfrånvaro för Guillermo Molins ändå skulle ge. Piotr är stor, bra på att ta sig förbi på kanten och stod som jag ser det ändå först i kön bland spelarna som väntade på en chans som lärling i A-truppen.

Osseynou Ndiaye, den ene av de testspelande senegaleserna, är en joker. Han var riktigt bra som högeryttermittfältare i första halvlek mot FC Höllviken. Mot division 2-motstånd förvisso, men Mehmeti, Johansson OCH Ndiaye kan vara en lösning.

Dessutom kan MFF hålla fast vid behovet av att köpa in en riktigt vass central mittfältare – det kvarstår nämligen i hög grad – och flytta ut Simon Thern på kanten. Han är bra på mitten, men bra på kanten också och måste spela där det är bäst för laget.

Och om man ska köpa in spelare utifrån vill jag se bättre namn än Sana och Chippen. Emil Hallfredson är förmodligen för dyr, men då börjar vi snacka…

 

Äntligen matcher för Mohlin

I A-laget har Sixten Mohlin hamnat utanför matchtrupperna.

I U21 har Zlatan Azinovic stått.

Det har gjort att MFF:s stora målvaktstalang fått för få matcher. Eller periodvis inga alls.

Han har inte varit nöjd med den situationen och i längden hämmar det hans utveckling.

Därför är det ytterst glädjande att det de senaste veckorna skett ett trendbrott. Delvis tack vare superettanlaget IFK Värnamo.

Helt i skymundan av en massa andra saker som inträffat i MFF spelade nämligen Sixten Mohlin den 17 juni en seriematch för Värnamos U21-lag.

IFK Värnamo mötte Landskrona BoIS, föll med 1-2, men Sixten gjorde en helt okej insats.

– Vi åkte upp till Landskrona och såg matchen just för att markera att vi tycker att det är viktigt att Sixten också får speltid, säger MFF-tränaren Åge Hareide.

Att möjligheten uppkom var dock mest en slump. IFK Värnamo hade problem med skador på målvaktssidan och eftersom man har ett bra samarbete med MFF frågade Smålandsklubben om det gick att låna in Sixten till just den matchen.

Efter det har Sixten Mohlin även stått i MFF:s U21. Han spelade i går när MFF mötte Häcken uppe i Göteborg.

– Sixten behöver som sagt speltid och Zlatan Azinovic hade inga problem med att avstå den matchen. Vi måste se till att hålla igång Sixten också, betonar Åge Hareide.

MFF får absolut inte hamna i en situation där Sixten Mohlin tröttnar och vill lämna/lånas ut för att få speltid.

Och innan de här två matcherna var den risken rätt stor…

 

 

 

Bästa möjliga lottning

Malmö FF brukar inte ha tur i lottningar. Den här gången hade klubben det.

Ventspils var det överlägset bästa alternativet av de sex som var tillgängliga efter det att Uefa natten mot lottningsdagen gjort gruppindelningen.

I Göteborg hade det förmodligen hetat att det var ryssligt ballt att MFF fick ett lett motstånd.

Men såna är inte vi…

Istället är det bara att konstatera att Sparta Prag, Celtic, Partizan Belgrad. Debrecen eller Slovan Bratislava alla hade varit mycket svårare.

Min mardrömslott var för övrigt inte Celtic.

De har inte hunnit varva upp säsongen, har precis bytt tränare och tappat Samaras. Dessutom har MFF de senaste åren presterat mycket bra både spel- och resultatmässigt mot brittiskt motstånd.

Med tanke på MFF:s insatser mot Rangers och Hibernian ville Celtic garanterat inte ha MFF.

Därför hade Sparta Prag varit tuffast.

MFF börjar hemma den 16 juli och spelar returen i Ventspils den 23 samma månad.

Det är den lilla detaljen som skiljer en mycket bra lottning från en perfekt. Jag tror att det hade varit bättre att börja borta.

Åge Hareide har ända sedan han anställdes i MFF stenhårt jobbat på att förbereda laget på spel i Europa.

Därför väntar nu två skräddarsydda träningsmatcher, borta mot Partizan Belgrad och hemma mot FC Köpenhamn.

I de två allsvenska matcherna som ska avverkas innan det är dags – BP borta och Åtvidaberg hemma – kommer MFF också att anpassa spelet och taktiken till det som väntar.

Att det är just BP och Åtvid och att det blev Ventspils har ingen betydelse. Jag frågade Hareide om det blir exakt samma förberedelser inför Ventspils som om det blivit Celtic.

Svaret är ja.

Mer cyniskt, mindre offensivt, mer bortaanpassat och med stor hänsyn till att det är resultatet i två matcher som gäller. Kommer man under på bortaplan får aldrig mer det som drabbade MFF mot Dynamo i Zagreb inträffa. I så fall ska blödningen stoppas!

Därför hade det varit bättre att starta borta.

Dels i det här dubbelmötet.

Men framförallt för att öva inför det som ska komma. Att lära sig att få med sig ett resultat.

För MFF måste genom ytterligare två kvalomgångar för att nå dit klubben vill nå.

……………………………………………………..

En sak framgår rätt tydligt av dagens lottning.

Champions League är väldigt  mycket tuffare än Europa League. Inte minst i det här stadiet.

MFF kunde alltså få Celtic, Sparta Prag, Ventspils, Partizan Belgrad, Debrecen eller Slovan Bratislava.

Jämför gärna med Brommapojkarna som kunde få Jelgava (Lettland), Fram Reykjavik (Island), B36 Torshavn (Färöarna), VPS (Finland), Aberystwyth Town (Wales) eller Atlantas (Litauen).

Eller IFK Göteborg som kunde ställas mot Fola Esch (Luxemburg), Vikingur (Färöarna), Banga (Litauen), Sillamäe Kalev (Estland), Broughton (Wales) eller Glenavon (Nordirland).

Alla de tolv lagen är troligen sämre än Ventspils, som var MFF:s drömlottning.

…………………………………………………………

Lite snabba fakta om Ventspils.

Hemmaarenan tar 3 200 åskådare och känns rätt lik Hästhagen.

Efter en bra inledning i serien har laget tappat formen. Senaste fem matcherna har gett fyra förluster och en 0-0-match. Utan ett enda mål framåt.

Stjärnorna är 31-årige ryske anfallaren Vadim Jantjuk (sju mål på 13 matcher), Ahmed Abdultaofik (fem mål på 13 matcher) och spanske försvarsspelaren Kiko som Ventspils värvade från en isländsk klubb. Den ende landslagsspelaren är 28-årige Jurijs Zigajevs, en vänster yttermittfältare som spelade sammanlagt 34 minuter i VM-kvalet.

…………………………………………………………….

Älskar Guillermo Molins kommentarer efter lottningen.

Dels var han noga med att påpeka att man inte ska underskatta, att det gäller att följa Åge Hareides alla instruktioner och att utan en 100-procentig inställning kan det gå snett.

Dels konstaterade han ärligt:

– Om vi inte slår ut Ventspils har vi inte i Europa att göra.

Och:

– Om Ventspils frågat någon av MFF:s spelare om de ville spela där istället hade alla sagt nej.

 

 

 

 

 

 

 

 

En helt nödvändig försäljning

Försäljningen av Miiko Albornoz är bra för Malmö FF.

På alla vis.

Framförallt är den biten som gör att sportchefen Daniel Andersson nu kan lägga en massa andra bitar i det totala pusslet.

På kort tid har MFF:s sportchef gjort två affärer som gett handlingsutrymme i sommarfönstret.

Först kom MFF och Torino överens om att Pontus Jansson kunde ansluta tidigare till Torino. Därmed slapp MFF en osäker fordran på ett utbildningsbidrag på 4,5 miljoner kronor och fick en övergångssumma på minst samma belopp. Torino hade nästan säkert inlett en tvist om utbildningsbidraget, en tvist som kunnat ta år och mynna ut i ingenting hur rätt MFF än hade i sakfrågan. Nu får man pengarna och kan räkna med dem i sommarens affärer.

Sedan kom steg två. MFF kan till de 600 000 kronor man redan tjänat in i Fifa-bidrag på Miiko Albornoz VM-medverkan lägga de 15 miljoner kronorna som försäljningen av honom uppges inbringa.

Därmed är cirka 20 miljoner säkrade och MFF har skaffat sig ett betydligt bättre utgångsläge när man ska sätta samman truppen som ska försvara SM-guldet och helst avancera i Champions league-kvalet.

Möjligtvis – kanske till och med troligtvis – hade MFF tjänat lite mer om klubben haft is i magen och väntat någon vecka till eller till efter VM.

Men det hade varit att ta en alldeles för stor risk. En försäljning av Miiko Albornoz har stått på dagordningen en längre tid och när han kom med i Chiles VM-trupp var det totalbingo. Då blev det plötsligt dumt att ens försöka behålla honom i truppen eftersom den summa han kunde ge blev nyckeln till allt det andra man hoppas kunna göra.

Dessutom vinner MFF tid och handlingsutrymme på att göra klart affären redan nu. Varje extra vecka Daniel Andersson vet att han har de nödvändiga pengarna att agera med gör hans uppdrag lättare. Inte minst för att Sef-klubbarna beslutade att lägga det svenska övergångsfönstret som man gjorde. In stänger det den 11 augusti, ut den 31 augusti.

Nu kan MFF fortsätta att tacka nej till skambud på de spelare man redan har, som till exempel Robin Olsen.

Nu kan MFF dessutom täcka upp luckorna i truppen OCH förstärka där det behövs. Jag står fast vid att MFF när pusslet är färdiglagt måste ha fler spelare i truppen än när man startade sommaren. Behovet av minst ett (helst två-tre) etablerat klassnyförvärv finns. Men det gör även behovet av att bredda truppen med talanger både utifrån och från de egna leden.

Juts nu ser det ut så här:

Ut: Pontus Jansson, Miiko Albornoz, Mahmut Özen (förutsätter att hans utlåning snart blir klar).

In: Pa Konate, Isaac Kiese Thelin (förutsätter att MFF och IFK Norrköping kommer överens om en tidigare flytt).

Hittills står alltså MFF på minus både antals- och klassmässigt. Men som jag skrivit tidigare, pusslet kan bara bedömas och betygsättas när det är färdiglagt och försäljningen av Miiko Albornoz var nyckelbiten och det helt nödvändiga smörjmedlet för att allt i fortsättningen ska löpa gnisselfritt.

Sedan är det ju inget att hymla med att MFF i och med det här även slipper ett problem man haft att hantera ända sedan februari 2013 då Miiko Albornoz dömdes till villkorlig dom för sexuellt utnyttjande av en 14-åring.

Nu får Hannover 96 ta över det problemet och om någon tror att det är överspelat är det bara att gå in på Bundesligaklubbens hemsida och se att man tycker att det är nödvändigt att informera om och kommentera domen redan i den officiella presentationen av nyförvärvet.

 

Annan ännu ett alternativ

Har redan kört en bloggtext efter FC Höllviken-MFF.

Kolla in här nere, om du inte redan läst.

Men vi kör väl lite mer bonusinfo.

Efter matchen bekräftade Åge Hareide nämligen att Anthony Annan inte är ett dött spår.

I snacket om jakten på en etablerad spelare tog jag upp hur nära det varit att MFF lyckades sy ihop Annan-övergången i förra fönstret.

– Det var väl så här nära, sa jag och mätte upp en centimeter mellan två fingrar.

– Myckat närmare än så, svarade Hareide.

Allt var i princip spikat när Schalke 04 fick ett par skador och plötsligt inte ville släppa den 27-årige centrale mittfältaren från Ghana. Efter det fick han ju också lite speltid mot bland annat Dortmund i Bundesliga.

Den här gången finns det fler alternativ för Annan och hans agent.

Men går det vill MFF vara med i bilden nu också.

– Och han gillar att spela i Skandinavien efter sina år i Norge, påpekade Åge Hareide.

Anthony Annan in hade varit en Champions league-kvalvärvning!

……………………………..

Frågade även om det kan vara ett alternativ att låta Pa Konate byta kant från vänster till höger.

– I så fall är det mer aktuellt att låta Ricardinho byta, blev svaret från Åge Hareide.

Logiskt. Den bollbegåvade och rutinerade brassen borde fixa det.

Men det är en nödlösning som kan fungera.

Precis som att låta Amin Nazari spela på högerbacksposten.

Som så många andra förutsätter jag också att Miiko Albornoz lämnar.

Har svårt att se något annat. Nu är Chile i åttondelsfinal. Hittills utan Miiko på planen, men i en åttondelsfinalist i VM är alla spelarna i truppen intressanta på marknaden.

Chiles avancemang säkrade för övrigt cirka 100 000 kronor till för MFF i ersättning för dagarna han är borta.

 

Testare värda att titta vidare på

Skrev för bara några dagar sedan att Silly season kommer att bli mer silly än kanske någonsin. Det tål att upprepas. Upphöjt till två.

Efter matchen mot FC Höllviken avtackades Pontus Jansson. Att han försvinner är förvisso känt sedan länge, men det är ett rejält tapp.

Samtidigt surrar Turkiet-ryktena om Robin Olsen.

– Kom tillbaka i morgon, då har jag mer att berätta sa Daniel Andersson.

Första 45 spelade dessutom Amin Nazari högerback. Inte för att han är bäst där – det är han inte, det är mitten som är hans blivande kungarike – utan för att det krävs en backup om Miiko Albornoz lämnar.

Om det inte värvas. Just där.

Och det kanske det görs. I den andra halvleken fick Seydina Keita spela just högerback.

Keita och hans senegalesiske landsman och klubbkompis Osseynou Ndiaye kan mycket väl bli aktuella.

Om Åge Hareide bedömer att de håller klassen och om man kan sy ihop en lämplig lösning.

Den här gången känns i alla fall provspelet och testträningen mer seriös än vad som var fallet med de två portugiserna för ett par veckor sedan.

Keita och framförallt Ndiaye var riktigt bra.

Ndiaye gjorde 1-0 på ett klassavslut, med fel fot. Med rätt fot brände han två lägen i den andra halvleken. Jag gillade när han första 45 bröt in från högerkanten centralt och kom till avslut.

Keita var stabil och bollsäker. Bäst tyckte jag dock att han var när han på en hörna satsade så att han höll på att välta halva Höllvikens IP plus med- och motspelare.

Men det var mot division 2-motstånd.

Visserligen är FC Höllviken ett riktigt vasst division 2-lag. Serietvåa i snart halvtid är man bara för att FC Rosengård håller klar division 1-klass. Men som sagt – division 2.

Att glänsa som testspelare är heller inte det lättaste när lagkamraterna går på 70-80 istället för 100 procent och i stort sett hela elvan byts i paus.

Därför avundas jag inte Åge Hareides och den övriga MFF-ledningens uppgift att snabbt göra en korrekt utvärdering.

Tänk tillbaka ett tag; Peter Ijeh övertygade inte i början. Det gjorde Samuel Barlay.

Till skillnad från MFF behöver jag dock inte hosta upp några pengar efter ett utlåtande.

Och det är rätt fegt att inte tycka. Så…

Det är värt att titta vidare.

Och precis det ska MFF göra. Keita och Ndiaye tränar vidare och på tisdag ska båda spela när MFF U21 matchar mot BK Häcken i Göteborg.

Åge Hareides goda kontakter med akademin Diambars FC i Senegal borgar också för att det här är ett testspel att ta på allvar.

Men för ett Champions league-kvallag räcker det inte. Då krävs mer. Det gör det förresten ändå.

Men inte i anfallet.

MFF hade råd att tappa Pawel Cibicki.

Om han nu ändrar sig och stannar är det snarare så att MFF missar en övergångsumma som man kunnat använda till annat.

Krasst ekonomiskt det vill säga.

Annars är det ju bar att en MFF-talang väljer att stanna.

Till sist lite nostalgi:

In på plan i FC Höllviken kom plötsligt Jens Nordström!

Född 1976, före detta spelare i MFF. BK Olympic, Landskrona BoIS med flera lag.

– Jag har i alla fall börjat träna, sa han på frågan om det var dags för comeback.

 

 

 

 

 

 

Pusslet ska bedömas färdiglagt

Det kommer att bli en het och hektisk sommar för MFF:s sportchef Daniel Andersson.

Silly season kan få upp en sådan fart att man nästan kan förvänta sig att legendariske Graham Chapman ska dyka upp klädd i sin gamla överstekostym från Monty Python och skrika:

– Bryt, nu är det för löjligt.

Men då skulle han ha lika fel som han hade i tv-programmet.

För MFF måste agera på marknaden.

Och då inte bara för att täcka upp för dem som lämnar, eller riskerar att lämna.

Jag har skrivit det ett par gånger förr och gör det gärna igen. MFF:s nuvarande trupp är för tunn i jakten på det dubbla målet att försvara SM-guldet och avancera i Champions league-kvalet.

Det är givetvis i det perspektivet man ska se att Agon Mehmeti och Bahrudin Atajic fanns med när träningen kördes igång igen. Åge Hareide var dessutom befriande ärlig när han konstaterade att de två knappast kommer att bli sommarens sista träningsgäster.

Pontus Jansson lämnar snart för Torino. Miiko Albornoz lär bli svår att hålla kvar och är krasst uttryckt dessutom den försäljning som ska dra in de nödvändiga pengarna till de etablerade förstärkningarna.

Därför vill MFF sälja Albornoz och kommer det ett bud på +20 miljoner ska man göra det.

Till de tidigare ryktena om Simon Thern ska nu även läggas färska Fotbollskanalen-spekulationer om Groningen-intresse för Pawel Cibicki.

Därför blir det fel att säga att Malmö FF måste koncentrera alla resurser på att rekrytera där det behövs mest, på det centrala mittfältet och på högerbackspositionen.

Det är visserligen sant. Men det räcker inte.

MFF måste göra det.

Och täcka upp luckorna.

Och bredda truppen.

Efter högerbacken Mahmut Özens utlåning till turkiska Kayseri Erciyespor – jo, jag vet att det inte är formellt klart, men det blir det – utnyttjade MFF möjligheten att kalla hem vänsterbacken Pa Konate från Öster.

Det går att göra sig lustig över. Men det vore fullständigt fel. I det här läget går det nämligen inte att bedöma varje värvning för sig. Sommarfönstrets utfall är ett pussel som egentligen bara går att betygsätta när det är färdiglagt.

Pa Konate behövs för att öka bredden. Den sparade lönekostnaden för Özen behövs för att frigöra resurser. Allt hör ihopa och då kan delar i pusselläggningen även vara saker som att U19-spelaren Jacob Palander just nu tränar med A-laget för att han behövs på träningerna. Och fortsätter han att övertyga där och i U19 kanske han ska ha en lärlingsplats. Och så vidare.

Då kan ett par av svaren mycket väl bli:

Pawel Cibicki ut och Agon Mehmeti in.

Simon Thern ut och Bahrudin Atajic in.

Men helst ska det som sagt finnas utrymme för ett par in som inte motsvaras av någon ut. Helst en central mittfältare som får folk att tappa hakan.

 

För mer info om Bahrudin Atajic, läs gärna min artikel om honom från i fredags (om ni inte redan gjort det). Den går att hitta här.

 

 

 

 

Ingen trea för U17

Efter en natt med VM-fotboll stack jag ner till Stadionområdet för att se MFF:s U17 mot Mjällby AIF.

En seger hade gett ett välbehövligt lyft i tabellen.

Så blev det inte.

Bara ett par minuter före slut kvitterade Mjällby till slutresultatet 1-1.

I det läget var det förtjänt. MFF släppte för mycket av spelet till Mjällby och tappade även för mycket av sin egen offensiv i den andra halvleken.

Fast MFF borde dödat matchen också!

Johan Brannefalk gjorde 1-0 i den 20:e minuten. Strax före paus hade han ett totalt friläge att sätta 2-0. Så ren ska man göra mål.

Efter pausen var det Teddy Bergqvist som brände ett läge han ska sätta.

Med bra utdelning hade det varit 3-0. Med godkänd 2-0. Och då hade Mjällbys mål inte blivit poänggivande. Men spelmässigt förtjänade man poängen.

1-1 innebar att Mjällby fortfarande är ett av de fem lagen som ligger före MFF i tabellen.

Det ser dock värre ut än det är. Än är det ingen ko på isen.

De fem första lagen går till slutspel. Bästa sjätteplacerade laget i de tre högstaserierna går också dit (totalt 16 lag). Just nu ligger alltså MFF sexa.

Uteblivet slutspel för MFF är underkänt. Laget är under utbildning och blir hela tiden lite vassare. Men att spela SM-slutspel är en del av utbildningen.

I U19-allsvenskan startade också MFF trevande. Där har laget gjort ett rejält lyft. Fyra raka storsegrar innebär att MFF nu är uppe på andra plats. I U19 går bara de två första till SM-slutspel så där behövde lyftet förvisso komma tidigare. Men U17 måste ändå snart börja vinna och göra det regelbundet. På de sex senaste matcherna har man bara en vinst (mot IFK Göteborg).

Individuellt då?

Svårt eftersom det var första gången jag såg U17 i år (har sett U19 betydligt mer).

Jag fastnade i alla fall för ytterbacken Zebastian Andersson.

Frånsett att han brände friläget till 2-0 gjorde även Johan Brannefalk en helt okej insats, liksom Truls Verngren.

Filip Helanders lillebror Johan var inte med. Glömde givetvis fråga varför.

 

Pa Konate kallas hem

Malmö FF kommer att utnyttja klausulen som säger att Pa Konate kan kallas hem från Öster under sommaren.

– Vi är överens med Öster och Pa om att han spelar där juni månad ut, berättar MFF:s sportchef Daniel Andersson.

Sedan börjar han träna med MFF och spelklar blir han när fönstret öppnar den 15 juli.

Därmed har MFF redan garderat sig för luckan som uppstår på ytterbackspositionerna när Mahmut Özen lånas ut till Kayseri Erciyespor i Turkiet.

Den övergången har MFF ännu inte bekräftat och formellt sett är den inte helt klar.

– Mahmut och hans agent var i Turkiet och förhandlade om de personliga villkoren. Det ska vara klart, men vi har ännu inte skrivit papperen med Kayseri Erciyespor, säger Daniel Andersson.

Men det är mest en formsak.

Om Miiko Albornoz lämnar kommer MFF att agera på marknaden. Då räcker det inte med att plocka hem Pa Konate. Och sannolikheten att Albornoz inte spelar i MFF i höst är hög. Flera riktigt tunga klubbar har redan tagit kontakt med MFF.

Spel i VM kommer att öka intresset än mer.

Just nu handlar det om pris – och om taktik.

Hur länge vågar de intresserade klubbarna vänta? En succé i VM kan ju driva upp priset. Och i hur stor utsträckning vågar MFF vänta på att det ska dyka upp flera klubbar och mer pengar?

………………………………………….

Om Pontus Jansson kan ni läsa här.

 

 

Ole Törner
Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.
Ålder: 58
Yrke: Journalist
Bor: Malmö
Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who
Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.
Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.
Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.
×