Över 20 miljoner i riskkapital

Medlemsmötet på måndagskvällen var både lugnt och ganska glest besökt.

Några stora och omvälvande nyheter släpptes heller inte.

För egen del fastnade jag mest för att vd:n Per Nilsson bekräftade att det flutit in mycket pengar till det nya riskkapitalbolaget.

– En bit över 20 miljoner kronor har vi nu i bolaget, berättade han.

Det innebär att det finns resurser att förstärka laget med nya spelare och se till att nyckelgubbar kan få förlängda kontrakt.

Per Nilsson sa också att styrelsen lagt fast en treårsplan där man steg för steg ska lyfta laget till en nivå betydligt över den nuvarande. Rikard Norling ska få de nödvändiga resurserna för att göra MFF till ett lag att räkna med både nationellt och internationellt.

De som satsar pengar vill ha utdelning och är också lovade sådan när spelarna man varit med att kontraktera går vidare i karriären.

Per Nilsson hymlade inte om att han och klubben är mycket tacksam över det tillförda kapitalet. Pengarna är nödvändiga och nyttiga, men det hade varit ännu bättre att klubben på egen hand haft resurserna. Nu är det inte så och då är det här den näst bästa lösningen.

Malmö FF har klart och tydligt slagit fast att det är den sportsliga ledningen i klubben och styrelsen som i samarbete bestämmer vilka spelare som ska köpas in, respektive bindas för en längre tid i truppen. Inte bolaget. Men det finns ändå inbyggt en motsättning i upplägget.

Ska riskkapitalisternas chans till utdelning öka är det bättre att köpa in unga spelare som har en potential att utvecklas snabbt i Malmö FF och säljas vidare för en betydligt högre övergångssumma än den de köpts in för. Sådana spelare är välkomna, men det är inte alltid det är just de nyförvärven som är nyttigast. En hemvändande spelare strax under 30 som fortfarande har massor att ge och är villiga att spela  tre-fyra säsonger i MFF är egentligen det optimala. Man vet vad man får och man vet att man har det kvar.

Jag är till exempel väldigt sugen på att så fort som möjligt se Mattias Concha och Markus Rosenberg i den himmelsblå matchtröjan.

De håller hög klass och kan tillföra massor till MFF i åtskilliga säsonger. Det är dock rimligt att tro att MFF i så fall blir slutstationen på karriären, alltså inga stora övergångssummor som riskkapitalbolaget kan få del i. De vill säkert mycket hellre köpa in spelare som Mathias Ranegie eller Nordin Gerzic. Så det viktiga är att det finns en vilja att göra båda delarna.

Speldatumen i Champions league-kvalet mot Torshavn är klara. Malmö FF fick precis som man ville. Hemmamatchen på onsdagen (13 juli) med en extradag efter den sena bortamatchen mot IFK Norrköping och bortamatchen på tisdagen (19 juli) med en extradag inför bortaderbyt mot Helsingborgs IF. Bra jobb av Per Ågren, som redan i samband med lottningen lade den grunden i snacket med Torshavns representant.

 

 

 

Massor med jobb för Norling

Ett skadeskjutet Malmö FF kommer allt längre från drömmen om att försvara sitt SM-guld.
För tillfället är laget heller inte i närheten av den kvalitet man skämde bort publiken med förra året. Gais vann förtjänt och gottar sig säkert nu åt att ha spelat en fantastiskt bra match. Då lurar man sig själv. Sanningen är att MFF:s insats var så pass dålig att det troligen blivit förlust mot den massiva majoriteten av lagen i allsvenskan.
Malmö FF är alldeles för plågat av skador och ett efterhand försämrat självförtroende för att hänga med i ett så tätt program som man den senaste veckan tvingats spela i. Dessutom tror jag att den negativa effekten av alla månaderna med en tränare på väg till Danmark kommer först nu.

Rikard Norling pratade mycket när han kom om att han bara behövde genomföra detaljförändringar och bygga vidare på det som redan fanns. Jag är övertygad om att han den senaste tiden – om inte förr – insett att det krävs ett ganska omfattande jobb för att komma tillbaka till och utveckla det som fanns där helt naturligt 2010.
Det har till exempel diskuterats om MFF kan spela lika bra utan Ivo Pekalski. Sanningen är att det kan man inte.
Saknaden av Jiloan Hamad blir också allt mer tydlig, för att inte tala om att man trots flera försök att hitta rätt kombination i mitten av backlinjen och i kommunikationen med ytterbackarna fortfarande inte har lyckats. Jag tror fortfarande att det är rätt att satsa på Pontus Jansson, men det kommer att ta tid innan allt klickar.

I matcher som den här, när motståndarlaget vinner brassekampen blir det till råga på allt ännu svårare. Wanderson var mil bättre än både Wilton Figueiredo och Ricardinho.
Om utvisningen på Daniel Andersson var tveksam – det var den för resten inte, den var direkt felaktig – så var det dessutom en helt annan historia med Wiltons andra röda kort. Det var helt enkelt bara korkat.
Att i ett läge när hela truppen går på knäna med skador, avstängningar och annat göra en så ful eftersläng var direkt oansvarigt. Med bara nio man på planen var det bara tack vare att Gais valde att taktiskt spela av matchen istället för att fortsätta trycka på som MFF klarade sig från 0-3 och 0-4. Det och att de som blev kvar bet ihop och jobbade för klubben och hedern, något de ska ha stort beröm för.
Sett över hela matchen hittade jag bara två MFF-spelare som var var värda överbetyg. Nja, tre om jag är snäll. De två första var givetvis Dusan Melicharek i målet plus Daniel Larsson, som slet, sprang och oroade därframme. Han skulle också blivit bättre behandlad av domaren – och publiken – när han fick sparken i huvudet i den första halvleken.

Den tredje (nja-alternativet) var Simon Kroon. Med tanke på att det var debut från start och att han kom igen efter en dålig inledning var han helt okej.
Till sist. Jag står fast vid att Lerjeus är allsvenskans i särklass sämsta domare. Ingen är ens nära.

Kroon kan bli den stora skrällen

Ingen startelva, det är vardagsmat. Men efter sista träningen inför bortamatchen mot Gais tyckte MFF-tränaren Rikard Norling att han till och med behövde tiden fram till en bit in på matchdagen innan han kan ta ut en trupp. Det är inte svårt att förstå.

Skadorna är många och programmet har varit stenhårt. På lördagen hann träningspasset knappt börja innan det var slut. Redan mot Gefle såg det tungt ut och det gäller att inte belasta ännu mer.

Samtidigt har det blivit besvärande tunt på högerkanten. Nere i försvarslinjen vikarierar redan Markus Halsti för Ulrich Vinzents, som fått ett tillfälligt stopp i evighetsmaskinen.

Och på mitten gapar det ett stort hål som måste fyllas. Frågan är bara med vad?

Guillermo Molins är såld och Jiloan Hamad är skadad. Mot Gefle gick ersättaren Amin Nazari också sönder och ska man hålla på med rockader från kant till kant var det absolut inget bra besked att Jeffrey Aubynn tillbringade midsommaraftonen med halsfluss och hög feber.

Därför finns det ingen naturlig ersättare, bara utrymme för en massa spekulationer.

Här är ett par:

Ersätta Amin Nazari med brorsan Omid Nazari.

Tillfälligt flytta ner Daniel Larsson från anfallet till yttermittfältet.

Sätta in Tobias Lewicki från U21-U19-truppen.

Men det finns ett alternativ till, och jag skulle inte bli ett dugg förvånad om det blir just detta som hjärntrusten Rikard Norling, Anders Palmér och Leif Engqvist väljer.

Simon Kroon heter han, är högerfotad och kan spela på båda kanterna. Han gjorde en kanoninsats när MFF:s U19-betonade lag spelade 2-2 mot Elfsborgs A-lag.

Efter det har han, utan att så många tänkt på det, varit med i truppen i de allsvenska matcherna mot Kalmar FF och Gefle och även i cupmatchen mot Kalmar FF. Dessutom klarade han av debuten i hemmamötet mot Kalmar. På det superkorta inhoppet visade han ingen som helst blygsel.

Kroon har speeden och energin.
Givetvis är det en rejäl chansning. Men det skulle vara ganska fräckt att göra det oväntade.
Har inte Norling under sina tidigare sejourer som allsvensk tränare ofta gjort just det?

På kort sikt är det dock en balansgång på såpad stång som Malmö FF sysslar med.

Paradoxalt nog är MFF:s trupp på sätt och vis bredare nu än guldåret 2010. Man fick behålla spelarna och hittills är det bara Guillermo Molins som försvunnit under sommaren. Under tiden har talangerna tryckt på – titta bara på Amin Nazaris genombrott – och vässat konkurrensen.

Det är skadorna som är problemet. Fortsätter det att vara så blir den från början bredare truppen 2011 tunnare än 2010. Dessutom tillkommer Champions league-kvalet. Sanningen är att belastningen börjar bli för hård. Skit samma om man fick behålla spelarna. Det behövs nyförvärv ändå.

Tre dar – sen är Kruys tillbaka

MFF kunde inte heller spräcka Gefles nolla, som nu sträcker sig över sex hela matcher plus 19 minuter.

Så lång tid har det gått sedan HIF:s Simon Thern nätade mot Mattias Hugosson.
Att MFF hade många trötta ben märktes, alla kämpade, men kvalitén var inte alls på topp i passningsspelet och Gefle kunde faktiskt ha vunnit matchen.

Jonathan Hellströms friläge i den första halvleken och Mikael Dahlbergs stolpnick i den andra var riktigt vassa chanser.

Gefle ska ha stort beröm. Tränaren Per Olsson vädjade på presskonferensen om att laget den här gången skulle få slippa att höra att man satte upp en mur framför det egna målet och satsade allt på kontringar.

I takt med att laget hållit nollan i match efter match, plockat poäng och avancerat riktigt högt i tabellen har självförtroendet stärkts. Mot Elsborg och nu mot MFF har Gefle vågat spela fotboll på ett helt annat sätt än tidigare. Egentligen var insatsen enbart  i den första halvleken tillräckligt vass för att uppfylla Per Olssons önskemål.

Men jag är luttrad. Innan jag köper tanken på att Gefle ömsat skinn vill jag se laget spela likadant matchen efter det att man åkt på en riktig smäll.

MFF skapade också en hel del, men inte tillräckligt. Många bra skottlägen förvaltades dessutom alldeles för dåligt!
Att Ulrich Vinzents och Amin Nazari kan bli borta lång tid var dock det allvarligaste beskedet.

Gammeldansken som i princip aldrig varit skadad fick gå ut på grund av en skada på den inre menisken. Han ska röntgas på måndag och det handlar om två till sex veckors frånvaro. Ulrich var i alla fall optimist och hoppades att vara tillbaka relativt snabbt.

Amin Nazari var deppad när han gick ut och ännu mer nedstämd efteråt. Han spelade inte alls förra året på grund av en korsbandsskada. Då är det lätt att begripa hur orolig han måste ha blivit när det nu klickade till i samma knä. Eftersom han använt smärtstillande ett tag berättade han att den effekten måste försvinna innan MFF-läkaren Pär Herbertsson kan säga något mer bestämt.

Det är bara att hålla alla tummar som finns att det är en lindrig skada. Två korsbandskador på kort tid på den allra största talangen i MFF, och då blir konkurrensen verkligen stenhård eftersom det som bekant kryllar av löften i ungdomsleden, skulle vara surare än surt.
På måndag kommer Rick Kruys tillbaka till Malmö.

Jag pratade med Per Ågren om Rick Kruys.

Per berättade att Rick och hans agent fått en deadline fram till just måndag att hitta en ny klubb nere i Holland

Det var ett par timmar före matchen och då kändes det som om Ågren och MFF var inställda på att det bästa var att jakten på en ny klubb lyckades.

Just nu, efter de nya skadorna, kan man tycka att det är ett något ändrat läge.

Truppen börjar bli alldeles för tunn för det stentuffa program som väntar på många fronter. Dessutom kan ju Rick ha utvecklats av att ha fått regelbunden träning och matcher utan skadeavbrott nere i Holland.

Säga vad man vill om Kruys säsonger i MFF – det går i alla fall inte att ifrågasätta hans lojalitet. Jag börjar luta åt att det är bäst att han inte hittar en ny adress under de tre dagarna som återstår och istället snart får springa ut på träningsplanerna hemma i Malmö igen.

Att det inte är enkelt att hitta nya spelare utan kontrakt visade testspelet av Fahrudin Djurdjevic från Makedonien. Vi som såg U21-matchen Ängelholms FF var rörande överens om att han inte var i närheten av att övertyga.

Sedan åkte han hem direkt och Per Ågren kunde bara bekräfta att det inte blir någon övergång.

Till sist: Glad midsommar!

Ingen vanlig vänskapsmatch

Semesterfotboll? Nej inte den här gången.
MFF:s match den 14 augusti mot AC Milan kommer mitt i ett pressat program, inte minst om laget står på gränsen att ta sig in i Champions league, vilket väl alla hoppas.
Samtidigt är en vänskapsmatch aldrig det samma som en tävlingsmatch.
Men nu är det faktiskt annorlunda.
AC Milan, med all sin historia och svenskkoppling kittlar en del. Men naturligtvis är det Zlatan Ibrahimovic som är den stora skillnaden.
Det finns bara två kungar i Malmös fotbollsvärld. Bosse Larsson är den ene. Zlatan är den andra. Minns bara landslagsträningen som drog 6 000 åskådare. Hur mycket gällde den? Och det hittills enda tillfället Zlatan spelat på Swedbank stadion, landskampen mot San Marino. Det var en match med en självklar vinnare, normalt avslagen, men tack vare Zlatan en fest.

Och med risk för att reta upp en del. I Malmö är klubblagsfotboll större än landslaget. Att Zlatan spelar en match mot MFF är större än att han kommer hit med landslaget. Det enda som skulle toppa det är att han avslutar karriären med att spela i MFF.
Att Zlatan Ibrahimovic på Milans hemsida säger att “Jag är mycket glad att veta att jag snart kommer att vara tillbaka hemma, till mitt stadion, för att spela en match” visar dessutom att han tycker att det ska bli kul att spela just den här vänskapsmatchen och han fortsätter med att betona att det blir ett viktigt test både för honom och Milan.
Serie A startar bara ett par veckor senare. De inledande uppvärmningsmatcherna i bergen är avklarade.

Pratade med några på MFF-kansliet efter presskonferensen. Intresset att boka biljetter är redan stort. Där gör för resten klubben helt rätt som ger medlemmarna möjligheten till en dags förtur.

Milan flyttar på Folkesson

Malmö FF:s match mot AC Milan får en oväntad effekt.

En effekt som alla utom en man i MFF kan strunta i. Han heter Kenneth Folkesson.

Samma helg möter IFK Malmö – där Kenneth som bekant är tränare – Oxie IF i division 4.

Den matchen var redan flyttad från lördag till söndag för att Folkesson i lugn och ro skulle kunna koncentrera sig på MFF:s allsvenska match mt Gefle.

Nu ska MFF möta Milan på söndagen. Det innebär att IFK Malmö får flytta tillbaka sin match mot Oxie IF till lördagen.

Det är redan gjort. Oxie IF och Skånes Fotbollförbund gick med på rockaden. Skåneboll lär till och med ha sagt att man bjuder på flyttavgiften på 200 kronor. Det kan IFK Malmö behöva.

Nytt speldatum för Gefle-Malmö FF, som skulle gått Milan-helgen, är för övrigt den

En MFF-sommar med Zlatan

Snacka om MFF-sommar.

Tätt med allsvenska matcher. Kvalmatcher till Champions League. Och så den 14 augusti, vänskapsmatch mot Milan med Zlatan Ibrahimovic.

För nu är det bekräftat, det som tidigare bara var rykten.

Matchen blir av. Allt presenteras på torsdagsförmiddagen på en presskonferens tillsammans med storsponsorn ICA.

Att det kostar att spela mot de stora lagen är ingen nyhet. Det var därför planerna att matcha mot FC Barcelona, när Zlatan tyvärr representerade den klubben, gick i stöpet. Den ekonomiska risken blev för stor.

Nu går ICA in med tung spons och möjliggör matchen.

Jag tror dessutom att det i Milan finns en helt annan förståelse än i Barcelona för att det är något speciellt med en match i Malmö med Zlatan.

Kommer då Zlatan att spela? Det utgår jag från. Egentligen kvittar det ju vilka övriga spelare Milan kommer med, bara Zlatan är med i elvan.

 

Han var sämre i verkligheten

Fahrudin Djurdjevic, en 19-årig anfallare från Makedonien, fick chansen att testspela med Malmö FF:s U21 mot Ängelholm. Den tog han inte.

Han var blek som en vitsminkad vampyr och sämre än alla de anfallsalternativ som MFF redan har i junior- och U17-leden under A-laget.

En anfallare som är så pass kort och tunn som Fahrudin Djurdjevic måste för att kompensera antingen vara snabb eller stark, helst båda delarna. Intrycket han gav i matchen på Hyllie IP var istället att han är ganska trög i steget, initiativlös och en vante i närkamperna.

Tittar man på youtube hittar man ganska snabbt en video där han ser ut att vara riktigt vass. Men det visar ju bara ännu tydligare att MFF:s policy att det inte är på video utan i verkligheten – på plats – det gäller att övertyga om sin styrka för att bli köpt eller inlånad är rätt.

Nu låter det här kanske som en alldeles för hård sågning. Det är inte lätt att komma till ett nytt land, en ny stad och ett nytt lag och övertyga på bara ett par dagar. Men man måste ju göra bedömningen ändå och då fanns det absolut inget som sa att han är värd chansningen att ge honom en plats.

MFF.s egen U19-anfallare Dino Islamovic var till exempel betydligt vassare och skapade många fler chanser. Och han har i sin tur en bra bit kvar till A-laget. Att efter det här säga ja till Fahrudin Djurdjevic hade närmast varit ett hån mot de många talangerna i de egna leden.

Bäst på plan var en Nazari. Omid Nazari spelade klokt och stabilt och toppade allt med en fri-spark som var så hård att Ängelholmsmålvakten troligen fått bäras ut på bår om han råkat stå i vägen för den.

På måndagskvällen spelade Amin Nazari in sig i A-lagskonkurrensen på allvar med sin insats mot Kalmar FF. Dagen efter var det alltså Omid Nazaris tur att glänsa och visa att han så snart som möjligt bör kallas tillbaka från utlåningen till Ängelholms FF i superettan.

Där har han märkligt nog fått ganska lite speltid. Om den saken inte ändras kan han lika gärna träna och spela med MFF:s U21-U19.
Han kan mycket väl vara med i truppen även till A-lagets match mot Gefle IF på torsdag.

Idén att lokalisera ut U21-matcherna till olika Nätverksklubbars hemmaarenor är lyckad.
Hyllie IP var säkert en trevlig bekantskap för många som inte varit där tidigare. Synd bara att matchen inte bjöd på den allra bästa fotbollen.

Omid Nazari var som sagt bra. Det tyckte jag även att Kristoffer Jeppsson var.

Detsamma kan tyvärr inte sägas om domslutet som innebar att ÄFF kunde kvittera på straff och att Pa Konate blev målchansutvisad bara någon minut efter det att han hoppat in. Ett märkligt beslut och varken Pa eller åskådarna förstod vad som hände.

 

Fortsatta positiva besked för MFF

Dagen avslutades som den började för MFF – med ett positivt besked.
Rikard Norlings premiärseger i MFF-kavajen var både betydelsefull och förtjänt. Kalmar FF-tränaren Nanne Bergstrand menade att det böljande spelet inte behövde ha missgynnat hans lag, men att skillnaden låg i det tekniska utförandet.

Där var MFF mycket bättre. Och det kommer  ju inte precis som någon överraskning för dem som såg guldlaget förra säsongen. Det är heller inte något som förändras när man lyfter upp de unga egna talangerna. De är precis lika duktiga i det tekniska utförandet.
Jag har skrivit det förr och gör det gärna igen. Får Malmö FF spela en match på sina villkor i allsvenskan så vinner man 19 gånger av 20.
Med detta sagt gäller också sanningen att man inte får drabbas av övermod. Kring den tionde minuten tappade Wilton Figueiredo bollen vid en hörna i ett läge där man absolut inte får göra det. Där kunde Kalmar ha straffat MFF. Två minuter senare är det Wiltons geniala framspel som bäddar för Daniel Larssons 1-0.

Den marginalen kan vissa spelare få lov att ha – måste få lov att ha – men alla kan inte få lov att ha den lyxen och det får inte hända för ofta i en match.
Mot Kalmar var det så. Övertrasserat konto kallade Norling det. Den här gången hade MFF råd.

Pontus Jansson visade mental styrka när han äntligen fick komma ur frysboxen han satt i under Rolle Nilssons sista halvår.

Första 20 visade han ringrost och sprang på sig en pingislunga. Sedan spelade han upp sig och nickade in 2-0 på precis den yta MFF upptäckt var ledig i cupmötet med Kalmar FF och tränat på att utnyttja.

Efteråt visade dessutom Ponne en klädsam självdistans när han konstaterade att han i den här matchen slog alla årets felpassningar på samma gång. Att spela så bra efter den starten var starkt.

Och på tal om stark. Jag säger bara Amin Nazari. Jag tyckte dessutom att Dardan Rexhepi gjorde sin hittills bästa insats för året.

 

Bästa möjliga lottning

En drömlottning!

Torshavn från Färöarna ska Malmö FF bara köra över i den första hemmamatchen och göra bortamatchen till en expeditionsaffär.

Därmed är MFF vidare i Champions league-kvalet.

Jo jag vet. Man ska inte ta ut segrar i förskott. Och det kommer inte att dröja länge innan någon drar upp den klassiska EM-kvalmatchen mot Österrike i Landskrona 1990 – jag gjorde ju precis själv det – som Färöarna mot alla odds vann.

Jag var på presskonferensen med Österrike dagen före matchen, och kommer ihåg att man redan tagit ut segern och var närmast nonchalanta mot motståndet. Det ska man inte vara. Men det innebär ju inte att det var fel att hålla Österrike som storfavorit!

Att Österrike förlorade berodde på att laget gjorde en riktigt usel insats, både spel- och inställningsmässigt.

Samma sak gäller nu.

MFF ska vara  ett mycket bättre lag än Torshavn. MFF är ett mycket bättre lag än Torshavn. Klarar man inte av att besegra Torshavn är det uselt.

Det är bara fegt att gömma sig bakom uttjatade floskler som att allt kan hända, och så vidare.

Ta favoritskapet – och lev upp till det. Och ta också kritiken om Torshavn skulle skrälla.

Som lottningen utvecklades var det här den bästa möjliga utvecklingen. Att inte erkänna det är att hyckla.

För resten, det var ju den första hemmamatchen i Champions league-kvalet som Malmö FF skulle bjuda publiken på den avbrutna matchen mot HIF på. Så välfyllda läktare hade det knappast blivit i vanliga fall mot HB Torshavn.

Spelarna i Färö-laget (heter det så?) lär bli förvånade över publikintresset…

Ole Törner

Skånskans sportreporter Ole Törner bloggar om MFF:s väg mot SM-guld.

Ålder: 58

Yrke: Journalist

Bor: Malmö

Lyssnar på: Endless Boogie, Frank Turner, Blue Oyster Cult, Sade, Steppenwolf, Kanye West, Blondie, Chris Isaak, Marianne Faithfull, Bob Dylan, Isley Brothers, Black Sabbath, Amy Winehouse, Neil Young, Fleetwood Mac, Prince, Who

Läser: Modesty Blaise, John Dickson Carr, HP Lovecraft, Carl Barks.

Tittar på: Black Books, Big Bang Theory, Sherlock, Taggart, The Mentalist, Whitechapel, SNL, Ripper Street.

Håller på: MFF, Kirseberg IF, Arsenal och Brynäs.


×