Midsommarsill på flera sätt

Min barndoms midsomrar firades på bondgården hos morfar, med sill och färskpotatis (nypotatis som den kallades där) och gräddfil och så nyklippt gräslök som kom direkt från odlingslandet. Knäckebröd, smör och en god ost – inga märkvärdigheter utan Prästost eller Svecia. Mer komplicerat var det inte, men oh så gott – så och stämningsfullt det var med björkar kring verandan och krattad grusgång ute i trädgården.

Det är lite den känslan jag alltid försöker återskapa på midsommar, oavsett var jag firar någonstans. Här tre goda sillinläggningar som alla passar finfint till den härliga färskpotatisen!

Märstasill

Märstasill kallas den därför att den har sitt ursprung i Märsta – inte Stockholmsförorten utan den lilla byn utanför Kristinehamn där min mamma växte upp. Den var min mormors paradrätt, liksom den var hennes mormors, och mamma förde traditionen vidare. Det har jag också gjort, och om inte Märstasillen finns på midsommarbuffén så blir det inte riktigt lyckat… Till en glasburk behöver du:

1 burk inläggningssill
2 knippor gräslök
1-2 dl ovispad vispgrädde

Gör så här: Skölj sillfileerna i kallt vatten och klipp eller skär dem i lagom stora bitar, lite på snedden. Varva i glasskål med rejält med finklippt gräslök. Häll över grädde så att det täcker sillbitarna. Förvara kallt. Sillen är färdig att ätas meddetsamma och håller i minst tre-fyra dagar.

Basilikasill

Härligt krämig och god sill, med underbar smak av basilika! 

1 burk femminuterssill 
3 dl creme fraiche
1 kruka färsk basilika
1 msk pressad citron
skalet av en pressad citron
1 vitlöksklyfta
salt och peppar

Gör så här: Låt sillbitarna rinna av och skär dem i bitar på ca 1-2 cm. Grovhacka basilikan. Blanda sedan creme fraiche med citron, vitlök, salt och peppar i en bunke. Blanda försiktigt ner sill och basilika i creme fraicheblandningen och lägg i en burk. Låt stå i minst ett dygn innan servering.

Ättikströmming

Det här är verkligen en fantastiskt god fiskinläggning – en klassisk smörgåsbordsrätt från förr men lika god idag. Den tar lite tid att göra, men det mesta kan man förbereda i god tid före servering, så den är väl värd besväret!

600 g strömmingsfilé
1 dl ströbröd
1 tsk salt
1 krm vitpeppar
(1 dl hackad persilja)
smör att steka i

Till ättikslagen behövs:
1 dl ättiksprit, 12 %
2 dl strösocker
3 dl vatten
2 lagerblad
5 kryddpepparkorn

Till garnering:
1 skivad gul lök och några fina dillkvistar

Gör så här: Gör först lagen genom att koka upp ättiksprit, socker, vatten och kryddor ett par minuter, tills allt socker löst sig. Ställ lagen att svalna.

Skölj strömmingen i kallt vatten och panera den i ströbröd. Salta och peppra och klipp eventuellt persilja över hälften av dem. Lägg ihop filéerna två och två och stek dem gyllenbruna i smör på medelvärme, ett par-tre minuter på varje sida.

Varva de stekta strömmingarna med skivad lök och dillkvistar i en fin form som de kan serveras ur. Häll över lagen medan strömmingarna fortfarande är varma. Förvara i kyl till nästa dag.

Den goda midsommarmaten…

På midsommar, då vill vi ha njuta av våra traditioner. Sill, färskpotatis, knäckebröd, kanske en liten nubbe… Helst vill vi sitta ute, men allt som oftast kräver vädret att bordet dukas inne istället, men vad gör väl det? Midsommar är magiskt, oavsett vädret!

Jag firar ofta midsommar i mitt älskade Bergslagen, och då gärna med traditionellt firande på Karlskoga hembygdsgård eller vid den gamla malmhyttan i Granbergsdal, en mil norr om Karlskoga. Inte sällan båda delar faktiskt, för avstånden medger att man först bevistar det ena firandet, och sedan det andra…

Klassisk svensk folkmusik ska det också vara förstås, för vad är en midsommar utan Gärdebylåten och Äppelbo gånglåt?

Fast i år får det blir fiolmusik på stereon istället, för i år inramas midsommar av fotbolls-VM. Och det följer jag alltid, det är ju bara vart fjärde år man får njuta av alla dessa matcher!

Hur du än väljer att fira din midsommar så hoppas jag att du ska få lite ”matnyttig” inspiration på bloggen. Vi ses i morgon!

 

Goda röror till studentbuffén

Med hembakat bröd och lite goda röror kommer man långt – och inte kostar det mycket heller. De här rörorna passar perfekt till studentbuffén!

Äppelsalsa

Den här gröna salsan är frisk och god, och passar till det mesta. Till en rejäl sats behövs:

2 krukor koriander
ca 20 physalis (kapkrusbär)
2 äpplen
saften av 1 lime

Gör så här: Mixa koriander och physalis i en mixer eller matberedare till du får en hyfsat slät röra. Häll i limesaft. Kärna ur äpplena och dela det i mindre bitar. Lägg i matberedaren och kör tillsammans med de övriga ingredienserna tills äpplet blivit finfördelat. Häll upp i en skål och servera.

Röd salsa

3 finhackade röda paprikor
3 tomater, finhackade
1 liten burk krossad ananas
1 finhackad röd lök
2 vitlöksklyftor
saften av en citron eller lime
salt och peppar

Gör så här: Blanda paprika, lök och tomat i en skål, och pressa ner vitlöken. Tillsätt den avrunna ananasen och pressa sist i saften av en citron eller lime. Smaka av med salt och peppar. Låt stå kallt och servera till grillspetten och potatissalladen.

Hummus

Hummus är en lättgjord kikärtsröra, som smakar jättegott till kycklingspett, shishkebab och som tilltugg till bröd och sallad. Du behöver:

2 burkar konserverade kikärter
2 pressade vitlöksklyftor
½ dl olivolja
4 msk sesampasta (tahini – finns i välsorterade butiker eller butiker med utländsk mat)
4 msk färskpressad citron
½ tsk spiskummin
Salt och 1 knivsudd cayennepeppar
Hackad persilja till garnering

Gör så här: Häll av och skölj kikärterna, mixa i mixer eller mosa med en gaffel. Lägg i en bunke, tillsätt olivolja, sesampasta och citronsaft. Smaka av med vitlök, mer citronsaft, salt och cayennepeppar. Lägg upp i en skål och garnera med lite persilja och ringla en gnutta olivolja över.

Glad student för budgetplånboken

Nu stundar studenttider igen, något som jag alltid återkommer till så här års. För visst är det festligt att ordna en mottagning för den nybakade studenten som tar klivet ut i vuxenvärlden! Men för den som har en strikt budget att hålla sig till kan det vara knivigt, när man överöses med tips, råd och recept på festrätter som kräver en stor plånbok. Det är förvisso roligt med mattidningar och matprogram, men de riktar sig inte direkt till budgetkocken. Istället kan alla dessa festligheter orsaka oro och ångest; duger verkligen min lilla mottagning, blir det för fattigt och fjuttigt…?

Glöm det! Det är klart att det är jättekul att slippa tänka på pengar, men det är få som är så privilegierade. Unna dig – och studenten – att ha roligt även med en liten plånbok för när allt kommer omkring går det att ordna både god och festlig mat utan att matcha TV-kockarnas obegränsade resurser.

De kommande två veckorna blir det alltså studentfest för hela slanten här på matbloggen. Och du som har bra budgettips – kommentera gärna!

Först ut är ett härligt recept på en alkoholfri bål som alla  brukar tycka om!

Hallonbål

Receptet räcker till 10 glas. Den som vill ha ett alkoholhaltigt alternativ blandar 1-2 dl vodka i bålen. 

1 1/2 l fruktsoda, Sprite eller 7 up
3 dl koncentererad hallonsaft
250 (1 paket) djupfrysta hallon
iskuber
apelsin eller citron

Gör så här: Blanda dryckerna med isen i en stor skål. Tillsätt de frysta hallonen och garnera med apelsin- eller citronskivor. Servera genast.

Glutenfria semlor till fettisdagen

Nu är det fettisdag igen, så varför inte baka en sats härliga semlor till morgondagens fika? I år bjuder jag på glutenfria semlor – den som vill baka vanliga semlor hittar recept här!

Glutenfria semlor

50 g jäst
100 g smör
5 dl mjölk
1 msk fiberhusk
1/2 strösocker
1 tsk stött kardemumma
2 krm salt
1 ägg
ca 14 dl glutenfri mjölmix (ca 850 g)

Fyllning:

300 g mandelmassa
inkråm från bullarna
1 dl mjölk eller grädde
(ev 1 tsk stött kardemumma)

Garnering:

5 dl vispgrädde
florsocker

Gör så här: Smula ner jästen i degbunken. Smält smöret i en kastrull och häll i mjölken. Värm till ca 37 grader (fingervarmt). Häll degspadet över jästen och rör tills den löst sig. Häll i fiberhusk och låt svälla i 10 minuter.

Rör ner socker, kardemumma, salt, ägg och hälften av mjölet. Arbeta degen väl för hand eller i maskin. Tillsätt resten av mjölet lite i sänder, och rör om hela tiden. Spara lite till utbakningen. Arbeta degen tills den är slät och släpper bunken. Jäs övertäckt i ca 30-40 minuter.

Ta upp och knåda degen på mjölat bakbord och dela den i två delar. Rulla varje del till en längd och dela varje längd i 10 bitar (det blir 20 semlor sammanlagt). Forma varje degbit till en slät bulle och lägg på bakplåtpappersklädd plåt. Täck över och jäs 30 minuter. Värm under tiden ugnen till 150 grader.
Grädda bullarna i mitten av ugnen i ca 10-15 minuter. Låt kallna under bakduk.
Skär av toppen på bullarna och ta ut lite av inkråmet så att du får en grop. Mixa mandelmassa med brödinkrån, mjölk eller grädde (och ev kardemumma) till en smet. Fördela smeten i bullarna. Vispa grädden och spritsa eller bred ovanpå. På med locken, pudra över florsocker och semlorna är klara att avnjutas till kaffe eller som hetvägg med varm mjölk.

Sensommar är kräftans tid

Ljuva augusti! Sensommaren är verkligen en underbar tid. Ännu kan man njuta av ljumma sommarkvällar, och det lena augustimörkret blir en underbar inramning till en av årets härligaste fester – kräftskivan!

Kräftskivan – eller kräftkalas eller kräftfest om man så vill – är en traditionell svensk fest som infaller i samband med kräftfiskesäsongen. Kräftfest förekommer också i Finland, främst bland landets finlandssvenska befolkning, och i Norge där kräftskiva kallas för ”krepselag”. Det är troligt att vi ätit kräftor i Sverige ända sedan medeltiden, men i de breda folklagren började seden sprida sig i slutet av 1800-talet.

Före år 1994 var det reglerat i Fiskeriförodningen när kräftpremiären skulle starta och det var efter första onsdagen i augusti. Bakgrunden till kräftpremiären som företeelse är att den svenska kräftan under senare delen av 1800-talet var på väg att försvinna pga att alltför många kräftor fångades. Därför utarbetade Sveriges förste fiskeriintendent, Hjalmar Widegren, ett lagförslag som 1878 blev Fiskestadgan för Hjälmaren vars nionde paragraf löd:

Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.

Därefter utvidgades förbudet att gälla alla Sveriges sjöar och tidsperioden då kräftfiske var förbjudet utsträcktes att gälla mellan 1 november och 7 augusti klockan 17.00. Eftersom premiären för kräftfisket var 7 augusti blev traditionen att hålla kräftskiva förlagd till nästa dag, alltså den 8 augusti.

I början av 1900-talet började kräftpesten sprida sig i svenska insjöar och vattendrag. I slutet av 1960-talet var kräftbeståndet så dåligt att man började plantera in nordamerikanska signalkräftor. Vad man inte visste var att signalkräftor är bärare av kräftpest, men själva tål sjukdomen. Flodkräftor dör däremot om de smittas. var jag med och fiskade kräftor en natt vid Timsälven i Karlskoga i augusti 1968, då jag var fem – det var en härlig upplevelse men tyvärr den sista gången de svenska flodkräftorna kunde infångas där.

Flodkräfta förekommer framför allt i norra och västra Svealand, i södra Norrland, längs norrlandskusten upp till Finska gränsen samt på Gotland och Öland. Det finns även enstaka bestånd i Norrlands inland och sporadiskt hittas flodkräftan även i sydöstra Sverige. Flodkräftan är idag klassad som Akut hotad (CR) i Artdatabankens nationella rödlista 2015. Den är även listad i EU:s Art- och habitatdirektiv, vilket innebär att Sverige har ett nationellt ansvar att förvalta beståndet.

Kräftskiva är alltså en viktig del av den svenska mattraditionen. Och även vi som inte fiskar våra egna kräftor kan njuta av det röda guldet, för i butikerna finns gott om importerade kräftor. Goda att äta som de är – men man kan också koka upp en ny lag.

Lag till frysta kräftor

Satsen blir lagom till 1 kg kräftor

2 liter vatten
0,25 dl grovsalt
4 sockerbitar
1 dl porter
1 msk dillfrön
1 knippe dillkronor

Gör så här: Koka upp vatten, salt, socker och öl. Lägg i dillfrön och dillkronor och koka i 10 minuter. Låt lagen svalna, ta upp dillkronorna. Tina de frysta kräftorna något och häll bort den gamla lagen. Lägg ner kräftorna i den nya lagen. Ställ i kylskåp i 1 dygn så att kräftorna tinar i den nya lagen.

Vad bjuder man då till kräftorna? I mitt föräldrahem – och även på andra kräftskivor ”förr i tiden” var det tradition att bjuda klassiska smörgåsbordsrätter såsom köttbullar, Janssons frestelse, prinskorv och starka ostar. Och det är fortfarande perfekt mat för kräftkalaset. Men om tiden inte riktigt räcker till duger det alldeles utmärkt att bara köpa hem lite ost och kex och baka en ostpaj.

Schweizisk ostpaj

Det finns inte mycket som går upp mot en god paj. Den här ostpajen med anor från Schweiz är minst lika god som en ”vanlig” ostpaj. Passar perfekt för en festlig kräftskiva! Pajdegen kan man ju göra lite som man vill med – alla har väl sina favoritrecept – men jag tycker s k ”Bostondeg” är särdeles fint till just denna paj!

Pajdeg – Bostondeg:

3 dl vetemjöl
1 nypa salt
½ dl mjölk
1 dl olja

Gör så här: Blanda mjöl och salt i matberedaren. Tillsätt olja och mjölk och blanda tills du får en deg. Tryck ut degen i en pajform, nagga och låt stå kallt i en halvtimme eller så innan du förgräddar den i 10 minuter i 200 grader.

Ostkräm:

4 dl mjöl
3 uppvispade ägg
1½ msk potatismjöl
100 g riven ost av valfri sort (jag brukar ta hälften grevé och hälften parmesan
salt och peppar (ev en tsk paprikapulver)

Gör så här: Koka upp mjölken och potatismjölet. Låt svalna lite och häll sedan i äggen under omrörning. Blanda i osten och smaka av med salt och peppar.

Häll ostkrämen i den förgräddade pajskalet och grädda pajen i 200 grader i ungefär 30-35 minuter eller tills den fått fin färg och är fast. Servera den ljummen med gröna oliver till.

 

Kristina firas med ananaskaka

Kristina (eller Christina) betyder ”den kristna” och beskyddaren. Idag firas hon förstås på bästa sätt med kaffe och en härlig kaka med smak av ananas och kola.

Kristinas ananaskaka

En himmelskt god kaka, god som en tårta och inte alls svår att göra. Du behöver:

2 ägg
2 dl strösocker
100 g smör
1 dl gräddfil
2 dl krossad ananas
3½ dl vetemjöl
1 tsk bikarbonat
1 msk vaniljsocker

Kolasås

1 dl vispgrädde
1 dl strösocker
1 dl ljus sirap
1 tsk vaniljsocker

Till formen

bakplåtspapper, en klick smör, lite strösocker samt ca 1 dl krossad ananas

Garnering

strössel eller kokos

Gör så här: Klä botten av en rund sockerkaksform med bakplåtspapper. Smörj formen – även papperet – och strö lite socker på papperet. Bred också ut ett tunt lager krossad ananas i botten av formen. och sätt ugnen på 175 grader.

Smält smöret och låt svalna. Vispa ägg och socker pösigt och tillsätt smöret. Häll i gräddfilen. Blanda ner ananas och blanda, Blanda mjöl med vaniljsocker och bikarbonat och tillsätt till äggsmeten.

Häll smeten i formen och grädda på nedersta falsen i ca 45 minuter. Ta ur och låt kallna i formen.

Gör kolasåsen så här: Blanda alla ingredienserna i en tjockbottnad kastrull. Koka upp och låt puttra 5-6 minuter. Dra från värmen och låt svalna.

När kakan är kall, dela den i två delar. Täcke den understa delen med kolasås och lägg på den andra bottnen. Häll resten av kolasåsen över kakan och garnera med strössel eller kokos.

Jordgubbstårta till Emma

Namnet Emma har tyskt ursprung och har betydelsen ”stor, väldig, hel, universell”.

Emmas jordgubbstårta

Emma firas med en riktigt god jordgubbstårta. Som självklart blir lika god med hallon eller andra valfria bär…

Bottnar:

150 g smör
2 dl strösocker
2 stora ägg
3 dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver
(2 tsk vaniljsocker)

1 l jordgubbar eller hallon, eller andra bär

Gör så här: Rör smör och socker vitt. Tillsätt äggen ett i sänder. Blanda mjöl, bakpulver och ev vaniljsocker och rör ner detta i smeten. Häll smeten i smord och bröad form och grädda på nedersta falsen på 175 grader i ungefär 40-45 minuter.

När kakan svalnat delar du den i tre delar. Fördela ½ l mosade jordgubbar, blandade med en matsked florsocker, mellan bottnarna. Vispa så 3 dl grädde och bred eller spritsa över tårtan. Garnera med massor av hela vackra jordgubbar. Klart!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Magdalena får en ljuvlig chokladtårta

Grattis alla Magdalenor som firar namnsdag idag! Namnet Magdalena var ursprungligen ett grekiskt tillnamn, dvs. ett namn som lades till förnamnet, med betydelsen ”från Magdala”. Magdala var en by nära havet av Galiléen och de flesta känner nog till att en kvinna från Magdala – Maria Magdalena – var en av de närmaste i kretsen kring Jesus.

Magdalena ska förstås firas ordentligt. Varför inte med en chokladtårta?

Magdalenas chokladtårta

Den här tårtan är nästan som konfekt, och trots att den är mycket tunn räcker den till många eftersom den är så mäktig och underbart ”chokladig”; 12-15 små goda bitar får man ut av den. 

Till tårtbotten:

300 g mandelmassa
3 ägg
1 dl hackade valnötter
100 choklad av god kvalitet (mörk eller ljus är en smaksak)

Chokladglasyr:

4 dl florsocker
75 g smör
2 msk kakao
2 msk avsvalnat kaffe

 

Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader. Klipp ett bakplåtspapper så att det passar i en rund kakform (ca 1½l). Pensla kanten med smör.

Rov mandelmassan grovt ner i en skål och blanda med äggen och valnötterna. Smält chokladen i vattenbad och låt den svalna en aning innan du rör ner den i mandelmassesmeten.

Häll smeten i kakformen och grädda i ca 30 minuter i mitten av ugnen.

Vänd upp kakan och låt den svalna.

Smält smöret till glasyren. Tillsätt florsocker och kakao. Blanda väl. Rör ner kaffet. Bred glasyren på kakan och låt stelna. Servera som den är eller med vispad grädde eller vaniljglass till.

Tips! Prova att baka tårtan med vit choklad, det blir också jättegott!

Johannas nonstoptårta

Namnet Johanna är femininformen av Johannes och har grekiskt ursprung (Ioanna). Betydelsen är ”Gud är nådig” eller ”Gudagåva” och namnet har använts i Sverige sedan 1300-talet.

Johannas nonstoptårta

Johanna borde firas med något riktigt smarrigt – varför inte den här ljuvligt goda nonstoptårtan med chokladfyllning och vacker garnering av både frukt och godis!

Bottnar:
1 dl vetemjöl blandat med 2 tsk bakpulver
1 dl strösocker
3 msk kakao
½ tsk vaniljsocker
½ krm salt
2  ägg
50 g smält smör

Gör så här: Smörj och bröa en rund form, gärna med avtagbar botten. Vispa ägg och socker pösigt och rör ner det smälta, avsvalnade smöret. Blanda mjöl med bakpulver och vaniljsocker och rör ner i äggblandningen. Häll smeten i formen och grädda ca 20-30 minuter i 175 grader.

Till fyllning passar det med vanlig chokladpudding gjord på pulver – Ekströms brukar jag ta, den som inte går att stjälpa upp. Den blir som en chokladmousse och är, enligt min uppfattning, godare än de moussemixer som finns att köpa. Men föredrar man mousse funkar det förstås lika bra!

Jag brukar använda chokladpudding mellan båda bottnarna, men det blir också jättegott att använda två fyllningar, t ex en med chokladpudding och en med vaniljkräm – eller varför inte blanda ett par deciliter hårdvispad grädde med krossade nonstopkarameller? Fantasin är det enda som sätter gränser!

Till garnering behöver du 3 dl hårt vispad grädde, nonstop och frukt eller bär. Bred eller spritsa grädde över tårtan, och garnera sen vackert med nonstop och frukt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
×