Höstkul i yogasalen och löparspåret

2015-08-14 19.58.26 (969x1024)

Sommarvärmen håller i samtidigt som höstens alla roliga aktiviteter gör intåg – en fin kombination.

Denna veckan börjar Studio Frids höstschema och i höst och vinter kommer jag hålla två klasser där. Ny är Hatha I på onsdagar 17.30-18.45, medan Yoga for Runners ligger kvar på torsdagar 17.30-18.45 som tidigare. Jag har längtat efter mina klassar så det ska bli så härligt att få komma igång!

Nästa helg springer jag glatt fram i Stockholm då jag är med och coachar och håller yoga för löpare på Run Happy Day. Det är några dagar kvar att anmäla sig på om du vill vara med!

Den 3:e oktober åker jag till Göteborg. Två tillfällen med yoga för löpare erbjuder jag på Runner´s Convention. Där finns även en massa andra klasser att gå på och du mixar ihop din egen dag. vi kanske ses där?

Sedan roligast av allt: Mitt och min fantastiska löparpartner Lupitas (som sprang 246 km från ena sidan av Skåne och tillbaka i helgen) egna arrangemang här i Malmö – LIVE LOVE RUN. Oftast händer allt i Stockholm eller Göteborg. Vi behöver lite happenings här nere i söder också tänkte vi och höll eventet första gången förra hösten. Nu är det dags igen och i år bjuder vi på en dag med föreläsning om träningslära med fd engelska landslagslöparen Ian, motivationsdiskussion med Lupita, yoga och intervaller med mig, andra härliga deltagare och smått och gott i goodie bagen. Boka in den 10:e oktober och glöm inte anmäla dig – anmälan innan torsdag ger 100 kr i Early bird-rabatt.

Löpning och yoga i Pildammsparken på lördag

Det var ett tag sen det var aktivitet här. Den senaste tiden har jag uppdaterat bloggen på min hemsida och publiceringen har inte nått hit.

Sommaren har spenderats på yogalärarutbildning i USA men med mig hem tog jag det fina vädret och nu njuter jag av att åter vara hemma och hålla pass ute i solen. Så jag tänkte hinta om möjligheter att springa och yoga med mig.

Jag håller välgörenhetsyoga i Pildammsparken för projektet live it up! Tre klasser har jag hållit och tre till väntar – ni kan läsa mer här.

Nu på lördag har jag lagt till en extra klass där jag kombinerar Yoga for live it up! med löpning med Löparprojketet. Då gäller följande:

På lördag kombinerar jag två event – Löparprojketet-löpning och Yoga for live it up!. Underbart att få full genomströmning av syre i kroppen och låta musklerna jobba och sedan få sträcka ut på yogamattan och kickstarta återhämtningen!

Kom på båda eller en av dem.

Mellan 9.30 och strax innan 11 kör vi löpskolning och intervaller (antagligen en stege) i parken
Mötesplats: Korsningen John Ericssons väg/Baltiska vägen
OBS! Tänk på att det är kl 9.30 och inte 10.00 som det brukar vara.

Därefter, kl 11, håller jag Yoga for live it up! – en välgörenhetsklass där avgiften på 50kr går direkt till live it up! Läs mer, och se karta för plats om du inte kommer på löpningen innan, på ”Yoga for live it up! i Pildammsparken” här på FB.

På  min hemsida fyller jag också på med höstens event och yogaklasser, där kan du alltid kika in. Men jag hoppas vi ses på lördag!

Ny artikel i Spring och nya filmer

I veckan kom nya numret av Spring ut.

Medan jag sitter och skriver på text om yoga som återhämtning till nästa nummer kan ni läsa om och se filmer om hur ni skapar balans i muskelgrupperna runt höfterna och låren.

Fokus i detta nummer är att via yogan 1) lära känna sin kropp och uppmärksamma om det finns obalanser mellan höger och vänster sida, framsida och baksida eller insida utsida och 2) korrigera muskulära obalanser och hitta jämnhet i kroppen.

I tidningen guidar jag er igenom 4 positioner för de fyra linjerna kring höfterna som riktar sig mest åt ökad flexibilitet. I filmen nedan visar jag 4 linjer kring höfterna som dessutom ger ett extra element av styrka och stabilitet då positionerna är stående.

Båda sekvenserna är perfekta att avsluta ett löppass med: liggande på vardagsrumsgolvet eller en sommarvarm gräsmatta  eller stående om du inte har hemmet nära tillhands eller svenska sommarvädret slagit till och dränkt marken.

På Springs hemsida finns ytterligare en ny film där jag visar olika variationer på lunge för att hitta bäst kontakt med framsida och baksida lår/höft.

Midsommarben

DSC_1693 R

De där rundorna som man lever länge på. När man fått längta efter löpningen.

Midsommar och träning med sällskap var inplanerad.

Löparsällskapet blev simsällskap blev sjukt sällskap.

Så inget sällskap och jag fick en ensam löprunda i en skog dränkt i svenskt sommarväder.

En underbar runda. En sån som jag kommer leva länge på.

För att jag har jobbat hektiskt hela veckan och endast tillåtits tänka på löpning och då speciellt haft midsommarskogslöpning i tankarna. För att jag gjorde sista jobbdagen innan semestern igår och fick alla jobbtankar bortfiltrerade av skogens blad och friska luft. För att detta antagligen är den sista rundan i min älskade bokskog på flera veckor nu när planet till USA lyfter nästa vecka.

Det blev mycket tassande på små stigar och mycket tassande på inga stigar alls. Helt off track och så obanat det kan bli.

Hamnade mitt i en ofattbar grönska som glittrande och gnistrande av sommarregn. Ormbunkar, yviga träd och det piggaste av fågelkvitter. Hade det inte varit för den intensiva doften av barrträd kunde jag varit i regnskogen.

När jag var liten var vi ute alltid och plockade blommor till midsommarstången. Det brukade alltid sluta med stora spannar med färgglada blommor, gräsfläckiga kläder och rivna, kliande ben som vandrat omkring på fält och i snår.

När jag körde ut till skogen såg jag flera bilar i väggrenen där ägarna stod i diket. Lite ledsamt undrade jag vad de egentligen plockade. Det finns inga blommor längre. Inte på något av de ställen vi plockade när jag var mindre.

Jag får inga sönderrivna midsommarben av blomsterplockande längre. Men när jag kom ut från min obanade terränglöpning fick mina nässelkliande, smutsiga och repade ben det att kännas som midsommar.

Yoga for live it up!

Min vän Helene Nilsson​ är en stark, vacker själ som inte bara bestiger berg, springer/paddlar/simmar Öresund runt och har ett leende som lyser upp hela omgivningen. Hon driver även värdefulla projektet live it up! tillsammans med precis lika starka och inspirerande Karen Holst där de stöttar kvinnligt ledarskap.

På torsdag, den 18/6, håller jag en hathaklass för att samla in pengar så att deras utmanade och utvecklande ledarskapsresa till Laponia för unga tjejer i Skåne blir av.

Kom och yoga i fina Röneholmsparken och stöd tjejerna i deras utveckling och resa.

Live it up for yoga

Var tog fartkänslan vägen?

Jag tycker inte ens att jag är igång, men jag börjar nog vara det. Löpmässigt alltså.

Jag har under så lång tid tänkt att jag bara springer på prov efter mitt långa uppehåll  att jag nog fastnat där mentalt. Varje pass har varit ett test för att se vad kroppen kan hantera. Vad mitt bäcken och min uppretade nerv tillåter. Mitt främsta mål har varit att få in först två, sedan tre regelbundna, inte allt för långa rundor i löparskorna per vecka.

Och visst går det åt rätt håll. På sistone har det både blivit allt längre rundor och en hel del lättare intervallpass med bästa vapendragaren Charlotta. Jag får nog börja inse att jag faktisk har kommit längre än mitt huvud tror att jag har.

Utvecklingen till trots så behöver jag ändå mer löpning för att hitta tillbaka en del saknade kvalitéer som gör löpningen ett snäpp bättre.

Något som talar för att jag fortfarande är en bra bit från mitt gamla löparjag är min totala brist på fartkänsla. Jag brukade vara säkerheten själv när det gällde min egen känsla och ansträngning i löpningen i förhållande till fart. Det gjorde mig mästare på att lägga upp och få ut mest möjligt av mina träningspass.

Den är i alla fall puts väck just nu.

Jag sprang med pojkvännen idag. Det startade segt. Lågt tempo kändes jobbigare än det borde. Efter ett par kilometer försökte jag trycka på lite för att komma upp i acceptabel fart men det kändes inte som om jag fick svar i steget. På hemvägen delade vi oss och pojkvännen sprang en liten extra runda medan jag väggade och lunkade hemåt i snigelfart.

Hemma beklagade jag mig att det var orättvist att det kändes såå jobbigt i så pass låg fart. Pojkvännen som kör med mer teknik än jag sa att det ändå inte var så dålig fart. Där jag tryckte på och jag trodde att jag kämpade för att springa i 5-fart låg vi tydligen 20s snabbare. Inte konstigt att jag blev trött på hemvägen.

Snälla fartkänsla kom tillbaka – du är så rolig att springa tillsammans med!

webb-normal-314

Yoga utomhus

 

Yoga för löpare i Pildammsparken2

Jag älskar att yoga utomhus. Upplevelsen blir så mycket starkare när man är omsvept av naturen – den friska luften som sveper över huden och fyller lungorna, den ojämna marken, gräs mellan tårna och armar som får sträcka sig upp mot himmel istället för ett tak.

De senaste två åren har jag haft yoga för löpare i Pildammsparken under sommaren.

Detta året blir lite annorlunda. De sista veckorna fram till midsommar håller jag mina klasser som vanligt inne på Studio Frid (inte för att vädret ute är tipptopp just nu ändå…) sen åker jag till USA i fem veckor.

Att hålla klasserna i parken är något av sommarens höjdpunkt. På ett sätt hade jag sett fram emot att ha klasser hela sommaren och är lite ledsen för att det inte blir så, å andra sidan kommer jag ha fullt upp med att roa mig och njuta av att dyka djupare in i yogans värld hos min lärare i ljuvliga Carrboro.

Som tur är kommer jag hem igen i slutet av juli och i augusti blir det åtminstone ett par tillfällen med yoga i parken! Kanske har vädret fattat att det är meningen att vara sol och varmt på sommaren lagom till dess också..

Till jag kommer tillbaka från min resa kan ni yoga i Rönneholmsparken med Studio Frid, i Pildammsparken och på Ribban med Yoga Kendra, på Ribban med Yoga Shala eller varför inte prova SUP-yoga med duktiga Billie (det står på min wish-list i sommar).

Yoga utomhus är fantastiskt. Prova det! Upplev det!

Bor du inte i Malmö så kolla in på Yogobe – de samlar en lista över alla platser i Sverige du kan yoga ute i sommar.

Men i augusti ses vi i Pildammsparken, eller hur?

Kika in här eller på Sara Ivarsson – Move in Balance på FB så att ni inte missar när jag lägger ut dagar

Yoga for Runners – Move in Balance

Hur kan, och bör, yoga skilja sig åt när löparbenen har drillats hårt inför tävling till skillnad från de perioder när löparbenen rastas en aning mer sällan?

Hur kan, och bör, yoga på ett enkelt sätt bli en naturligt inslag i en löpares träningsplanering?

Hur kan yogan göra din återhämtning effektivare så att du har mer att ge i löparspåret?

Om två veckor håller jag nästa workshop i yoga för löpare.

Missa inte ett utmärkt tillfälle att lära dig mer om vad en flera tusen år gammal vetenskap har gemensamt med löpning och hur du kan förbättra din löpning med yogans tekniker.

Den 7 juni är det dags – klicka in här och anmäl dig.

Yoga for Runners 7 juni

Yoga & Running igår och vad näst?

Igår var det full fart på löpnade yogis och yogandes löpare både i Stockholm och i Malmö i och med Yogobes event i samband med deras temamånad Yoga for Runners.

I Stockholm samlades 250 entusiastiska deltagare och yogade och sprang med Yogobe, Jenny och Veronica.

Med glädje och energi bar jag mitt strå till stacken, eller närmare bestämt till Rönneholmsparken, och erbjöd Malmöborna ett liknande event – Yoga & Running. Trots att Stockholmarna hade kidnappat fredagens soliga väder och lämnat kvar dystra moln och en kylig vind så kom 40 pigga löpare och höjde stämningen i Malmö.

Det blev yoga som uppvärmning, tips på hur man kan få in yoga när man springer, koordination och löpspecifik löpstyrka under löpskolning, höjning av pulsen med intervaller och avslutningsvis yoga för att hitta balans i kroppen.

Några bilder från gårdagen. Fler bilder och även filmer finns på eventets FB-sida: Yoga & Running i Malmö – gratisevent med Sara Ivarsson & Yogobe

DSC02066 (800x532) DSC02106 (800x532)
DSC02185 (800x532)

DSC02157 (800x532)

DSC02082 (800x532)

DSC02207 (800x532)

DSC02068 (800x532)

Jag har fått många frågor av de som inte hade möjlighet att komma igår om jag ska ha fler workshopar som igår. Svar ja. Men jag vet inte när än. Förhoppningsvis till hösten/sensommaren men nu är det full upp och om en månad drar jag på kombinerad semester/yogautbildning/trainee-uppdrag i North Carolina.

Det som däremot händer  SNART är min andra workshop i yoga för löpare. 7 juni närmare bestämt.

Ingen löpning denna gången utan fokus på yogabiten – hur gör jag om jag vill kombinera yoga med löpning? Positioner, sekvenser, när, vad, hur, VARFÖR?

Låter det intressant? Än finns det några platser kvar. Kolla in på Studio Frids hemsida och anmäl dig!

”Det man inte vet att man inte kan begränsas man inte av”

På klätterkursen förra veckan fick vi ju klättra med ögonbindel för att lära oss hitta tyngdpunkten. Förutom att hitta min zon där jag befinner mig i balans och är stabil på väggen lärde mig något annat på vägen. Jag lärde mig hur mycket hjärnan begränsar mig utifrån de föreställningar den har om vad som är möjligt.

Jag klättrade upp för väggen. Lugnt och metodiskt och det kändes riktigt bra. Det var just det – det kändes riktigt bra. Utan syn att förlita mig på kände jag mig uppför väggen, letade efter balans och stabila grepp och fann dem lätt. Och jag kom på att jag fann dem lätt för att jag utnyttjade fler typer av grepp. De små, små greppen som bara är en cm djupa och några cm i diameter tycker jag vanligtvis ser omöjliga ut. Jag provar dem men ger ofta upp för jag litar inte på att varken fötter eller fingrar får grepp.

Med en ögonbindel för ögonen kände fötterna sig om efter grepp och ställde sig där det fanns. Jag har ingen aning om vad jag stod på med jag kände att det fanns oändligt med möjligheter – faktiskt fler än när jag ser när jag klättrar. Händerna letade sig fram och jag upptäckte att när de enda grepp som finns inom min zon av balans var de där yttepytte greppen så fungerade de alldeles utmärkt.

När jag kom ner diskuterade vi det faktum att alla hade utnyttjat de små greppen mer med ögonbindel. Instruktören berättade också att jag överraskade genom att stå på den här:

Och då menar jag varken det gröna greppet eller det röda som skymtar längst upp. Nä, jag stod på kanten mellan de två plattorna på väggen. Någon millimeter glipa för foten att landa på och där stod jag stabilt och medans händerna letade efter nya möjligheter.

Omöjligt om hjärnan fått bestämma. Möjligt när kroppen fick avgöra.

Jag klättrade i tisdags igen. Tänker att det är bra att öva säkring och mina nya kunskaper mycket nu i början och passade på att klättra med Anna Eriksmo – coolaste äventyrstjejen.

Efteråt löd hennes statusuppdatering som följande:

Äntligen! Back on the wall! Sara: ”Det är ju första gången jag klättrar. Den här leden grad 5, är den lagom att börja med?” ”Jaa!” (ljuger jag – grad 3 är typ lagom att börja med, grad 5 klättrar man efter några månaders regelbunden träning, men det man inte vet att man inte kan begränsas man inte av). Mycket riktigt, glider hon upp där som en balettdansös.

Tanken styr många gånger våra handlingar mer än vad vi tror och vill erkänna. Negativa tankar begränsar vårt handlingsutrymme och skapar mentala blockeringar som är helt onödiga. Ibland är det inte ens medvetna negativa tankar. Vi är så matade med ”fakta”, åsikter om vad som är rimligt och vad omgivning hävdar att vi är kapabla till eller inte. Allt detta färgar vår uppfattning av vår egen kapacitet. Det är sällan det fysiska som begränsar oss. Det är det mentala. Som Bannistereffekten*.

Jag visste inte vad jag stod på, men jag kände att jag var stabil och litade på vad kroppen talade om för mig.

Jag visste inte svårighetsgraden när jag klättrade med Anna. Hade jag vetat hade det mycket väl kunnat låst sig för mig vid första svårigheten och jag hade övergett leden jag följde – den är ju ändå inget för nybörjade som mig. När jag inget visste hade jag inga begränsningar. Kör på och se vad som händer, liksom.

Tänk vad som är möjligt när vi kan gå in med en öppen, ofärgad attityd. Utan förutfattade begränsningar.

* Löparen Roger Bannister var den förste att springa en engelsk mil under fyra minuter. Det intressanta är att ett flertal experter på 50-talet hävdade att det var fysiskt omöjligt att springa sträckan under fyra minuter. Bannister lyssnade inte på detta han trodde på sig själv, utmanade fyraminutersgränsen och lyckades. När Roger Bannister väl bevisat att det gick att springa under fyra minuter var det inte mindre än 50 löpare som under de kommande två åren som sprang lika fort. När det fanns bevis på att det var möjligt gjorde detta att andra löpare inte längre hade den mentala blockeringen av att det var omöjligt.

Sara Ivarsson
Här kan du läsa om mina tankar om träning, inspiration, hälsa och välbefinnande.

Jag tror på varierad träning och att även om det heter att man blir bra på det man tränar, så är jag övertygad om att man blir ännu bättre, friskare och helare om kroppen får utmaning från många olika håll.

Löpning, yoga och olika former av styrketräning är där jag hittar mina utmaningar för både kropp och sinne.

De viktigaste ledorden för mig när det kommer till både träning och livet är glädje, inspiration och utveckling.

WEBB-TV: Saras träningstips
×