En liten liten virus

Som min katt Hasse redan har meddelat er drabbades jag än en gång av en ordentlig förkylning. Vårförkylning denna gång. Vinterförkylning var det förra gången tror jag. Jo, jag är på bättringsvägen nu. Det har alltid fascinerat mig hur dessa små varelser, som man inte ens kan se eller bekämpa innan de anfaller, kan slå undan benen på en så fullständigt. Bara att ta nya tag. Något Valborgsmässofirande blir det dock inte. Ingen 1:a maj demonstration imorgon heller – för min del i alla fall. Hoppas ni andra får en skön långhelg!

Måste ta hand om det här själv

Nu måste jag alltså själv ta tag i det här bloggandet. Hon, min matte alltså, bara nyser och hostar och snörvlar och för oväsen. Jag vet inte för vilken gång i ordningen. Hon orkar knappt göra nåt annat. Det är störande. Explosioner i långa långa serier. Rösten känner jag inte heller igen. Bosse blev jätterädd när hon började mitt i påskhelgen. Nu har han vant sig. Det gör inte jag. Vi håller oss båda på säkert avstånd.

Hälsningar från Hasse

Det drabbar dem också

Fasansfulla terrorattentat eller naturkatastrofer – det drabbar inte bara människor. Jag har ofta undrat hur många djur som dör i ex vis jordbävningar eller tsunamis. Hur många skadas? Det nämns aldrig i reportagen. Ett brutet ben gör minst lika ont på en ko eller hund eller katt som på en människa. De får ingen smärtlindring.
Den hund som dog under den framrusande lastbilen i Stockholm blev ihågkommen. Läs mer
http://www.newsner.com/hunden-miste-livet-i-lastbilsattacken-da-ordnade-markus-en-egen-minnesplats/om/djur-2

×