Veterinärvård i tiden

Senaste numret av På landet handlade till stor del om det: modern veterinärvård för sällskapsdjur. Vissa djur får all tänkbar specialiserad vård – andra överges när de inte passar in i ägarens liv längre. En del överges vid sjukdom eller hög ålder för att få avsluta sina liv i full och naturlig frihet. Fasansfullt, just när de behöver människan som allra mest!

Varför insisterar de flesta veterinärer fortfarande på buksnitt (ca 4 cm) när de kastrerar honkatter? Hon måste då oftast ha tratt på huvudet för att inte slicka på såret och vara i stillhet under upp till 10 dagar. Ett litet flanksnitt på 1 cm är mycket skonsammare för katten, men visserligen något dyrare för ägaren. Hon (katten) slipper tratt och är oftast helt återställd efter drygt ett dygn. En förklaring jag hört är att man vill inspektera de övriga inre organen … På människor görs så många operationer det bara är möjligt med titthålsoperationer eller i varje fall så små ingrepp som möjligt. Och vilken läkare vill inspektera de övriga inre organen vid ex vis en gallstensoperation? Varför ska djuren åsamkas mer lidande än nödvändigt? Eller är det bara de oskickliga veterinärerna som insisterar? Jag tycker att du som kattägare ska välja en veterinär som gör flanksnitt.

Imorgon ska jag åka till veterinären med en grannes katt. Han har ont i höften (katten). Får se hur det går.

Morronrutiner

Hej!

Det är jag Hasse igen. Vi har våra morronrutiner, Bosse och jag, eller rättare sagt: HAN har sin rutin och den måste vi andra följa annars blir han alldeles olidlig. Det är alltid han som startar … och han har inte ställt om till normaltid än. SUCK! Halv sex varje morron kuttrar han en gång – ett lågt rrrrrrrrrrrrrrr. Nej, inte morr, utan en drrrrrrrrr-ill. Därefter följer total tystnad i tre sekunder och sen börjar han yla. Högt. Mjauuu! Veritabla nödrop i långa, långa serier.

Vi andra sover, husse och matte på längden i sängarna och jag på tvären, fast inte så länge efter att han satt igång. Husse ger upp direkt och gör han inte det så studsar Bosse upp i sängen med en energi som säger att JAG GER MIG ALDRIG! Husse vacklar till köket för att lägga upp blötmat – försöka lägga upp blötmat åt oss. Det lyckas aldrig. ”Kom och ta bort Bosse!” ropar han varje morgon. Matte stiger upp. Går fram till köksdörren, klappar i händerna och ropar ”Bosse, Posse, Posse, lille vännen, kom kom kom kom!” Bosse ligger kvar under stolen längst in i hörnet. Inte förrän hon ropar ”Maaat!” kommer han rusande ut i hallen och husse kan stänga köksdörren och lägga upp vår mat.

Jag väntar lugnt. Jag vet att jag får mat. Ingen anledning att bli upprörd. Det smakar alltid bra på morgonen. Sen läser vi Skånskan alla fyra och sen kommer fåglarna … De liksom bara faller ner från taket, ner framför köksfönstret. Stora och svarta i 100-tal. Det tar bara några sekunder, men det är lika häftigt varje morron.

Ha en bra dag!

Hasse

”Katterna måste bort …”

Egentligen hade jag tänkt skriva mer om kor med Svensk Veterinärtidning som grund, men så kom ju svedalakatterna i vägen. Ett flertal kattungar har blivit trafikdödade de senaste dagarna vid den obebodda gården enligt en anonym källa, skriver SkD 21/10 och 24/10.

Hur många katter som finns på gården råder det delade meningar om – 25 eller kanske dubbelt så många. Ägaren vill ”avyttra” katterna – ja, lycka till säger jag! Alla kattföreningar har överfullt av hittekatter och Blocket svämmar över. Nä, det finns inte trygga hem åt alla katter och katter som levt i frihet ska inte sättas i bur.

”Många tycker det är bäst att katterna vistas här …”. Och jag kan bara hålla med. Det är ett idealiskt tillfälle för TNRM. Fånga in, kastrera, behandla de sjuka och låt dem sedan bo kvar med tillsyn. Utan att känna till detaljer, tror jag att de skulle klara sig utmärkt då det finns uthus att söka skydd i mot väder och vind.

I just detta fall finns enligt SkD också engagerade människor som sätter mat, men inte samarbetar om den regelbundna tillsynen.

”Katterna måste bort med en gång” skriker rubriken 24/10 sid A10. Varför så bråttom länsstyrelsen? Katterna har inte plötsligt trillat ner från himlen! Ni har haft kännedom om fallet långt innan de senaste kattungarna föddes! ”Länsstyrelsen måste agera hårdare i den här frågan”, tycker den anonyma personen. Javisst, om man agerat i tid hade situationen inte urartat. Tyvärr blir det nog ett blodbad på de oskyldiga.

Katten är det enda djur som dödas enbart för att det fötts.

”Det skjuts för lite katter”

ansåg grannbonden längst bort på vår lilla grusväg när han såg Åke leka bland de kringflygande löven i vår trädgård. Det var närmsta grannen Bengt som ringde och berättade om deras samtal. Avskjutning är mångas ”lösning” när de tycker det blir för många katter i städer och byar och vid gårdar och hus på landsbygden. Denne bondes son och svärdotter är båda veterinärer …

Avskjutning är också i många fall myndigheternas enda ”lösning” och de bidrar därmed till att sänka kattens status. De jämställs med ohyra på många kommuners hemsidor. Därmed legitimeras också att det är OK att låta bli att kastrera, ID-märka och registrera. Det är det inte många som gör på landet. Ändrad moral och metod från myndigheters sida hade ändrat folks syn på katter.

En veterinär i norra Skåne berättade att en av hans kunder ringt kommunen och bett om råd med många katter vid ett äldreboende. Kommunjägaren kom och sköt in i kattflocken medan de åt! Resultatet blev ingen dödad, men många skadeskjutna och sedan fick privatpersoner överta ansvaret. Och de kommer ju ALDRIG att kontakta kommunen igen!

Myndigheter ser också mellan fingrarna med lantbrukare/hästgårdar m fl som får ha katter som inavlas, är sjuka/skadade och springer vind för våg. Hos närmsta grannbonden, där jag i våras bekostade kastrering och veterinärvård för hans 9 katter, fanns två mycket skadade katter20140927 (läs mer under kategorin grannbondens katter).

Jag tror det är många privatpersoner, utan kontakt med kattföreningar, som arbetar på samma sätt.

Skulle jag skjutas?!

Rör inte beteskravet!

Det skriver Johan Beck-Friis, veterinär och informationschef i Veterinärförbundet i Svensk Veterinärtidning nr 10:2014 och fortsätter:

”Jordbruksverket släppte i augusti sin egen utredning ”Beteskravets effekter på lönsamheten i mjölkföretagen”. I utredningen kommer verket fram till att dagens betesregler minskar lönsamheten för landets mjölkproducenter.
Verket konstaterar att djurhälsoexperterna är överens om att bete innebär många fördelar för djurhälsa och djurvälvärd. Även LRF mjölk har en positiv syn på beteskravet och anser att betet är en viktig fråga för konsumenternas syn på svensk mjölkproduktion.
Samtidigt pekar vissa producenter ut beteskravet som ett hinder för strukturutvecklingen i svensk mjölkproduktion, vilket anges av Jordbruksverket som en orsak att utreda kostnaderna för betet.”
Läs hela ledaren här  http://www.svf.se/sv/Tidningen/Ledare/ledare-1014/  Han har många kloka synpunkter.

Finns det något mer rogivande än en flock kor på bete? Den reklamen har fått många konsumenter att välja att köpa svensk mjölk. Kor på bete lever längre och är under tiden friskare och mår naturligtvis även psykiskt bättre. Vill vi, som Jordbruksverket, att de istället ska stå fjättrade med en järnkedja runt halsen inomhus och bara kunna stå upp, ligga ner, äta och bajsa? Skulle DU konsument vilja leva ett sådant liv? På hårda spalt- eller betonggolv, som kanske inte ens är täckta med halm? Kor föredrar att ligga mjukt på gummimattor kunde vi läsa för några veckor sedan i SkD.

”Fortfarande står 45 % av landets mjölkkor uppbundna större delen av året och fortfarande mår alla kor bättre av att få komma ut på bete”. Vi skriver 2014 och borde ha kommit längre i vår omsorg om våra mjölk-, ost- och köttproducenter!

Hittekatt eller ädel katt?

De senaste söndagarna har jag noterat lite olika annonser i SkD:

Katthjälpen.nu har haft ”Öppet hus för adoptionsintresserade. Många katter söker bra hem, 1000 kr …”

Djurens Vänner har en bild på en svart/vit katt (de minst efterfrågade) ”- Jag har inget hem. Akut läge för många hemlösa katter. Hjälp oss att hitta hem till de vi har inne, så vi kan hjälpa fler av de som behöver komma in. … 700 kr styck”

Och så har det varit ”Lady och Lucifer vill ha nya seriösa ägare. Mysiga och sociala spinnmaskiner. … Pris 7000 kr”

SAMSUNG DIGITAL CAMERA     Vilket värde har vi? Ingenting i pengar. För vi är hittekatter, men vi vet att vi är högt älskade av vår husse och matte. De skulle ALDRIG ens tänka tanken att sälja oss. Eller dumpa oss. Vi kan känna oss trygga!
Hasse och Bosse

Bekvämt!?

Kan det vara bekvämt så här?
SAMSUNG DIGITAL CAMERA

 

 

 

 

 

… eller bättre såhär …
20141005

 

 

 

 

… kanske bättre på lite högre nivå …
SAMSUNG DIGITAL CAMERA

 

 

 

 

 

Fast allra bäst tror jag det är såhär! Klicka på mig! JAAAA!
20140913_150554

Dör elefanter med ett leende på läpparna?

Hela denna vecka har det kl 18.00 gått ”elefantprogram” på SVT2. De har handlat om att elefanten, liksom många andra djur, hotas av utrotning inom en ganska snar framtid. Men också om hur hängivna människor försöker rädda de som räddas kan.

I tisdags hette programmet ”Kriget om elfenbenet”. I bilder från ett lager någonstans i Afrika fanns många, många ton elfenben dvs betar från slaktade elefanter. De äldsta var från elefanter dödade för ca 25 år sedan och var av ungefär samma längd som journalisten – knappt två meter. Betar från nyligen slaktade elefanter var ungefär tjugo centimeter långa. Så desperata är de kinesiska elfenbenshandlarna. Det mest skrämmande i det programmet var den kinesiske affärsmannen, en  hängiven buddist, som med det överlägset leende mot journalisten sa: ”Elefanten är människans vän. Varje död elefant offrar sina betar så att vi människor kan göra något vackert av dem … Vi buddister anser att detta gör elefanten glad och lycklig!”

Panikslagna flyende elefanter skjuts från helikoptrar  med maskingevär.  Se hela programmet och de övriga här
http://www.svtplay.se/video/2355308/kriget-om-elfenbenet?  Elefanter dör inte med ett leende på läpparna.

Tack Skånetrafiken!

Oj, det blev ett långt uppehåll i mitt bloggande! Vad har jag då gjort istället? Jo, tagit hand om en höstförkylning och en ny katt som flyttat in på vårt lantställe. Fast igår var jag ute på långtur med tåg och buss. Skulle sätta upp KATT.IN:s utställning i Färlöv och ta ner utställningarna i Perstorp och Landskrona.

Det började inte så bra. Busschauffören såg pigg och käck ut, så jag sa väl ungefär såhär ”Jag ska till Kristianstad, fast egentligen ska jag till Färlöv, men det vet vi inte var det ligger …” ”Jo”, svarade han leende, ”jag vet, jag kommer från Färlöv, men det står inte med i min lista så du får åka till Kristianstad istället!” Tablå!

Så tuffade Öresundståget iväg med mig och många andra och körde in den lilla förseningen redan vid Eslöv, men mötte ett godståg vid Hässleholm och blev stående så länge att jag missade anslutningsbussen till Färlöv. Det gjorde att jag kunde äta andrafrukost i bistron i stationshuset i Kristianstad. Mysigt ställe! Inget ont som inte har något gott med sig!

Buss så mot Färlöv. Redan några minuter efter start ropades nästa stopp upp. Jag uppfattade det som Färlöv, fast det var ju Härlöv! Ännu en ort jag aldrig hört talas om. Färlövs bibliotek var litet, men mycket trevligt och personalen mötte mig i dörren. De hade t o m köpt in nya fina utställningsskärmar! Kanske inte enkom för KATT.IN-utställningen, men det kändes lite lyxigt att vara förste användaren. Åter till Kristianstad med vändande buss och sen gick det som på räls – om jag nu får vara lite vitsig!

Tåget mot Hässleholm stod på perrongen och väntade på mig och där, i Hässleholm, väntade tåget mot Perstorp! Lite lagom lång promenad där till biblioteket och sedan lite lagom väntetid på tåget mot Landskrona. Lagom tid för att inta lunch på en restaurang.

Byte var det i Helsingborg förstås och vid ankomsten till Landskrona hade det börjat smådugga. Buss till biblioteket, ingen väntetid. Buss tillbaka till järnvägsstationen, två minuters väntetid och sedan fyra minuters väntan på Pågatåg till Malmö.

Kollegan i KATT.IN tyckte tidigare att jag skulle ta bilen. ”Det kommer aldrig att fungera att åka tåg och buss med så många byten!” Det gick som sagt på räls och jag var hemma nästan en timme tidigare än beräknat! För miljöns skull – åk tåg och buss! Det funkar!

×