Pälsklätt

De senaste dagarnas våldsamma solsken fick mig att inse och acceptera det jag länge misstänkt. Vårt hem är pälsklätt!

En mörkare schattering på soffan ca 20 cm upp från golvet fångade mitt intresse en sen kväll för ett tag sedan. Det var innan det nya himlafenomenet uppträtt. Trots bihåleinflammationens ihärdiga dunkande böjde jag mig ner, men kunde ändå inte se vad som var orsaken till missfärgningen. Viss misstanke uppstod när Hasse, vår hittekatt, kom och strök sig först mot mig och sen mot soffan. På med Oskyldig terminalglasögonen och ner på knä! Jodå, den skyldige kom igen och på sin väg mot balkongdörren strök han sig mot soffan.

I vårsolens klara morgonljus kunde jag sen se att det behövdes en stor insats. Överallt. Efter några timmars dammsugande var det bara att konstatera att det krävdes en attack med andra vapen än de befintliga. Besök alltså på ett känt företag. Jodå, det fanns en specialartikel mot pet-hair. Varför inte husdjurs-hår? Och den fungerade faktiskt utmärkt både i sofforna och på mattorna.

Man borde kunna göra något nyttigt av allt kattato, kanske t o m något vackert. Alla förslag emottages tacksamt! Förslaget från maken blev att vi skulle dammsuga katten. Inte realistiskt eftersom han går under sängen, katten alltså, så fort jag tar fram dammsugaren.

Vår förra granne klagade ibland på att det tog så lång tid för henne att dammsuga eftersom hon fick ägna den mesta tiden åt sin heliga birma. Hon fullkomligt älskade att bli dammsugen och gick gärna efteråt och speglade sig i sin fina fluffiga päls.

Katter och kommunpolitiker

Malmö kommun har sagt nej till att ekonomiskt stödja föreningar som hjälper hemlösa katter.  Frida Trollmyr (S) säger i dagens Sydsvenska (24/2) att föreningarna ska registrera sig hos fritidsförvaltningen och söka de bidrag som finns.

Så synd att kommunens politiker och tjänstemän undanhållit den informationen under de år jag haft kontakt med ett flertal av dem. Föreningarna anser inte det är fritidssysselsättning, utan seriöst djurskyddsarbete. ”Herrelösa katter är Sveriges största djurskyddsproblem”, ansåg en djurskyddsinspektör i V Götaland. Inte ens i förslaget till ny djurskyddslag är problemet med herrelösa katter prioriterat. ”I en demokrati måste man ge och ta” har en företrädare för en stor djurskyddsorganisation lämnat som förklaring till att de kommer sist när det gäller djurskydd. Ingen har något ekonomiskt intresse i herrelösa katter.

Frida Trollmyr ”brukar köpa föreningarnas kalendrar eller ge ett bidrag när jag ser dem på stan”. Snälla, snälla Frida! Det är småsmulor! Du säger att ”de föreningar som arbetar med det här gör ett jättebra arbete”. Tack för berömmet, men vackra ord räcker inte. Friska katter behöver bra mat, sjuka eller skadade katter behöver bra mat plus veterinärvård och medicin och det kostar pengar. Alla föreningar har ett konto. Sätt in en rejäl slant där istället. Claes af Geijerstam skänkte intäkterna från en konsert till en kattförening. Det kallar jag ett bra initiativ!

Föreningarnas aktiva har arbeten att sköta och prioriterar katterna. Den ende, såvitt jag vet, i ledande position som förstått vilket djurlidande och vilka summor det handlar om är VD:n för ett stort fastighetsbolag i Malmö.

Föreningen KATT.IN (www.katt.in) , är en ”teoretisk kattförening” med mycket bra information kring katter, kattägande, lagstiftning mm mm. Deras utställning finns denna vecka på biblioteket i Trelleborg. En mindre utställning finns också under mars på Anderslövs bibliotek.

Kattmyt 7

Att katter är lömska och oberäkneliga och kan rivas och bitas utan förvarning är ännu en myt.

SAMSUNG DIGITAL CAMERAOm man upplever katter på det sättet betyder det att man inte kan uppfatta eller känner till hur deras språk fungerar. De kommunicerar med hela kroppen. På nära håll med ögonen, öronens och morrhårens ställning och med ansiktsuttryck. På avstånd används kroppshållning och rörelser för att skicka meddelanden. Det är ett subtilt men tydligt språk för de invigda. Svårare för oss okunniga människor. Katter talar naturligtvis även verbalt. Om en katt bits eller rivs är det ALDRIG utan förvarning. De förvarnar alltid minst en gång. Ta varningssignalerna på allvar. En katt rivs eller bits ALDRIG för skojs skull – det beror på att den är missnöjd med situationen.

Exempel: Anna lyfte upp lilla katten Lisa och ville hålla henne i famnen. Lisa vill aldrig bli upplyft på något sätt och därför gör jag själv aldrig det. Lisa protesterade när Anna höll henne allt hårdare, hon blev allt svartare i ögonen och stretade emot med benen. Inte ens det räckte för att få komma ner på marken. Hon varnade flera gånger. Till slut kom klorna fram. Enda vägen ur Annas famn var upp över vänster axel. Det blev åtta rejäla rivsår på ena armen. Vem ska man skylla på? Anna, naturligtvis, som trodde Lisa kunde behandlas som en leksak.

Behandla katten med respekt och läs av signalerna och du får en vän för livet. Det är bara människor som kan vara lömska och beräknande.

Myten att katter inte går att uppfostra (nr 6) …

… är orsak till att många katter blir lämnade vind för våg i parker eller på landsbygden i något buskage. De uppför sig inte som ägaren tycker de ska. Nä, det går inte att uppfostra katter som hundar eftersom de är katter, men som i all uppfostran av både människor och djur så är det effektivare att belöna än att bestraffa. Uppmuntra när den gör rätt och ignorera när den gör fel och var konsekvent! Bestraffa aldrig! Ge inte heller efter för ett som du anser felaktigt beteende.

Exempel: Du vill inte att katten ska hoppa upp på diskbänken. Om du lyfter eller schasar ner den gång på gång får den positiv uppmärksamhet och ser det som en lek. Lägg istället tidningar t ex Skånskan som sticker en liten bit utanför. När katten nästa gång hoppar upp trillar både tidning och katt ner. Det krävs inte många upprepningar förrän den förstått. Beröm den sedan när den låter bli att hoppa upp.

Ett annat exempel: Disa, som levt ensam och övergiven några år, var van att leva nattliv och satt i fönsterkarmen och jamade HÖGT från första kvällen hon flyttat in igen. I tron att hon ville ut satte matte på henne sele och gick ut med henne på småtimmarna när familjen inte stod ut längre. Väl tillbaka fortsatte hon att jama till gryningen och sov sedan hela dagen. De gav efter för hennes oro. Istället skulle de ha hållit henne aktiv under dagtid och lugnat henne med klappar och god mat under kvällstid så att hon kunnat anpassa sig till familjens dygnsrytm. Det högljudda jamandet kunde kanske också tystats med hjälp av en liten dusch ur en blomspruta. Kanske.

Olagligt att lämna katten ensam …

… var en rubrik i gårdagens (13/2) Sydsvenska. Artikeln handlar om att katter liksom alla andra tamdjur ska ha tillsyn minst två gånger per dygn. Skyldigheten gäller både inne- och utekatter och därmed är det också underförstått att man inte får överge sitt djur. Det framgår dock inte klart av varken djurskyddslag eller Jordbruksverkets föreskrifter.
MEN …
Däremot framgår det klart och tydligt i alla kommuners information att den som börjar mata en övergiven eller förvildad katt anses som ägare. Det påpekades också i senaste Djurskyddsinspektörerna på TV4. Här är inget underförstått.
ALLTSÅ …
Det läggs större ansvar på den som tar hand om ett djur som far illa än på den som överger sitt eget ägda djur!
LOGIK? INGEN!
I förslaget till ny djurskyddslag (SOU2011:75) handlar sid 475-517 om Övergivna och förvildade djur. ”Sveriges största djurskyddsproblem” enligt en djurskyddsinspektör i V Götaland.
Den nya djurskyddslagen var tänkt att träda i kraft 2014, men ”det bidde bara en vante”. Vissa små delar har brutits ut. Är det inte dags att också bryta ut och besluta om ett större ägaransvar? Och att ta tag i helheten?

Om rostbiff

SAMSUNG DIGITAL CAMERANär Hasse var liten gosse fick han en gång smaka rostbiff från en smörgåstårta och han tyckte det var jättegott. Vi förstod hur han njöt och köpte ganska ofta rostbiff till honom under lång tid och han lärde sig ordet. Rrrrooossstbiffff! Den tillagades av Max mamma, Max på ICA alltså, och var helsvensk. Så en dag ville han inte äta rostbiffen vi serverade. Han bara luktade, tittade förebrående på oss, backade en bit och gick sedan därifrån. Kontrollen hos ICA bekräftade vår misstanke. Den var inte svensk. Den kom från Brasilien och var inte lagad av Max mamma. Han har inte velat äta rostbiff sedan dess och det är ungefär 8 år sedan.
Numera insisterar han ofta på rökt kalkon. När jag skriver detta ligger han bredvid mig på skrivbordet och tar då och då med tassen och rispar lätt med klorna på min vänstra hand. Det betyder ”Jag vill ha kalkon”. Han vet var den finns.
”Rrrrooossstbiffff?” frågar jag lite försiktigt. Han stelnar till i hela kroppen och halvreser sig, pupillerna vidgas, ögonen blir nästan helt svarta och han tittar intensivt rakt in i mina. Ett kort mjau bekräftar ovanstående. Vi går till köket och han äter en halv skiva ekologisk rökt kalkon.
Vi kallar allt han tycker om för rrrrooossstbiffff, men visst borde han kunna skilja mellan rrrrooossstbiffff och rökt kalkon även om det inte innehåller de väsande ljud som katter lyssnar efter. Rrrrooossstbiffff inne håller två – sss och fff. Rökt kalkon inget. Ska lägga honom i träning.

Politiker har enats …

… om att både elefanter och noshörningar ska få finnas kvar. Äntligen. Vad kan ligga bakom deras plötsliga omtanke om utrotningshotade djur? Det som nu händer är unikt. Både FN, EU och en rad statschefer agerar. Kan vi också hoppas på att landområden avsätts så att de återstående elefanterna och noshörningarna kan leva som de alltid gjort? Än så länge är det inte ens en pappersprodukt och det kommer att ta lång tid innan ett resultat syns på savannerna.
Såg för några dagar sedan ett program om istidens djur. Mammutar med enorma betar. De finns kvar i Sibiriens permafrost. Vi destruerar beslagtaget elfenben … Kan det vara rätt?

Hästar och grisar … och grisar

Två artiklar fångade min blick i helgens SkD: flyingehästar i lösdrift med ”egen toalett, sovsal och tid med kamraterna dygnet runt” och så ledaren: ”En bra början”.

Jättebra att djur får leva ett mer naturligt liv och röra sig hur de vill i lösdrift, men jag misstänker att främsta anledningen är att dra ner på personalkostnader. Tillsyn 2 ggr dagligen enligt lag? Nä, varför det? Dataprogram sköter utfodringen! Det är ju bra så länge inte strömmen går.

Veterinärstuderande slog larm för något år sedan vid ett besök på SLU:s gård. De tyckte korna var magra. SLU slog ifrån sig – utfodringen var ju maskinell! Det var bara det att den inte fungerade. Korna fick för lite mat och SLU införde besöksförbud! Hela artikeln kan ni läsa i Svensk Veterinärtidning.

Ledaren ”En bra början” handlar egentligen om ett nytt lagförslag om offentlig upphandling. Man ska kunna ha andra kriterier än priset t ex klimathänsyn och djurskydd. Bild på smågrisar som myser i massor av halm och så slutklämmen ”Grisen med knorr är en gladare gris och en godare måltid” inger hopp. MEN …

Det står i bjärt kontrast till det danska TV-program jag halkade in på i lördags vid ca 13.00 och som handlade om dansk grisindustri. Bilder på förtvivlade fjättrade suggor vars enda sysselsättning bestod i att tugga på järnstången framför dem. Deras enda uppgift är att föda så många smågrisar som möjligt. Avel har gjort att de föder för många. 25.000 smågrisar dör VARJE DAG. Alldeles för många grisar trängdes i boxarna. De kunde inte ligga ner. Bitskador i öron och ljumskar. Svansarna avklippta. ALLA fick lågdos antibiotika. Ingen halm – ”det skulle störa den automatiska utgödslingen” enligt bonden.

TV-teamet ville filma skadade suggor på ett slakteri. ”Det är inte lämplig underhållning i TV”, menade intervjuad veterinär och vägrade öppna dörren till det angränsande rummet.

”Vi kommer inom kort att lägga ner all slaktsvinsuppfödning i Danmark och koncentrera oss på det som vi är bäst på nämligen produktion av smågrisar. De kommer sedan att transporteras till andra länder i Europa där priset är lägre”, avslutade vd:n för ett köttföretag. 25.000 smågrisar dör varje dag är man då bäst på smågrisproduktion?

Enligt min mening ska inga djur behandlas på det sätt som visades i det danska TV-programmet.

Och ni som köper billigt kött, tänk en gång till.

×