Emil, en hjälte

… eller var han dumdristig? Jag vaknade i det första bleka gryningsljuset i
söndags morse och eftersom jag tycker om att stiga upp tidigt så gjorde jag
det.

På gräsmattan utanför vardagsrumsfönstret skuttade två ungrävar omkring. Vackra
djur! Hela deras uppmärksamhet var riktad mot någonting under fönstret. De
hoppade glatt sidledes, över varandra, stötte mot varandra och gjorde då och då
utfall mot något på marken under fönstret. Jag uppfattade inte deras beteende
som aggressivt utan snarare lekfullt. Fanns det fler rävar inne vid väggen som
jag inte kunde se? De var så upptagna att de inte såg att jag lutade mig mot
fönstret för att kunna se vad det var.

Inne vid väggen fanns Emil! Varje gång rävarna skuttade mot honom gick han till
motattack med hela pälsen stående på ända – från hjässan till svansspetsen –
och rävarna backade varje gång! Han attackerade gång på gång, men drog sig
efter en stund in i skydd under ljugarbänken, tack och lov! Och där var han inte
ensam! Där satt också en ny för mig okänd katt! Tovig, mager, smutsig,
skräckslagen! Mellan dem låg en halvt uppäten hare.

Vad hade egentligen hänt i skydd av mörkret? Katter fångar inte vuxna harar.
Rävar jagar harar … och ibland katter … Hade katterna snott rävarnas byte? För
inte tror jag väl att Emil ville hjälpa en vän i nöd? Det vete´ katten …

Rävarna sprang vidare och jag öppnade dörren för en väldigt stolt och lättad Emil!

SAMSUNG DIGITAL CAMERA

Vegetariskt?

Jag träffade igår ett par bekanta ”från förlängesedan”, båda vegetarianer. De berättade bland mycket annat att flera av deras vänner nu också blivit vegetarianer. ”Vegetarisk kost är framtiden – det kommer mer och mer över hela världen”, sa de.

Tyvärr (?) tog jag dem brutalt ur villfarelsen. Människor över hela världen äter mer kött än någonsin. Jag hade inget bevis och inga siffror just där på fiket, men fann senare att enbart i Sverige äter vi ca 70 kg kött per person och år och köttkonsumtionen har ökat med 50% (!) sedan 1990-talet trots att läkare uppmanar till minskat köttätande ur alla hälsoaspekter. Mer information finns här http://www.jordbruksverket.se/formedier/nyheter/nyheter2013

Som av en händelse fann jag också detta i Swedbanks Aktiellt 14 juni:

”Efterfrågan på livsmedel ökar och det är en global utmaning att lyckas möta den. … Stigande priser har lett till ökad livsmedelsproduktion. Men marginalerna är ganska små …
Befolkningstillväxten ökar självklart efterfrågan på livsmedel. Det gör också de ändrade matvanor som följer med ökat välstånd. Den snabbt växande medelklassen i tillväxtländerna äter fler kalorier än tidigare, framför allt mer kött, vilket kraftigt ökar behovet av foderspannmål. Så importerar t ex Kina, som tidigare var självförsörjande, idag stora mängder majs för uppfödning av svin och fjäderfä.”

I börsanalytikernas värld är spannmål och levande djur råvaror jämsides med järn, stål och olja.

I SkD 15/6 stod en försvinnande liten notis om ”Ohelig slakt”. Indiens hinduer, vegetarianer sedan urminnes tider, har utvecklat smak för kött, även heligt sådant. De heliga korna slaktas numera och äts upp.

6/8 skrev SkD om ”Första labbodlade hamburgaren testad”. Odlat nötkött planeras alltså att säljas kommersiellt om ca 20 år! Ja, varför inte. Slipper vi då felmärkt kött?

Är odlat kött vegetariskt? Äta djur eller inte? Det vete katten …

Katter och gamlingar

Skribenten i den här bloggen vill gärna ha en katt. http://blogg.iniskogen.se/2013/08/18/katter-och-gamlingar-hor-inte-ihop/

Hon har tiden, platsen och orken att ta hand om en övergiven katt, MEN hon är för gammal enligt ett näraliggande katthem.

Läs hennes inlägg! Det är mycket tänkvärt. Äldreomsorgshandläggaren i kommunen har ansett henne kapabel att ta hand om sin minnessvage gubbe! men inte en övergiven katt utan att någon yngre skriver på en ansvarsförbindelse. Förvisso två olika handläggare men dock …

Det aktuella katthemmet har satt gränsen vid 70 år. Den förening jag tidigare var medlem i hade gränsen vid 60! samtidigt som man är i desperat behov av stöd- och permanenthem!

Kattungar är alltid efterfrågade medan det är betydligt svårare att finna hem åt äldre ofta slitna katter. En äldre övergiven katt kanske inte vill ha stöket i en barnfamilj, utan vill bara ha en lugn och trygg vrå med mat inom räckhåll. Mina två ”gamlingar” tillbringar det mesta av sin tid i var sin fåtölj. De tar sina småturer till matskålen och sitter sedan i fönsterkarmen och kollar på fågellivet utanför. Är det bra väder går de ut och lägger sig i buskarna. De är tacksamma för vad de får annars hade de inte stannat kvar.

En del kattföreningar annonserar endast ut kattungar och ungkatter. Vad gör de med de äldre? Det vete´ katten …

Svar på era kommentarer

Tack för era kommentarer och uppmuntrande tillrop! Och för att citera författaren Stephen King: ”Gud välsigne och bevare läsaren! Det finns ingen berättelse om det inte finns en läsare.”

Jag vill meddela Eva att jag inte har funnit något om någon utesluten medlem ur Lunds djurförsöksetiska nämnd, men jag känner igen det. Kanske någon annan vet varför hon blev utesluten.

Apropå djurförsök så fann jag denna artikel i Lundagård:  http://lundagard.se/2012/04/24/moss-och-manniskor/ , visserligen drygt ett år gammal, men jag fann den relevant i sammanhanget. Den är LÅNG, men läs den. Speciellt sista delen där en medlem i Lunds djurförsöksetiska nämnd berättar om
–  forskarna som säkert kan sina ämnen väldigt bra, men kunskapen om försöksdjuren är väldigt låg och resultatet blir att 10.000-tals djur får sätta livet till i ett onödigt stort lidande
– operationer utan smärtlindring, trots att skonsammare metoder används med framgång både utomlands och på andra håll i Sverige
– starkt smärtande preparat som används utan rimlig förklaring
– metoder som får vara som de är ”eftersom det alltid har varit så”
– hur han hört forskare prata om hur dåliga eller onödiga vissa projekt är

Citat ”Idag är antalet djur nästan lika många som antalet studenter vid Lunds universitet. Och i framtiden lär djuren bli ännu fler”.

Tyvärr Ellinor, ”pälshönsen” var nog inga dvärgkochin eftersom de var riktigt stora.

Pälshöns?!

Är det någon som vet vad detta är för sorts höns? Vi såg dem i Hälsingland. Deras fjäderdräkt var tjock och tät och såg nästan ut som päls.

höns_hälsingland

Hårt tryck på katthem

är en rubrik i SkD 12/8 2013. Den handlar om övergivna katter som tas omhand på Djurens vänners katthem utanför Sjöbo.

Att kastrera sin katt, OBS! inte sterilisera som det står i artikeln, är en självklarhet för alla ansvarsfulla kattägare. Kastreringsbussen kommer att besöka flera byar runt Sjöbo under september (enl artikeln).

Så här skriver Sjöbo kommun på sin hemsida ”De största problemen med lösspringande katter är att de kan förorena sandlådor, rabatter m.m. Det kan även lukta mycket illa där en katt uträttat sina behov. Man kan inte ha dörrar och fönster öppna eftersom katter smiter in och för en allergiker är detta katastrofalt. Mata aldrig en främmande katt. Skaffa inte en sommarkatt, utan ta ansvar för katten året runt. Det går att träna en katt att gå i band om man börjar när den är liten.” Det största problemet är väl ändå att människor släpper ut sina katter utan tillsyn.

Kastreringsbussen www.kastreringsbussen.se gör sitt bästa för att hjälpa till och förhindra uppkomsten av nya små katter. Veterinärer kastrerar ofta honkatter med ett flera centimeter långt buksnitt! Jämför detta med ett 5 dm längsgående buksnitt på en människa istället för en titthålsoperation! Med denna traditionella metod ska katten också vara inne i minst 10 dagar med tratt pga infektionsrisken. Katter ligger ofta på magen och då kommer ju såret direkt mot underlaget.

Varför använder inte fler veterinärer flanksnitt (=tillhålsteknik)? Flanksnitt är alltså ett knappt 2 cm:s snitt uppe på kattens sida (flanken). Honkatten hämtar sig på 1-2 dygn eftersom inga inälvor tynger ner och är därmed skonsammare för katten. Försök själv sträcka på dig som katter gör med ett 5 dm långt buksnitt. Antar att det känns rejält!

Jag hoppas också att Kastreringsbussen har fått bättre resurser så att de nu även gör en allmän hälsoundersökning och inte endast kastrerar. Det är viktigt för att upptäcka eventuella sjukdomar.

Demonstration mot försökskatter mm

Det har hänt mycket på djurfronten de senaste dagarna: katter, minkar och vargar/får mm

Demonstrationen mot kattförsök på Lunds universitet var tydligen en succé eftersom en bekymrad professor uttalade sig i dagens tidning! Om det stämmer att försöken har pågått i 40 år är det väl dags att sätta punkt. Numera finns så många andra möjligheter, som inte fanns för 40 år sedan eller ens för 5 år sedan, att försök på levande djur inte längre behövs. Stamceller är bara ett exempel. En demonstrant säger sig vara chockad över att det är just katter som används. Varför? Möss, råttor och kaniner känner och lider på samma sätt som katter och människor. Jag bara hoppas att dessa unga demonstranter inte drabbas av någon sjukdom som kräver medicinering som i sin tur krävt djurförsök. Den sjukdom som tagit flest djurliv i forskningen lär vara diabetes, men all medicin har krävt djuroffer. Tänk på det nästa gång du går till doktorn eller apoteket!

Och så var det minkarna, som dödas för sin fina päls. Nästan alla minkskinn som produceras i Skandinavien säljs till Kina, som visserligen själva producerar ca 20 milj skinn per år men av lägre kvalitet och under ännu sämre förhållanden för djuren. Sju av tio svenskar vill att pälsdjursfarmning ska förbjudas – liksom djurförsök.

Är det inte dags att ta ställning till hur vi värderar liv? Det hjälper inte att förbjuda djurförsök eller pälsdjursfarmning i ett eller flera länder. Verksamheterna kommer att flyttas runt i världen så länge det finns köpare till de framställda produkterna. Flyttas till andra länder med generösare lagstiftning och bättre möjligheter att dölja verksamheten.

Och så var det LRF-representanten som vill ha skyddsjakt på vargen i Skåne och i Sydnytt sa att rovdjursstängsel inte behövs. ”Det är stängslat tillräckligt för att hålla fåren inne”. Är det så han tar hand om sina djur? Det handlar inte om att hålla fåren inne utan rovdjuren ute. Alla vi andra vet att fåren är bättre skyddade av rovdjursstängsel som håller både vargar, hundar och rävar borta – och dessutom fåren inne.

En grannfru berättade idag …

… om en katt hon haft för flera år sedan. Han hette Felix och var en okastrerad hankatt. Han var en vandrare. Ibland var han borta flera veckor och kom sedan hem och åt och sov. Han låg då alltid hoprullad som en kringla på en av köksstolarna och stannade några dagar, eller en vecka, och försvann sedan igen. Ingen såg någonsin när han gick iväg och ingen visste vart. ”Så fortsatte han under lång tid, det var nog flera år”, berättade hon. ”Han var alltid lite magrare och tufsigare i pälsen när han kom tillbaka och ibland hade han varit i slagsmål”.

En dag hade hon haft ett ärende till en granne, som bodde på en annan gård ungefär sex km bort fågelvägen. I köket på en stol låg en katt hoprullad som en kringla och sov. Hon tyckte den föreföll bekant. ”Det är så konstigt”, sa grannen, ”han kommer hit och äter och sover några dar eller en vecka och sen försvinner han igen och vi ser aldrig när han går iväg”.

Utredning påbörjades. Katten väcktes under protester, de vände och vred på den och kunde konstatera att det ju var samma katt. Under Felix återstående livstid hade de gemensam vårdnad. Kanske gemensam med fler …

Ang. insändare om djurförsök

Plågsamma djurförsök på Lunds Universitet. I forskningsförsök för att hjälpa eller kanske rentav bota människor som drabbats av stroke och parkinson. Djur drabbas dagligen i medicinska djurförsök och det försvaras med att de görs för att rädda människor. Hur långt är man beredd att gå? Den som drabbas av allvarlig sjukdom vill givetvis bli frisk. Eller åtminstone friskare. Ska friska levnadsglada djur lida och dö för att rädda människoliv? Är det etiskt försvarbart? Djurförsöksetiska nämnden bär ett stort ansvar.

Hur har katterna det fram tills de offras? De´ vete katten … Kanske bättre än många stallkatter eller innekatter.

×